fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
sortera korten, slopades ett antal. De kasserade var sådana som vid försöken ansågsvara svåra att sortera därför att de inte tillräckligt väl anknöt till just förskolan. Delades åt sidan av flera som deltog i utprövningen. 17Sorteringsuppgiften bestod i att intervjupersonen fick ta emot den blandadehögen med kort Följande instruktion gavs:Jag har här en uppsättning kort med bilder. Alla bilderna föreställersituationer från daghem och leller deltidsgrupp. Barnen på bilderna ärbarn i förskola och den vuxna är förskollärare. Jag vill nu att du tar denhär korthögen och på något sätt sorterar dessa bilder. Hur du sorterar,hur du lägger dem, bestämmer du helt själv.Efter det att sorteringen var färdig - ingen tidsnotering gjordes - uppmanades denintervjuade att säga något om varför hon sorterat som hon gjort, vilket resonemanghon fört med sig själv, när hon lade ut korten. Hennes kommentarer speladesin på band. Jag noterade också placeringen av de olika korten.Därefter gavs ytterligare en sorteringsuppgift:Jag vill nu att du sorterar korten igen och denna gång gör en sorteringmed tanke på arbete, lek och inlärning i förskolan.Även denna gång antecknade jag sorteringsordningen och spelade in de kommentarerintervjupersonen hade.ObservationValet av den observationsmetod som användes för att kartlägga förskollärarensagerande i barngrupp styrdes av flera olika överväganden.Det visade sig nödvändigt att välja observationsmetod i samarbete med deförskollärare som ingick i undersökningen. Ett villkor som de ställde för attmedverka, var att observationerna gjordes så att de inte skulle kännas störande fördem. 18 Deras arbetskamrater ute på avdelningarna hade också synpunkter på datainsamlingenoch var oroliga för att jag skulle registrera också dem, och därmedutlämna dem till något de ej hade kontroll över. En observationsmetod som förskolepersonalsjälv har viss förtrogenhet med var därför önskvärd. Själv ville jagockså använda en metod som gav möjlighet att observera förskollärarnas agerande isin helhet. För att kunna tolka förskollärarens beteende i en viss situation måstejag också ha en bild av vad som för övrigt utspelade sig i och runt dennaobserverade situationen.För att i så hög grad som möjligt kunna uppfylla både de krav som ställdes frånpersonalen och de krav jag hade på helhetsbild och på analys- och tolkningsExempel på bilder som sorterades bort är - "Småbarn och vuxna äter vid matbord" -scenen ansågs vara alltför lik en familjemåltid i hemmet. "Ett barn äter glasstrut isolen" utgick därför att bilden var för neutral.18Detta är inget ovanligt krav vid fältobservationer av denna typ vilket forskarenmåste ta hänsyn till. Se diskussionen om detta i Hammersley & Atkinson(1987), s 145ff.52
möjlighet, valde jag en observationsmetod som ger en beskrivning av beteende ochav situation. Datainsamlingen sker i form av löpande anteckningar över ett heltobservationspass. 1 ^Observationerna genomfördes på så sätt att jag med klocka och protokoll följdeförskolläraren under hela, eller delar av, hennes arbetspass. I observationsprotokolletantecknade jag i form av löpande beskrivning vad förskolläraren just gjorde;helt ensam, i relation till barn och/eller till arbetskamrater. Jag hade tidigare prövatdetta observations- och anteckningsförfarande och funnit det möjligt att i tillfredsställandeutsträckning kunna notera förskollärarnas aktiviteter. Det var den konkretasynliga aktiviteten som antecknades. Vad förskolläraren gjorde, vem hontalade och/eller interagerade med, samt vad de talade om, noterades. Om jag hannantecknade jag också ordagrant vad förskolläraren sade. Dessutom gjorde jagnoteringar om vad övrig personal på avdelningen samtidigt var sysselsatt med.Observationsanteckningarna kompletterades med bandinspelning av förskollärarensverbala aktivitet och samspel med barn och kamrater. Därvid användesbandspelare med mikrofon och trådlös sändare som var fäst vid förskolläraren. 20Sändaren fungerade över hela institutionen och till en viss del också utomhus. 21Bandspelaren var ej påslagen när förskolläraren talade med föräldrar om enskildabarn. Inte heller var den på vid telefonsamtal eller under förskollärarnas raster ochprivata samtal med arbetskamrater. Förskolläraren kunde själv stänga av och sättapå den sändare hon bar och reglerade därigenom själv bandregistreringen. 22Då jag ville få en sammanhängande bild av vad en förskollärare faktiskt gör isitt arbete, såväl som av hur hon gör detta, utgick jag från en veckas arbete i barngruppi deltidsförskola. En vecka är en vanlig planeringsenhet i förskolan och detbetyder 15 timmar för förskolläraren i barngruppen. Jag ansåg, i likhet med deobserverade förskollärarna, att en veckas observation i förskolan var tillräcklig föratt ge en förhållandevis god bild av förskolearbetet. 23Jag valde att genomföra observationerna under sådana veckor som förskollärarnassjälva ansåg vara "normala arbetsveckor", dvs då inga anmärkningsvärdaavvikelser från rutiner och arbetsgång förväntades äga rum.*9 Observationsmetoden beskrivs utförligt av Wright (1960). I Sverige är m etodenbekant för förskolepersonal under beteckningen "löpande protokoll". Se t exArvidsson (1974).20Ett förfarande som rekommenderas som komplement till anteckningar vid fältstudierav detta slag. Se Atkinson & Hammersley (1987).21Några undantag finns med störningar från ledningar o dyl och när tekniska problemmed bandspelaren förhindrade registrering.22När förskolläraren och hennes arbetskamrater på institutionen fått klart för sig attdet var hon själv som kunde slå av och på bandregistreringen och att de även kunde få seoch förstå vad jag antecknade, accepterades observationsmetoden av samtliga påinstitutionerna.23Den tidigare kunskap och erfarenhet jag hade av förskoleverksamhet bidrog till attförskollärarna accepterade en vecka som tillräcklig för att få en bild av verksamheten.Å andra sidan v ille heller ingen gärna att jag stannade längre d å en observatörs närvaroalltid, hur mycket denna än försöker att undvika det, utgör ett visst "störande" inslag iden ordinarie verksamheten.53
- Page 14 and 15: "Lunchseminariet". Utan lunchträff
- Page 16 and 17: och arbetssätt var tidigare det st
- Page 18 and 19: I Kapitel 7 redovisas observationer
- Page 20 and 21: som förskolan utgjorde under denna
- Page 22 and 23: stipulerade perioden, då kommunern
- Page 24 and 25: deltagande i deltidsgrupp. 27 Det v
- Page 26 and 27: Denna ledare följs sedan av andra
- Page 28 and 29: decentraliseringen ökade. Genom ar
- Page 30 and 31: Socialstyrelsen följde upp utredni
- Page 32 and 33: varförDet individualistiska perspe
- Page 34 and 35: fomuleringarna i inledningsavsnitte
- Page 36 and 37: erfarenheter som psykolog än till
- Page 38 and 39: psykologiskt baserad forskning låg
- Page 40 and 41: arnens utveckling är beroende av k
- Page 42 and 43: sig. Hasselgren påvisade att lära
- Page 44 and 45: De förskollärare som deltog i und
- Page 46 and 47: nytta av i skolan och bör tränas
- Page 48 and 49: samhället i övrigt och fick allt
- Page 50 and 51: Föreställningar skiljer sig från
- Page 52 and 53: inte enbart av vilka föreställnin
- Page 54 and 55: lärarkandidaters föreställningar
- Page 56 and 57: i så fall består. 25 Att i en stu
- Page 58 and 59: Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
- Page 60 and 61: PraktikFörskollärarnas agerande i
- Page 62 and 63: 4. Två barn med vattenkanna och kr
- Page 66 and 67: 15 timmars observation av förskoll
- Page 68 and 69: De tolv förskollärarna var vid un
- Page 70 and 71: Huvuddelen av observationerna genom
- Page 72 and 73: KortsorteringenDe två kortsorterin
- Page 74 and 75: Kategori 1: Förskolan - en institu
- Page 76 and 77: kommer barn från skilda miljöer,
- Page 78 and 79: Gör jag rätt och gör vi lika och
- Page 80 and 81: Både målet för förskolans verks
- Page 82 and 83: Då det i intervjuerna visade sig a
- Page 84 and 85: avdelningar och kanske genomför ak
- Page 86 and 87: institution för kompensation" elle
- Page 88 and 89: uttrycker kompensations- och utveck
- Page 90 and 91: Många lärarkandidater hävdade i
- Page 92 and 93: förskolan. Båda intervjuerna har
- Page 94 and 95: som är eftersatta inom vissa områ
- Page 96 and 97: eskrivningar utifrån intervjuerna.
- Page 98 and 99: gemensamma drag mellan arbetsplanen
- Page 100 and 101: Intervjupersonernas olika svar blir
- Page 102 and 103: Uppfattningskategori 2: Arbete som
- Page 104 and 105: I: Varför använder du inte arbete
- Page 106 and 107: FÖRSKOLLÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM
- Page 108 and 109: lämpliga stimuli som kan bearbetas
- Page 110 and 111: R: Visst är det väl det. Det är
- Page 112 and 113: FORSKOLLARARNAS UPPFATTNINGAR OM LE
sortera korten, slopades ett antal. De kasserade var sådana som vid försöken ansågsvara svåra att sortera därför att de inte tillräckligt väl anknöt till just förskolan. Delades åt sidan av flera som deltog i utprövningen. 17Sorteringsuppgiften bestod i att intervjupersonen fick ta emot den blandadehögen med kort Följande instruktion gavs:Jag har här en uppsättning kort med bilder. Alla bilderna föreställersituationer från daghem och leller deltidsgrupp. Barnen på bilderna ärbarn i förskola och den vuxna är förskollärare. Jag vill nu att du tar denhär korthögen och på något sätt sorterar dessa bilder. Hur du sorterar,hur du lägger dem, bestämmer du helt själv.Efter det att sorteringen var färdig - ingen tidsnotering gjordes - uppmanades denintervjuade att säga något om varför hon sorterat som hon gjort, vilket resonemanghon fört med sig själv, när hon lade ut korten. Hennes kommentarer speladesin på band. Jag noterade också placeringen av de olika korten.Därefter gavs ytterligare en sorteringsuppgift:Jag vill nu att du sorterar korten igen och denna gång gör en sorteringmed tanke på arbete, lek och inlärning i förskolan.Även denna gång antecknade jag sorteringsordningen och spelade in de kommentarerintervjupersonen hade.ObservationValet av den observationsmetod som användes för att kartlägga förskollärarensagerande i barngrupp styrdes av flera olika överväganden.Det visade sig nödvändigt att välja observationsmetod i samarbete med deförskollärare som ingick i undersökningen. Ett villkor som de ställde för attmedverka, var att observationerna gjordes så att de inte skulle kännas störande fördem. 18 Deras arbetskamrater ute på avdelningarna hade också synpunkter på datainsamlingenoch var oroliga för att jag skulle registrera också dem, och därmedutlämna dem till något de ej hade kontroll över. En observationsmetod som förskolepersonalsjälv har viss förtrogenhet med var därför önskvärd. Själv ville jagockså använda en metod som gav möjlighet att observera förskollärarnas agerande isin helhet. För att kunna tolka förskollärarens beteende i en viss situation måstejag också ha en bild av vad som för övrigt utspelade sig i och runt dennaobserverade situationen.För att i så hög grad som möjligt kunna uppfylla både de krav som ställdes frånpersonalen och de krav jag hade på helhetsbild och på analys- och tolkningsExempel på bilder som sorterades bort är - "Småbarn och vuxna äter vid matbord" -scenen ansågs vara alltför lik en familjemåltid i hemmet. "Ett barn äter glasstrut isolen" utgick därför att bilden var för neutral.18Detta är inget ovanligt krav vid fältobservationer av denna typ vilket forskarenmåste ta hänsyn till. Se diskussionen om detta i Hammersley & Atkinson(1987), s 145ff.52