Jerusalembrevet - Studieförbundet Bilda

JerusalembrevetNYHETSBREV • MAJ–AUGUSTI 2012SWEDISH CHRISTIAN STUDY CENTRE (SCSC)www.bilda.nu/scscFoto: Maria WålstenPåskprocession i Gravkyrkan, fylld av kristna från hela världen.Möten med världen i JerusalemFör drygt tjugo år sedan trycktes på detarmeniska tryckeriet i Jerusalem en litenskrift i serien ”Swedish Christian StudyCentre Publications”. Den var den förstai serien, och ännu så länge den enda.Men mer intressant än detta faktumär ämnet: Etiopien och det heliga landet.Den engelske journalisten PhilipMarsden-Smedley ger på knappt 30sidor en överblick över den etiopiskakyrkans historia och beskriver kyrkansnärvaro i Jerusalem och det heliga landet.Han går också igenom – hastigt,men i alla fall – den specifika etiopiskakyrkoarkitekturen och liturgin, medritu ell dans och allt.För ett studiecenter som då just hadeetablerats i Jerusalem kan detta tyckasvara en udda ände att börja i – någotmer lokalt hade kunnat synas legatnärmare till hands.Men till Jerusalems egenheter hörrikedomen av kyrkor och grupperingarsom trängs på samma platser, blanddem den etiopiska. ”För många”, somMarsden-Smedley skriver, ”är Jerusalemdet första mötet med denna uråldrigakyrka.”För många blir Jerusalem också detförsta mötet med de armeniska, koptiskaoch melkitiska kyrkorna. Visserligenfinns de i Sverige också, men manser till exempel sällan armeniska prästeroch seminarister i procession på gatorna– som man kan se i Jerusalem.Jerusalem och det heliga landet ärnog så intressanta och fascinerandei sig – men många har också här fåttupp ögonen för helt andra delar av regionenoch världen, och för helt andraföreteelser än dem som man kanskehade kommit för att se.Baksidan av denna mångfald, somdet ibland anmärks på, är att kyrkoroch olika grupper lever som inneslutnai sina egna mentala geografier: grekernai riktning mot Grekland, och så vidare.”Jerusalem är den religiösa splittringensstad; alla radierna löpa samman i medelpunkten”,som Fredrik Böök skrev.Men också detta är en aspekt av detsom menas när Swedish Christian StudyCentre i Jerusalem lite grandiost beskrivssom en global utkikspunkt, ochett svårslaget ställe för studier och mötenmed världen.Daniel BrawTf direktor för SCSCKarin WibornNästan hundra kom och sågTorsdag den 29 mars hölls en unik gudstjänstmed mässa i Sankt Fransiskus kyrkaintill Födelsekyrkan i Betlehem. Ett knappt100-tal svenskar samlades i bön och lovsångefter en intensiv vecka i det heligalandet.Karin Wiborn, baptistpastor och generalsekreterarei Sveriges Kristna Råd,predikade i gudstjänsten. En ekumenisktsammansatt kör sjöng psalmer i svenskfolkviseton varvat med internationellt prägladgudstjänstmusik.Under gudstjänsten fick deltagarna möjlighetatt reflektera över intryck, upplevelseroch information från en intensiv vecka inomramen för konferensen Kom och se. Somkonferensarrangör stod biståndsorganisationenDiakonia och den palestinska teologiskaorganisationen Sabeel. Men ävenStudieförbundet Bilda fanns med blandinitiativtagarna, främst genom att organiserastudiecirklar innan och stimulera till folkbildningsinsatserefter konferensen.Kom och se var främst en bibelkonferensdär texter från Lukas evangelium stod i fokus.Den amerikanske teologen Ched Myersutmanade deltagarna att studera bibelordetutifrån ett perspektiv av rättfärdighet ochmakt, och att frigöra sig från en läsning somJerusalembrevet är ett nyhetsbrev från Bildas studiecenter i Jerusalem där vi berättarom verksamheten och kort kommenterar aktualiteter i det heliga landet. Vill du ha kommandenyhetsbrev kan du sända din e-postadress till scsc@bilda.nu

(forts Kom och se...)präglas av en slags Disney-bild av Bibelnsberättelser om Jesus och lärljungarna.Bibelstudierna och gudstjänsterna komockså att präglas av allvaret i många av deföreläsningar som gavs. Från FN-organetOCHA gavs information om den humanitärasituationen på de ockuperade palestinskaområdena, den internationella barnrättighetsorganisationenDCI redogjorde försituationen för palestinska barn i fängelseroch den katolske biskopen patriark MichelSabbah talade om arbetet med det palestinskaekumeniska kairosdokumentet.Deborah Weissman, pensionerad läraremen ännu aktiv i en rad fredsinitiativ, taladeom konflikten mellan Israel och palestiniernautifrån ett israeliskt perspektiv. Hon komtill konferensen tillsammans med rabbinenYehiel Grenimann, aktiv i Rabbis for HumanRights.Flera av deltagarna har efter hemkomstenfrån konferensen skrivit artiklar i sinalokaltidningar. En av dem är Nisse Norén,pensionerad pastor i Svenska Missionskyrkansom avslutade sin artikel i Smålands-Tidningen med följande ord.”Allt tydligare framstår för mig att måletför Israel och Palestina måste vara en merrättvis samförståndsutveckling av ett mångkulturelltoch flerreligiöst samhälle. Allt annatär en katastrof.”Den heliga elden har just tänts i Gravkyrkan.Mirakel varje påskDen heliga elden i JerusalemFoto: Maria WålstenMagnus StenbergSevärt i Jerusalem:CitadelletJerusalem har en väldigt lång och tragiskhistoria. Många människoliv har slaktats genomårhundranden. Staden har bränts nertill grunden flera gånger.För den historieintresserade finns helaJerusalems historia beskriven i museet innepå Citadellet. Här börjar det från börjanmed en topografi över området innan Jerusalemgrundades. Genom modeller, bilderoch ritningar fortsätter man sedan genomalla tider och makter som Jerusalem gåttigenom. Hur staden gång på gång besegras,slås ner till grunden, byggs upp för attsedan slås ner igen.I ett av tornen ryms dessutom en stormodell över 1800-talets Jerusalem, gjordav ungraren Stefan Illes som turnerade påmarknader i Europa innan den glömdesbort i ett förråd. Modellen är restaureradoch är ett konstverk i sig.Från citadellets högsta torn, ”Phasael Tower”,finns gamla stans bästa utsikt. Här serdu långt i alla fyra väderstrecken.Sarah MossopEn av de märkligaste ceremonier somfiras i Jerusalem är den heliga elden,en ceremoni som markerar Jesu uppståndelse.Då tänds i Gravkyrkan ettljus som sedan sprids i hela kyrkan,runtom i landet och ut över hela denortodoxa världen. ”Den som inte hardeltagit under denna härliga dag kommerinte att kunna tro på min beskrivningav vad jag har sett”, skrev denryske abboten Daniel redan i börjanav 1100-talet.De äldsta källorna som handlar omden heliga elden kommer från 800-talet,men ceremonin går sannolikt tillbakapå tidigare traditioner och ritualer.Somliga talar till och med om ettheligt ljus som fanns också vid Jesuuppståndelse, bland annat berättelseni Johannesevangeliet 20:6 hade detinte funnits ett heligt ljus i graven, resonerarman, hade Petrus och de andraaldrig kunnat se vad som fannsi graven. Det hela utspelade ju sig”medan det ännu var mörkt”.Ljuset blev tidigt en symbol föruppståndelsen och påsken, med tändandetav påskljuset som en centraldel av högtiden. I Jerusalem fannsalltid Jesu grav i kyrkans mitt, ochgraven och ljuset förenades på så vis.Så småningom blev ceremonin påskenshöjdpunkt i Jerusalem. Idag gårdet inte att tänka sig en ortodox påskutan helig eld.I den första beskrivningen av enceremoni omkring den heliga elden,skriven av den franske munken Bernardår 867, beskrivs det hur en ängelkommer och tänder lamporna somhänger ovanför den heliga graven. Patriarkenger sedan ljuset vidare till biskoparnaoch resten av de församlade,som står med var sitt ljus.1099 invaderades Jerusalem avkorsfararna, men i fråga om den heligaelden blev deras styre ingen framgång.År 1100 dröjde det länge innanelden visade sig, och året därpå, 1101,blev det ingen eld alls när den latinskepatriarken försökte leda firandet. Grekernafick därmed åter ta över kontrollenöver ceremonin. Själva ceremoninhar alltid ägt rum på grekiska.1238 förkastade påven Gregorius IXden heliga elden, som han menade varen bluff, och förbjöd katolska prästeratt delta i ceremonin. Sedan dess harden heliga elden i Gravkyrkan varit enexklusivt ortodox företeelse. Pilgrimer

Foto: Daniel BrawSCSC:s ordbokFör studiegrupper och andra intresserade fortsättervi här en serie ordförklaringar. Ordbokensamlas på vår hemsida www.bilda.nu/scscSSabbat | På hebreiska shabbat, den arbetsfriasjunde dagen i veckan. Sabbatenbörjar vid solnedgången på fredagen ochslutar vid solnedgången dagen därpå, ochpåminner både om Skaparens vila på densjunde dagen och om befrielsen från slaverieti Egypten. För sabbaten gäller särskildaregler, bland annat mot hantering av pengaroch handlingar som uppfattas som arbetsliknande.Flickscouter i Beit Jala vid mottagandet av den heliga elden.kommer bland annat från Grekland,Ryssland och Cypern för att upplevaden heliga eldens ceremoni.Enligt de beskrivningar som finnstillgängliga till gick det tidigare till såatt graven förseglades med vax ochpatriarken stod utanför och bad införde församlade. När miraklet hade inträffatoch ljuset tänts, gick patriarkenin i graven och tände sina ljus.Sedan 1400-talets slut har den heligaeldens ceremoni gått till så att dengrekiske patriarken ensam går in iden heliga gravens inre kammare därhan ber en särskild bön till Jesus omatt den heliga elden må komma. Allalampor och ljus i Gravkyrkan är dåsläckta, och graven har visiterats ochvarit förseglad. Patriarken går in i graveni en enkel vit klädnad, och visiterasav polis för att inte kunna smygamed sig tändstickor eller liknande.Han följs av den armeniska kyrkansrepresentant, som har rätt att befinnasig i gravens förkammare.När patriarkens ljus har tänts spridselden snabbt i hela kyrkan. Mångadeltagare har med sig ljusknippen beståendeav 33 tunna ljus – det vill sägaett för varje år i Jesu liv. Viktigt attpoängtera kan vara att det ingalundaär så att patriarkens ljus inne i gravenär det enda som tros tändas. Mångamenar sig ha upplevt att det har spriditsig ett ljus i hela kyrkan, och attljus har ”spontantänts”.Det finns också en tradition som sägeratt den heliga elden inte bränns,en tradition som bland annat skildrasav teologen Erik Aurelius som besökteJerusalem före den ryska revolutionen.Han beskriver de ryska pilgrimernapå följande sätt: ”Se på gumman,hur hon låter sina heliga ljusbrinna så nära ansiktet som möjligt,medan hon ideligen gör korstecknetoch ler i lycksalighet! Den långskäggigebonden låter lågan svedahår och skägg – överallt ser manfolk, som föra handen genom eldenoch se’n fara med den över ansiktet,smörja sig s.a.s. med dess helighet.”När elden väl har tänts i Gravkyrkanförs den ut över landet till dekristna samhällena och städerna ochut i världen, till länder där det finnsbetydande ortodoxa befolkningar.Där tas den emot med högtidliga paraderav scouter.Bedömare utifrån, som inte hartillägnat sig tron på elden som ett årligtåterkommande mirakel, har oftavarit ambivalenta till ceremonin ochallt den står för. ”Den krassa undertron,som prästerna väl icke positivtinplanta, men som de å andra sidansedan gamla tider icke motarbeta,inmänger i det hela ett mindervärdigtelement”, skrev exempelvis Aurelius.Och Fredrik Böök, på besök1925, skrev: ”Som skådespel vardet fantastiskt, ja underbart vackert;och man skulle ha varit hänförd, omman icke skämts över bedrägeriet.”Men åtminstone Aurelius förstodidén bakom ceremonin: ”En ljusetsseger över mörkret är den uppståndnesövervinnande av döden.”Daniel BrawSeder | Hebreiska för ordning, tillika namnetpå den ceremoniella judiska påskmåltidendär maten symboliserar olika aspekterav påskberättelsen. Hebreiskans OK, beseder,betyder bokstavligen ”i ordning”.Semitiska språk | Språkgrupp ifrån Mellanösterneller möjligen Afrika. Namnetkommer ifrån Noas son Sem, vars ättlingarbenämns semiter. Som semitiska folkräknas både judar och araber. Det störstasemitiska språket är arabiska, men ocksåamhariska, tigrinska och hebreiska är betydandespråk i denna familj. Bland de semitiskaspråken finns också döda språk somakkadiska (ifrån Mesopotamien). De semitiskaspråken har ett antal gemensammadrag, bland annat ordens uppbyggnad pårötter bestående av tre konsonanter.Shakshuka | Populär israelisk maträttav nordafrikanskt ursprung, bestående avpocherade ägg i tomatsås. I Jerusalem finnssynnerligen god shakshuka bland annat påbokcaféet Tmol Shilshom; i Tel Aviv finnsen hel restaurang tillägnad denna rätt: DrShakshuka. Själva namnet på maträtten betyder”uppblandad ” på hebreiska.Shukran | Arabiska för ”tack”, kan förstärkasmed iktir eller jazilan. Tacket kanbesvaras med afwan (varsågod) eller, meravancerat, la shukran ala wajib, ”inget tackför det som är en plikt”.Sunna | Arabiska för ”sed”, används inomislam om de regler som kan härledas urprofeten Muhammeds agerande i olika situationeroch därmed är normerande. Till grundför sunna ligger de så kallade haditherna,samlingarna av traditioner om Muhammed.Uttrycket sunnimuslimer kommer frånsjälvdefinitionen ”den normerande sedensoch gemenskapens folk”, ahl as-sunna wal-jamaa.

Returadress:Studieförbundet BildaBox 79125 22 ÄlvsjöBFoto: Boel AlgulinNågra ögonblick senare är dropparna slutJag ser. Jag får två påsar dropp, jag sitterpå akutmottagningen på Hadassahsjukhusetoch ser dropparna falla enoch en, in i min plågade kropp. Det ärpåskdagen och det är mycket varmt ute.Vänthallen: människor, äldre, yngre,judar, armenier, araber, beduiner.Jag ser en sammanbiten ultraortodoxung man som står upp, länge, fastänhan är mycket sjuk; jag ser kallsvettenrinna i pannan under hattbrättet. Såefter någon timma ser jag honom lutadmot en vägg. Först några timmarsenare sitter han. Med sin unga frupratar han inte ett enda ord.På en brits ligger en beduinkvinna– som bara är ett yvigt gråvitt hår påkudden och kraxande läten. Det slårdunster av urindoft kring henne. Folkser misstänksamt, roat, äcklat, medlidsamtpå henne när de passerar. Honkraxar efter sin dotter. Dottern, nästanlika gammal, böjer sig ner ochsmeker hennes ansikte.Jag ser två mycket bredaxlade mänsom går och hämtar ett par tomma britsar.De är båda beväpnade med pistoler.Jag ser den tjocka arabiska pojkensom släntrar förbi godisautomatenoch ger den en dröjande kännarblick;avfärdande. När han ropas upp skyndarhan på stegen, och hans far följerefter. Deras kläder är ruffiga, menskorna är perfekt polerade och glansiga,i svart läder. Pojken rör sig så vantatt jag undrar om han kommer regelbundettill sjukhuset. Diabetes?En ung man i uniform rullar fram isin rullstol till läskautomaten. En äldrekvinna är där och hjälper honommed mynten. Han är inte hennes son,inte hennes dotterson. Jag ser i hennesansikte: välvilja, tron att anledningentill att han sitter i rullstol är att hanoffrat sig för sitt land, för att hon skakänna sig trygg. Och mannen i rullstolenser skuldmedveten ut och avböjerhjälp. Hon klappar honom på kindenoch går.Ensam på en stol sitter en pojke ifotbollsuniform, också med dropp.Våra blickar möts. Jag ler, han serbort. Jag ser att han tänker: ”Undrarnär jag kan spela igen?”Jag ser dem allihop.Några ögonblick senare är dropparnaslut.Tobias JohanssonSCSC-kalendariumApril – augusti 20129 maj • Lansering av boken Towards Golgotha:The Memoirs of Hagop Arsenian, aGenocide Survivor på SCSC, i samarbetemed Educational Bookshop.12–20 maj • Studieresa med grupp frånSvenska kyrkan i Björkekärr. Resepedagog:Ingrid Ödqvist.26 maj • Frukostklubb med Göran Larsson.11–19 juni • Studieresa med musik- ochdansgrupper som deltar i Dandanat.14–16 juni • Kulturfestivalen Dandanat iBetlehem.21–29 juni • Pilgrimsresa med SverigesUnga Katoliker. Resepedagog: Peter Ludvigsen.29 juni • SCSC stänger för sommaren.1 augusti • Lars Lingius tillträder som nydirektor för SCSC.6 augusti • SCSC öppnar efter sommaruppehållet.19–29 august • Studieresa för personalpå Bildas förbundskansli. Resepedagog:Magnus Stenberg.Foto: Sarah MossopSevärt i Jerusalem: The Ramparts WalkDet vanligaste sättet att utforska Jerusalems gamla stad är att promenera genom basarerna,gå vilse i gränderna, sitta på en uteservering med en kopp arabiskt kaffe, en bit baklavaoch titta på människorna som går förbi. Vill du få ett nytt perspektiv är en promenad påringmuren som omringar Gamla stan att rekommendera. Med en fantastisk utsikt över deolika kvarteren passerar man bland annat bostadshus, fotbollsplaner och skolgårdar. Påandra sidan muren får man en vy över staden och livet utanför de heligaste platserna ochkontrasterna mellan öst och väst. Uppe på muren är det tyst och fridfullt och man kan taden tid man vill på sig.Det finns två murvägar: den ena börjar vid Jaffaporten och slutar vid Lejonporten/Stefansporten.Den andra börjar bakom Citadellet och slutar ungefär vid Dyngporten. Det ärmånga trappor, så man bör ha bra promenadskor med sig och gott om vatten.Sarah MossopKontakta oss gärna! | Besöksadress Innanför Jaffaporten i Gamla stanTel +972 2 626 42 23 | Tf direktor Daniel Braw, mobil +972 (0)54 617 97 12Direktorsassistent Sarah Mossop, mobil +972 (0)54 730 57 96Koordinator Hania Kassecieh, mobil +972 (0) 545 315 739