Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Figur 6. Kurvan visar hur tiden för att utföra en övning minskar beroende på hurlänge studenterna har tränat med röntgensimulatorn. Den vågräta skalan visarövningstiden, kurvornas höjd markerar tiden för att göra en och samma uppgift.Den jämnare linjen är en kurvanpassning som visar den genomsnittliga utvecklingeni de observationer som den andra linjen markerar. Efter 300 sekunder, dvs.ca fem minuter, har man i det här fallet minskat tiden för att genomföra övningenfrån ungefär 20 sekunder till 5.här, och det visar sig att de ganska snabbt blir hemmastadda med utrustningen.Det är i sig viktigt så att inte koncentrationen tas från den egentliga uppgiften.Sedan har vi naturligtvis också utvärderat de egentliga övningsuppgifternagenom stora studier på hela kurser, där vi har delat upp studenternai två lika stora grupper där den ena har tränat med simulator och den andrahar tränat på vanligt sätt. Uppdelningen har gått till så att man har fått göratester innan och resultatet därifrån har styrt vilken grupp man hamnat i. Dethar skapat två väldigt likvärdiga grupper med avseende på förkunskaper. Sedanhar studenterna fått träna en viss tid innan de får göra de här testernaigen så att vi kan se vilken grupp som har lyckats bäst. Vi har också gjort testerav den s.k. spatiala förmågan, dvs. känslan för det tredimensionella. Mankan tänka sig att det har stor betydelse eftersom man studerar tredimensionellafenomen och redan själva användningen av utrustningen kräver någonform av tredimensionellt tänkande. Vi har också utvärderat s.k. ”flow” i sammanhanget.Via ett frågeformulär har studenterna fått berätta om upplevelsenav att använda den här utrustningen.Resultatet är enkelt uttryckt att de grupper som har tränat i simulator visarsignifikanta förbättringar. Kontrollgrupperna förbättrades också — vil­51