DS (pdf 3 300 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING#3 2 APRIL 2008 tidningen för dig i FörsäkringskassanNyfiken på:MONAERICSSONSÅ JOBBARAMBULERANDEHANDLÄGGAREIntervjun:LIKA POPPISSOM SKATTEVERKETFörsäkringskassanhårt ansattav pressen

Originaletkommer från ossÅr 2000 såg den första försäkringsmedicinskautredningen dagens ljus. Den skapades av FörsäkringsmedicinsktCentrum (FMC) i samarbete medFörsäkringskassan efter ett riksdagsbeslut åretinnan om att FMC skulle bildas. Åtta år senare harvi närmare 20 000 genomförda utredningar bakomoss. Därmed är det ingen tvekan om att vi ärSveriges ledande leverantör av försäkringsmedicinskautredningar och arbetsförmågebedömningar.Förra året tog Manpower Hälsopartner över FMCoch dess verksamhet. Vi vårdar FMCs originalutredningarmen också dess övertygelse om att vioch våra kunder utvecklas tillsammans. Därför togvi också tillfället i akt att förbättra våra utredningar.Allt för att ge dig som beställare exakt det duefterfrågar – ett komplett underlag för att fatta rättbeslut om ersättning såväl som om rehabiliteringoch övriga åtgärder.Vill du veta mer eller beställa en utredning?Kontakta kundservice i din region:Stockholm: 08-520 66 100Mitt: 021-83 12 80Öst: 011-23 08 90 eller 0140-38 53 00Väst/Syd: 031-705 15 00Norr: 026-26 12 5026736_Annons_Dagens_DSoc_193x245.2 2 08-03-07 15.23.03

# 3Hur man änspringer kommerman aldrig i kappPappershögarna växer i hemmet ochhur man än hittar på nya sätt att förvaraoch sortera dem så finns det ingetslut på pappersenväldet. Hallå varttog matbordet vägen? Byrån i hallen?Skrivbordet, arbetsbänken? Det är somatt jämt ligga steget efter den organiseradebrottsligheten, hur man änspringer kommer man aldrig ikapp. Iden återkommande veckorensningendök en hög med barnteckningar upp.Minst 50 stycken producerade underen och samma vecka. Skulle jag sparadem skulle vi efterett år varauppe i 2600 teckningarbara gjordai hemmet.Lägg därtill juloch påskpyssel.Man kan ju intespara allt, intalarjag mig. Så en ansenlig hög teckningaråkte till pappersinsamlingen. Men aj ajvad det svider i modershjärtat att kastabarnalstren. Skuld och skam och heligakor.Lika mycket sved det i hjärtat när jagveckan därpå såg högar med senastenumret av Dagens Socialförsäkring nedvräktai papperskorgen med huvudetföre. De var inte ens påtänkta till pappersinsamlingen.Aj aj mitt stackars redaktörshjärta.Glöm inte att adressändrai dessa turbulenta tider!Ni som nu trots allt haft turen att fåtidningen i er hand hoppas viska uppskatta de nya inslageni DS: Nedslaget ochNyfiken på. Själv ska jagspringa vidare på jaktefter drällande, otummadeicke uppsprättadekartonger medDS som slängts utpå golven av någonhjärtlös postavdelning.Aj aj!Catharinabyström,chefredaktör101624AKTUELLTFörsta nationella försäkringscentret sätter helhetenpå prov 4 –5Ny sjukskrivningsreform 8Olika kulturer orsakar skillnader i ersättning 9REPORTAGEFörsäkringskassan har hamnat i hetluften i media mångagånger på senaste tiden. . 10–14NEDSLAGETMarie och Berith har sex arbetsplatser. 20–21PROBLEMLÖSARNAVad gör du när olyckan är framme? 22-23INTERVJUErik Åsbrink, ny ordförande i Försäkringskassan, vill görasin myndighet lika populär som Skatteverket. 16–19FOKUSTuff arbetsmarknad gör sjukskrivna arbetslösa 24–25Deltidssjukskrivning smidig väg tillbaka 24–25ÅSIKTERBeröm för proffsigt bemötande från pappaledigdoktorand 27NÄST SISTNYFIKEN PÅ: Mona Ericsson 29Språkspalten om klappjakt, klä skott och överhöra 30PSGeneraldirektör Curt Malmborg får sista ordet 32dagens socialförsäkring • APRIL 20083

5MINUTER MED:Tarja Huttunen,chef förNFC i Örebro.AKTUELLTDet första nationella försäkrinÖrebro först utÖrebro är pilot för Försäkringskassansnya nationellaförsäkringscenter (NFC).DS pratade med chefen kortföre starten i början av april.Hur har ni förberett er?– Det har varit väldigt intensivt.Nu ska de sista bitarnapå plats så att vi kan börjata emot ärenden. Det gällerärendekorgar, gränssnittenmot telefonkundtjänsten ochde lokala försäkringscentrensamt rutiner för listhantering.– Det pågår också omfattandeutbildning. Vi harmånga som är rekryteradeexternt eller omställda frånandra förmåner.Vilka ärendeslag har ni?– Arbetsskador, tidig bedömning,föräldrapenning. och tillfälligföräldrapenning. Dessutomstatligt personskadeskydd förhela landet.Hur är ni organiserade?– Vi har åtta enheter. Tvåför arbetsskador och tre för tidigbedömning respektive föräldrapenning.Vi har också encontroller och två administrativaassistenter. Totalt cirka160 medarbetare.Vad ska prövas i piloten?– Korgstruktur, gränssnittoch behörigheter för de olikayrkesrollerna. Det är väldigtspännande att få vara först utså att de som kommer efter osskan slippa barnsjukdomarna.Vad är viktigast för att detska fungera?– Att alla kundbetjäningskanalernasamsas och fungerarsom de ska. Det får inte blistopp någonstans.– Som pilot får vi räknamed inkörningsproblem mennär vi fått trimma organisationenså kommer kundernamärka att det blivit bättre.Sven-Erik JohanssonNu tar Försäkringskassan nästa steg i bygget av sin nya organisation. Idagarna startar det första nationella försäkringscentret i Örebro. Detblir samtidigt ett första test på hur de olika delarna – de nationellaoch lokala försäkringscentren, lokalkontoren och telefonkundtjänsten– fungerar tillsammans.Etableringen av de nationella försäkringscentren(NFC) inleds numed en pilotverksamhet i Örebro.Under andra halvan av maj startarytterligare tre NFC och i oktoberska alla 20 vara igång. På ett drygthalvår kommer Försäkringskassanatt stöpas om i grunden.– Det kan se enkelt och avgränsatut med en pilot i Örebro, sägerRoland Andersson, projektledareför införandet av NFC inomFörsäkringskassans förnyelseprogram.Lokalkontor ivarje kommunEtableringen av lokalkontor,minst ett i varje kommun, skerparallellt med etableringen avLFC. På många håll blir det lokalsamverkan,och i flera falläven tjänstesamverkan, medArbetsförmedlingen och Skatteverket.Kristin Ritter chef för NFCKristin Ritter är chef för de 20 nationellaförsäkringscentren. Honhar tidigare varit länsdirektör i fleraolika län. Hon har lyft fram tvåfrågor som särskilt viktiga för NFC:Stabilitet i utbetalningarna –handläggningstiderna ska inte variera.Likhet i landet – lika ärendenska sluta i lika beslut.Det finns två verksamhetsområdenmed vardera 10 NFC. Det ena– I själva verket är tolv län berördaoch ärendeflytten berörnästan halva verksamheten.Men allra viktigast med startenav NFC i Örebro är, att för förstagången är alla bitarna – NFC, LFC,lokalkontor och telefonkundtjänst– på plats samtidigt och ska fungeraihop.– Det är det som är piloten,konstaterar Roland Andersson.– Utöver den fysiska etableringenav ett NFC-kontor gäller det attTelefonkundtjänstenär redan igångFörsäkringskassans nationellatelefonkundtjänst är redani gång. Den finns på fyra orter:Stockholm, Västerås, Gävleoch Lidköping. I mitten avmars hade 90 procent av samtalsvolymentill Försäkringskassanstyrts om till den nationellatelefonkundtjänsten.området, medbland annattidig bedömningsom uppgift,leds avJan Andersson,tidigareområdeschef iVästra Götaland. Det andra leds avPekka Kairento, tidigare länsdirektöri Norrbotten..se till att ärendeproduktionen flyttaspå ett bra sätt med så små störningarsom möjligt. Kunderna skainte märka den stora omställningvi håller på med.Pilotverksamheten ska ge beskedpå en rad punkter:l Att produktionen av ärendeslagen(se Faktaruta) inom NFCfungerar. I Örebro handlar det omarbetsskador, föräldrapenning, tillfälligföräldrapenning och tidig bedömningi sjukpenningärenden.l Att samspelet med den nationellatelefonkundtjänsten fungerar.l Att kommunikationen medkunderna, som inte ska kunnaringa till handläggarna, fungerar.l Att kontakterna med de lokalaförsäkringscentren och lokalkontorenfungerar.– Kort sagt att hela processenfrån att kunden initierar ett ärende,via telefonkundtjänsten, tillNFC och ett färdigt beslut, fungerar,säger Roland Andersson.Stressade handläggareAlla delar måste fasa in i varandra.Om till exempel NFC tappar takteni handläggningen ökar antaletsamtal till telefonkundtjänsten,som i sin tur oftare måste vändasig till NFC för att få information,osv. Det leder till en negativ spiralmed missnöjda kunder och stressadeoch frustrerade handläggare.– Vi måste i stället hitta dengoda spiralen där handläggningen60 lokalaförsäkringscenterVi de 60 lokala försäkringscentren(LFC) ska sjukpenning,sjuk- och aktivitetsersättningoch handikappförmåner handläggas.Hittills har 41 LFC invigts.4 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

gscentret sätter helheten på prov20 nationella försäkringscenter (NFC)införs etappvisÖrebro- pilotFalun,VäxjöochNorrköpingÖstersund,Visby,Göteborg City,Kalmar ochGöteborgGårdaSundsvall,Jönköping,Lund,Karlstad ochMalmöHalmstad,Luleå,Skellefteå,Karlshamn,Stockholm,SollentunaochStockholmKlaraApril -08 Maj -08 Juni -08 September -08 Oktober -08sker i rätt tid så att trycket på telefonkundtjänstenkan minska.Om det ändå blir störningar såtas det upp i Försäkringskassanssambandscentral (se DS 1/08).Det kan till exempel inträffa att ettNFC får ta emot större ärendevolymerän de räknat med och intehar tillräckliga resurser för det.– Inte minst mot bakgrund avMånga olika ärendeslagEn lång rad ärendeslag kommeratt handläggas vid NFC. Det gällerförmåner med stora volymer sombostadsbidrag, föräldrapenning,ålderspension och bostadstilläggtill pensionärer. Men också barnbidrag,underhållsstöd och arbetsskadorliksom tidig bedömning isjukpenningärenden.Vissa NFC får nationellt ansvarför olika förmåner: utlandsärenden(Visby), bilstöd (Norrköping),arbetshjälpmedel (Karlstad), efterlevandepension(Luleå) och statligfordran (Östersund).att ärendeflytten nu går mycketsnabbare än vi hade trott, sägerRoland Andersson.I det sammanhanget blir de nationellaförsäkringspoolerna (tidigareresurspooler) viktiga. De svararför handläggning på sammasätt som de nationella försäkringscentren.Han vill också undanröjaett missförstånd om att handläggarnavid NFC inte skulle ha någrakundkontakter. Det kommer attfinnas många sådana. Men det blirhandläggaren som styr ärendet ochavgör om och när en kontakt behövertas. Det som försvinner ärspontana kontakter från kundernaeftersom de inte ska kunna ringatill NFC.– Det blir intressant att se hurdet påverkar handläggarnas arbetssituation.De flesta är handläggareDe flesta medarbetarna vid NFCär handläggare. För att organisationenska bli mer flexibel ska de,efter upplärning, utöver sitt egetärendeslag även kunna handläggaytterligare ett ärendeslag.Det finns också specialister,som ska stödja enhetscheferna föratt få en så effektiv och likformighandläggning som möjligt. De skaRoland Andersson.även handlägga till 20 procent föratt hela tiden vara nära verksamheten.– De blir smörjmedlet i organisationen,säger Roland Andersson.Sven-Erik JohanssonStarkare sekretess för tandregisterFinansiell samordning blir flexiblaren n n Riksdagens socialutskott sägerja till förslaget om nytt statligttandvårdsstöd med undantag för enpunkt. Det gäller det planerade tandhälsoregistretdär tandläkarna enligtförslaget skulle lämna uppgifter viaFörsäkringskassan till Socialstyrelsen.Den ordningen har Datainspektionenkritiserat i ett brev till utskottet.Skälet är att sekretessen blir svagareän om uppgifterna lämnas direkt tillSocialstyrelsen. Därför föreslår nuutskottet att uppgifterna ska lämnasdirekt till Socialstyrelsen och attFörsäkringskassan endast ska hanteraden tekniska insamlingen för Socialstyrelsensräkning.Tandhälsoregistret behövs för attfölja effekterna av det nya tandvårdsstödet.n n n I en departementspromemoriaföreslås en flexiblare finansieringav finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.De andelar medlemmarna i ettsamordningsförbund (kommuner,landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen)ska bidra med skakunna bestämmas mer fritt än idag.Dock ska en medlem alltid bidra medlägst tio procent av finansieringen.Även i fortsättningen ska Försäkringskassansvara för hela den statligadelen. Det betyder att Arbetsförmedlingeninte bidrar med någraegna medel.Om flera kommuner är medlemmari ett förbund ska de tillsammansbidra med minst tio procent av finansieringen.dagens socialförsäkring • APRIL 2008 5

AKTUELLTFriskvård inteviktigastn n n Friskvård och trivsammaaktiviteter är inte huvudspåretpå en arbetsplats som vill varahälsofrämjande. I stället handlardet om ett förhållningssätt ochen ständigt pågående dialog därmedarbetarna själva skapar innehållet.Det är en av slutsatsernai skriften ”Att vara och förbli enhälsofrämjande arbetsplats”. Densammanfattar erfarenheterna fråndet projekt som pågår inom Försäkringskassani Östergötlands länsedan 2003.För att det inte ska stanna vidgoda ambitioner måste tid i vardagenavsättas för samtal om hälsaoch vad man vill åstadkomma –och hur. Det handlar mycket omatt sortera och fokusera. Vad kanvi påverka? Vilket ansvar har jag?Man kan också behöva fylla påprocessen med energi och kunnande,till exempel i form av externtstöd. En hälsofrämjande arbetsplatsbehöver också chefersom vill utvecklas.För mer information och beställningav skriften kontakta projektledarenKatarina Stefansson.(katarina stefansson@forsakringskassan.se)BilstödRiksdagskritik trots snabbare handläggningDe som ansöker om bilstöd fårvänta längre än någonsin på beslut.Det hävdar riksdagsman TomasEneroth (s) i en skriftlig frågaställd till den ansvarige ministern,Maria Larsson (kd).Tomas Eneroth, tidigare ordförandei riksdagens socialförsäkringsutskott,påstår i sin fråga att de längreväntetiderna gäller såväl beslutom rätt till bilstöd som beslut omservice eller anpassningsstöd.– Det stämmer inte. Handläggningstidenför beslut om rätt tillbilstöd, har minskat, säger MariaIngvarsson på enheten för vårdoch arbetsskador vid Försäkringskassanshuvudkontor. Men bildenär oklar. För beslut om anpassningbidraghar vi inga tidigare siffroratt jämföra med.Uppföljning och utvärdering startarI sitt svar till Tomas Eneroth hänvisadeministern till Försäkringskassansårsredovisning för 2007där det framgår att handläggningstidernaförkortats jämfört medåret innan.I dagarna startar en uppföljningoch utvärdering av bilstödet somUtvärderingen av bilstödet blir klar i juni..ska vara klar i juni. Utvärderingenleds av avdelningen för Försäkringsutveckling.– Det blir en bred granskningmed flera delprojekt som kommeratt titta på sådant som organisationsform,den administrativaeffektiviteten, avslagsfrekvensen,processen och kvalitén på tillämpningen,säger Maria Ingvarsson.Från juli 2007 handläggs alla bilstödsärendeni Västervik. Bilstödsenheteningår i NFC Norrköping.Bilstöd kan ges till personermed funktionsnedsättning eller tillföräldrar till barn med funktionsnedsättning.Grundbidraget är högst 60 000kronor. Anskaffningsbidraget ärbehovsprövat. Maxbeloppet är40 000 kronor. Anpassningsbidragetlämnas för kostnader som uppstårnär bilen specialutrustas. Bidragethar ingen övre gräns.Anders LjungbergFoto: fbertel fermFördubblat antalbrottsutredningarn n n Förra året gjordes inomFörsäkringskassan 33 612 utredningarom misstänkt brott, nästanen fördubbling jämfört med2006. De flesta utredningarnagällde tillfällig föräldrapenning.Sedan augusti 2006 kontrollerasmellan 20 och 40 procent av dessaärenden innan utbetalning.I drygt 7 500 fall upptäcktesatt ersättning betalats ut felaktigt,sammanlagt 180 miljoner kronor.Även det är nästan en fördubblingjämfört med 2006.Polisanmälningarna ökadestort. Av de avslutade utredningarnaledde 4 769 till polisanmälanjämfört med 1 795 året innan.Drygt hälften gällde tillfällig föräldrapenning.Av polisanmälningarnaledde 14 procent till fällandedomar.Förändringsarbetet gavkortare handläggningstiderEn god plattform för avstampettill den nya verksamhetsstruktursom införs 2008 – 2009. Det anserFörsäkringskassans styrelse i slutrapportentill regeringen om desenaste årens förändringsarbete.Rapporterat fortlöpandeFörsäkringskassan har rapporteratfortlöpande till regeringen om hurförändringsarbetet fortgått. Närdet nu är dags för slutrapport konstaterasdels att alla de mål somsattes upp i början av 2005 intenåtts, dels att förändringsarbetet ioch med slutrapporten inte är avslutat.Styrelsen framhåller att de treårens förändringsarbete för medborgarnahar resulterat i kortarehandläggningstider för de flestaärendeslag. För Försäkringskassansadministration har en samladorganisations fördelar tagits tillvara.Först genom att länsorganisationengjordes enhetlig, sedan genomatt överge den länsbaseradeorganisationen till en nationelltbaserad struktur för kundmötena.För medarbetarna har förändringsarbetetbland annat inneburiten tydlig och mer funktionellorganisation, gemensamma yrkesrolleroch enhetlig personalpolitik.Anders LjungbergFyra mål av niohar nåttsMål som nåttsl Ohälsotalet har sjunkit.l Medarbetarnas sjukfrånvarohar minskat.l Resurserna utnyttjas effektivare.l Stödverksamheterna har effektiviserats.Mål som delvis nåtts:l Kortare handläggningstider.Mål som inte nåtts:l Kundernas förtroende harinte ökat tillräckligt.l De tio sämsta värdena ikundundersökningen har inteförbättrats tillräckligt.l Andelen rätt beslutsunderlagär för låg.l Nöjd medarbetarindex ärinte tillräckligt bra.6 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

köpta utredningstjänsterViktigt för kunden känna sig involveradFörsäkringskassan köper varje årett stort antal försäkringsmedicinskautredningar. Den senastemätningen visar att en stor delav kunderna känner sig bra bemötta.Men fortfarande tyckeren fjärdedel att de inte får kommatill tals.– Det är viktigt att vi blir bättrepå att uppmärksamma om denförsäkrade inte anser sig väl informeradoch involverad i utredningen,säger Ulrika Persson, verksamhetsområdeschefSjukförmånervid Försäkringskassans huvudkontor.I annat fall har man ett särskiltansvar att informera personen.Uppföljningen är en del i dennationella uppföljning som inleddesunder våren 2007. Den omfattarsynpunkter från dem för vilkautredningstjänster har köpts. Försäkringskassanhar avtal med cirkaRätt till livräntaOförklarade skillnadermellan kvinnor och mänMän har större chans än kvinnoratt beviljas arbetsskadelivränta.Det framgår av en rapport frånFörsäkringskassan till regeringen.Att det förhåller sig så är ingen nyhet.Inte heller att det finns storaskillnader i andel beviljade ersättningarmellan länen. Frågan ärvad det beror på?I rapporten granskas i vilkenutsträckning skillnaderna mellankvinnor och män kan förklaras avstrukturella faktorer hos dem somsöker ersättning. Hänsyn tas till ålder,födelseland, yrke, diagnos, länoch tillämpad lagstiftning (beroendepå när skadan inträffade). Dessutomundersöks skillnaderna mellanlänen och skillnaden mellanfödda i Sverige och utomlands. År2002 genomfördes en lagändringsom innebar sänkta beviskrav i arbetsskadeförsäkringenmed det uttaladesyftet att fler kvinnor skullefå rätt till ersättning. Rapportentittar på om det blivit så.90 leverantörer, varav fyra styckenstår för merparten av utredningarna.De utför försäkringsmedicinskautredningar, arbetslivsinriktaderehabiliteringsutredningaroch/eller kombinerade utredningar.Tre av fyra påbörjas i tidKundernas synpunkter är ungefärdesamma som vid första uppföljningen.Flertalet anser att de harblivit bra och professionellt bemötta.Fortfarande är det 25–30procent som inte anser att de harfått komma till tals ordentligt ochfått information om vad utlåtandetskulle komma att innehålla.Leverantören har i över hälften avfallen, enligt kunderna, inte alltidtillhandahållit relevanta yrkespersonertill utredningen.Enligt en enkät till handläggarnastartar tre av fyra utredningarAnalysen i rapporten visar attdet kvarstår en skillnad i chansenatt få ersättning från arbetsskadeförsäkringenäven när hänsyn tagitstill de faktorer som nämnts.Varierar mellan yrkesgrupperl Chansen att beviljas livränta varierarmellan olika yrkesgrupper.Kvinnor och män inom manligtdominerade yrkesområden harstörre chans att beviljas livräntaän kvinnor och män som arbetarinom kvinnligt dominerade sektorer.l Kvinnor oavsett vilken yrkesgruppde tillhör beviljas livränta imindre utsträckning än männeninom samma yrkesgrupp.l Även när kvinnor och mänjämförs efter diagnoser, ålder, län,födelseland och bevisregler visardet sig att män beviljas livränta oftare.l 2002 års bevisregel har ökatchansen att få livränta beviljad förbåde kvinnor och män jämförti tid, det vill säga inom fyra veckorfrån det att beställningen gjorts.Mellan 45 och 92 procent av utredningarna,beroende på leverantör,kom in till Försäkringskassan inomtio dagar efter avslutad utredning,vilket är den överenskomna tidsgränsen.De flesta var avgörandeför vad som sedan hände i ärendet.Vanligaste rekommendationen varmedicinsk utredning/behandling/rehabilitering vilket också innefattadevila och att avvakta läkning.Näst vanligast var arbetsträning.Mellan 3 och 6 procent bedömdeskunna återgå i arbete direkt alternativtsöka arbete.Samtliga drygt 1 247 försäkradeför vilka Försäkringskassan hadeköpt en utredning och vars ärendeavslutades under augusti och september2007 fick en enkät att besvara.De som handlagt respektiveärende fick också enmed 1993 års bevisregel. Chansenatt beviljas livränta vid arbetssjukdomökade betydligt mer för kvinnornaän för männen med de nyareglerna.l Personer födda utanför EUoch Norden har klart mindrechans att få en livränta beviljad änövriga.Rapportens slutsats är att detåterstår en oförklarad skillnad närhänsyn tagits till bakomliggandefaktorer i chansen att få livräntamellan män och kvinnor och mellaninrikes och utrikes födda.Det behöver ine vara såDet kan tolkas som ett tecken påatt Försäkringskassan tillämparskilda normer och praxis för olikagrupper. Men det behöver intevara så utan kan bero på skillnaderi de rapporterade skadornas effektpå arbetsförmågan.Alltså, ytterligare studier ochanalyser behövs.Anders Ljungbergpå gång...Riksdag ochdepartement15/4 Den ekonomiskavårpropositionen.1/5 Återkravshanteringen vidfelaktiga utbetalningar.Statskontorets utvärdering.5/5 Proposition om ny lag omrätt till ledighet för att vidsjukdom prova annat arbete.Försäkringskassansuppdrag16/4 Remissvar på promemorianFrån sjukförsäkring till arbete.21/4 Remissvar på promemorianFlexiblare finansiell samordningav rehabiliteringsinsatser.30/4 Remissvar på förslagetom en myndighet för tillsynöver socialförsäkringen.I Försäkringskassan3/4 Försäkringskassans förstanationella försäkringscenter(NFC) invigs i Örebro.25/4 Försäkringskassans styrelsesammanträder.I omvärlden15-16/4 Socionomdagarna.Försäkringsdirektör Stig Orustfjord,Försäkringskassan, medverkari ett seminarium om socionomensom välfärdsbyggare.Plats: Stockholm.6-7/5 Första nationella arbetslivsforskningskonferensen.Temat är Hållbart arbetsliv och/eller lönsamhet?.Plats: Växjö universitet.8/5 Språkrådsdagen.Plats: Stockholm.dagens socialförsäkring • APRIL 2008 7

AKTUELLT211 år tilljämställdhetenn n n Ökningstakten i pappornasuttag av föräldraledighet minskar.Det hävdar TCO i rapporten Pappaindex2007. Med 2007 års ökningstaktkommer det att ta 211 årinnan föräldrarna delar lika.TCOs pappaindex bygger påsiffror från Försäkringskassan.Två minuter itelefonkö räckern n n Två minuter är den maximalatid folk är beredda att väntai en telefonkundtjänst. Det framgårav en undersökning från SverigesCallcenterförening. Det framgårockså att åtta av tio anser attdet är viktigt att kundtjänster haröppet på kvällar och helger. Likamånga vill tala med en mänskligröst – inte en datorröst.Enligt undersökningen anser 36procent av svenskarna att bankerhar en hög servicenivå på telefon.Sju procent instämmer i attFörsäkringskassan har hög servicenivå.Elbolagen och Arbetsförmedlingenfår ännu lägre siffror.Folkhälsan bättre– men inte för allan n n Folkhälsan förbättras i deflesta befolkningsgrupper visar Socialstyrelseni sin årliga rapportom hälsa och sociala förhållanden.Också andelen som räknas som fattigaminskar i de flesta grupper.Undantaget i båda fallen gäller ungdomaroch unga vuxna. Gruppen 20till 29 år är den enda som relativtsett fått fler fattiga sedan år 2000.Från riksdagenInga åtgärdern n n Riksdagen har behandlatRiksrevisionens granskning av Försäkringskassanskontakter med arbetsgivare(se DS 8/08). Granskningenvisar att Försäkringskassan imånga fall inte fullgör sitt uppdragatt utreda möjligheten till anpassningav den sjukskrivnes arbetsplatsoch alternativa nya arbetsuppgifter.Riksdagen vidtar inte några åtgärderutan utgår från att regeringenoch Försäkringskassan beaktarslutsatserna i rapporten.Intensivt arbete krävs för attfå sjukreformen på platsDen första juli träder den nya sjukskrivningsreformen i kraft. Det innebärbland annat att den tidsbegränsade sjukersättningen försvinner.Omfattande förberedelser är redan igång med it-anpassningar, utbildningaroch information.Nu har regeringen lagt fram sinomdebatterade proposition ”Enreformerad sjukskrivningsprocessför ökad återgång i arbete”.Många av remissinstanserna varkritiska, inte minst Försäkringskassanhade synpunkter på blandannat otydligheter.35 000 uppfyller inte kravenEn nyhet är att den tidsbegränsadesjukersättningen avskaffas. Menolika övergångsregler ger möjlighetför såväl Försäkringskassansom de försäkrade att anpassa sigtill förändringarna. Det kommeratt vara möjligt att ansöka omtidsbegränsad sjukersättning framtill och med 1 oktober.Idag har cirka 88 000 personertidsbegränsad sjukersättning. Försäkringskassanberäknar att ungefär35 000 av dem inte kommer attuppfylla kraven för varaktig sjukersättningmed den nya striktarebedömningen efter 1 juli. Men ef­Förslaget i korthetSyftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessenoch ökamöjligheterna för sjukskrivnaatt återgå i arbete. En rehabiliteringskedjainförs med fasta tidpunkterför prövning av arbetsförmågan.Under de första 90dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassanbedöma om denförsäkrade har förmåga att klarasitt vanliga arbete eller annatlämpligt arbete som arbetsgivarentillfälligt erbjuder. Från ochmed dag 91 innebär prövningenav rätten till sjuk penning ävenen bedömning av om den försäkradekan utföra något annatarbete hos arbetsgivaren. OmFörsäkringskassan begär det skaden försäkrade därvid lämna ettBirgitta Målsätertersom övergångsreglernager möjlighetatt förlängadentidsbegränsadesjukersättningenmedytterligare 18månader så finns i praktiken tidfram tills hösten 2009 för att arbetamed rehabilitering. Tid finnsockså att utveckla de resursjobbsom regeringen utlovat.Pågående sjukfall ska bedömasenligt nya rehabiliteringskedjanförst från och med januari 2009.Några förtydligandenPropositionen innehåller ocksånågra förtydliganden kring tilllämpningenav de nya reglernasom Försäkringskassan efterlystei remissvaret. Till exempel hursjukperioder ska läggas samman.Det som hette särskilda skäl förutlåtande av sin arbetsgivare (aktuelltförst efter årsskiftet). Frånoch med dag 181 bedöms om denförsäkrade kan försörja sig självgenom för värvsarbete på den reguljäraarbetsmarknaden.att få fortsatt sjukpenning med80 procent efter dag 364 har blivitsynnerliga skäl. Det innebären striktare bedömning av arbetsoförmögnapå grund av mycketallvarliga sjukdomar.– Vi hade förstås önskat mertid för införandet. Det är enmycket stor reform som nu skaträda i kraft och tiden är kort.Men vi kommer att klara detta,vi är vana vid att hanteraförändringar i regelsystemen.säger Birgitta Målsäter, försäkringsdirektörFörsäkringskassanshuvudkontor.Anpassning av it-systemNu fortsätter det omfattande förberedelsearbeteti hög takt i projektetFORSSA för att kunna genomföraförändringarna från 1juli. Det blir utbildningsinsatserför handläggarna. De försäkrade,arbetsgivare, arbetsförmedling,vårdgivare och kommuner ska informerasom de nya reglerna. Detkräver också utvecklingsinsatseroch anpassning av administrativait-system.Anders LjungbergSå många berörsl 95 000 sjukfall som passerar180 dagar.l 58 000 sjukfall som passerar365 dagar. 1 juli sänks ersättningentill 75 procent.l 18 500 sjukfall som passerarytterligare 550 dagar. Dvs dag914 i sjukfallet.Skriftlig ansökanSjukpenning med 80 procent avden sjukpenninggrundande inkomsten(SGI) ska i regel endastutbetalas under 364 dagar inom enramtid av 450 dagar. Personer somhaft sjukpenning med 80 procentav SGI under 364 dagar inom ramtidenska efter skriftlig ansökankunna få förlängd sjukpenning,vilken utgör 75 procent av SGI:n,i maximalt 550 dagar.Sjukersättning blir i fortsättningenbara aktuellt om den försäkradesarbetsförmåga är stadigvarandened satt. Det blir alltsåinte längre någon tids begränsadsjukersättning.Anders Ljungberg8 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

sedan sist på fia ...AssistansersättningOlika kulturer bakom skillnaderDe stora skillnader som finnsmellan olika län i hur många timmarassistansersättning Försäkringskassanbeviljar beror till stordel på olika handläggningskulturer.Det framgår av Försäkringskassanssvar på ett regeringsuppdrag.Ända sedan assistansreformen genomfördes1994 har det funnitsbetydande skillnader mellan olikalän när det gäller genomsnittligtantal beviljade assistanstimmar.I december 2006 skilde det 31timmar per vecka mellan den länsorganisationsom beviljade minstrespektive mest timmar. I medianlänet(lika många län ligger översom under) beviljades i genomsnitt100 timmar per person ochvecka. Om alla hade samma bedömningsnivåsom medianlänetskulle kostnaderna för assistansersättningenha varit 4,4 procent, elleromkring 630 miljoner kronor,lägre under 2007.Flera faktorerDet är en kombination av flerafaktorer som har gjort att utrymmetför skilda värderingar i bedömningenvarit stort:l lagstiftningens stora tolkningsutrymmel bristande styrningl tidigare länsuppdelad organisationl sättet att sprida informationsom varit personbundetl den länsuppdelade utbildningenav handläggare.Kontakterna över länsgränsernahar varit få vilket lett till attuppfattningarna om hur assistansersättningenska handläggas aldrigriktigt har utmanats av skilda perspektivfrån andra delar av landet.Det har lett till djupt rotade skillnaderi bedömningen. På så sätthar olika handläggningskultureruppstått i länen.Begränsad effektDe många styrningsåtgärder somändå genomförts har haft begränsadeffekt. De har sällan riktas motde bedömningar Försäkringskassani enskilda län gjort. Den senastevägledningens klargörandeav hur många bedömningssituationerska tolkas har ännu inteminskat skillnaderna i antalet beviljadetimmar.Men Försäkringskassan räknarmed att den nya länsuppbrutnaorganisation som nu införs avsevärtska förbättra förutsättningarnaför styrning. Det blir lättare attgöra aktiva insatser för att förhindraregionala tolkningar. Tidigarestrukturer kommer att tvingas tillFemton förslag för arbete åt allaArbetslösheten bland personermed funktionsnedsättning ochnedsatt arbetsförmåga är hög.Omkring 550 000 personer beräknasingå i gruppen med funktionsnedsättning.Av dem har endastcirka hälften jobb. En arbetsgruppmed representanter för Försäkringskassan,Arbetsförmedlingen,Socialstyrelsen och Skolverket hartagit fram femton förslag om hurregeringen ska kunna förbättra derassituation på arbetsmarknaden.Förslagen tar upp allt från satsningarpå studie- och yrkesvägledningtill bättre samverkan mellanolika myndigheter.Några av förslagen:l Ta fram allmänna råd för studie-och yrkesvägledning förelever med funktionshinder.l Kartläggning av utbildningsvägarför vuxna med funktionshinder.l Påverka attityder till funktionshindrademed hjälp av enkommunikationsstrategi somIllustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATTförändring genom den nya kundmötesorganisationen.Den nationellt sammanhållnautbildningsverksamhet för handläggaresom Försäkringskassaninfört kommer också att spela enstor roll.Försäkringskassan konstateraratt en effektiv styrning av assistansersättningenkräver en uppföljningpå större detaljnivå änvad som är möjligt idag. Därförmåste bättre uppföljningsverktygutvecklas.Sven-Erik Johanssonlyfter fram funktionshindradesom en arbetskraftsresurs ochsom aktiva medborgare.l Förbättra behandlingsmöjligheternaför personer medpsykisk ohälsa. Många av desom idag får sjuk- eller aktivitetsersättninglider av psykiskohälsa.l Se över ansvaret för att funktionshindradefår de arbetshjälpmedelde behöver.Anders LjungbergMånadens viktigaste nyheterpå Fia, Försäkringskassans intranät.21 februariNytt för försäkringsläkarnaNu vässas organisationen kringförsäkringsläkarna som får nyauppgifter och ny titel.27 februariNystart för samverkan– Samverkan ska öka medarbetarnasinflytande, säger HR-dirketörenBengt Stjärnsten medanledning av att ett nytt samverkansavtaltecknats.29 februariMobila handläggare”Mobila lösningar” är ett konceptsom ska förse delar av Försäkringskassanshandläggarkårmed mobiltelefoner och bärbaradatorer.5 marsFörsta servicekontoret invigtServicekontoret i Göteborg ärdet första, och det största, avde drygt 80 planerade servicekontoren.11 marsInternationellt på tandvårdenI tandvårdsprojektet arbetarkonsulter från alla världsdelar.14 marsSkärmen tar över ...... när pappersakterna går i graven.Ytterligare 3000 handläggarehar nu tillgång till elektroniskaakter.18 marsFler kritiserar beslutUnder den senaste treårsperiodenhar andelen JO-ärendenmed kritik mot Försäkringskassansbeslut ökat.26 marsFriskare FörsäkringskassaFina priser, och bättre hälsa, skalocka Försäkringskassans anställdaatt delta i friskvårdskampanjenFinn din form.28 marsInvigning väntar i ÖrebroDen 3 april invigs det nationellaförsäkringscentret i Örebro.dagens socialförsäkring • APRIL 2008 9

Vad händer närArtiklar i medierna om människor som harnekats sjukpenning har varit vanliga undersenare år. Sällan eller aldrig får vi veta hurFörsäkringskassans handläggare ser pådet som har hänt. DS har pratat med enav de handläggare vars ärende väckt storuppståndelse.Karin Endersärende hamnadei skottgluggentexter: eva lindén foto: thomas fahlanderEtt barn dör och föräldrarnasörjer. Försäkringskassanvill inte betala ut sjukpenningtill mamman förlängre tid än en vecka efterdödsfallet. Men när lokaltidningarnaskriver om fallet och ettnytt läkarintyg kommer in så ändrar sigFörsäkringskassan och betalar ut ersättningför längre tid. Så beskriver mediernadet som har hänt. Massor av människorskriver insändare till stöd för kvinnan.Omdömena om Försäkringskassanär inte nådiga, milt uttryckt.I verkligheten gick det annorlundatill. Det berättar Karin Enders på Försäkringskassani Falun i Dalarna somhar handlagt ärendet. När pressen förstskrev om fallet hade hon ännu inte fattatnågot beslut. När hon fick ett läkarutlåtandesom styrkte sjukdom och arbetsoförmågafick kvinnan den sjukpenninghon hade ansökt om.Karin Enders har blandade känslornär det gäller uppståndelsen i medierna.Brist på empati– Det känns jobbigt att Försäkringskassanbeskrivs i termer av total brist påempati. Och det är klart att det är frustrerandeatt de inte ger en saklig beskrivningav vad som har skett.– Samtidigt känner jag mig helt tryggmed att jag har handlagt det på ett riktigtsätt. Hade jag gjort annorlundahade jag gått emot reglerna. I det härTufft när mediedrevetgår.Lena Erssonär enhetschefFoto: kjell navntoft/scanpixfallet diskuterade jag från första börjanärendet både med min chef, en specialistoch försäkringsläkaren.Att utgången av ärendet inte hade någotatt göra med artiklar och insändarei pressen är självklart, menar hon. Detvar en process som för att vara rättssäkeroch ge tid för synpunkter måste fåta en viss tid.– Skulle vi som handläggare baragöra som vi själva känner och tyckersätts ju både det demokratiska systemetoch rättssäkerheten ur spel. Då ärvi illa ute.Skälen otillräckligt styrktaKarin Enders arbetar i en grupp omungefär 30 personer som alla är specialiseradepå att göra de första bedömningarnanär någon ansöker om sjukpenning.Några gånger i veckan bedömerhon att underlagen i ärendet ärtveksamma. Personerna får alltid möjlighetatt ge synpunkter och kompletterabeslutsunderlagen innan beslut tas. ISamtidigt känner jag mighelt trygg med att jaghar handlagt ärendet på ett riktigtsätt.slutänden kan det hända att någon ellernågra får avslag.– Skälet är oftast att underlagen intestyrker att arbetsförmågan är nedsatt pågrund av sjukdom.Det är väldigt olika hur människorreagerar, berättar hon. Många ringeroch får förslaget till beslut närmare förklarat.De får också alltid informationom att de kan begära omprövning ochockså överklaga till länsrätten.Ibland har det framstått i mediernasom att Försäkringskassan hävdar attsorg inte ger rätt till sjukpenning. Mendet som gäller är att sorg inte är ett skäli sig. Men givetvis kan sorg orsaka ettsjukdomstillstånd, och därmed oförmågaatt arbeta. Då har man rätt till sjukpenning.Det är aldrig orsaken till sjukdomstillståndetsom avgör.Negativa artiklarLena Ersson är enhetschef på Försäkringskassani Falun och Karin Endersnärmaste chef. Hon ser hur berördamedarbetarna blir när medierna skrivernegativa artiklar om Försäkringskassan– det vill säga när det är artiklar somman upplever inte ger en riktig bild avvad som hänt.– Många som har läst kritiska artiklari pressen får taggarna utåt. De ifrågasättervad Försäkringskassan gör och skällerpå medarbetarna även om deras egetärende inte har ett dugg att göra meddet man har läst om i tidningen.10 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

drevet går?Lena Ersson menar att det är viktigtatt fundera över vad Försäkringskassankan lära sig av den negativa fokuseringeni medierna den senaste tiden. KanFörsäkringskassan agera på ett bättresätt? Ja, det är hon övertygad om. Exempelvisskulle hon vilja se en strategiför hela organisationen för hur frågorsom kan intressera medierna ska hanteras.Det innebär bland annat att försökaligga steget före.Karin Enders tycker att detär jobbigt att Försäkringskassanbeskrivs i termer avtotal brist på empati.Stort genomslag– Ett exempel: något som i hög grad harbidragit till den negativa bilden av Försäkringskassanhär i Dalarna var informationom avslagsfrekvensen här och iandra län.– När Försäkringskassan går ut medden här typen av information, som manförstår kan få stort genomslag i medierna,är det viktigt att olika delar av organisationenfår chans att ha en beredskapinför mediernas intresse.Och – om och när det blir många negativaskriverier i medierna är det viktigtatt både medarbetare och cheferkänner att de har stöd av Försäkringskassansledning.– Ett bra exempel på det var att CurtMalmborg gick ut med en debattartikeltill pressen här i Dalarna.•dagens socialförsäkring • APRIL 200811

Reinfeldt.Foto: BJÖRN LINDAHLMen sådana landshövdingarär det ganska ont om. Det ärsorgligt när en viktig tjänst blir enret rä tpost. Landshövdingeuppdragetsku le verkligen kunna varaett stöd och en motor för demänniskor som driver lokal utvecklingoch ti lväxt.sig till strukturerna.steg mamman tar.slagit en spik i småföretagenskista. Nuförlängda arm ochsenast genom a tAvgå, eftersom kdhöja ska ten på lä t-Den borgerliga regeringenhar åter inte stjälpa. Dennaska tehöjning, ti l-sammans med höjningenpå bränsle,dränerar småföretagenekonomiskt.ta lastbilar med ca1 000 kr/år. Företagaresom satsat påa t köra miljövänligtmed små lastbilarfår en rejäl snytingav Maud Olofssonsom har lovat a thjälpa småföretagen,och c före valet lovadeska tesänkningarSta fan JohanssonMiljöpartiet vi lavska fa flygeti södra Sverige.Idiotiskt a tden fria entrénvarje kvart. Ammoniakångornahänger tunga i luften.även människan. Jag tyckerinte kycklingar på kycklingfabrikerhar e t bra liv.Agneta JMaud lovadehjälpa – intestjälpa.Foto:KAI REHNheter Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.Civila o fer idetta inbördeskrig är sjuka, arbetslösa,mjältsjuka och ledsnamedmänniskor som inte orkar taden där striden, som inte orkarförklara sin utsa thet, sin sjukdom,e ler sin sorgsenhet.Det har blivit sko tpengar påa la jävlar som envisas med a tfa la utanför ramen. Stryk ska deasen ha. Och stryk får de. För a torka vara sjuk i dag måste du varafrisk.en tänkbar utväg.E t system är uppbyggt av hundratusentalsenskilda fa l och a tvägra tala om e t enda av dessaär fegt, karaktärslöst och väldigtbi ligt.medmänniskor.Frågan vi borde stä la o s – vartleder en sådan människosyn iförlängningen? Borde vi intei stä let vrida hela siktet åt e t annathå l; borde vi inte respekteramänniskor och särskilt sådanasom hamnat sne t, blivit sjuka,hamnat i djup sorg, e ler förloratsi t barn?och gör något?MarcusBirro,35, poetoch förfa tareutlåtande.långt.vad som sker men inte gör någotåt det?Jag vi l inte bli en av dem. Därförskriver jag det här.AftonbladetMåndag 14 januari 2008et minne av a t detget a t sälja ut Apotekenskilt. Har ing-närmast för a t detlösa e ler så unga a tteksbolaget? E ler ärskilda apotek var välA t det statsbärandeVarför denna upprördhetöver försla-politikerna historie-de ej kommer ihåg a tmed förstatligandet.förstatliga de sa en-Aftonbladetej behövde ta någonhänsyn.Richard Frånbergbetslösa ochledsna i Sve-får de ta krigmot landetsrige. ”Varföregna medborgarebarafortgå ochFoto: EIVINDVOGEL-RÖDINAftonbladet Debatt105 18 Stockholmfönster med mera.någon el i Sverige efter-Vi behöver inte sparasom vi inte har den typenav skadlig produktionav el. Om e t vattenkraftverkgår på 65e ler 82 procent av sinsjukpenning.Hur kan FörsäkringskassanDalarna anse att enperson ska gå tillbaka ti larbetet en vecka efteratt ha förlorat sitt barn?trygg på gångbanor. Detgör man inte när cyklisterfar fram utan ringsignal ellerlyse.Orolig gångtrafikantte visar vart ni är på väg?om det ska prövas igen.För några år sedanförändringsarbete på.sker även här i Sverige.insandare@aftonbladet.sedeba t@aftonbladet.se& redaktörSAverk.sades det a t nedläggningenav servicehusi Stockholmsku le uppenav servicehusJo, omändringhöra.Och politikernahar nyligen der fortsä ter. Se-ti l seniorbostäniorbostäderärförklarat a t de skasatsa stora beloppSkicka di t sms til72 600. Skriv Debatt(melanslag) in (melan-slag) och din text.(5 kr + ev trafikavgift).gianvändningen 15 procent.Däremot, de 2–3 dagarmarginalisering?FOTO: JOHAN SOLUMVarför litar n inte påden läkare som, ti l skillnadfrån försäkringskassan,mött kvinnan ochanser a t hon inte kanringens regler.är för sjuk för a t arbeta.Är det avhängigt av hurvälformulerad läkaren ärom man får ersä tninge ler inte?S Låt inte politikerna kommaundan så lätt. Lika lagar föra la. Sätt ihop en friståendegrupp som granskar vå regering.Jag kan si ta med.vi direktiv a t följa.Har försäkringskassanma lar för hur länge enperson bör sörja?återgå till arbete trotsa t försäkringskassanpåstår motsatsen?på äldreomsorg.Men vad sker?behövs!– I de fa len får v in e t underlagsom styrker att personenär deprimerad. En depresion kan naturligtvis utgöraom han e ler hon kan– Varje person får själv avlösasav en akut sorgreaktion återgå ti l arbetet. Kommeroch djup sorg kan också försäta människor i sjukdoms-möjligt får man ti ta påman fram ti l a t det inte ärliknande ti lstånd som då andra sä t. Kanske är semes-kan ge rätt ti l sjukpenning.ter en väg a t gå.Cecilia Ekebjär023-936 23cecilia.ekebjar@dt.sebliken.Wake upJagCristian Ti och för sig bra,men det är servicehusoch platserför vård- och omsorgsboendesomDALARNAFoto: BJÖRN LINDAHLBakom statistiken, under si f-rorna och de vackra ordenom besparingar och framgångar,finns det en – e lersnarare många – verkligheter.Här är en:mot cancern.Karl Erik Rosénf d rådman, Vä lingbyBoxningsläraren iprogrammet var programledarensegen pappa.Vad tänker SVT på?Lisa Kkronor”.sjukskrivning.INGER JOHANSSONRedovisningbolagvarit och är enorm:– Vi är a lvarligt oroadeförKent Olsson0241-105 80kent.ol son@dt.seWEBB-TV på dt.se”De sparkar på demsom redan ligger”TYCK TILL på dt.seÄr försäkringskassanför hård i sinbedömning?DALARNALena Ersson,enhetscheflänets höga ohälsotal.Ohälsotalet är försäk-Cecilia EkebjärSå ser verkligheten utFörsäkringskassan är fjärde riketsfrontsoldater, Försäkringskassanbedriver hetsjakt på sjuka människor,Försäkringskassan uppträder som huliganer.Kritiken i medierna mot Försäkringskassanhar varit ovanligt intensiv senaste tiden.DS Eva Lindén sätter fingret på några av desvaga punkterna.22LOTTA GRÖNING… då skulle ni få sepå andra bullar!Tänk om man fick blilandshövding! Det slog mig efterregeringen sammanträde i torsdagsdå många nya landshövdingarutnämndes. Som vanligt var det enrad avdankade politiker och politikersom av någon anledning behöverfl y tas från sina poster, som tillträderute i länen. Där ska desi ta och vara statensbestämma över e t gängbyråkrater. De klipperband och om länet hartur får de en hövdingsom vi l något mer äna t bara sköta plikterna. En personsom sticker ut hakan och driverutvecklingen framåt och stä lerlite krav på statsapparaten.GRÖNINGENRÖDINGENInte bara som nu när uppdragetinnebär a t bevaka a t regler och ti l landets museer togsstöd efterlevs och a t folk anpassar bort. Det förlorar a la på.Om jag sku le vara landshövdingsku le centralmakten få smaka på andra bu lar. Tjänstemännensku le skaka i sina regelsystem och folkets välgång sä tas ifrämsta rummet. Någon form av revolutionslikande strategimed andra ord. Mo tot kunde vara: centralmakten är död,länge leve folket, småföretagarna och bygderna.Reinfeldt, har du något län ti l mig?Kycklingarhar ingetbra livpip, deras rop på mamma.mat på flera olika sä t. En delnivå medan andra ser det ba-går i sin egen avföring. Fåglaräter mycket och har avföringMan kan se på kyckling somser det på en etisk-moraliskra på ”kö tmarknadsnivå”. Ifrihet ti lsammans med sinmamma springer kycklingarnatä t inti l och följer varjeHöns har den svagheten a tde är inte ligenta och kan ätaKycklingproducenterna föderupp dem i tusental och isina mammor. Från äggkläck-stora lokaler. Kycklingarnaföds i äggkläckningsmaskinerutan a t någonsin överhuvud taget få kontakt medningsmaskinen ti l löpandebandet på slakteriet hörskycklingarnas övergivenhets-Skattehöjningarna ä rena sveketBara det tycker jag får en a tbacka. Jag ser det som e t kraftigtdjurplågeri. De trängs ochsjälva när de föds. De ta gördem ti lä ta o fer a t bli utnytjade av människan. Andrafåglar dör vid födseln om intemamman matar dem. Det görpå bränsle. Höjningarnanu är rena sveket.DEBATTDelar av Sverige har förvandlats till en krigszon. Detär dessutom den värsta, lägsta, snuskigaste formen avkrig – inbördeskrig. Det är regelrätta strider. Människorfår sina liv förstörda.Vi har riktat vapnen mot oss själva, blivit blinda i vårsäkert välriktade iver att alla ska göra rätt för sig, skriverMarcus Birro.Hetsjaktenpå sjuka hargått för långtMarcus Birro: Det är skottpengarpå alla jävlar som faller utanför ramenFjärde rikets frontsoldaterJag känner människor som nekatssjukskrivning när en anhöriggå t bort, när deras barnhar dö t i för tidig födsel, när desjälva kan visa upp sönderskurnahandleder, när de är så långtner i skiten att de på ytterstaallvar funderar på döden somFörsäkringskassan kommergaranterat inte a t svarapå den här texten. För FK kommenterarinte enskilda fa l. Problemetmed en sådan hå lningär ju a t vi a la är enskilda fa l.Det är väldigt lä t a t blandaihop korten i den här deba ten.Men e t kort ligger redan och detär hur vi ser på våra medmänniskor.Och klimatet hårdnar:från att man är tvungen a t läggalämpligt kreditkort ( inte vilkakort som helst går bra) närman checkar in på hote l, för a tApoteket– precissom förrVarför ärdet inte heltobegripligt att betesig som FK gör motmassor av människor?Varför får detta krigmot landets egnamedborgare barafortgå och fortgå utanatt någon sätter nerfoten och gör något?” man inte ska tömma minibarenoch bara springa därifrån”, ti l a tvi med en bödels brist på empatii varje läge tycks misstro våraÄr man sjuk så fuskar man.Varför är det inte helt obegripligta t bete sig som FK gör motma sor av människor? Varför fårde ta krig mot landets egna medborgarebara fortgå och fortgåutan a t någon sätter ner fotenFör grejen är den: a t deten dag i en inte a ltför avlägsenframtid kan vara DU som rasargenom di t eget bräckliga skydd,för bara en del år sedandrevs varje apo-DAGENSDEBATTÖRdet kan vara DU som i desperationvänder dig ti l FK eftersomdin sorg svept undan benenför dig, öppnat en lucka i golvet,har skjutit i sank a lt det du troddeskulle hålla dig uppe och då ärdet DU som är utlämnad ti l enkrigförande armés godtyckligaDet är så det känns för mångamänniskor i det här landet. Ochdet är människor som inte kan,orkar e ler vet hur man höjerrösten, vilka rä tigheter de har.I mina mörkaste stunder trorjag a t FK och den nya regeringenhar de ta som en del i planen;svaga, tysta, sjuka och sorgsnamänniskor orkar sä lan höja rösten.Hoppet återvänder ändå närjag läser att ordföranden för Försäkringskasan, Inger Efraimsson,avgår för a t hon tycker förtrycketmot de sjuka gå t förDär är vi a ltså: chefen förhela projektet; översten i krigettycker kriget är för blodigt ochväljer a t avgå. För det ska honha a l heder. Men var stä ler detdig, som med egna ögon ser vadsom pågår? Vilken dom kommereftervärlden ha över dig som vetvar några stö re diskusioner i sambandpartiet socialdemokraternavalde a tMåndag 14 januari 2008 DEBATTvar en så liten opinionsgruppa t manBorde v intei stället vridahela siktet åt ett annathå l: borde v inte respekteramänniskoroch särskilt sådanasom hamnat snett,blivit sjuka, hamnat idjup sorg, e ler förloratsitt barn?HÅRTKLIMATFörfattarenMarcus Birrogår ti l a tackmot hetsjaktenpå desjuka, ar-fortgå?”, skriverhan. Hå ler du med Marcus Birro?Har Försäkringskassans”jakt” på sjuka gå t för långt?Gå in på aftonbladet.se ochtyck ti l. Resultatet presenterarvi på deba tsidorna i mor gon. Har Bert Karlsson rätt?Missgynnas landsorten när gällerkultur- och mediapolitik?93,4 % J A6,6 % NEJFörbjuda plastpåsar? Vad ska vi lägga matavfa leti utan att botten går ur? Ska vi börja med slaskhinkarigen e ler avbryta kä lsorteringen? Skitgubben4 Lördag 9 februari 2008 Lördag 9 februari 2008 523SKRIV MEJLA SMS:aLotta Gröning debattledareYvonne Westerman: bitr redaktörTel: 08-56 25 58 10 (vard. 14–15) Insända texter kan kortas av redaktionen.Spara el – men gör det på rätt sättDomedagsprofeter uppmanarsvenskarn a t spara elgenom a t sänka innetemperaturen,byta ti lågenergilampor,isolera hus, bytakapacitet betyder ingetvad gä ler ökade utsläpp,ej he ler den kärnkraftsproduceradeelen gör ti l e lerSMS:atDALARNA KONTAKT 023-935 40/41 dt.red@dt.se FAX023-936 09 DALARNASven och Inger Johan son konstaterar a t Julias familj medMarie och Anders i spetsen kämpade heroiskt för flickans liv.– Men mot myndigheternas regelverk står de sig slä t.Lena Ersson är enhetschefpå FörsäkringskassanDalarnas avdelningför tidig bedömning omS Jag vi l också känna migS Bilister, använd era blinkers!Hur ska jag som oskyddadfotgängare e ler cyklistkunna akta mig för er om n in-från om vi sku le sänka ener-Enligt försäkringskassanär sorgingen sjukdomöver 20 grader ka lt och in-cirka vart 5:e år som det ärdustrin går för fu lt, då skaka drift av kol och oljekraft-åtgärder tas för a t undvi-Så skippa byte av den därsilverbaserad dessutom, omdu nu int enbart vi l sänkalågenergilampan om du värnarom miljön, den är kvick-KOSTNADEN för elen .– Läkarna gör en medicinskbedömning. Vi måste ocksåta hänsyn ti l socialförsäk-– Försäkringsläkaren görinte en ny medicinsk prövning,han e ler hon tolkar– Vi kan bara utgå från det bara det medicinska underlagetoch gör en bedömningregelverk vi har. Om det intekan styrkas a t personen har om det är styrkt a t personenen sjukdom som gör a t hane ler hon inte kan arbeta såkan v inte betala ut sjukpenning.Sorg är ingen sjukdom.Det är e naturlig reaktionpå tragisk händelse, men det – Det är viktigt a t a l informationfinns med. Men eninnebär inte a t man är sjuk.– Riksdag och regering läkare kan inte ’spetsa ti l’ etthar utformat regelverket, medicinskt underlag för a tdet ger i dagsläget inte utrymmea t betala ut sjukpensätning. Läkarna har liksompatienten lä tare ska få erningti l människor i sorg.Det är en sak för politikernaVad skiljer sorg frånannan psykisk ohälsasom gör en människaoförmögen att arbetadär försäkringskassanbeviljar sjukpenning?S Vi samlar in pengar ti lbarn i andra länder. Vilketju är bra. Men varfö reageraringen på a t vi får fleroch fler fattiga barn i Sverigesom riskerar livslångCharlotte Ka la,skidåkerskan ifrånTärendö, är utantvekan Sverigesabsolut störstanaturbegåvning påmånga år. LarinjoBra, men servicehus behövs ocksåMen ha lå … vad hå ler vi på med och tjafsar om? Föräldrarsom inte vi l a t deras li le ki le ska ha rosa rum.Vi har här i Sverige stö re och a lvarligare könsrelateradebekymmer som vi behöver lägga stö re tanke- ochTänk på a la kön stympningar, kvinnor som inte får lärasig simma, tvångsgiftermål, hedersmord mm. Ja, de taDär har vi några kön segerationsproblem a t bro tasmed. ChaosBoxning är misshandel, inte sportFoto: JAN DANIELSSONarbeta på grund av sorgereaktion?– Vi har inga ma lar. En prövningsker i varje enskilt fa l.Vad händer med de personersom inte kanTi tade något på programmet ”Toppform”där jag ti l min häpnad fick seJag och många med mig tyck-en ung tjej lära sig boxas!er inte a t boxning är en sport ut-Ju blodigare de som deltarblir ju mer jublar pu-an handlar om mi shandel.Var finnsförnuftetochempatin?”Leukemin tog vår dotterdotter och nu ärförsäkringskassan på väg att knäcka vår dotter”– Försäkringskassans experter uppträder som huliganeroch sparkar på dem som redan ligger.Inger och Sven Johansson i Rog, utanför Bjursås,skräder inte orden:– Leukemin tog vår do terdo ter och nu är försäkringskassan,medvetet e ler inte, på väg att knäckavår do ter. Var finns det sunda förnuftet och empatin?13-åriga Julia Lekaregård–Pe ter son förlorade kampenEfter mer är tre års hårdoch modig kamp somnadehon in och lämnade en världsom i sina värsta stunder kanvara rå, brutal, hänsynslösoch känsloka l.För a t ingjuta mod i andrai samma situation gick i höstasJulia och hennes familj utoch berä tade sin historia ocha t flickan, efter en tu f medicinskbehandling där hon vide t ti lfä le bad om a t få dö såa t föräldrarna sku le få tida t ägna sig åt hennes två syskon,blivit kvi t leukemin ochvar friskförklarad.Men sjukdomen kom tillbaka.Föräldrarna Marie Lekaregårdoch Anders Pe terssonfick beskedet några dagarföre julafton och familjen fickhals över huvud åka ti l Akademiskasjukhuset i Uppsala.Efter en intensiv behandlingfick hon på julaftonen åkahem för a t fira jul och nyårmed sin familj. Inför tre tondagshelgenåterupptogs behandlingen,men komplikationerti lstö te.Tisdagen den 8 januari varhennes ti lstånd mycket a l-varligt. Vädret var för dåligtför transport i ambulanshelikopteroch flickan, som varplacerad i respirator, kördes ien specialambulans ti l Uppsala.Hon var nedsövd och genomgickflera operationer.Men den 13 januari gav henneskropp upp – Julia somnadein.Begravningen ägde rumi Gagnefs kyrka den 1 februari.Måndagen efter begravningenfick Julias mamma,Marie, ett brev från försäkringskasan. I det står detbland annat a t ”för a t du skafå behå la din sjukpenninggrundandeinkomst måste duomgående, efter e t eventuelt beslut om a t sjukpenninginte beviljas, börja arbeta hosdin nuvarande arbetsgivare.Om du väljer a t inte gå ti lbakadit så sänks din sjukpenninggrundandeinkomst ti l 0I brev ti l Marie ifrågasä terförsäkringska sans läkareoch handläggare underlagsom skrivits och de bedömningarsom gjorts av de läkare,specialister vid bland annatFalu lasarett, som sjukskrivitMarie. De river ocksåupp Maries läkares beslut omVälkommen till åretsfamiljevecka på Runn!Tänk er några härliga isdagar med massorav aktiviteter för hela familjen med bl aOrnäsrännet • World Grand Prix Maraton Speed Skating• Näringslivet Falun Borlänges Företagsstafett• RunnDagarna • Cykelcentrum Runn RaceFör mer info gå in på runndagarna.se”Myndigheter som är ti l för a t hjälpa samhä lets utsa ta får inte agera så att hårt drabbade människor ger upp”, anser Sven och Inger Johan son. FOTO: JOHAN SOLUMcOm handläggarna i det här fa lethar följt gä lande bestämmelserär det våra politikers ansvar attförändra bestämmelserna.– Vi kunde möjligenha förståt det om det handlat omen arbet skygg och fi flandeperson, men Marie, Andersoch deras familjer har genomgåtten fasansfu l tid ochFörsäkringska sans experterskriver bland annat a t över denna tid är det än mer gjort en enastående insats försjukperioden förlängas ut-”När det gä ler tidsaspekten väsentligt a t underlaget styrkervilka MEDICINSKA skäl om hennes syskon. Under fle-att stö ta Julia och ta handav nedsa t arbetsförmåga gerunderlagen inte heller någon som ligger ti l grund för de ta ra år har de kastats me lanvägledning, men gängse är a t (a ltså inte ”svår sorgereaktion”som inte är något medi-inte sovit ordentligt en endahopp och förtvivlan. De harsvår sorgereaktion kan nedsäta arbetsförmågan i maximaltfyra veckor, dvs i detta ingen sjukdom).de sförinnan kämpade decinskt betinga ti lstånd och na t på snart två månader ochärende 20/12-20/1. Ska l Maries föräldrar Inger och i mer än tre år för Julias liv.Visma Services – outsourcing avredovisning och löneadministrationVI HJÄLPER DIG MED:Ekonomisk rådgivningSven är upprörda över försäkringskasans agerande: som egentligen ska hjälpaMen mot de myndighetersamhä lets utsa ta står de sigslä t .Inger konstaterar a t a laberörda säkert sagt och gjortsådant de ångrar, men slårfast att den psykiska pre senvår do ter och hennes familjoch kan inte tro a t vi leveri e t samhä le där det finnspreciserade tider för sorgereaktioner.Om handläggarnai det här fa let har följt gä landebestämmelser är det våraVisma Services erbjuder tjänster inom redovisning ochlöneadministration för både små och större företag.Vi arbetar i egenutvecklade system med lokal förankring.Visma – ekonomilösningar som du vi l ha det!politikers ansvar a t förändrabestämmelserna. Sker intedet är samhä let omänskligt.Visma Services – ett smartare sätt att redovisaVisma Services AB – auktoriserade redovisningskonsulterDalarnatuffa i sinprövningDalarna hör till de hårdasteförsäkringskassornai landet när detkommer till a t beviljasjukpenning.Bara Värmlandnekade fler personerersä tning förra året.På bara två år har försäkringskasan i Dalarnamångdubblat antalet avslagpå ansökningar om sjukpenning.2005 nekades 34personer ersä tning. Fö raåret var antalet avslag 622.Det innebär a t 3,8 procentav a la ansökningar fick nej.Det är en bra bit över riksgenomsnitet som ligger på1,8 procent.i Falun, tycker inte a tDalarnas si fror är uppseendeväckande.– De visar bara a t vi ärbra på a t följa lagstiftningen,säger Lena Er son somförklarar den kraftigaökningen av avslag med nyadirektiv från regeringen.A t si frorna är ovanligthöga i Dalarna tror LenaEr son, förutom den korrektati lämpningen avlagen, hänger ihop medringska sans må t på hurmånga frånvarodagar somersä ts från sjukförsäkringen.För två år sedan lågDalarnas ohälsotal på 46,i dag är si fran nere på 43.Målet är a t ohälsotalet skaligga på 40 när 2008 är slut.I höstas presenteradeSocialstyrelsen e t ny tmedicinskt beslut stöd riktatti läkarna och försäkringskassansom vägledningför sjukskrivningar.– Målet är a t det ska blien likformig ti lämpningöver hela landet. Sett ti lohälsotalet kan man konstateraa t läkare i Dalarnaoftare sjukskriver jämförtmed läkare i många andralän, säger Lena Er son.Kritiska artiklar och insändarei medierna har varitovanligt många under desenaste månaderna. Oftastgäller det sjukförsäkringen.Aftonbladet harhaft en lång rad arga insändare och ävenegna artiklar. Många landsortstidningar,bland annat i Dalarna och Värmland,har publicerat massor om Försäkringskassan.Radio och TV har hakatpå. Trenden har varit tydlig under fleraår och hänger samman med att Försäkringskassansedan några år tillämparbestämmelserna om rätten till sjukpenningmer noggrant. För inte så länge sedanlåg fokus i medierna snarare på attsjukskrivningarna var för många ochför långa. Nu handlar det oftare om attmänniskor inte blir sjukskrivna.Noggrannhet ger fler avslagNoggrannheten innebär fler avslag.Dock inte fler än att 98 personer av 100får den sjukpenning de har ansökt om.Men vore det, låt säga, bara 70 av 100 såär det ändå ingenting som i sig innebäratt Försäkringskassan gör fel. För att fåveta det måste ärendena granskas i sinhelhet, och tillämpningen jämföras medlag och normering. Försäkringskassangranskar regelbundet beslutsunderlageni olika ärenden. 2006 tittade mannärmare på just avslags ärenden (”Nejtill sjukpenning”) och bedömde att devar väl utredda. Bland annat genomgårde alltid en så kallad sakkunniggranskningföre beslut.Tidigare gjorde Försäkringskassanknappast någon prövning. I princip allasom hade ett läkarintyg fick ersättning.Hur skulden för det ska fördelas mellanRiksförsäkringsverket, försäkringskassornaoch dåvarande regeringar må varaosagt. Men sedan mitten av 1990-talet,då det också kom en lagändring, har intentionenvarit att rätten till ersättningska prövas ordentligt. Under andra hälftenav 1990-talet ökade dock sjukfallenkraftigt, Försäkringskassans resurserminskade och handläggarna hann intemed. Riksförsäkringsverkets ambitioneratt få ordning på det hela började intefå genomslag förrän 2004 efter ytterligarepropåer om ”ökad precision vid sjukskrivning”från regeringen. Att försäkringskassornablev en myndighet 2005har sedan underlättat en mer enhetligoch noggrann tillämpning.Så Försäkringskassans handläggare ärinte ute för att jaga fuskare eller pressakostnaderna för sjukförsäkringen somdet ofta framställs i medierna. Handläggarnasäger ibland nej därför att de intekan se att personen uppfyller villkoreni försäkringen. Att säga ja är betydligtenklare.GenerösMen att Försäkringskassan tidigare varså ”generös”, och nu under senare år,utan lagändring, har blivit noggrannareär på sätt och vis ett problem. För det ärinte lätt att förklara. ”Vi gör inte fel nu,men ja, jo, tidigare gjorde vi fel ibland.”Det är inte så konstigt att det blandasihop med fuskjakt och annat. Ochdet är inte så konstigt att många människorhar felaktiga förväntningar i förhållandetill vad som faktiskt gäller isjukförsäkringen. Det vill säga att maninte har förstått att det är arbetsförmågansom räknas, att sjukförsäkringeninte är någon yrkesförsäkring och attAftonbladetDebatt den 14januari,Nya Wermlands-Tidningen den6 februari ,Falu-Kuriren den9 februari..Därför diskuterar inte Försäkringskassanenskilda ärenden i pressenGrunden för att Försäkringskassaninte svarar på frågorfrån journalister i enskildaärenden eller självtar initiativ till att lämnaut uppgifter finns i 7 kap.7 § sekretesslagen. En fullmaktfrån den person somuppgifterna gäller kan göraatt Försäkringskassan måstelämna ut handlingar. Däremotär principen att Försäkringskassaninte diskuterarenskilda ärenden med medierna.– Att förklara alla tureroch ställningstagandeni ett ärende kräver attdet inte räcker med ett läkarintyg. Däremotkunde man förvänta sig att mediernaskulle ha lite bättre koll på detta.För de här grunderna i sjukförsäkringenär inga nyheter utan har gällt sedan urminnestider.Något annat som verkar minst sagtsvårt att förklara, och som ofta tas uppi pressen, är försäkringsläkarnas roll.vi lämnar ut uppgifter ommycket personliga förhållanden,säger Försäkringskassanspresschef RobinLapidus. Det är av rentetiska skäl inte rätt, ävenom sekretessen har hävts iärendet.– Det betyder inte alltidatt vi ska neka att uttala oss.Om exempelvis en enskildperson har berättat om sittärende i pressen kan viibland i generella ordalagtala om vad vi grundat vårtställningstagande på, menfortfarande utan att gå in pådetaljer i ärendet.12 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

akom skriveriernaPåstående”Hon fick inte sjukpenning.””Han fick inte sjukpenning trots läkarintyg!”.SanningJo, det kanske hon fick, eller kommer att få. Ofta framställs det som att Försäkringskassanredan har fattat ett beslut, medan ärendet i själva verket är under utredning. Omett positivt beslut så småningom kommer framställs det inte sällan som att pressen har”gripit in”.Som redan sagts har läkarintyg aldrig betytt automatisk rätt till sjukpenning. Det somskulle vara värt en rubrik är snarare: ”Han var sjuk och kunde därför inte arbeta – menfick ändå inte sjukpenning” (men vilken rubriksättare skulle köpa den rubriken?).”Utan förvarning drog Försäkringskassanin sjukpenningen.”Nej, om det är tveksamt om man kan få sjukpenning får man veta det inom tre dagar efteratt Försäkringskassan har fått ansökan. Om sedan Försäkringskassan, efter utredning,överväger att avslå ansökan får man alltid 14 dagar på sig att lämna synpunkter och kompletterabeslutsunderlag.Okunskapen hos många journalister gör att det ofta blir fel. Det här är några vanliga exempel.Hur kan någon som inte undersökermig veta bättre än min läkare? Ja, detär inte svårt att förstå att människor resonerarså, särskilt om försäkringsläkarenhar ”fel” specialitet. Här har Försäkringskassanen del kvar att göra. Detaktuella namnbytet till försäkringsmedicinskarådgivare och det delvis nya arbetssättetär steg på vägen. I mediernahar det här och där framställts som attläkarna inte längre ska arbeta med enskildaärenden. Så är det inte.Ifrågasätta läkarintygKritiken i medierna mot att Försäkringskassanibland säger nej till sjukpenningtrots att en person har läkarintygmåste tolkas som att Försäkringskassaninte borde ifrågasätta intygen. Förutomatt det kan vara naturligt att de som administrerarförsäkringen också har ettansvar för vilka som får ersättning kanLars Englunds forskning vara tänkvärd isammanhanget. Han finns vid Centrumför klinisk forskning i Dalarna och hari ett par omgångar undersökt hur distriktsläkarei länet sjukskriver. Det hardå visat sig att när sjukskrivning fördespå tal mellan läkaren och patiententyckte läkarna i mer än vart tredjefall att det inte var någon bra idé. Iblandansåg de till och med att sjukskrivningkunde vara till skada. Trots dettasjukskrev de fler än 80 procent av dessapatienter.Det är också väl belagt att många läkaretycker att det är svårt att bedömaarbetsförmåga. Bland annat därför attde inte har tillräckligt med tid att sättasig in i patientens situation.Försäkringskassan ofelbar?Men gör då Försäkringskassan aldrigfel? Jo, det är klart att man gör. Fel bedömningar,dåligt bemötande och dåligservice inträffar här som på andra ställen.Men det många tycker är tråkigt äratt enskilda utslag av detta ofta upphöjstill ett mönster eller en medveten linje.Och att mycket av det som omskrivs imedierna, om det hade beskrivits på ettriktigt sätt, inte hade givit anledning tillkritik. En sak är också att Försäkringskassanofta får klä skott för reglerna isocialförsäkringen, beslutade av riksdagoch regering, eftersom det är Försäkringskassansom omsätter dem i praktiken.Att säga ”vi följer bara reglerna”brukar inte göra sig så bra i medierna.Och det är förstås heller inte alltid helasanningen. Lagar och regler ska ocksåtolkas och tillämpas.Artikeln på föregående sida tar sin utgångspunkti Dalarna och handlar omhur det kan kännas när enskilda ärendenbeskrivs i pressen. Något som harbidragit till att medierna varit extrapå hugget just i Dalarna under senaretid är att avslagsfrekvensen där är nästhögst i landet, 3,8 procent jämfört med1,8 i snitt i landet. Det vill säga av 100människor som begär sjukpenning får96 personer det i Dalarna medan det, isnitt, i övriga landet är 98.Det tas i medierna till intäkt för attFörsäkringskassan i Dalarna är tuffareoch hårdare än på andra håll. SverigesRadio i Dalarna tycker sig till och medkunna slå fast att ”statistiken bekräftarden känsla som många har haft att bemötandetoch attityderna från Försäkringskassani Dalarna är brutalt ochutan empati”. I inslaget understryks påståendetav en upprörd socialdemokratiskriksdagsledamot.Mest rätt eller hårdastOm Försäkringskassan i Dalarna är merrestriktiva än Försäkringskassan i andradelar av landet kan ingen säga med säkerhet.Det kan till och med vara så attDalarna ligger mest rätt i sina bedömningar.Skillnaderna i landet kan ocksåha att göra med ohälsa och arbetsmarknadi respektive län liksom hur läkarnasjukskriver. För att ta reda på hur detegentligen ligger till krävs ett omfattandearbete, bland annat med att gå igenomärenden därmänniskor har nekatssjukpenning,men också ärendendär människor harfått ersättning. •eva lindéndagens socialförsäkring • APRIL 200813

”Vi kan knappast räkna medatt få rollen som den gode”Robin Lapidus är presschef påFörsäkringskassan, och han har fulltupp. Mobilen ringer stup i kvarten.Ofta är det journalister som vill habesked.Att det finns ett stort medialt intresseför Försäkringskassan är inte så konstigt,menar Robin Lapidus. Socialförsäkringenberör alla och Försäkringskassanär en av de viktigaste institutionernai samhället.– Vi hanterar ärenden som har storbetydelse för människor. Att exempelvisinte få sjukpenning kan inte jämförasmed utebliven ersättning för en stulencykel. Det kan handla om både försörjningoch den egna identiteten. Människorblir oerhört engagerade.SchablonbildRobin Lapidus menar att mediernas sättatt rapportera från Försäkringskassansområde stämmer precis överens medden schabloniserade bilden av journalistensuppgift – att kämpa för den lillamänniskan mot makten, mot den storamyndigheten.– Det är ett skådespel där det egentligenbara finns tre roller: den onde, dengode och experten. Vi spelar just nu rollenav den onde. I bästa fall kan vi hoppaspå expertrollen, men knappast den gode.För när människor är nöjda och uppleverFörsäkringskassan som ”god” så är detointressant i det här sammanhanget.Speciell dramaturgi– Här finns med andra ord en specielldramaturgi. Nyhetsläget inträder närdet blir en konflikt, till exempel mellanden sjukskrivande läkaren och Försäkringskassansläkare.Den negativa bilden i medierna är ettproblem för Försäkringskassan, anserhan. Den borde vara ett problem ocksåför politikerna, både nationellt ochute i landet.Robins tips om hurdu möter media• Var alltid väl förberedd. Du måsteinte svara på frågor genast.• Prata igenom frågorna med chefoch kollegor.• Tänk igenom vad du själv vill ha sagt– och säg det.• Tala sanning.– Men det är sällan man ser dem ställaupp. De stiftar lagar men känns sedaninte vid dem. De kan tvärtom haka påkritiken utan att ha så mycket på fötterna.– Det är ett demokratiskt problem.Foto: eva lindénDet är ettskådespeldär detegentligenbara finnstre roller:den onde,den godeochexperten.Våra medarbetare får klä skott för någotde inte borde behöva klä skott för.Mediernas rapportering har stor betydelseför människors uppfattning omFörsäkringskassan men skapar förståsinte hela bilden.– Det är oerhört viktigt att vi försökerskapa en samsyn, till exempel medalla som berörs av sjukskrivningsprocessen,såväl arbetsgivare, arbetsförmedlingoch hälso- och sjukvården. Härborde bland annat beslutsstödet med rekommenderadesjukskrivningstider underlätta.– Försäkringskassan är ju också välmedveten om att det gäller att jobbahårt med varumärket. Det handlar ombättre service, kortare handläggningstideroch mycket annat.Kan Försäkringskassan bli bättre på attmöta medierna?– Det kan vi alltid. Men att ha en tydligstrategi för det är svårt. Vi får helatiden en mängd frågor från journalistersom vi måste svara på och som göratt uppgifter refereras i medierna. Detkan handla om försäkringsläkarnas löner,avslagsfrekvenser i landet eller vadkoncent rerad handläggning innebär.Och som andra medier ibland hakarpå.– Men vi väntar inte bara på journalisternasfrågor utan producerar enmängd kunskap som bland annat mediernakan ta del av, vi skriver pressmeddelandenoch anordnar ibland seminarier.– Det ligger i vårt intresse att ha brarelationer med pressen, vara så öppnasom möjligt och hjälpa dem att få enriktig bild av vår verksamhet.Allt som skrivs om Försäkringskassanär förstås inte heller negativt, men denegativa artiklarna får stort genomslag.En del kan inordnas i facken ”neutralt”eller ”positivt”. •14 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

HÄR FINNSKUNSKAPwww.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoserVill du veta mer om en ovanlig diagnos?I Socialstyrelsens databas finns utförliga beskrivningar av över 200 olika sällsyntasjukdomar och syndrom. Här kan du inte bara läsa om orsak och symtom, du får ocksåveta hur diagnosen ställs och hur sjukdomen kan behandlas. Här finns även kontaktuppgiftertill föreningar och organisationer och information om pågående forskning.Alla texter i databasen tas fram i nära samarbete med ledande medicinskaexperter, patientföreningar och handikapporganisationer.Databasen utvecklas av SmågruppsCentrum – Nationellt informationscentrum förovanliga diagnoser. Vänd dig till oss om du behöver hjälp med att hitta information.Telefon: 031-786 55 90E-post: smagruppscentrum@gu.se15

lika populäraVi ska blisom Skatteverket16dagens socialförsäkring • APRIL 2008

Det var lätt att tacka ja till erbjudandet,säger Erik Åsbrink om sitt nya uppdrag somFörsäkringskassans ordförande.– Försäkringskassan är en stor och viktigmyndighet som svarar för en betydandedel av välfärden, säger han. Menhandläggningstiderna är ofta alldeles förlånga.text: andersljungbergfoto: peternordahl3snabba frågor1.Försäkringskassan har sedanen tid en ny styrelseordförande– Erik Åsbrink,ett i svensk politikoch samhällsdebatt välkäntnamn. Att han, den tidigaresocial demokratiske finansministern,skulle utses till ny ordförande efter IngerEfraimsson var kanske inte helt tippat.Företrädaren avgick efter ett visstmedialt väsen eftersom hon var missnöjdmed regeringens politik på sjukförsäkringsområdet.Efraimssons avhopp, ”Jag tänker interecensera min företrädare”, och regeringenspolitik är inget som Erik Åsbrinkär intresserad av att prata om. Det görhan klart direkt när vi sätter oss i ettmötesrum i det stora hus mitt emotcentralstationen där den gamla Stockholmskassanhade sitt länskontor ochdär huvudkontoret och en del andraverksamheter i den nya Försäkringskassantar plats under våren.Förstatligandet? – Jag var positiv till sammanslagningenliksom till den fortsatta omvandlingen. Vi kanjämföra med Skatteverkets utveckling. De har tidigare gåttigenom en liknande utveckling som den vi är mitt uppe i ochde har, hör och häpna, ett gott renommé, trots att de plockarav svenska folket hälften av deras inkomster.– Förhoppningsvis blir vi lika populära. Men det kommeratt ta ett antal år av hårt arbete innan det sitter.2.Kund eller försäkrad? – Det är till en del ensemantisk fråga. Sådana här diskussioner kaninte avslutas med ett Alexanderhugg. Men, oavsett vadde kallas, så har de, medborgarna, kunderna, de försäkrade,all rätt i världen att kräva god service.3.Fuskbekämpningen – Det är ett viktigtlegitimitetsarbete. Med ett uttryckur arbetarrörelsens historia så handlardet om att ”gör din plikt, kräv din rätt”.Socialdemokrat– Jag ansvarar inte för politiken. Menjag byter inte uppfattning, jag är socialdemokrat.Min och Försäkringskassansroll är att utifrån de regler och förutsättningarsom statsmakten lägger fastse till att verksamheten bedrivs så brasom möjligt.Senare under samtalet konstaterarhan dock – apropå om det finns någongräns när han kan tänkas omprövasin roll – att han ju faktiskt avgick somfinans minister.Socialförsäkringsministern motiveradeordförandevalet med att Erik Åsbrinkhar gedigen erfarenhet av styrelsearbete,kunskaper om socialförsäkringenoch dokumenterat stor integritet.– Det var lätt att tacka ja till erbjudandet,säger han. Försäkringskassan ären stor och viktig myndighet som svararför en betydande del av välfärden.Någon särskild fråga som känns viktigareeller intressantare än någon annanhar han inte, åtminstone inte ännu.Det är helheten som är det spännande.Försäkringskassan betalar ut närmare450 miljarder kronor om året och nästanalla berörs.– Det är livsviktigt att det fungerarväl liksom att det är viktigt att bådekunder och personal är nöjda. Som nykan jag bara konstatera att handläggningstidernaofta är alldeles för långa.Vi har ännu inte nått acceptabla tider.Erik Åsbrink har noterat gapet somfinns mellan vad kunderna tycker ochhur medarbetarna uppfattar att servicenser ut. Kunderna har ju närmast definitionsmässigträtt, menar han, ochett stort arbete återstår för att få uppfattningarnaatt överensstämma.Hur ser de egna erfarenheternaav Försäkringskassan ut?– Det finns inte så många. För egendel berörs jag för närvarande bara av dekontaktdagar som finns kvar för sjuårigeAnton. Det blir nog jag som tar utdem.Sist han tog ut föräldradagar tog detväldigt lång tid innan pengarna kom …Samtidigt som Försäkringskassan ärmitt uppe i en av de största omvandlingarnasom setts i svensk förvaltningspirar diskussionen om ytterligare förändringar.I dagarna har miljöpartietföre språkat en sammanslagning av Försäkringskassanoch Arbetsförmedlingenenligt norsk modell. Något sådant ärErik Åsbrink inte intresserad av.– Försäkringskassan verkar redan underett oerhört starkt förändringstryckoch jag är medveten om den press medarbetarnalever under och som förstärksav ständiga regeländringar. Det är juinte så att vi direkt önskat oss ytterligarestora förändringar. Vi har fullt upp.Någon typ av riktigt jobbErik Åsbrink avgick som finansministervåren 1999 efter vad som då beskrevssom en period av konflikter med statsministerGöran Persson. I klippen dykerett citat från den tiden upp: ”I framtidenär jag intresserad av att skaffa mig någontyp av riktigt jobb”. Det kan nog stämmaatt han sagt så. Det var relativt nära itid efter avhoppet från regeringen. Menhan gillar inte sättet som det uttrycktesFortsättning på nästa sida ➜dagens socialförsäkring • APRIL 200817

Erik ÅsbrinkÅlder: 61 år.Familj: Gift med Ylva Johansson, tidigareminister i en socialdemokratiskregering och i dag partiets talespersoni socialpolitiska frågor. De har sammanlagtsex barn varav tre utflugna.Fritid: Motion, ”men borde motioneramer”. Under sportlovet var dettänkt att bli mycket motion menförsta åket resulterade i en spricka itummen och tre veckor med gips. Familjenär viktig. De har ett fritidshus iStockholms skärgård och har skaffatbåt till den kommande sommaren.Resor, helst med familjen.Läser: Numera betydligt mer än närhan var minister då det blev mestpromemorior.Senast lästa böcker är ”Den ungeStalin” av Simon Sebag Montefioreoch ”Kungamordet” av Hanne-VibekeHolst som bland annat innehåller ”enförfärlig finansminister”.Han har precis börjat läsa en bokom Westmanska palatset i Stockholmdär delar av Försäkringskassans huvudkontorfram till sommaren fortfaranderyms. Erik Åsbrink berättar attSverige styrdes därifrån under enperiod 1809 av greve Adlersparre somtillhörde den liberala oppositionenunder Gustaf IV Adolfs regering ochsom ledde det militära uppror somledde till konungens avsättande 1809.Senaste sedda film: Arn.Jag tänker inte recenseramin företrädare.Fortsättning från föregående sidapå. För det han sysslat med sedan hanlämnade regeringen har varit riktigajobb – precis som det uppdrag vi nu talarom. Men det har inte handlat om fastaheltidsjobb med månadslön utan rörtsig om ”en portfölj” med olika uppdrag.Styrelseuppdragen har varit många, sedan1980-talet drygt 40 stycken.StyrelseproffsErik Åsbrink är ett styrelseproffs. Ett begrepphan inte gillar, ”det går ju inte attsätta på visitkortet”. Men han har ingetbättre alternativ. I dag sitter han i sjustyrelser och har precis svarat ja till ytterligareett ordförandeuppdrag i ettteknikföretag.Försäkringskassan uppfattar han somett mycket tidskrävande uppdrag, särskiltnu under inlärningsperioden ochsenast dagen innan han träffar DS hadestyrelsen en (av flera) utbildningsdagar.– Hur mycket tid ett styrelseuppdragtar varierar ofta över tiden. De jag har idag känner jag att jag klarar av.Sedan förstatligandet för drygt tre årsedan har Försäkringskassan en styrelsemed fullt ansvar. Men vad innebär det?Är man inte som ordförande och ledamothelt i händerna på huvudkontoretstjänstemän?– Styrelsearbetet, även för ordföranden,är ett deltidsuppdrag och då är manberoende av organisationens anställda.En styrelse måste ha goda kontaktermed ledningen och kunna lita på den.– Vi har fullt ansvar för verksamheten,inte för den dagliga men för denlångsiktiga strategiska utvecklingen. Jagsitter med i styrelser i aktiebolag ochkan jämföra. De tillsätter och entledigarvisserligen VD och bestämmer omdennes ersättningsvillkor men i övrigtär det ingen stor skillnad.Riksrevisionen tycker att regeringenbör överväga att låta de statligastyrelserna tillsätta generaldirektörerna.Är det ett bra förslag?– Jag är inte säker på det men fråganär värd att diskutera. Vore det så skullestyrformen bli mer renodlad och tydlig.Men jag tycker inte att det är självklartatt staten ska ha samma ordning somaktiebolagen och jag är tveksam till att18dagens socialförsäkring • APRIL 2008

egeringen ska avhända sig utnämningsmakten.Men man kan diskutera hur formernaför samråd kring detta kan se ut.Vilka krav bör ställas på styrelsensledamöter?– Det är förstås en fördel om man harkunskaper om verksamhetsområdet.Men i lika hög grad gäller det att ha ettgott omdöme och en kritisk blick – attkunna kräva fram mer information omdet behövs. Och så ska styrelseledamöternavara aktiva och kunna skilja stortfrån smått.FörtroendeEtt av de första ärendena som den nyaordföranden fick på sitt bord är ett exempelpå en situation där styrelsenmåste ha förtroende för myndighetenstjänstemän. Det gällde det ovanligt kritiskaförslaget till remissyttrande överregeringens förslag om den så kalladerehabkedjan och tidsbegränsad sjukpenning.– Jag slogs av att det var väldigt mycketkritik, säger Erik Åsbrink. Men vårtremissvar är inte ett politiskt ställningstagande.Försäkringskassan, som skaadministrera besluten, har både rätt ochskyldighet att säga ifrån om brister ochoklarheter.Den senaste tiden har mediebevakningenoch debatten kring Försäkringskassanvarit osedvanligt intensiv ochhård och Erik Åsbrink har noterat ”slagsidanmot det negativa”.– Men det ligger i viss mån i sakensnatur att mediabilden, särskilt insändarna,är negativa. Hälsan tiger still.Men om förändringsarbetet genomförspå ett framgångsrikt sätt kommermediabilden ändras, tror han. Och detär definitivt värt att sträva efter. Jag frågarom en del inlägg i Aftonbladet (därde försäkringskasseanställda bland annatkallats för ”fjärde rikets frontsoldater”)på senare tid och han konstateraratt det förekommit formuleringar somär ”helt oanständiga”.– Men vi ska inte vifta undan kritik.Det viktiga är att vi gör ett bra jobb.När du lämnade regeringen 1999 beskrevAftonbladet dig i en artikel medde sedvanliga anonyma källorna som”makthungrig”, som en som ”inte vänderandra kinden till”, är ”ganska hetlevrad”och ”högerorienterad”. Kommentar?KarriärenErik Åsbrink är civilekonom utbildad vid Handelshögskolani Stockholm och vid Stockholms universitet. Hanvar statssekreterare i finansdepartementet 1982–1990,biträdande finansminister 1990–1991 och finansminister1996–1999. Riksdagsledamot 1998–1999.Åren 1985-90 var han ordförande i Riksbanksfullmäktige.Bland uppdragen utöver Försäkringskassan kan nämnasatt han är ordförande i Alecta, ledamot i Finanspolitiskarådet (en myndighet bildad 2007) och ordförande idirektionen för Handelshögskolan i Stockholm.Svenska Budo- och Kampsportsförbundet har han ocksåvarit ord förande i åren 2000 till 2006. Dock utan att självnågonsin varit aktiv utövare.– Det om att inte vända andra kindentill kan nog stämma. Men jag brusarsällan upp och jag håller definitivtinte med om högerorienterad.Och är man inte makthungrig blirman väl knappt politiker, för att inte talaom finansminister. Men å andra sidanavgick han och lämnade makten. •Våra insatserger resultatArbetslivsresurs har fått fortsatt förtroende attsamarbeta med Försäkringskassan!Vårt nya 12 veckors program för arbetslivsinriktaderehabiliteringsåtgärder ger människor en rejälmöjlighet att komma tillbaka i arbetslivet.Programmet är individuellt utformat och innehållerbland annat arbetsträning och vägledning.Genom våra insatser lyckas 8 av 10 att bryta sinsjukskrivning helt eller delvis. 93 % av våra kunderär nöjda med våra insatser. Vi finns där vi behövsoch har lokalkontor på nästan 40 orter i landet.Vill Du veta mer om våra tjänster, kontakta oss påtelefon 020 - 258 258. www.arbetslivsresurs.se19

VAD GÖR DE PÅ ...KONTORET IMÖNSTERÅS?Marie och Berith täcker in sex kontorBilen har blivit ett viktigt arbetsredskapför de anställdapå Försäkringskassans lokalkontorrunt om i landet.DS följde med två medarbetarefrån baskontoret iVästervik till kontoret i Mönsterås.Klockan är några minuter över åttaden första tisdagsmorgonen i mars.Marie Pettersson och Berith Hulteniusär på väg ut från Försäkringskassans lokalkontorpå Kvarngatan 10 på gamlaÖster i Västervik. De har en bilfärd pådrygt tio mil till kontoret i Mönsteråsframför sig.Marie gör en sista koll och upptäckeratt bilnycklarna till den grå ToyotaCorollan inte finns med i den lilla väskasom ska innehålla bland annat bilnycklarnaoch försäkringspapperen för tjänstebilen.Det löser sig snabbt. Den kollegasom använde bilen dagen innan hadenycklarna hos sig.Ordentliga för beredelser– Att åka iväg till något av de andrafem kontoren kräver ordentliga förberedelser,säger Marie.– Vi är alltid väldigt noga med att gåigenom att vi har allt med oss. Det gällersådant som laptoppen, mobilen, behörighetskortet,faktablad och egna lathundarom försäkringen. Skärm ochtangentbord finns överallt.Men just till Mönsterås behöver deinte ta med sig sina bärbara datorer. Därfinns fortfarande stationära datorer underen övergångstid.Marieoch Berithhar alltid matlådanmed sig. Ofta blir detinte mer än en halvtimmeslunchrast.Det är Marie som kör. Det gör hongärna.– Inte minst en sådan här fin och soligdag. Det är värre när det är snö ochhalt.Många gånger kan bilresandet kännasslitsamt. Framförallt hemresorna.– Efter en dag i Oskarshamn, där detalltid är många besök, hinner man intevarva ned utan är stressad även på hemvägen,säger Marie.Klockan närmar sig halv nio och vidden tiden är trafiken gles, vilket förståsunderlättar körningen.Berith har tidigare i många år arbetatmed underhållsstöd och barnbidrag,medan Marie arbetat i drygt fyra år medålderspension och bostadstillägg. Nu ärde båda generalister på lokalkontoret.Marie håller dessutom i informationerkring ålderspension.Bemannar kundtjänstenFör Berith betyder det att hon genomgåendebemannar kundtjänsten vid deolika kontoren. Den här veckan satthon i Västervik under måndagen – detblev totalt 45 besök – tisdagen i Mönsterås,onsdag Västervik igen och torsdagOskarshamn. Fredagen är än sålänge fri och hon hoppas hinna med endel efterarbete då.Marie varvar kundtjänstarbete medgruppinformationer och bokade besökmed enskilda försäkrade kring pensionsfrågor.Hon inledde veckan med ett tiotalbokade pensionsbesök i Västervik,är tillsammans med Berith i Mönsteråsunder tisdagen, är på kurs i Stockholmom självbetjäning onsdag–torsdag ochhar tagit ledigt fredag. Veckan därpåväntar på måndagen säsongens förstagruppinformation om ålderspensioni Västervik.Bilen har nu passeratFårbo och avtaget till Figeholmoch närmarsig Oskarshamn, därförsäkringsområdetsandra större kontor,vid sidan av Västervik,finns. Det är ett parmil kvar till Mönsteråsså vi hinner med att pratalite om yrkesrollerna.Både Berith och Marietycker att de fortfarande harBilen har blivit ettviktigt arbetsredskapför de anställdapå Försäkringskassanslokalkontor.Schemat är fullspäckathela veckan.Uppdrag Mönsteråsmycket att lära sig.– Vi är fortfarandei mångt och mycketspecialiserade på detvi tidigare jobbademed, säger Marie.– Vi behöver läraoss mycket mer omde olika ärendeslagen, tycker Berith.De vill ha mer specifik utbildning fördem som arbetar i kundtjänst. De tyckeratt de webbaserade utbildningarna merär avpassade för handläggning.– Vi behöver handledning av lärare såatt vi kan få diskutera hur det går till iolika ärenden, säger Marie.Berith håller med: – Vi behöver heltenkelt se hur de jobbar i olika ärendeslag.Nu fick vi gå direkt ut i kundtjänstoch det var tufft.Men målsättningen att kunden baraska behöva komma en gång ruckar deinte på. De gör vad de kan för att kunnage ett svar direkt. Annars kontaktar dekunden när de tagit reda på svaret. I förstahand söker de stöd från kollegernainom kundtjänsten. Men de har även telefonnummertill ett antalkontaktpersoner per ärendeslag,– Vi försöker verkligenjobba med kunden i fokus,säger Marie.– Vi är alla så engageradeoch släpper inte iväg kunden förrän ären­Färdsätt: Tjänstebil.Åktid: Som längst drygt tio mil till Mönsterås eller till Högsby.Tar en timme och en kvart.Måste alltid vara med: Nycklar, dator, behörighetskort,lunchlåda och faktablad.Orten: Mönsterås kommun ligger vid Kalmarsund och hardrygt 13 000 invånare. Tillverkningsindustrin dominerar meden tredjedel av arbetstillfällena följd av offentlig sektor.Lokalkontoret: Samlokaliserat med Arbetsförmedlingen.Vanligaste ärenden i kundtjänsten: bostadstillägg till pensionärer,bostadsbidrag, föräldrapenning, ålderspension, sjukpenning.Sex kontor i det lokala försäkringsområdet: Västervik,som är baskontor, har öppet måndagar och onsdagar,Oskarshamn måndagar och torsdagar, Mönsterås och Hultsfredtisdagar, Högsby torsdagar och Vimmerby fredagar.20 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

Det är vi på lokalkontorensom skaparbilden av Försäkringskassan.det är utrett. Det kanbli en hel del efterarbete,men det får man tanär det finns tid.Någon direkt handläggningsker inte pålokalkontoren.– Vi gör så långt vikan i ett ärende, sägerBerith.De ser till att de rätta handlingarnafinns med och att blanketterna är rättifyllda.– Äldre människor kommer ofta inmed alla papper och vill ha hjälp medansökan om bostadstillägg, förklararBerith.– Det är mycket som ska vara med:hyresavi, låneavi, årsbesked från bankenoch tjänstepensionsbeslut.När sedan de nationella försäkringscentrenkommer igång ska de även tabokade besök åt dem.När klockan närmar sig halv tio är deframme i Mönsterås och Marie kan par­Innan de öppnarhinner Berithoch Marie med enkopp kaffe eller te,en smörgås och enfrukt.kera bilen vid kontoret på Älgerumsvägen.Lokalerna delas med Arbetsförmedlingen,som redan öppnat sin kundtjänst.Marie och Berith går in bakvägen,som går via en port i ett vanligthyreshus, och drar ifrån skjutdörren tillFörsäkringskassans del. Men den storagröna rullgardinen framför öppningenfår vara neddragen till klockan tio.Marie och Berith skyndar sig att ställai ordning sina arbetsplatser. De kopplarupp sig och kollar att de får kontaktmed olika system. Sedan hinner de tadet lugnt en stund i lunchrummet.– Vi försöker alltid fika direkt när vikommit ut till ett kontor, säger Marie.– På eftermiddagen hinner vi inte alltidmed det eller så snor vi en kopp ifarten.Även luncherna är ofta knappt tilltagna,kanske bara en halvtimme, ävenom det i Mönsterås blir längre eftersomArbetsförmedlingen stänger mellan 12och 13.– När vi är här tar vi ibland en promenadpå lunchen, det finns bland annatett trevligt bageri att besöka, sägerBerith.– Men när vi är i Oskarshamn hinnervi aldrig gå från kontoret.Det händer att de får klä skott för kritikenmot Försäkringskassan. Det kanvara kunder som inte fått sina pengareller inte kommit fram på telefon trotsflera försök.– Men de flesta som är irriterade harlugnat sig när de går, säger Marie.– De har fått ur sig sin ilska och sittärende utrett. Sedan är det ofta bra.Nu är klockan tio och Försäkringskassani Mönsterås kan öppna. Ett tiotalkunder har redan samlats och totaltunder dagen kommer ett trettiotal besökare.Ärendena handlar främst omålderspension, bostadstillägg, bostadsbidrag,föräldrapenning, aktivitetsstöd,sjukpenning och inregistrering.Vad är det bästa med jobbet på lokalkontor?– Friheten att få åka ut och inte vara låstinne på kontoret, tycker Marie.– Variationen och kundkontakten,tycker Berith.Om ni får önska något?– Att det blir lite annan status på det härjobbet, säger Marie.– Det är bestämt att det ska varamycket kompetent personal på lokalkontorenmen det måste slå igenomöverallt i organisationen och även synasi lönekuverten. Det är ändå vi som skaparbilden av Försäkringskassan.text & foto: Sven-Erik JohanssonChefen lägger pusselDet är enhetschef Bo Lettman som skase till att bemanningspusslet går ihopför lokalkontoren inom Västerviksförsäkringsområde.Med hjälp av sjumedarbetare (sexårsarbetare) ska iförsta hand bemanningenav de sexlokalkontoren lösas.Sedan tillkommergruppinformationertill föräldrarBo Lettmanoch blivande pensionärerliksom personalens frånvaro avolika skäl.– I normalfallet går det bra, säger BoLettman.– Men vid ledighet, sjukdom eller utbildningkan det bli tufft. Men hittills harvi klarar oss ganska bra.De sju medarbetarna är alla generalister,som är basrollen på lokalkontor.Två är dessutom informationsgivarekring föräldrapenning och två kring ålderspension.Två av medarbetarna hardessutom lång erfarenhet av arbete ikundtjänst.– Vi eftersträvade från början att få inså bred kompetens som möjligt på lokalkontoret,säger Bo Lettman.– Men med tanke på att vi har 45 olikaärendeslag så fattas det ändå en del och vihåller nu på att utveckla medarbetarna.Det sker framförallt genom webbkurser.Men medarbetarna har också gåttlärarledda kurser i bemötande och samtalsteknikoch ska nu gå en utbildning iStockholm om självbetjäningen.Två av medarbetarna bor i Vimmerby.För att lättare få ihop pusslet låter BoLettman dem utgå därifrån och förutomhemorten även bemanna Hultsfred ochHögsby. Å andra sidan leder det till atthan bara kan samla hela gruppen samtidigtpå onsdagsmorgnar i Västervik.Framöver väntar en del förändringarför lokalkontoren. I november blir detservicekontor i samarbete med Skatteverketi Oskarshamn och Vimmerby. Ide andra kommunerna blir det samverkanmed Arbetsförmedlingen.– Dessa framtidsplaner kommer förståsatt påverka medarbetarnas yrkesroller,men riktigt hur är för tidigt att säga,menar Bo Lettman.När Bo Lettman ska summera erfarenheternadrygt tre månader efter startenså tycker han att det gått ganska bra,trots att man varit en del av pilotverksamhetenoch fått pröva sig fram. •dagens socialförsäkring • APRIL 200821

PROBLEMLÖSARNANär olyckan är frammePROBLEM Om man skär sig påkniven när morgonfrallanskärs upp i kafferummet är det inormalfallet inte värre än att man fårhämta ett plåster. Sådana, och en delannat som behövs vid blodvite, skafinnas på varje arbetsplats. Kanske hittardu det i närheten av brandsläckaren.Alla ska veta var det finns och förrådetska vara påfyllt. Snubblar mantill i trappan och stukar foten så gördet ont men någon större fara är detinte.Men vet du vad du ska göra om enElsie Setterberg är sjuksköterska ochförfattare till några mycket pedagogiskaböcker om förstahjälpen: en om trafikolyckor,en om barn och nu senast,”Första hjälpen på jobbet” (Liber 2007).– Om en arbetskamrat blir akut sjukoch eller råkar ut för en olycka kan utgångenvara beroende av att den somfinns i närheten ingriper och agerar pårätt sätt, säger Elsie Setterberg. Alla påarbetsplatsen bör veta hur de ska ageraoch kunna ge första hjälpen.Kunskaper behövs därför att ambuarbetskamratplötsligt drabbas av vadsom kanske är en infarkt eller en stroke?Vet du vad du ska göra om kollegantappar medvetandet eller får ettallvarligt epilepsianfall? Och vet dinaarbetskamrater vad de ska göra omdet är du som drabbas?Ibland kan snabba och rätt insatserinnan ambulansen är på plats bokstavligenvara livsviktiga. På varje arbetsplatsska det finnas personer somutbildats i första hjälpen. Finns det pådin arbetsplats?Sammanställt av Anders LjungbergUtbildaren:– Alla borde veta hur manska agera när någon skadasSkriv till oss om ditt problem!Ta kontakt med oss på redaktionenom du har ett problem du tycker attvi ska ta upp. Självklart garanteras duanonymitet.RedaktionenDagens Social försäkring103 51 Stockholmds@forsak ringskassan.selansen inte alltid hinner fram i tid. Deförsta minuterna kan vara kritiska. Ettandningshinder kan ge hjärnskador efterbara tre minuter, efter ytterligarenågra minuter stannar hjärtat. Förstahjälpen handlar om enkla åtgärder somman inte kräver sjukvårdsutbildning föratt klara av.Elsie Setterberg skriver inte baraböcker om första hjälpen. Hon är ävenhuvudinstruktör i hjärt-lungräddningoch rekommenderar alla att gå en kursi första hjälpen och hjärt-lungräddning.Det är inga stora omfattande insatsersom krävs.– Efter en förmiddag på en sådankurs sitter kunskaperna i ryggmärgen.Kunskaperna finns kvar men det ärförstås bra med återkommande övning.På en arbetsplats som Försäkringskassanär kanske inte stora blödandesår, krosskador eller brott på ben ocharmar så vanliga. Men som Elsie Setterbergpåpekar,– Någon kan skära sig på en kniv i fikarummeteller snubbla i en trappa.Första hjälpen och krisstöd”Kunskap i första hjälpen6§ Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och desärskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer,som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället.Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i förstahjälpen hålls aktuella.Ur Kommentar till 6§Ju längre tid det tar för ambulans att ta sig till platsen destostörre är behovet av en god första hjälpenberedskap.Det är viktigt att ta hänsyn till personalomsättning och tillbehovet av återkommande utbildning.”Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:7)22 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

Illustration: HELENA HALVARSSONFörsta hjälpenEnligt lag ska det på varje arbetsplatsfinnas personer som fått utbildning iförsta hjälpen. Hur många avgörs avarbetsplatsens särskilda behov. Denutbildning som krävs omfattar i förstahand det som omfattas av förkortningenL-ABC.L står för ”livsfarligt läge”, det villsäga kontroll av brandrisk, risk för påkörningmed mera. L står också för”lägesbedömning”. Detta ska görasförst. Därefter A, B och C i den ordningen.A står för kontroll av att den skadadeeller sjuke har fria andningsvägar.Om hjärtat eller andningen avstannarska man ge hjärt- och lungräddning(HLR).Blödningar ska stoppas.C handlar om hur chock ska förebyggas.Chock är i detta sammanhanglika med försämrad blodcirkulationsom medför syrebrist i hjärnan.Utbildningen ska omfatta detta samthjärt- och lungräddning plus sådantsom är speciellt för arbetsplatsen.Försäkringskassan:En gemensam rutin för första hjälpen ochkrishantering för Försäkringskassan ska tasfram. Den ska fungera som stöd för cheferoch medarbetare. Ansvar klargörs och detblir känt hur man ska agera.Avsaknaden av en gemensam rutininnebär inte, framhåller Lena Lundbergsom arbetar med arbetsmiljö och hälsapå HR-direkt, att det saknas beredskap påFörsäkringskassans olika arbetsplatser omolyckan är framme.– Så är det inte. Kraven i Arbetarskyddsstyrelsensföreskrifter har följts. Men detMedarbetarna ska utbildassaknas en samlad bild eftersom länen iden tidigare organisationen arbetade meddetta var för sig. Omorganisationen avFörsäkringskassan ha medfört att personermed kunskaper i första hjälpen hamnat pånya platser eller kanske helt lämnat organisationen.En av de uppgifter som HR-direkt harframför sig är att inventera kunskapsläget.Vilka kan vad? Och var finns de? Efter detkommer medarbetarna att erbjudas utbildning.Från och med i år har Försäkringskassanett avtal med Previa om företagshälsovård.Bland de tjänster som Försäkringskassanköper finns utbildning i första hjälpensamt tillgång till krisstöd.lenalundbergHR-direktFörsäkringskassanshuvudkontordagens socialförsäkring • APRIL 200823

forskning på gångAnn Bremander,sjukgymnast ochmed. dr., Morse–projekteti LundFOKUSTuff arbetsmarknad gör sKommer sjukskrivningsprocessenatt påverkas?Hur kommer läkarnas sätt attsjukskriva att påverkas av det försäkringsmedicinskabeslutsstödetoch aktiviteter runt det? Det undersöksnu i en studie inom det såkallade Morse–projektet i Skåne.Vad vill ni ta reda på?– Idag finns stora skillnader i hurläkarna sjukskriver. Vi vill veta hurbeslutsstödet som nu har införtskommer att påverka hur läkarnahanterar sjukskrivningar. Men detgäller inte bara beslutsstödet i sigutan också de olika metoderna föratt implementera det, till exempelnätverk, diskussioner och annat.Hur går undersökningen till?– Våren 2007 gjorde vi en webbaseradenkätundersökning blandläkare inom primärvård, psykiatri,ortopedi och reumatologi i Skåne,både privata och offentliganställda.Vi upprepar den i början av 2009.– Syftet är alltså att se om sättetatt hantera sjukskrivningar har förändratsunder den här tiden.Vad visade den undersökningen?– Bland annat att de 621 läkarna isnitt upplevde var femte sjukskrivningsfallsom problematiskt. Minstvarannan patient hade någon orsakutöver rent medicinska skäl sombidrog till sjukskrivningen. Nästan70 procent hade inte någon policysom stöd för hanteringen av sjukskrivning.De flesta ville ha det.När räknar ni med att vara klara?– Hela studien med båda enkätundersökningarnakommer vi attredovisa våren 2009. Under våren2008 kommer en artikel om hurläkarna upplevde kontakten medFörsäkringskassan, även den baseradpå data ur frågeformuläret.Vad står Morse för?– Minskad ohälsa rörelseorganenssjukdomar i Sydsverige. Detär ett samarbetsprojekt mellan RegionSkåne och FörsäkringskassanSkåne.Eva LindénIllustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATTErsättningar på deltid från trygghetssystemenär en svensk specialitet. Menär det bra för individen och för samhället?I antologin Välfärd på deltidblir svaret från en rad forskare både jaoch nej.När Välfärd på deltid presenterades vidett seminarium på SNS rundade bokensredaktör nationalekonomen LauraHartman av med att det behövs merforskning om deltidsförmånernas förochnackdelar för individerna och församhällsekonomin. Som vanligt i forskarsammanhangalltså. Samtidigt måstesägas att nu finns hur som helst en heldel kunskap samlad. Deltid är annars etttämligen obeforskat område.Syftet med projektet som resulteradei antologin var att undersöka hur arbete,arbetslöshet, sjukskrivning, sjuk- ochFler långtidssjukskrivna blir arbetslösaän vad man kanske vanligentror. Det menar Daniel Melénsom i sitt arbete med endoktorsavhandling i sociologiunder ett par år följt ettsamverkansprojekt kringarbetslösa långtidssjukskrivna.Daniel Melén följde under ett år styrgruppenför ett samverkansprojekt iSkåne mellan Försäkringskassan ochArbetsförmedlingen. Året efter ägnadesåt möten med handläggarna, som svaradeför det faktiska arbetet, samt någraarbetslösa sjukskrivna. Syftet var attse om den medicin – särskilda samverkanssatsningar– som samhället ordinerarfår människor tillbaka i arbete.Han menar att det är vanligare än vadman tror att långtidssjuka mister sinaanställningar. Men detta syns inte eftersomde så länge de är fortsatt sjukskriv-Deltidssjukskrivning smidig väg tillbakaDeltid i siffrorl Av 4,3 miljonersysselsatta i Sverigearbetar nästanen miljon deltid.l Av 210 000 sjukskrivnavar 72 000deltidssjukskrivna.l 150 000 hadesjuk- eller aktivitetsersättningpådeltid.Siffrorna avser2006.aktivitetsersättning och pension på deltidpåverkar antalet arbetade timmar.– Det är bättre att jobba deltid än intealls, sa Birgitta Målsäter, försäkringsdirektörsom representerade Försäkringskassani en paneldiskussion.För socialförsäkringens del tycks denslutsatsen hålla. Eftersom arbetsförmågaär något som oftast befinner sig någonstanspå skalan 1 till 100 så är möjlighetentill deltidssjukskrivning positivt.Den partiella ersättningen gör detmöjligt att ta tillvara den arbetsförmågasom finns trots sjukdom. Att det sedanär svårare att rätt värdera den delvisaförmågan än allt eller inget utgören komplikation för försäkringsgivarenmen ändrar inte slutsatsen.Utnyttjandet av partiell sjukpenningoch sjuk- och aktivitetsersättninghar blivit vanligare de senaste tio åren.24 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

jukskrivna till arbetslösana inte noteras som inflöde till sjukförsäkringen.Det har, skriver Daniel Melén,blivit allt vanligare att arbetsgivareinte hittar uppgifter till anställda somunder en längre tid varit borta på grundav nedsatt arbetsförmåga. Att de mistersina anställningar beror på högre krav iarbetslivet i kombination med Försäkringskassansinriktning att tillsammanmed Arbetsförmedlingen hitta jobb åtsjukskrivna som inte bedöms snart kunnaåtergå i arbete hos sin arbetsgivare.Det är då som sjukdom leder till arbetslöshetoch inte tvärtom.Hans andra huvudsakliga iakttagelseär att diskussionen har för lite fokuspå makronivån, det vill säga arbetsgivarnasinställning och arbetsmarknadensfunktionssätt. Alltså, koncentrationenligger på individens motivationoch grad av arbetsförmåga samt Försäkringskassansoch Arbetsförmedlingensfunktionssätt.Har blivit bättre på samverkan-Myndigheterna har blivit bättre på samverkan,menar Daniel Melén. Metodernahar utvecklats och de har blivit alltbättre på att skapa sysselsättning. Pro-blemet med att återföra individerna tillarbete kan inte längre skyllas på att dehamnar mellan myndigheternas stolar.Inte heller på bristande vilja hos desjukskrivna. De personer Daniel Melénmött under avhandlingsarbetet har givituttryck för en stark vilja att komma tillbakatill arbetslivet. Deras motivation ärdock av marginell betydelse.Statligt subventioneradeMen grundproblemet kvarstår. För ävenom en tredjedel av de arbetslösa långtidssjukskrivnaåtergår i arbete så är dettill arbeten som i de flesta fall, cirka 75procent, är statligt subventionerade.– Det förändrade klimatet på arbetsmarknadenär det största hindret. Arbetsgivarnavill inte anställa människorsom inte är till hundra procent arbetsföra.Åtminstone inte om de inte får demtill starkt rabatterat pris.Är Försäkringskassans och Arbetsförmedlingensarbete meningslöst?– Nej. Men man kan konstatera attde har accepterat att det är så här arbetsmarknadenser ut. Men problemenär mer grundläggande än vad som kanpåverkas av Försäkringskassans insatser.Avhandlingen finnsi fulltext påwww.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=940955avhandlingTrots det ser handläggarna positivt påde insatser som görs, till exempel attförsöka ge bilden av lönebidragsjobbsom något temporärt. Utan den inställningenskulle det inte gå att arbeta.Någon annan lösning än satsningarpå olika typer av subventionerad anställningför att sedan hoppas att de övergåri reguljära har Daniel Melén svårt attse. Detta, den eventuella övergången till”riktiga” jobb, är för övrigt en problematikhan vill ta sig an i sin fortsattaforskning.– Men visst vore det bra om vi ocksåkunde börja fundera kring hur arbetslivetser ut, om en del kunde jobba litemindre så att fler får jobb.Anders LjungbergTitel: Sjukskrivningssystemet– sjuka som blir arbetslösa och arbetslösasom blir sjukskrivna.Författare: Daniel Melén, sociologiska institutionen, LundsuniversitetI det kapitel i antologin som författatsav Edward Palmer, Ingemar Svensson,Patric Tirén och Niklas Österlund, somalla har eller haft anknytning till Försäkringskassan,visas att de sjukskrivningarsom börjar på heltid men övergår i deltidhar högre grad av återvändande tillarbete än andra. Det vill säga deltidssjukskrivningtycks vara en smidig vägtillbaka. Partiell sjuk- och aktivitetsersättningå andra sidan är en väg ut frånarbetsmarknaden.Dras med bristerSystemet med deltidsförmåner inomsocialförsäkringen dras med brister menarförfattarna. Förbättringar krävs överhela linjen – i sjukskrivningsprocessen, iden medicinska behandlingen och i anpassningenav arbetsuppgifter. Lagenmåste bli tydligare med vad försäkringentäcker. Och eftersom de flesta medsjuk- eller aktivitetsersättning står långtfrån arbetslivet behövs bättre ekonomiskadrivkrafter. Den deltidssjukskrivnebör få räkna av sin ersättning frånförsäkringen mot inkomst från arbeteunder en lång period.Medvetet positivt valArbete på deltid är ofta ett medvetet positivtval, till exempel för att kunna ägnamer tid åt barnen när de är små. Mendet frivilliga deltidsarbetet kan vara enofrivillig inkörsport i deltidsarbetslöshet.Omfattande frivilligt deltidsarbete,företrädesvis bland kvinnor, kan ocksåfå effekter för hela branscher som anpassarsig efter ett arbetskraftsutbudsom efterfrågar deltid. Deltidstjänsterär betydligt vanligare i kvinnodomineradesektorer.I boken ställs frågan om deltidsarbeteoch deltidsersättningar från trygghetssystemökar antalet arbetade timmar.Svaret är att det skiljer sig från områdetill område. Skulle personerna arbetatheltid eller inte alls om inte möjlighetentill deltid fanns? Det är här det behövsmer forskning, enligt Laura Hartman.Anders LjungbergBokTitel: Välfärd på deltidFörfattare:Laura Hartman (redaktör)Publicerad: SNS 2008dagens socialförsäkring • APRIL 2008 25

FOKUSSjukskrivning måste fåstörre plats i vårdenSjukskrivningsprocessen måste omfattasav kvalitetsarbetet i hälso- ochsjukvården. Det är Socialstyrelsens viktigastebudskap efter flera års tillsyn.Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringenatt 2003–2007 bedriva tillsynav sjukskrivningsprocessen i hälso- ochsjukvården. I slutrapporten konstaterasatt det i stor utsträckning saknas kändadirektiv med tydliga krav och mål somrör sjukskrivningsfrågorna, även om lägethar förbättrats under åren som tillsynenbedrivits. 2006 hade exempelvisknappt 40 procent av vårdcentralernalokala skriftliga rutiner om sjukskrivning,vilket är en fördubbling jämförtmed två år tidigare. Direktiven behövsför att ett kvalitetsarbete som all personalär delaktig i ska kunna bedrivas.I rapporten konstateras att Försäk-Delaktighet ger friska medarbetareForskare vid Stockholms läns landstingscentrum för folkhälsa och Karolinskainstitutet visar i en undersökningatt företag som satsar på att få delaktigamedarbetare och tar till vara deras idéerom hur organisationen kan förbättrashar friskare anställda. Detsamma gällerföretag som rekryterar chefer med socialkompetens.I företag med låg sjukfrånvaro harcheferna också oftare direktkontaktmed medarbetarna. Genom att de gårrunt på arbetsplatsen, eller ofta har kontaktmed medarbetarna per telefon, skapasen närhet.ringskassan nu genomför en stor omorganisationsamtidigt som det försäkringsmedicinskabeslutsstödet införs.Det kommer att ställa stora krav bådepå Försäkringskassan och sjukvårdenatt åstadkomma och upprätthålla enbra samverkan. Båda parter måste varamycket tydliga, och Försäkringskassanmåste noga informera om vem somhandlägger vad, var personen finns ochkan nås. Det slås också fast att ”självklartska hälso- och sjukvården förseFörsäkringskassan med så bra beslutsunderlagsom möjligt”.Resultat har publicerats löpande.Den aktuella rapporten är en sammanfattningav resultat och slutsatser frånhela projektet (www.socialstyrelsen.se/publicerat).Eva LindénSocialstyrelsen påminner hälso- och sjukvårdenl Tid måste avsättas för kvalitet i sjukskrivningsprocessen.Vårdgivaren ska efterfrågaåterrapportering av åtgärderoch effekter.l All personal som medverkar i sjukskrivningsfrågormåste ha utbildning iförsäkringsmedicinl Intern och extern samverkan ska göraatt rehabilitering sätts in i tid utan passivsjukskrivning.l Av patientjournaler ska framgå blandannat vidtagna och planerade åtgärdersamt en utvärdering av sjukskrivningen.Andra friskfaktorer är attl företagets värderingar är välkändaför allal cheferna rekryteras internt via tydligakarriärvägarl planeringen är långsiktig och byggerpå tidigare erfarenheterl de anställda känner till både befogenheteroch begränsningarl kompetensutveckling styrs inte enbartav företagets behov utan är ocksåen utveckling för medarbetaren.Sven-Erik JohanssonSocialstyrelsenhoppas pål tid och rumför att diskuterasjukskrivningmed patientenl direktiv och rutinerför övervägandeom sjukskrivningl bättre samverkankring sjukskrivningl kunskapsbyggeoch utvärderingEU varnar för nya riskeri arbetslivetEn ny rapport från Europeiska arbetsmiljöbyrånvisar att förändringar i arbetslivetökar de psykologiska riskernaför de anställda. Rapporten listar femnya och ökande arbetsrelaterade risker:l nya former av resurssnålare produktionoch anställningsavtal med otryggareanställningsförhållandenl arbetskraften blir allt äldrel det ökande informationsflödet gör attarbetet intensifierasl problem med mobbning, våld ochkränkningarl svårigheter för många familjer attuppnå en balans mellan jobb och privatliv.På svenska Arbetsmiljöverket tyckerman att rapporten bekräftar frågor manredan jobbar med och att det är bra attfrågorna lyfts på Europanivå.Belönad förstudier av samverkanNordeas Norrlandsstiftelse har delatut tre stipendier på sammanlagt 100 000kronor till framgångsrika doktorander isamhällsvetenskapliga ämnen vid Mittuniversitet.Ett av stipendierna går tillJenny Kärrholm, som även är verksamvid Karolinska institutet.Hon belönas för sina studier av samverkanmellan olika aktörer i den arbetslivsinriktaderehabiliteringen, därhon framförallt poängterar att hinderför samverkan även innebär hinder föråtergång i arbete. Genom att samverkasystematiskt och kontinuerligt medflerpartssamtal underlättas kreativa lösningarvilket påverkar sjukfrånvaron.Arbetslivsforskarehar bildat nätverkFör att delvis fylla tomrummet efternedläggningen av Arbetslivsinstitutethar ledande svenska arbetslivsforskarebildat ett nätverk, som bland annatska ordna en årlig konferens om arbetslivsforskning.Den första äger rum vidVäxjö universitet den 6-7 maj i år. Tematär Hållbart arbetsliv och/eller lönsamhet?26 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

ÅSIKTER”Sällan har en fördom stämt så illa”Förvirrande bestämmelser har förvandlatstill hanterbara storheter genom detproffsigt vänliga bemötande jag fått avFörsäkringskassans handläggare. Det skriverpappaledige Niklas Möller.Jag är pappaledig med de nu sju månadergamla tvillingarna Lea och Elias,och har senaste tiden haft en hel delkontakt med Försäkringskassan. Minsenaste upplevelse gjorde mig glad heladagen, och eftersom den var en i radenav liknande positiva upplevelser villjag med denna insändare ge en kollektivbukett till er alla som jobbar där – medsärskilt fina rosor till dem jag haft kontaktmed, förstås!Den händelse som ledde till att insändarbägarenrann över var en tekniskmärklighet i Internettjänsten för begäranav föräldraledighet. Efter att haupparbetat en viss frustration ringde jagtill kundtjänst, och möttes av en handläggaresom var en ren lisa för den frustreradeföräldraledighetsaspiranten.Min tydliga upplevelse att ni lyckasge strålande service trots åtstramningarnaskrympande ramar.Att hela dagen befinna sig med två samtalspartnersvars mest avancerade kommunikationutgörs av ba-ba-ljud gör eninte alltid rustad att möta vuxenlivetskrav, men min handläggare bemöttemig på precis rätt sätt. Vänligt och te-Gör din röst hörd!Skriv till ds och delta i debatten. Vitar gärna emot både korta och långainlägg. Du kan vara anonym men redaktionenmåste få veta ditt namn.Skicka ditt debat t inlägg eller din insändaretill:debatt@ forsakringskassan.seeller med post till:Dagens Social försäkringÅsikter103 51 Stockholmrapeutiskt följde hon mig genom såvälproblembeskrivning som mina fruktlösalösningsförslag, innan även hon konstateradeatt det var ett reellt problem– systemet borde tillåta det jag försöktegöra.Det var lite bråttom om jag skullehinna få utbetalningen samma månad,så hon ordnade med att den upparbetadetiden skulle betalas ut direkt; dagenefter skulle jag kunna mata in det systemetnu inte tillät. Mitt problem varlöst.Det tog dock inte slut här. Efter baranågra minuter ringde samma handläggaretillbaka! Hon hade inte kunna slutagrubbla på det märkliga problemetoch hade nu hittat en lösning som systemetfaktiskt accepterade. ”Jag har testat”,meddelade hon glatt. Och mycketriktigt, när jag gjorde som hon sa fungeradedet utan problem. ”Jag ska hållalite koll på ditt ärende så försöker vi fåtill utbetalning denna månad,” lovadehon avslutningsvis.Denna händelse låter kanske inte såmärklig. Men för mig är detta närvarandevardagsmöte rena mallen för ettmyndighetsutövande som är både lösningsorienteratoch empatiskt på sammagång.Min superhandläggare löste intebara mitt problem – dubbelt upp– utan så mycket mer: sakligt ochvänligt från allra första stund toghon mitt problem på allvar ochfick mig att direkt lita på att viskulle nå en lösning.Tack för julklappenFörsäkringskassanJag valde Yogamattan och är jättenöjd.Då jag kommer hem från arbetethelt slutkörd på grund av flera årsunderbemanning (antalet handläggareär i genomsnitt 20 % under EN-SA-beräkningen) är denna helt suveränatt slockna på !ArbetsmyranRedan efter första samtalet var min lillaolustighet över att tjänsten inte fungeradekombinerat med att jag var sent uteförbytt till varmt förtroende. När honsedan inte nöjde sig med ad hoc-lösningenutan ringde tillbaka visade hon äntydligare att mer än bara lösningen i sigspelade roll: jag hade svettats med systemetskonstigheter och gått bet, ochhon tog det svettandet på allvar. Ett sådantbemötande är värt så mycket merän bara själva utfallet (utbetalningen).Det allra finaste är att dagens händelseinte är isolerad utan en av många liknande.Jag har som doktorand en liteoortodox tjänsteform. Jag och min sambofick två barn på en gång och vi delarvår föräldraledighet i många omgångar– så jag har haft en hel del med Försäkringskassanatt göra.I princip varje gång har förvirrandebestämmelser förvandlatstill hanterbara storheter genomdet proffsigt vänliga bemötandejag fått.Detta resultat var inte helt förhandstippat.I Sverige raljeras det en hel del övermyndigheter och jag har fått höra minbeskärda del av vänner och bekanta omhur krångligt och stelbent det fungerar,hur man försöker passa in människansverklighet i förtryckta formulär. Sällanhar en fördom stämt så illa. Alltsedanförsta mötet har jag givits känslan attmitt bästa varit för handen, inget annat.Allt detta känns extra bra i ljuset avde nedskärningar jag är övertygad omdrabbat även Försäkringskassan. Mintydliga upplevelse är att ni lyckats medkonststycket att ge strålande servicetrots åtstramningarnas krympande ramar.Jag antar att det även hos er finnsmedarbetare som misslyckas, men allajag mött är exempel på motsatsen! Jaghoppas att många framtida generationerfår uppleva samma Kantianska behandlinghos Försäkringskassan: att behandlasinte endast som ett medel, utansom ett mål isig.niklasMöllerDoktorand ifilosofi vidKTH iStockholmdagens socialförsäkring • APRIL 200827

ÅSIKTERVad vet politikerna egentligen?En anonym psykolog skriver i ett debattinläggi Aftonbladet den 28 februariom Försäkringskassans ”nya tolkningav sjukförsäkringen”. Det nya äratt sjukpenning utbetalas endast omarbetsförmågan nedsatts av sjukdom.Enligt psykologen alltså, som för övrigtsägs arbeta med försäkringsmedicinskautredningar. Så nytt är det ju nuinte. Enligt 1910 års lag om registreradesjukkassor stadgades att sjukkassanendast var skyldig att meddela sjukhjälpnär sjukdomen medfört ”väsentlignedsättning” av arbetsförmågan.(Lindeberg. Den svenska sjukkasserörelsenshistoria. Lund 1949 sidan 313).”Handläggarna vid Försäkringskassani Dalarna är tuffast i landet” skriverDalarnas Tidningar den 7 februari.Det låter häftigt och man undrar hurtidningen vet det. Men, ”tuffast” i dettasammanhang betyder att de avslårflest ansökningar om sjukpenning ilandet. (Vilket inte är sant. Använderman avslag som mått så är handläggarnai Värmland tuffast). Tuffhetenhar fått länets socialdemokratiska riksdagsledamöteratt reagera. ”Folk skabehandlas med respekt, oavsett omman får avslag eller inte när det gällersjukskrivning”, säger riksdagsledamotenCarin Runesson. Anneli Särnblad,också s-ledamot i riksdagen, fyller utbilden i Sveriges Radio (www.sr.se)samma dag.”Man blir ju upprörd och man blirju arg. Det gäller att driva på och se tillatt det blir en trovärdighet i systemet.Det tycker jag är viktigt för Sverige.Att det blir likvärdigt”.Riksdagsledamöternas uttalandenväcker frågor. Hur vet Carin Runessonatt de som får nej inte bemöts med respekt?Är det kanske själva nejet somär brist på respekt? Och hur vet AnneliSärnblad att de lite fler avslageni Dalarna just är bristande likvärdighetoch inte tvärtom? Ingen av demger uttryck för att vara intresserade avhuruvida Försäkringskassan i Dalarnagör rätt eller inte.Risken att hamna hos socialtjänstenom och när man ramlar ur socialförsäkringssystemetoch arbetslöshetskassanom och när förslagen omnya tidsgränser införsframhålls av många. INya Wermlands-Tidningen15 februari pekarprofessor BengtStarrin på en viktigskillnad mellan pengarnafrån försäkringenoch från socialtjänstensbehovsprövade stöd,”då tvingas man kansketill socialbyrån, ochdå måste man fattiggörasig själv, sälja ut allasina tillgångar för attöverleva.”Expressen, 6 mars,har hittat en potentielltallvarlig effekt avarbetsgivarnas möjlighetatt kräva sjukintygförsäkringskassan från utsidanfrån dag 1. Den nya möjligheten göratt läkarna kräks! Inte för att det blirså många patienter så att de tvingasjobba tills de spyr utan på grund avvinterkräksjukan.Tanken att slå ihop Försäkringskassanmed Arbetsförmedlingen, som iNorge, dyker upp då och då. Nu senasthar Miljöpartiet försökt få liv itanken. Dagens Industri gör tummenned på ledarplats den 27 februari.”Men två stora och tröga myndigheterblir inte effektivare av att fusioneras.Tvärtom är risken att det blir en administrativmardröm”.Anders LjungbergIllustration: ulf frödinFörändringsarbetet liknar leken om fruktsalladJag kommer ihåg när jag var sex år ochgick på lekis. Min favoritlek hette fruktsallad.Vi satt på stolar i en ring ochhade precis avslutat fruktstunden. Ettbarn fick börja utan stol. Fröken gickrunt och viskade en frukt i örat på oss.Sedan ropade hon till exempel ”banan!”och då gällde det för alla ”bananer” attrusa upp och byta stol.Eftersom det fattades en stol blev enutan, och var ute ur leken. Efter varjebyte togs en stol bort. Rätt som det varkunde hon ropa ”fruktsallad!” och dåskulle alla ”frukter” byta plats.Nu 22 år senare är det dags attleka fruktsallad igen. Alla ska bytaplats och har man tur får man enstol att sitta på.I toppensitter enoch annanbesprutadlyxfruktAlla bananer, äpplen och päron äridag handläggare för bostadsbidrag,sjukpenning, föräldrapenning osv.Trots att det i stort sett går ut på sammasak hade jag som barn betydligt lättareatt se det roliga i leken.Ur mitt eget perspektiv känner jagatt det sitter en och annan besprutadlyxfrukt i toppen som inte riktigt harkläm på hur fort ett vanligt äpple kanruttna. Men ett äpple kan också mognaoch vara till nytta i både paj, mos ochmarmelad. Men om ingen tar vara påfrukten är det komposten nästa. Jag villmogna och vara en del av fruktsalladen.Trots allt skulle det vara ganska tråkigtatt vara utan stol.Självklart ska förändringar göras ochnya frukter kan ändra karaktär på salladenssmak och utseende, men stommenav äpplen, bananer och päron måstevara kvar, vad smakar det annars?Jag är ändå tacksam att våra beslutsfattarehar barnasinne, förinte kunde jag väl tro att lekarsom fruktsallad, hela havet stormaroch blindbock skulle återfinnasi arbetslivet.Det är synd bara att det inte finns enfröken som kan ringa i klockan och talaom att leken är över, och det är dags attgöra lite nytta.Helena OlssonFörsäkringskassan Karlstad28 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

NYFIKEN PÅ ...... Mona EricssonSom förändringsledare har hon dragit ett tungt lassunder förberedelserna för de nya lokala och nationellaförsäkringscentren i Jönköpings och Kalmar län. Det ärdet sista hon gör innan hon slutar.Hur har det varit att vara projektledareför förändringen?– Det var jobbigare än jag trodde. Detär många bollar som ska hållas i luftensamtidigt. Det var otroligt mycket attgöra hela hösten. Men jag vill inte hadet ogjort. Det har varit roligt och jaghar lärt mig mycket.Vad var svårast?– Det var piloterna för de lokala försäkringscentren(LFC) i Kalmar ochVästervik. Vi fick börja från börjanoch det vi kom fram till skulle liggatill grund för de följande etableringarna.Vi ifrågasatte allt möjligt och fördeupp en lång rad frågor på bordet.Vad är viktigast i förändringsarbetet?– Att följa de koncept som tagits fram.Då går det bra. Det har jag sagt till enhets-och områdescheferna i mina län.Vill man ändra får man försöka påverkahögre upp. Annars blir det ingenlikhet.Hur hamnade du på Försäkringskassan?– Jag hade en kamrat som jobbade däroch som tipsade om ett ledigt jobb. Såden 12 april 1966 började jag på Försäkringskassani Gislaved som handläggareav registerdata för sjukpenning.Det var bara manuellt arbete påden tiden.– Senare var jag i olika omgångar enhetschefoch kontorschef fram till 2004.Då hade vi i Jönköping utvecklat denlänskoncentrerade tidiga bedömning(primo) i sjukfallen som sedan skullekomma att genomföras i hela landetoch jag blev chef för primo gruppen.Du blev nominerad till Årets chef förraåret? Hur kändes det?– Det var himla roligt. Jag fick bekräftelsepå mitt ledarskap. Jag fick ocksåmånga uppskattande mejl från tidigaremedarbetare.Varför tror du att du blev nominerad?– För att jag har lätt att ta medarbetareoch få dem dit de ska utan att jagbehöver ta i. Jag har alltid ställt högakrav både på mig själv och medarbetarna.Alla ska veta vad som gäller. Jagger alltid raka och tydliga svar och harjag haft fel så har jag ändrat mig.Vilka råd vill du ge nya enhetschefer?– Var tydlig och bestämd och vela intemed medarbetarna. Ge alltid ett svaroch våga erkänn om du gjort fel. Varsynlig, hör av dig till medarbetarnaoch ge dem tid. Försök att vara ordentligtpåläst.Du har även varit föremål för en uppsatsom ditt ledarskap? Hur var det?– Jag kände igen mig rakt igenom. Jagtog hem uppsatsen och visade den förmina söner som blev rejält överraskade:Morsan, det här visste vi inte om dig!I uppsatsen avslöjas hemligheten bakomditt chefskap?– Ja, det kanske man kan säga. Jag ärväldigt produktionsinriktad och harsett till att hålla verksamheten högt.Samtidigt har jag alltid månat ommina medarbetare. Man måste semedarbetarna i den fas av livet de är,om de har små barn eller kanske gamlaföräldrar att ta hand om. Så att manvet vilka krav man kan ställa. Det harjag varit rätt bra på.Nu närmar sig slutet på karriären?– Jag gick med avtalspension den1 mars men har fortsattsom konsult en dag iveckan månaden ut.Jag har haft så mycketi huvudet som jagbehöver dela medmig av.Hur vill du summeradina 40 år iFörsäkringskassan?– Det gick attjobba sig uppäven om jagfick kämpa migtill det. Jag hamnadedär jag villevara. Jag harvågat pröva påoch visat att jagklarar av det ochdet känns skönt.– Sedan har detvarit roligt medalla förändringar.Så detblir inte lättatt sluta.Sven-ErikJohanssonMona Ericsson, speedwayentusiast:Bostad: Hus i Gislaved. Flyttar inom kort permanent till sommarhuset 1,5 mil utanför Gislaved.Familj: Man och två vuxna söner. Ett barnbarn.Fritid: Trädgårdsarbete. Har bland annat ett växthus att sköta om. Har tillbringat mycket tid i idrottshallar,bland annat som korvförsäljare, när sönerna spelat ishockey och innebandy. Familjen är ocksåengagerad i jakt.Hobby: Sömnad. Syr bland annat festklänningar till studentskor i bekantskapskretsen. Nu får hon mertid över för att sy och väva. I en nybyggd arbetsbod vid sommarhuset finns både vävstol och tre olikasymaskiner.Musik: Lyssnar mycket. Mest på dansband och schlager.Passion: Speedway. Räkna med att Mona finns på plats när Lejonen, med världsmästaren Nicki Pederseni laget, elitseriedebuterar hemma i Gislaved mot Smederna från Eskilstuna den 29 april.foto: Sven-Erik Johanssondagens socialförsäkring • APRIL 200829

språkspaltennäst sistOrd som man förstårär lättare att användaJu mer vi vet om ett ord, desto bättre och korrektarekan vi använda det. Därför kan det löna sig attsöka efter ett svårt eller främmande ords ursprung.Allmänbildningen får man på köpet.En ny källa att ösa ur är ”Ordensursprung – Etymologisk ordboköver 2 200 ord och uttryck”(Wahlström och Widstrand)av Bo Bergman, journalist ochspråkvårdare med många år påSydsvenskan.Precis som i ”Lärda ord föralla”, som anmäldes i DS nr6 2006, är det ett personligturval som lämpar sig meratt botanisera i än för attfå snabba svar. När det ärbråttom kan man till exempelanlita Nationalencyklopedinsordbok.Låt oss börja med etymologi.Att det i modern svenska vanligen användsom ett ords härkomst eller ursprungliga betydelse ärlätt att förstå eftersom det ingår i bokens titel. Men attdet finns belagt i svenskan, med förklaring, redan frånbörjan av 1600-talet känns mer förvånande. Ursprungetär grekiskt och består av to étymon, som betyder den ursprungligabetydelsen, och logía, som betyder lära ellervetenskap.Ett par mer aktuella ord nu när mediedrevet går motFörsäkringskassan är klappjakt och klä skott. Det senareär vad medarbetarna fått göra när Försäkringskassankritiserats i media eller när det blivit störningar i verksamheten.Klappjakt hämtades från tyskan på 1600-talet och ärursprungligen en jakt där drevkarlarna driver villebrådetmot jägarna med klappningar med trästycken. Klä skotthar använts mer eller mindre bildligt sedan 1800-talet.Idag innebär det att man blir syndabock eller kritiserasför något som någon annan gjort. Ursprungligen användesfrasen mer konkret. Den som gjorde sig till måltavlaför beskjutning sades klä skott, det vill säga ta på sigskotten som man tar på sig ett klädesplagg.Minst lika aktuellt nu när alla medarbetare ska sittai kontorslandskap är överhöra, som lånades in från lågtyskanredan på 1500-talet i betydelsen ’granska’. I moderntid har betydelsen, från engelskansoverhear, i stället blivit ’råka få höra’ eller’obemärkt höra’. Om överhörningska uppfattas positivt eller negativt tålatt diskuteras. Vid rätt tillfälle och i rättsammanhang kan det vara en tillgångmen i andra sammanhang kan det varaväldigt störande.sven-erik johanssonTipssexanNytt nummer, nya frågor. Lusläs tidningen och greppachansen att vinna tre Triss-lotter. Skicka in lösningen tillds@forsakringskassan.se senast den 29 april.1.Friskvård och trivsamma aktiviteterär nog bra. Men inte tillräckligtför att skapa den hälsofrämjandearbetsplatsen. Enligt en färsk skriftkrävs1. fokusering och monologX. ett bra förhållningssätt och en ständigtpågående dialog2. ambition och motion2.Försäkringskassan har avtal omföretagshälsovård med1. PreviaX. Feel Good2. Friskis & Svettis3.2002 ändrades bevisreglerna iarbetsskadeförsäkringen. Varfördå?1. Fler födda utanför Norden skulle beviljaslivräntaX. Det skulle bli lättare att få ersättningför sjukdomar som oftare drabbarkvinnor2. Fler skador och sjukdomar skulleklassas som åldersförändringarRätt tipsrad i Nr 2:2008 är: 121 XX2Mediedramaturgin rymmer tre rollervarav Försäkringskassan för till-4.fället ofta tilldelas rollen som den onde.Vilka är de andra rollerna?1. den halte och den lytteX. den gode och den fule2. den gode och expertenErik Åsbrink har haft många uppdragsedan han lämnade regering-5.en. Vilket har han (ännu) inte haft?1. Ordförande i Svenska Budo- ochkampsportsförbundetX. Sveriges Olympiska kommitté2. Finanspolitiska rådetSex kontor finns i Västerviks lokala6. försäkringsområde. Vilka?1. Västervik, Oskarshamn, Mönsterås,Hultsfred, Högsby och Vimmerby.X. Västervik, Oskarshamn, Målilla, Hultsfred,Högsby och Vimmerby.2. Västervik, Oskarshamn, Mönsterås,Hultsfred, Lönneberga och Vimmerby.Trisslotter är på väg till vinnarna som är:Kerstin Nilsson, Malmö, Tonny Åkerlund, Norrköping och Gunsela Norman,Västervik.Behändigt i FinlandFörsäkringskassans motsvarighet i Finland,Folkpensionsanstalten (FPA), ska bli modernare.De också alltså. Målet är att deår 2011 ska erbjuda den bästa servicen iden offentliga sektorn.Skälet är förstås att kunderna ”numeraförväntar sig att tjänsterna fungerar smidigtoch att individuella behov beaktas”meddelar DS systertidning Sosiaalivakuutusi årets första nummer.Mottot för servicekampanjen som nudras igång är ”enkelt och behändigt”.30 dagens socialförsäkring • APRIL 2008

Nostalgi och framtidVi lever i en föränderlig värld, brukarVman säga. Men allt går inte bara framåt,ibland går det runt också, som en evighetsmaskin.Ta, till exempel, det härmed kontorslandskap. Försäkringskassani Jönköping flyttade in i ett nybyggthus, i ett helt nytt kontor 1980. Jag jobbadepå lokalkontoret då och vi satt i ettstort och fint landskap med klädda skärmarmellan skrivborden och rotundorvid disken mot allmänheten. Efter någraår var det omodernt med landskap, vigjorde inte längre kontantutbetalningaroch alla skulle ha egna rum. Nu är vitillbaka i kontorslandskapen igen. Menkontantutbetalningarna lär vi inte få tillbakaoch rotundorna är utbytta mot datoreroch ÄHS. Så även om det går tillbakaså går det även framåt.Något, eller snarare några, som ocksåkommer tillbaka är byggjobbarna. Omde inte river väggar så sätter de upp nya.Det är samma ”gubbar” som återkommer,de har bara blivit lite äldre och gråare,och det beror inte enbart på byggdammet.För ett antal år sedan byggdes det såmånga nya rum att om man stod stillapå ett ställe en litelängre stund, såstod man snart iett nytt rum.När försäkringskassornaslogsihop för några år sedan och vi blev enenda stor familj allihop så trodde manju inte att vi nu, bara några år senareskulle bygga vattensäkra skott mellankontoren. Som i Jönköping till exempel.Det har sagts att de som jobbar på LFCinte får gå in på NFC i samma hus, ochtvärtom. Man kan ju undra varför, vilkahemligheter som ska bevakas! Men nuNär vi blev en enda stor familj såtrodde man ju inte vi skulle byggavattensäkra skott mellan kontoren.verkar det som om det kan bli en öppningi alla fall. Och konstigt vore det juannars. Ska vi arbeta tillsammans medbåde Skatteverket och Arbetsförmedlingenså borde vi väl ändå kunna jobbamed varandra inom myndigheten. Eller?Nu ska vi allihop vara förändringsambassadörerför den nya, moderna Försäkringskassan,läste jag på Fia. Vi skaförenkla för kunden i alla situationer.Tänk, det trodde jag att vi alltid hadegjort! Säg inte att det sitter någon någonstansoch krånglar till det?Själv är jag fortfarande oplacerad ochgår en oviss framtid till mötes! Så varföregentligen bry sig? Men det gör man ju.Dagens Socialförsäkringges ut av Försäkringskassan.Prenumeration, 190 kr inklusive momsför 10 utgåvor (ISSN 1652-94-72)Adressregister och prenumeration:ds@ontime.seDagens Socialförsäkring103 51 Stockholme-post: ds@forsakringskassan.setel: 08–786 90 00e-post till enskilda medarbetare:fornamn.efternamn@forsakringskassan.seChefredaktör och ansvarig utgivare:Catharina Byström 08-786 94 11I redaktionen för DS ochFörsäkringskassans intranät (Fia):Sven-Erik Johansson 08–786 97 13(sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se)Christer Järild 08–786 97 41Eva Lindén 08–786 97 64Anders Ljungberg 08–786 97 55Håkan Norberg 060-14 76 23Layout:Margot Rydén 08–786 91 99Helena Åberg, Tidning&Form ABAnnonser:Urban Hedborg 08–732 48 50urban@uhmarketing.sewww.uhmarketing.seTryckeri: IntellectaOmslagsfoto:Keld Navntoft/Scanpixannica Andersson växeln i JönköpingKassan i KrankerydÅSA HOLMQVISTdagens socialförsäkring • APRIL 2008 31

POSTTIDNING BReturadress:Försäkringskassan103 51 StockholmDet är tufft och vi ärhårt utsatta men vi håller ihopiIbland blir jag…ja, rent ut sagt förbannad. Närtill exempel Försäkringskassan och våra medarbetarehängs ut som de ”kallaste av kalla”och görs omänskliga av medierna. Och ingenförsvarar oss.Det är djupt orättvist. Främst mot alla somarbetar i Försäkringskassan och som dagligensatsar av sig själva för att ge bra service.Vi ska inte glömma att antalet medarbetarehar minskat med 2 500 på kort tid. Trots dettakommer beslut och pengar i tid. Och så mötsvi bara av speglosor.Yttre kritik gör ofta att de inre bandenstärks. Det är bra för det är viktigt för oss atthålla ihop och att stödja varandra.Andra myndigheter har gjort samma resa.Jag tänker på Skatteverket som är vår partneri de nya servicekontoren. För några år sedankritiserades de hårt – byråkratisk, krånglig ochomänsklig. Nu är tonen och mediebilden enannan. Och verket hyllas som ett av de mesttillgängliga och obyråkratiska. Det visar attdet är möjligt också för oss.I dagarna startar NFC i Örebro, det förstaav 20 center som ska svara för bland annat ersättningoch bidrag inom dessa områden ochför en modern och effektiv administration.Men Försäkringskassan är inte bara denmyndighet som fattar beslut, ger service ochbetalar ut. Vi ska också upprätthålla hela socialförsäkringen.Nyligen presenterade viOrange rapport om vårt pensionssystem somomfattar gigantiska 7 000 miljarder kronor.Smaka på den siffran – Försäkringskassan harett stort ansvar.Om några år kommer vi att kunna se 2008som året då vi genomförde alla förändringar.Det var tufft. Vi var hårt utsatta. Men vi höllihop och det var värt resan eftersom Försäkringskassandå tillhör våra mest moderna ochkundorienterade myndighetermed enservice som alltidomtalas i positivaordalag.Jag blir förbannad när medarbetarnagörs omänskliga av medierna och näringen försvarar ossOch även om missmodet sänker sig iblandså gläds jag ofta av det jag möter ute blandmedarbetarna. Till exempel när jag tillsammansmed Skatteverkets generaldirektör MatsSjöstrand invigde vårt nya gemensamma servicekontori Nordstan i Göteborg. Här har vimöjlighet att visa vad framtiden kan innebärai form av service till medborgarna.Det låter som en schablon när vi säger attFörsäkringskassan och socialförsäkringen svararför en stor del av människors ekonomiskatrygghet. Men jag säger det med stolthet, förså är det. Utan Försäkringskassan skulle mångamänniskors liv bli oerhört besvärligt. Det gällerinte minst de omfattande utbetalningar vigör till barnfamiljer och till pensionärer.Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör32 dagens socialförsäkring • APRIL 2008