fulltext - DiVA Portal

förskola, även om de har gemensam utbildning. Lärare inom en och samma"skolform", förskolan, har enligt min undersökning ingen sådan gemensam syn.Att då lärare inom olika skolformer skulle företräda en och samma syn tycks intevara särskilt rimligt.De förskollärare som ingick i undersökningen har visserligen genomgått sinlärarutbildning vid olika utbildningsinstitutioner samt vid skilda tidpunkter. Deflesta förskollärarna utbildade sig under 1960- och 70-talet, ett par av dem i böljanav 80-talet. Det skiljer alltså ca 20 år mellan den "äldsta" och "yngsta"utbildningen. Under denna tidsperiod genomgick förskolan flera genomgripandeförändringar vad gäller organisation, mål och riktlinjer för arbetssättet (jfr ovan kap1). Även förskollärarutbildningens kurslitteratur förändrades i sitt innehåll och isin betoning av olika aspekter på förskolans verksamhet (ovan s 33), något somockså torde ha präglat utbildningens genomförande.En förklaring till att förskollärarna har skilda föreställningar om förskolanskulle kunna vara att de i sin utbildning präglats av olika synsätt, eftersom degenomgått sin utbildning vid olika tidpunkter. Detta är en förklaring i överensstämmelsemed den starka tilltro till utbildningens möjligheter att utbilda till engemensam grundsyn, som ofta hävdas.En kontroll av förskollärarnas examinationsår visar att bland dem som fick sinexamen före 1975 - dvs före den allmänna förskolans införande - finns alla trekategorierna representerade. Det framgår även att kategori 3, "utveckling", ej finnsuttryckt av någon som examinerades efter 1974. Kategori 1, "kompensation", ochkategori 2, "anpassning", finns däremot representerade av både förskollärare medutbildning från före 1974 och med utbildning från från senare delen av 1970-talet.De två förskollärarna med utbildning från 80-talet har båda uttryckt föreställningarenligt kategori 2, "anpassning". Något tydligt samband mellan examinationsår ochföreställningskategori kan således inte fastställas (se tabell 2 i bilaga 3Ì.De förskollärare som ingick i undersökningsgruppen hade varit yrkesverksammai flera år. Detta betyder att förskollärarnas erfarenheter från utbildningen troligenspelar en mindre roll, sett gentemot erfarenheterna som de fått i sin yrkesutövning.Intressant att notera är då att alla förskollärarna på Daghem III visade sig hasamma föreställningar om förskolan (tabell 3). Daghem III var ett enavdelningsdaghem.Det var beläget utanför centralorten i ett samhälle som tidigareutgjort en egen kommun. I barngruppen arbetade endast förskollärare och de boddealla i närheten av daghemmet. Att det just var på detta daghem som personalenvisade sig ha mest enhetliga föreställningar om förskolan, kan förklaras på olikasätt. En förklaring kan givetvis vara att det är en ren slump. Andraförskoleavdelningar har ju tydligen tämligen "blandad" personal.En annan och mer intressant förklaring kan vara, att det är just en-avdelningsdaghemmetsarbetsvillkor som format förskollärarnas föreställningar ochjämkat dem så de blivit lika. På ett litet daghem är personalen betydligt merberoende av sina avdelningskamrater än på ett större. På ett litet daghem äravdelningskamraterna ofta de enda vuxna man träffar under dagen. Man vistastillsammans i stort sett hela dagen. Mat- och kafferasterna tillbringas i sällskapmed de egna arbetskamraterna och aktiviteterna med barnen utförs huvudsakligentillsammans med kamraterna på avdelningen. På större daghem har man ofta sinaraster i sällskap med persond från andra avdelningar snarare än i sällskap mednärmaste arbetskamraterna. Där är också vanligt att man samarbetar mellan71