Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

medfak.umu.se
from medfak.umu.se More from this publisher
12.07.2015 Views

med i medeltal 14 kvarvarande tänder och i genomsnitt två amalgamfyllningar.En psykolog bedömde demensgraden med hjälp av kognitiva tester och fanninga samband mellan amalgammängd och demens. Det stöds av resultat somman har fått från studier av yrkesmässigt exponerade, dvs. personer som får isig mycket mer kvicksilver i sitt arbete än från sina tandfyllningar — där harman ingen överrepresentation av något som liknar Alzheimer.En annan studie (Björkman et al, 1996) har undersökt fysisk och mentalhälsa samt minne hos bl.a. ett antal tvillingar, vilket är unikt. Studien innehållertotalt 587 personer med en medelålder på 66 år. 25 procent av patienternahade inga egna tänder och de med egna tänder ett medianantal på 15tandytor med amalgam; som mest 65 ytor. Här fann man inga negativa effekterav amalgam på den fysiska och mentala hälsan även när hänsyn tagitstill ålder, kön, utbildning och antal kvarvarande tänder. När man sedan undersöktetvillingarna parvis fann man inte heller några negativa hälsoeffekterav amalgamet. Det finns dessutom en studie på 129 katolska nunnor i åldern75 till 102 år (Saxe et al., 1995). Fördelen med den gruppen är att dehar en homogen livsstil, bor i samma miljö och har så gjort i många år. Manstuderade eventuella samband mellan antal amalgamfyllningar och resultatenfrån åtta olika kognitiva tester. Inte heller här kunde man se någon effektav amalgamet.När man studerar patienter med besvär som de relaterar till amalgam villman veta om de utsätts för mer kvicksilver än andra, och om de kan kommaupp till de gränsvärdesnivåer där de första hälsoeffekterna börjar skönjas. Vistuderade 10 patienter som kom in för utredning här i Umeå med i genomsnitt44 amalgamytor. Som kontrollgrupp hade vi 8 personer utan hälsobesvärmen med lika mycket amalgam. Figur 7 visar att dygnsupptaget för deamalgamsjuka inte var högre än för de friska kontrollpersonerna. NivåernaFigur 7. Kvicksilvernivåer i blod (plasma) och urin för patienter med och utanamalgamrelaterade besvär. Dygnsupptaget var i samma storleksordning för bådagrupperna.37

av kvicksilver i blodplasma och urin var inte heller signifikant högre för desjuka. Om man jämför med NOAEL, som är den nivå under vilken WHOanser att man inte hittar några hälsoeffekter (jfr Figur 5), ser man att varkenpatienter och kontroller kommer i närheten av dessa nivåer. Vi hittade alltsåinga skillnader mellan patienter och kontroller när det gäller kvicksilverfrisättningeller kvicksilvernivåer i blodplasma eller urin.Liknande resultat fick man i en studie från 2002 (Langworth et al). Vid ens.k. amalgamskadeenhet på Huddinge universitetssjukhus undersökte tandläkare,läkare och psykolog sammanlagt 379 patienter med problem sompatienterna själva relaterade till amalgam. De besvär i munhålan som oftastrapporterades var ömmande och värkande tänder, sårig munhåla och muntorrhet.Besvären med käkfunktionen beskrevs som moderata till allvarliga.Patienterna hade många gånger även en slemhinnereaktion som kallas orallichen. Bland de mer allmänna symtomen var de vanligaste diffus värk, menofta även allmän svaghet, extrem trötthet och yrsel.Fyllningsbyte kräver grundlig undersökning före bytetI den nämnda studien av Langworth upptäckte läkarna var att 7 procent avpatienterna hade sjukdomar som inte diagnostiserats tidigare. Det här är detbekymmersamma när man byter sina amalgamfyllningar: Man måste varaväldigt väl utredd och undersökt innan man börjar utbytet. Annars riskerarman att starta en långvarig behandling av någon som i själva verket kan haen allvarlig, livshotande sjukdom som inte har upptäckts i tid. Bytet av amalgamfyllningarkan alltså fördröja diagnosen av livshotande sjukdomar. I Huddinge-studienfann man inga samband mellan amalgambelastningen och dekroppsliga och psykologiska besvär som man studerade.En annan forskargrupp (Dalen et al, 2003) har tittat på minne och psykofysiologiskavariabler. De studerade en patientgrupp från biverkningsregistreti Bergen. 26 patienter som hade besvär som de själva relaterade till amalgamfyllningarjämfördes med kontrollpersoner utan symtom. Uppmärksamhet,koncentration, basala minnesfunktioner, långtidsminne m.m. testades och manfann ingen signifikant skillnad mellan grupperna – de presterade på sammasätt. Det fanns inga samband mellan amalgamfyllningar och minnesfunktioner,man fick inte sämre minne ju fler amalgamfyllningar man hade.38

med i medeltal 14 kvarvarande tänder och i genomsnitt två amalgamfyllningar.En psykolog bedömde demensgraden med hjälp av kognitiva tester och fanninga samband mellan amalgammängd och demens. Det stöds av resultat somman har fått från studier av yrkesmässigt exponerade, dvs. personer som får isig mycket mer kvicksilver i sitt arbete än från sina tandfyllningar — där harman ingen överrepresentation av något som liknar Alzheimer.En annan studie (Björkman et al, 1996) har undersökt fysisk och mentalhälsa samt minne hos bl.a. ett antal tvillingar, vilket är unikt. Studien innehållertotalt 587 personer med en medelålder på 66 år. 25 procent av patienternahade inga egna tänder och de med egna tänder ett medianantal på 15tandytor med amalgam; som mest 65 ytor. Här fann man inga negativa effekterav amalgam på den fysiska och mentala hälsan även när hänsyn tagitstill ålder, kön, utbildning och antal kvarvarande tänder. När man sedan undersöktetvillingarna parvis fann man inte heller några negativa hälsoeffekterav amalgamet. Det finns dessutom en studie på 129 katolska nunnor i åldern75 till 102 år (Saxe et al., 1995). Fördelen med den gruppen är att dehar en homogen livsstil, bor i samma miljö och har så gjort i många år. Manstuderade eventuella samband mellan antal amalgamfyllningar och resultatenfrån åtta olika kognitiva tester. Inte heller här kunde man se någon effektav amalgamet.När man studerar patienter med besvär som de relaterar till amalgam villman veta om de utsätts för mer kvicksilver än andra, och om de kan kommaupp till de gränsvärdesnivåer där de första hälsoeffekterna börjar skönjas. Vistuderade 10 patienter som kom in för utredning här i Umeå med i genomsnitt44 amalgamytor. Som kontrollgrupp hade vi 8 personer utan hälsobesvärmen med lika mycket amalgam. Figur 7 visar att dygnsupptaget för deamalgamsjuka inte var högre än för de friska kontrollpersonerna. NivåernaFigur 7. Kvicksilvernivåer i blod (plasma) och urin för patienter med och utanamalgamrelaterade besvär. Dygnsupptaget var i samma storleksordning för bådagrupperna.37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!