fulltext - DiVA Portal

lärarkandidaters föreställningar under utbildningstiden, skulle den också kunna geett bidrag till kunskapen om lärarutbildning och om föreställningars och uppfattningarsformande och etablerande.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARNågon studie inriktad på förskollärares och lärarkandidaters föreställningar omförskolan och på förskollärarnas faktiska praktik i barngrupp hade vid tidpunktenför min studie inte tidigare genomförts. 18I den tidigare nämnda undersökningen av Hasselgren, studerades lärarkandidatersuppfattningar av förskolebarns lek i en given situation. 19 Hasselgren följde intekandidaterna genom hela utbildningen utan gjorde sin datainsamling under derasförsta studieterminer. Vi vet alltså inget om kandidaternas tänkande efter genomgångenutbildning och vi vet heller inget om deras syn på "förskolan". Det varlärarkandidaternas sätt att observera en grupp barn i lek, som den studien gavkunskap om. I Hasselgrens undersökning riktades intresset främst mot formmässigaaspekter av uppfattningar han analyserat och inte mot innehållsligaaspekter.Men det är just innehållet i förskollärares föreställningar om förskolan ochuppfattningar om de begrepp som är förknippade med förskolans verksamhet somhär framstår som intressanta att kartlägga. Det är i utifrån föreställningarna omverksamheten som individens grundsyn på förskolan kan beskrivas och det är utifråninnehållet i detta tankemönster som handlingsberedskapen kan utläsas.Förskollärarens föreställningar om förskolan som samhällsinstitution torde varaavgörande för synen på förskolans verksamhetsbegrepp, arbete, lek och inlärning.Några av förskollärarna och kandidaterna i förstudien gav t ex uttryck för en syn pålek där utvecklingsmässiga aspekter stod i centrum. De betonade nödvändighetenav att barnen får leka mycket i förskolan för att deras utveckling skall ske iönskvärd riktning. 20 Man kan då fråga si g, om det finns en speciell övergripandeföreställning om förskolan, där ett sådant tänkande om lek utgör en självklarkomponent? Man kan även fråga sig om olika syn på övriga verksamhetsbegreppockså är uttryck för olika föreställningar om förskolan som institution.En kartläggning av föreställningar om förskolan och dess verksamhet där justinnehållsliga kännetecken lyfts fram kan ge möjligheter att dels se den typ av18Ladberg (1974) och Norén-Björn (1980) gjorde dock undersökningar där bådeintervjuer med förskollärare och observationer av deras arbete ingick i datainsamlingen.Båda dessa studier skiljer sig emellertid på väsentliga punkter från min.Ladbergs undersökning genomfördes t e x innan vi hade allmän förskola och före denstora daghemsutbyggnaden. Betingelserna för den daghemsverksamhet hon studeradevar alltså annorlunda än motsvarande förutsättningar för förskolans verksamhet vidtidpunkten för min studie. Norén-Björns studie syftade till att granska hurmaterialtillgången styrde verksamheten i förskolan. Hon utgick från att dedialogpedagogiska målen borde nås och ett dialogpedagogiskt arbetssätt tilläm pas.19Hasselgren (1981).20Se ovan s 32; se Henckel (1982).42