fulltext - DiVA Portal

Många lärarkandidater hävdade i intervju I att de visste mycket litet om förskolanoch inte hade någon tidigare erfarenhet av den. En följd av detta skullekunna vara att deras första kontakt med förskolans handfasta, konkreta reglersärskilt starkt har påverkat deras syn på förskolan som institution.I kategori 2 framträder "skolan" som begrepp starkare än i de två övrigaföreställningskategorierna. De kandidater som lyfter fram skolan och förskolansskolförberedande uppgift, kan tänkas vara sådana som från början klart ser förskolläraryrketsom ett läraryrke. Även om de inte har någon egen erfarenhet avförskolan eller i övrigt vet särskilt mycket om dess verksamhet, är det förskolans"skolmässiga" inslag de tagit fasta på.Av de sexton kandidater, som ger uttryck för kategori 2, har två talat om att dehelst skulle ha velat bli lågstadielärare (lic 15, lk 19) men att de inte blivit antagnatill sådan utbildning. Fyra kandidater har far och/eller mor som är lärare, (lk 1,3,12 och 17). Två stycken, (lk 2 och lk 5), har uppgett att de arbetat som lärarvikarieeller lärarassistent innan de började sin förskollärarutbildning. Hälften av delärarkandidater som bedömts ge uttryck för kategori 2 har alltså redan en speciellanknytning till eller erfarenhet av läraryrket. Endast en förskollärarkandidat (lk 3),med sådan läraranknytning, (båda föräldrarna är lärare), ger uttryck för en annanföreställningskategori.Intervju I genomfördes i ett läge när debatten ute i samhället under en tid i storutsträckning betonat just förskolans pedagogiska och skolförberedande uppgift.Struktur och ledning lyftes fram i olika sammanhang och det pedagogiskaprogrammet var under utformning (se ovan ss 15,24). Detta är också faktorer somkan ha förstärkt en syn på förskolan där fostran, anpassning och skolförberedelse ärav vikt.Att lärarkandidaterna i intervju I huvudsakligen ger uttryck för föreställningenatt förskolan är en institution för anpassning kan alltså på flera sätt ses somföljdriktigt, med tanke på deras tidigare erfarenheter och förväntningar, samt medtanke på vad som vid denna tid var aktuellt vad gäller förskolan.De förskollärarkandidater, som ger uttryck för kompensationstänkande elleranpassningstänkande, har enligt föreställningsbeskrivningarna andra förväntningarpå förskolan. De som hänförts till föreställningskategori 1, "Förskolan - eninstitution för kompensation", kan då tänkas ha annorlunda erfarenheter än de somgett uttryck för kategori 2, "Förskolan - en institution för anpassning". Endast enav de kandidater som förts till kategori 1, har speciell skolerfarenhet. Ingen av demsom uttryckt föreställningskategori 3, "Förskolan - en institution för utveckling",har uppgett att de äger sådan erfarenhet. Vilka tidigare erfarenheter som skullekunna förklara deras förväntningar på förskolan kan jag emellertid inte uttala migom. En betydligt mer utförlig kartläggning av lärarkandidaternas bakgrund, skullekrävas för detta, något som onekligen vore intressant.Ett försök att kartlägga kända bakgrundsfaktorers betydelse för föreställningarnahar jag ändå kunnat göra. Genom att sätta kandidaternas socialgruppstillhörighet irelation till föreställningarna vid de två intervjutillfällena sökte jag utröna om detfanns något "mönster" här. Något sådant fann jag dock inte. 11 (Se bilaga 3 tabell5 och 6.)11Zetterström (1988) fann inte heller något sådant samband i sina studier avföreställningar och förändring.78