fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
Både målet för förskolans verksamhet och ansvaret för måluppfyllelsen placerasutanför institutionen själv och denna sätts i viss mån in i ett politiskt/ekonomisktsammanhang. Medel för måluppfyllelsen är de riktlinjer för förskolans verksamhetsom är givna i arbetsplanen eller har sin grund i den. Personalens planering avverksamheten på förskoleavdelningarna sker utifrån dessa. Det är en kunnig ochenig personalgrupp som gemensamt kan verkställa det som samhället förväntarsig. Förskollärarna som en professionell yrkeskår är betydelsefulla i detsammanhanget.I föreställningskategori 2, "anpassning", ses däremot både mål och medel somfrämst knutna till förskoleverksamheten i sig. Mål, medel och även förutsättningarför måluppfyllelse hänförs till förskoleinstitutionen som sådan.Målet är barnets anpassning till den förskoleverksamhet som bjuds och framförallt till skolan så som den är utformad. Medlet är gruppen, och den verksamhetsom utformas på varje institution och avdelning utgår från barnens och personalensintressen. Den enskilda individen tilldelas här ett stort ansvar för måluppfyllelsengenom att den individuella förskolläraren konsekvent måste upprätthållanormer och regler så att varje enskilt barn kan ta dem till sig.I föreställningskategori 3 relateras förskoleverksamheten i huvudsak till denenskilda individen och dennes agerande Man kan säga att kategorin uttrycker etttankeinnehåll baserat på individförklaringar och ett individperspektiv.Målet är barnets utveckling, som hela tiden pågår här och nu. Medel förmåluppfyllelse är de enskilda individerna själva och personalens egna kunskaperom barns utveckling. Ansvaret för måluppfyllelsen ligger också på den enskildapersonalen. Var och en måste se till att hon äger de kunskaper och förmågor somär nödvändiga för att stimulera varje barn och för att genomföra förskoleverksamhet.FÖRSKOLLÄRARNAS FÖRESTÄLLNINGAR OM FÖR-SKOLANEfter det att föreställningsanalysen av hela intervjumaterialet genomförts,granskades åter de enskilda intervjuerna. Varje intervju kunde så bestämmasrepresentera någon av de tre föreställningskategorierna.Jag har i intervjuerna i flera fall sett inslag av andra föreställningar än den tillvilken intervjun klassificerats. Strävan har dock varit att ta fasta på dendominerande föreställningen, det tanke- och förklaringsmönster som tydligastslagit igenom i varje intervju och som enligt min tolkning utgörintervjupersonens grundläggande synsätt.Vid klassificeringen av de enskilda intervjuerna med förskollärarna efterdominerande föreställning om förskolan fick jag följande resultat:68
Tabell 3. De intervjuade förskollärarnas (fl:s) föreställningar om förskolan.Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3Fl "Kompensation" "Anpassning" "Utveckling"Daghem I1 X2 XDaghem II3 X4 X5 X6 XDaghem III7 X8 X9 XDeltidsgrupp I10 XDeltidsgrupp II11 XDeltidsgrupp ID12 XTotalt 3 7 2N= 12Av tabellen framgår att alla tre föreställningskategorierna är företrädda i förskollärargruppen.Både bland de förskollärare som var verksamma i daghem och blanddem som hade tjänst på deltidsförskola återfanns synen på förskolan som eninstitution för kompensation, en institution för anpassning och eninstitution för utveckling.I den intervjuade gruppen förskollärare är det kategori 2, "anpassning", som ärmest representerad medan kategori 1, "kompensation", och kategori 3, "utveckling",har ungefär lika stor representation.Av tabellen framgår också att olika föreställningar är företrädda inom sammapersonalgrupp på två av daghemmen, Daghem I och II, medan alla tre intervjuadeförskollärare på Daghem III ger uttryck för samma föreställning.De tre förskollärare, som var verksamma i deltidsgrupp, gav i intervjun uttryckför olika föreställningar om förskolan. Alla tre föreställningskategorierna är alltsårepresenterade i denna grupp.69
- Page 30 and 31: Socialstyrelsen följde upp utredni
- Page 32 and 33: varförDet individualistiska perspe
- Page 34 and 35: fomuleringarna i inledningsavsnitte
- Page 36 and 37: erfarenheter som psykolog än till
- Page 38 and 39: psykologiskt baserad forskning låg
- Page 40 and 41: arnens utveckling är beroende av k
- Page 42 and 43: sig. Hasselgren påvisade att lära
- Page 44 and 45: De förskollärare som deltog i und
- Page 46 and 47: nytta av i skolan och bör tränas
- Page 48 and 49: samhället i övrigt och fick allt
- Page 50 and 51: Föreställningar skiljer sig från
- Page 52 and 53: inte enbart av vilka föreställnin
- Page 54 and 55: lärarkandidaters föreställningar
- Page 56 and 57: i så fall består. 25 Att i en stu
- Page 58 and 59: Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
- Page 60 and 61: PraktikFörskollärarnas agerande i
- Page 62 and 63: 4. Två barn med vattenkanna och kr
- Page 64 and 65: sortera korten, slopades ett antal.
- Page 66 and 67: 15 timmars observation av förskoll
- Page 68 and 69: De tolv förskollärarna var vid un
- Page 70 and 71: Huvuddelen av observationerna genom
- Page 72 and 73: KortsorteringenDe två kortsorterin
- Page 74 and 75: Kategori 1: Förskolan - en institu
- Page 76 and 77: kommer barn från skilda miljöer,
- Page 78 and 79: Gör jag rätt och gör vi lika och
- Page 82 and 83: Då det i intervjuerna visade sig a
- Page 84 and 85: avdelningar och kanske genomför ak
- Page 86 and 87: institution för kompensation" elle
- Page 88 and 89: uttrycker kompensations- och utveck
- Page 90 and 91: Många lärarkandidater hävdade i
- Page 92 and 93: förskolan. Båda intervjuerna har
- Page 94 and 95: som är eftersatta inom vissa områ
- Page 96 and 97: eskrivningar utifrån intervjuerna.
- Page 98 and 99: gemensamma drag mellan arbetsplanen
- Page 100 and 101: Intervjupersonernas olika svar blir
- Page 102 and 103: Uppfattningskategori 2: Arbete som
- Page 104 and 105: I: Varför använder du inte arbete
- Page 106 and 107: FÖRSKOLLÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM
- Page 108 and 109: lämpliga stimuli som kan bearbetas
- Page 110 and 111: R: Visst är det väl det. Det är
- Page 112 and 113: FORSKOLLARARNAS UPPFATTNINGAR OM LE
- Page 114 and 115: INLÄRNING I FÖRSKOLANUr de resone
- Page 116 and 117: INLÄRNINGKategori 1 Kategori 2"beg
- Page 118 and 119: R: Det som är vanligt förekommand
- Page 120 and 121: FÖRSKOLLÄRARKANDIDATERNAS UPPFATT
- Page 122 and 123: Fem ser på arbetsbegreppet som nå
- Page 124 and 125: skollärarna. En jämförelse mella
- Page 126 and 127: Nedanstående tabell förenklar en
- Page 128 and 129: Två olika uppfattningskategorier o
Både målet för förskolans verksamhet och ansvaret för måluppfyllelsen placerasutanför institutionen själv och denna sätts i viss mån in i ett politiskt/ekonomisktsammanhang. Medel för måluppfyllelsen är de riktlinjer för förskolans verksamhetsom är givna i arbetsplanen eller har sin grund i den. Personalens planering avverksamheten på förskoleavdelningarna sker utifrån dessa. Det är en kunnig ochenig personalgrupp som gemensamt kan verkställa det som samhället förväntarsig. Förskollärarna som en professionell yrkeskår är betydelsefulla i detsammanhanget.I föreställningskategori 2, "anpassning", ses däremot både mål och medel somfrämst knutna till förskoleverksamheten i sig. Mål, medel och även förutsättningarför måluppfyllelse hänförs till förskoleinstitutionen som sådan.Målet är barnets anpassning till den förskoleverksamhet som bjuds och framförallt till skolan så som den är utformad. Medlet är gruppen, och den verksamhetsom utformas på varje institution och avdelning utgår från barnens och personalensintressen. Den enskilda individen tilldelas här ett stort ansvar för måluppfyllelsengenom att den individuella förskolläraren konsekvent måste upprätthållanormer och regler så att varje enskilt barn kan ta dem till sig.I föreställningskategori 3 relateras förskoleverksamheten i huvudsak till denenskilda individen och dennes agerande Man kan säga att kategorin uttrycker etttankeinnehåll baserat på individförklaringar och ett individperspektiv.Målet är barnets utveckling, som hela tiden pågår här och nu. Medel förmåluppfyllelse är de enskilda individerna själva och personalens egna kunskaperom barns utveckling. Ansvaret för måluppfyllelsen ligger också på den enskildapersonalen. Var och en måste se till att hon äger de kunskaper och förmågor somär nödvändiga för att stimulera varje barn och för att genomföra förskoleverksamhet.FÖRSKOLLÄRARNAS FÖRESTÄLLNINGAR OM FÖR-SKOLANEfter det att föreställningsanalysen av hela intervjumaterialet genomförts,granskades åter de enskilda intervjuerna. Varje intervju kunde så bestämmasrepresentera någon av de tre föreställningskategorierna.Jag har i intervjuerna i flera fall sett inslag av andra föreställningar än den tillvilken intervjun klassificerats. Strävan har dock varit att ta fasta på dendominerande föreställningen, det tanke- och förklaringsmönster som tydligastslagit igenom i varje intervju och som enligt min tolkning utgörintervjupersonens grundläggande synsätt.Vid klassificeringen av de enskilda intervjuerna med förskollärarna efterdominerande föreställning om förskolan fick jag följande resultat:68