Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Gapet mellan fattiga och rikaOavsett om man räknar officiellt eller forskarmässigt är alla överens om attfördelningen av karies är sned. Det betyder att de flesta inte har några hål allsmedan det finns några som har väldigt många. I vår senaste undersökningfann vi enstaka barn med 21 hål vid 4 års ålder, se Figur 5. Man kan tänkasig det hela som en pyramid eller triangel: De allra flesta har inga problemmen några få har fortfarande väldigt mycket karies. På individnivå handlardet om att Kalle, Lisa och Stina har mer karies än andra, men man kan ocksåse det hela socioekonomiskt: Det finns delar av vårt samhälle, under benämningarsom ”svaga grupper” eller ”invandrartäta områden”, där barnen har 4gånger mer karies än i befolkningen i övrigt. Kom ihåg den här snedfördelningen,för den är viktig.Som en kort sammanfattning kan man säga tandhälsoläget har förbättratsfram till 1980 och sedan hållit sig stabilt. Den statistiken speglar emellertidinte behandlingsbehovet överallt och tyvärr verkar gapet mellan fattiga ochrika att öka. Alla är väl också medvetna om det nya hotet mot ”hälsorna”, ochdå menar jag inte bara tandhälsan utan också allmänhälsan: Minst 25 procentav barns och ungdomars energi hämtas idag från skräpmat och snabbaFigur 5. Den karies som förekommer är ojämnt fördelad. Diagrammet visar andelen(%) bland 4-åringar i Umeå med olika antal hål i tänderna.11
kolhydrater. Tillsammans med inaktivitet leder det till en tilltagande överviktoch de problem som det medför. Jag vill ändå understryka att kariessituationenfortfarande är stabil, visserligen polariserad i ökande grad men som helhetstabil. Den starkt växande konsumtionen av läsk är inte bra för tändernaheller men av lite andra skäl: Det som dricks är surt och kan fräta på emaljen.I det läget är det ju bra att kostråden för att förebygga barnfetma är exaktdesamma som för att förebygga karies.En intressant fråga för forskarna är hur man ska bära sig åt för att förebyggaen sjukdom som är ojämnt fördelad i befolkningen. Där finns det två sätt atttänka: Antingen en populationsstrategi som innebär att man ger förebyggandebehandling till alla för att inte missa någon. Det andra sättet kallas högriskstrategioch går ut på att söka upp de närmast hotade för att fokusera insatsernapå de mest behövande. Båda tänkesätten har sina för- och nackdelar: Populationsstrateginmedför en viss överbehandling medan högriskstrategin kan ledatill underbehandling. Däremot är man ganska överens om är effekterna på dentotala hälsan. Med högriskstrategin når man en ganska liten total verkan, menom man med populationsstrategin lyckas förskjuta hela kurvan följer också demest behövande med och det blir en relativt sett större totaleffekt.Det här är en viktig poäng: Det är mer kostnadseffektivt att minska riskenlite hos många än att reducera den dramatiskt hos några få. I trafiken kan manse hastighetskameror och vägbulor som exempel på populationsstrategi genomatt de tvingar alla – både de försiktiga och drullarna – att köra långsammare. Itandvården försöker vi nu hitta den gyllene medelvägen mellan populationsochhögriskstrategi. Ett lite nyare tankesätt är att använda en populationsstrategiinom socioekonomiska grupper eller geografiska områden.Fluor och biofilmHur förebygger man då karies hos barn? Det är en intressant fråga eftersomkaries är en komplex sjukdom. Det finns inte bara biologiska orsaker att hamed i beräkningen utan också livsstil och beteende, se Figur 6. I en ganskafärsk genomgång har man faktiskt kopplat hela 106 faktorer till karies hossmåbarn – och inte ens det är inte alla tänkbara.Det forskas naturligtvis intensivt. Framförallt vill jag lyfta fram den forskningsom gäller beläggningen på tänderna. Ni har säkert hör ordet ”plack”12
- Page 3: På bettet hela livetUtgiven av Med
- Page 9: Figur 3. Karies hos hos 4-åringar
- Page 13 and 14: Figur 7. Behandlar man entandemaljy
- Page 15 and 16: iellt ämne som tar ihjäl mutantst
- Page 17 and 18: Svante Twetman: Ja, men i så fall
- Page 19 and 20: pen värjer sig då mot att få fö
- Page 21 and 22: nen dålig. Man vaknar ofta, känne
- Page 23 and 24: Figur 8. Några typer av sömntands
- Page 25 and 26: Effekten på längre siktSammanfatt
- Page 27 and 28: vårdstaxan. Om man däremot bara s
- Page 29 and 30: Hur farligtär amalgamet?Anders Ber
- Page 31 and 32: Användningen minskarAmalgamanvänd
- Page 33 and 34: Figur 3. Frisättningshastigheten a
- Page 35 and 36: Figur 6. Kvicksilvrets distribution
- Page 37 and 38: av kvicksilver i blodplasma och uri
- Page 39 and 40: en svensk kontrollgrupp på 2 400 p
- Page 41 and 42: Figur 11. Kvicksilvernivåer i urin
- Page 43 and 44: plast eller amalgam?” eller någo
- Page 45 and 46: Figur 1. Det finns problem och fäl
- Page 47 and 48: av tandläkare, men motsvarande sys
- Page 49 and 50: i konstruktiv anda låta studenten
- Page 51 and 52: ket i och för sig är bra eftersom
- Page 53 and 54: Figur 8. Vid en akut röntgenunders
- Page 55 and 56: Jan Ahlqvist: Nej, däremot kan den
- Page 57 and 58: Figur 1. Tre stillbilder ur en film
- Page 59 and 60: Figur 4. Med hjälp av en s.k. smä
Gapet mellan fattiga och rikaOavsett om man räknar officiellt eller forskarmässigt är alla överens om attfördelningen av karies är sned. Det betyder att de flesta inte har några hål allsmedan det finns några som har väldigt många. I vår senaste undersökningfann vi enstaka barn med 21 hål vid 4 års ålder, se Figur 5. Man kan tänkasig det hela som en pyramid eller triangel: De allra flesta har inga problemmen några få har fortfarande väldigt mycket karies. På individnivå handlardet om att Kalle, Lisa och Stina har mer karies än andra, men man kan ocksåse det hela socioekonomiskt: Det finns delar av vårt samhälle, under benämningarsom ”svaga grupper” eller ”invandrartäta områden”, där barnen har 4gånger mer karies än i befolkningen i övrigt. Kom ihåg den här snedfördelningen,för den är viktig.Som en kort sammanfattning kan man säga tandhälsoläget har förbättratsfram till 1980 och sedan hållit sig stabilt. Den statistiken speglar emellertidinte behandlingsbehovet överallt och tyvärr verkar gapet mellan fattiga ochrika att öka. Alla är väl också medvetna om det nya hotet mot ”hälsorna”, ochdå menar jag inte bara tandhälsan utan också allmänhälsan: Minst 25 procentav barns och ungdomars energi hämtas idag från skräpmat och snabbaFigur 5. Den karies som förekommer är ojämnt fördelad. Diagrammet visar andelen(%) bland 4-åringar i Umeå med olika antal hål i tänderna.11
Change language