Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Figur 2. Andel (i %) som uppger olika typer av besvär i en grupp patienter somdrabbats av whiplashskada.hskada, ”pisksnärtskada”, med funktionsstörningar och olika symtom. Detkrävs ingen hög hastighet utan kan hända redan vid 10 km/tim. På engelskatalar man om ”Whiplash Associated Disorders” (WAD), dvs. whiplashrelateradefunktionsstörningar.Vad blir det då för besvär av detta? Den svenska s.k. Whiplash-kommissionen,ledd av förre statsminister Ingvar Carlsson, presenterade 2005 en gedigenrapport som bl.a. beskriver symtomen smärta, begränsad rörlighet, muskelspänning,trötthet, kraftlöshet, känselstörningar, öronljud, störningar i ögatsfunktion samt koncentrationssvårigheter och svårigheter att minnas. Men ihela den rapporten finns inte ord om besvär från käkar och ansikte.Figur 3. Skeendet vid whiplashvåld.59
Figur 4. Med hjälp av en s.k. smärtritning kan patienten på ett precist och detaljeratsätt beskriva var problemen finns. På högra bladet markeras svårighetsgraden– ett kryss längst t.h. på skallinjen står för ”kan inte alls” och ett kryss längstt.v. visar inga besvär.Figur 4 visar ett sätt vi använder för att fråga patienterna om deras besvär.Förvisso har den här personen angett ont i nacken, men också ansikte och käkarär väldigt väl markerade. Med en särskild skala på bladet t.h. mäter mans.k. ADL (activity of daily living), dvs. funktioner som behövs i det dagligalivet. Vi frågar patienterna om de kan gapa, svälja, skratta, arbeta, somnam.m. Som man ropar i skogen får man också svar: Frågar man inte patienternaom detta får man inte heller reda på det.Käke och nacke hänger nära sammanVad händer när vi ber friska personer att gapa? Förvisso öppnar de munnenmen man kan också se någonting annat: En kraftig rörelse av huvudet. Vihar arbetat väldigt mycket med s.k. rörelseanalys. Den metoden öppnar ett”fönster” in till hjärnan för att avläsa dess strategier för att styra muskler ochleder. Figur 5 visar en sådan mätning. Det vi har kommit fram till är ett nyttsynsätt, som inte står i textböckerna idag: Den naturliga käkfunktionen på60
- Page 9 and 10: Figur 3. Karies hos hos 4-åringar
- Page 11 and 12: kolhydrater. Tillsammans med inakti
- Page 13 and 14: Figur 7. Behandlar man entandemaljy
- Page 15 and 16: iellt ämne som tar ihjäl mutantst
- Page 17 and 18: Svante Twetman: Ja, men i så fall
- Page 19 and 20: pen värjer sig då mot att få fö
- Page 21 and 22: nen dålig. Man vaknar ofta, känne
- Page 23 and 24: Figur 8. Några typer av sömntands
- Page 25 and 26: Effekten på längre siktSammanfatt
- Page 27 and 28: vårdstaxan. Om man däremot bara s
- Page 29 and 30: Hur farligtär amalgamet?Anders Ber
- Page 31 and 32: Användningen minskarAmalgamanvänd
- Page 33 and 34: Figur 3. Frisättningshastigheten a
- Page 35 and 36: Figur 6. Kvicksilvrets distribution
- Page 37 and 38: av kvicksilver i blodplasma och uri
- Page 39 and 40: en svensk kontrollgrupp på 2 400 p
- Page 41 and 42: Figur 11. Kvicksilvernivåer i urin
- Page 43 and 44: plast eller amalgam?” eller någo
- Page 45 and 46: Figur 1. Det finns problem och fäl
- Page 47 and 48: av tandläkare, men motsvarande sys
- Page 49 and 50: i konstruktiv anda låta studenten
- Page 51 and 52: ket i och för sig är bra eftersom
- Page 53 and 54: Figur 8. Vid en akut röntgenunders
- Page 55 and 56: Jan Ahlqvist: Nej, däremot kan den
- Page 57: Figur 1. Tre stillbilder ur en film
- Page 61 and 62: Figur 6. Två stillbilder ur en fil
- Page 63 and 64: la på rörelseprogram som har ”g
- Page 65 and 66: Vi är ju ett team med sjukgymnast
- Page 67 and 68: Figur 1. En kvinna som saknar tänd
- Page 69 and 70: — kanske beroende på benskörhet
- Page 71 and 72: Figur 8. I fall där patientenhunni
- Page 73 and 74: Figur 12. Till vänster är implant
- Page 75 and 76: Alternativen till eget benMaria Ran
- Page 77 and 78: Figur 3. Till vänster ses röntgen
- Page 79 and 80: Bioaktivt glasEftersom alla kanske
- Page 81 and 82: kan man se nybildning av ben där g
- Page 83 and 84: Bort med amalgamet?Sverker Olofsson
- Page 85 and 86: Sverker Olofsson: Då kan man väl
- Page 87 and 88: ålen, så där går alla förbinde
- Page 89 and 90: Kan whiplashskador simuleras?Publik
- Page 91 and 92: det här med i grundutbildningen f
- Page 93 and 94: Sverker Olofsson: Är det den enda
Figur 2. Andel (i %) som uppger olika typer av besvär i en grupp patienter somdrabbats av whiplashskada.hskada, ”pisksnärtskada”, med funktionsstörningar och olika symtom. Detkrävs ingen hög hastighet utan kan hända redan vid 10 km/tim. På engelskatalar man om ”Whiplash Associated Disorders” (WAD), dvs. whiplashrelateradefunktionsstörningar.Vad blir det då för besvär av detta? Den svenska s.k. Whiplash-kommissionen,ledd av förre statsminister Ingvar Carlsson, presenterade 2005 en gedigenrapport som bl.a. beskriver symtomen smärta, begränsad rörlighet, muskelspänning,trötthet, kraftlöshet, känselstörningar, öronljud, störningar i ögatsfunktion samt koncentrationssvårigheter och svårigheter att minnas. Men ihela den rapporten finns inte ord om besvär från käkar och ansikte.Figur 3. Skeendet vid whiplashvåld.59
Change language