fulltext - DiVA Portal

I den fortsatta redovisningen nedan används begreppet "föreställning" då jagsyftar på ett mer generellt och grundläggande tanke- och tolkningsmönster ienlighet med umeågruppens grundläggande definition. Termen "uppfattning" användsi sammanhang som mer direkt ansluter till individers konkreta utsagor omenskilda fenomen och där tolkningen av utsagorna hålls på en mer begränsad ochkonkret nivå. Termen "grundsyn" används fortsättningsvis i framställningen somen sammanfattande uttryck för föreställningar och uppfattningar.FÖRESTÄLLNINGAR OCH FÖRSKOLANS PEDAGO­GISKA VERKSAMHETDe förskollärare som utbildades under 1970-talet eller tidigare var under de förstaåren av 80-talet verksamma i en förskola som under flera år utsatts för påverkanoch förändringar. Idéer om innehåll och arbetssätt hade avlöst varandra förhållandevissnabbt, samtidigt som organisatoriska och ekonomiska ramar och resurserförändrats. De olika ideologiska budskap och de olika praktiska omständigheter,som förskolepersonalen hade konfronterats med under dessa år, torde på ett ellerannat sätt ha påverkat deras egen syn på förskolan och dess verksamhet. Att det utei förskolorna arbetade förskolepersonal med olika synsätt på förskolans verksamhetkan tyckas självklart. Viss kunskap om de olikheter som kunde finnas inompersonalgruppen hade också framkommit genom forskning på området. 9Kunskapen om förskolans faktiska praktik var dock mycket begränsad. 10Förskollärarna i min förundersökning hade officiellt givna, gemensamma ochövergripande mål för förskolan att sträva mot och givna riktlinjer för arbetssättetatt följa i verksamheten med barnen. De hade emellertid olika erfarenheter fråninstitutioner och förskoleavdelningar och de gav genom sina svar exempel på attförskolans värld inte är så entydig och enkel som den kan framstå i de officiellaskrivningarna. De som befann sig i den faktiska praktiken gav olika uttryck förhur de såg på centrala verksamhetsbegrepp. Detta understryker att förskolanspedagogiska verksamhet inte kan tas för given. De mål och riktlinjer som uttrycksi skrifter som arbetsplan och pedagogiska program tycks varken beskriva vad "denverkställande personalen" tänker om förskolan eller hur deras praktik ser ut. 11Med en viss föreställning följer också handlingsberedskap. Det är rimligt attanta, att förskollärarens föreställningar om verksamheten påverkar hennes/hans 12arbete i barngruppen. Förskolepersonalens praktiska agerande bestäms emellertid9Kärrby ( 1980); Norén -Björn (1980); Ekholm & Hedin (1987); Hasselgren (1981).Försöksverksamhet med av forskarna styrt förändrat arbetssätt påg ick dock på flerahåll under ledning av förskoleforskare som granskat och utvärderat resultaten i form avbarnens prestationer inom olika områden. Se t ex Sundeli (1988); Pramling(1986,1988).Se även Kärrby (1 980,1986) och Dahlberg & Åsén (1986).I fortsättningen behandlar jag "förskolläraren" o ch "förskollärarna "som femininumtrots att båda k önen finns representerade i yrkeskåren och i min undersökningsgrupp.Av praktiska skäl, och av - vad gäller undersökningen - sekretesskäl, väljer jag detgenus som är vanligast förekommande i gruppen. På samma sätt gör jag ifortsättningen också med "lärarkandidaterna".39