fulltext - DiVA Portal

Kapitel 2UTGÅNGSPUNKTER, SYFTEN OCH FRÅGE­STÄLLNINGARFRÅN GRUNDSYN TILL FÖRESTÄLLNINGVid tidpunkten för min förundersökning hösten 1982 hade jag, som nämnts,kommit i kontakt med "Utvärderingsgruppen" i Umeå. 1 Inom denna grupp pågickbl a forskning om den högre utbildningens effekter på de studerandes föreställningarmed frågeställningar som låg nära mina egna. 2 De erfarenheter som vunnitsi dessa studier kom att påverka mitt eget arbete, speciellt i de inledande faserna.I förstudien framkom att förskollärare inte tycktes ha någon gemensam"grundsyn" på begreppen arbete, lek eller inlärning. Det tycktes inte finnas någonenhetlig tolkning av dem, varken bland yrkesverksamma förskollärare eller blandlärarkandidater. Förskollärarna, så väl som lärarkandidaterna, hade i sina intervjusvarbetonat och lyft fram olika aspekter av begreppen. Någon gemensam"förskollärarsyn" kan man alltså inte tala om.Att ta fasta på "föreställningar", så som de nämnda forskarna i Umeå gjorde,vore ett sätt att få fördjupad kunskap om likheter och olikheter i förskollärarnassyn på förskolans nya nyckelbegrepp. En studie av föreställningar om förskolanskulle tydligare än vad förstudien gjort, kunna klargöra om och i så fall vilkakvalitativa skillnader som faktiskt föreligger vad gäller förskollärarnas tänkandeom sitt eget yrkesfält och om begrepp som anses centrala för det pedagogiskaarbetet. En sådan studie stod i linje med de analyser av föreställningar om centralabegrepp inom andra yrkes- och utbildningsfält som gjordes i den nämndaforskargruppen.Enligt Franke-Wikberg avses med föreställningar de:..strukturerande och integrerande principer av övergripande art, vilka äravgörande för hur individen tolkar och värderar omvärlden. En individsföreställningar antas ma o fungera som ett slags filter eller matris förhur omvärlden uppfattas. De omfattar olika kunskaper och antagandenom verklighetens beskaffenhet och bestämmer individens handlingsberedskap?1Se Forskningsprogram (1983).2Franke-Wikberg (1980).3 Se Forskningsprogram (1983), sl8. Se vidare Franke-Wikberg ( 1980).37