fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
De förskollärare som deltog i undersökningen genomförde själva ett antalobservationer i barngrupper på förskoleinstitutioner, med tonvikt på arbete, lekoch inlärning samt på de vuxnas agerade.Vidare gjordes en litteraturgenomgång där de tre begreppen granskades. Denundersökta litteraturen hade allmänt brukats som kurslitteratur vidförskollärarutbildningar under åren 1973-1982, från det att barnstugeutredningensbetänkanden om förskolan användes som kurslitteratur fram till att den nyaarbetsplanen kom i bruk. Jag förväntade mig att på så vis kunna få en bild avförskollärarutbildningens "idéhistoria" med avseende på arbete, lek och inlärning,under en tämligen kort men intensiv period i förskolans utveckling.Förstudiens resultatResultatet av denna första studie visade att de tre verksamhetsformerna arbete, lekoch inlärning inte var entydiga och självklara begrepp bland förskollärare. Sammabegrepp gavs olika tyngd och tolkning av olika förskollärare. De svar som gavs ienkäten och vid intervjuerna visade sig ge uttryck för olika syn på förskolansverksamhet.Så kunde t.ex. två olika uppfattningar om arbetsbegreppet urskiljas. Dessakarakteriseras av:a) betoning av samhällsnyttan av arbete och av barns kontakt medarbete i förskolan.b) betoning av arbete som ett sätt för individen att tillfredsställapersonliga intressen och behov.Av svaren framgick också att det för flera av de intervjuade var svårt att överhuvud taget tänka sig arbetsbegreppet kopplat till barn och förskola, eftersomarbete sågs som en aktivitet utförd av vuxna.Även vad beträffar ]gk framträdde två uppfattningar om begreppet:a) leken som ett uttryck och medel för bearbetning av känslor.b) leken som ett medel för inlärning och träning.Flertalet intervjuade svarade att "lek är barns arbete" och utvecklade detta mereller mindre och på olika vis.Svaren rörande inlärning kunde också de hänföras till två svarskategorier, vilkalyfter fram olika inlärningssituationer i förskolan:a) barnens inlärning är knuten till speciella undervisningssituationer.b) barnen lär av allt som sker i förskolan.Observationer i förskolan av arbete, lek och inlärning utfördes och bearbetades avförskollärarna i undersökningen. Resultatet visade att de vuxna på avdelningarna32
var klart mer angelägna om att barnen deltog i och slutförde sådan verksamhetsom definierades som "arbete" än sådan som definierades som "lek".Litteraturgranskningen visade att de tre begreppen arbete, lek och inlärningförändrats under den aktuella tiden, om man ser ser till hur de använts i förskolansvärld. Arbete, lek och inlärning presenteras annorlunda och ges en annan mening ibörjan jämfört med i slutet av perioden.Arbete förekom inte som begrepp i samband med barnens verksamhet iförskolan under den första tiden, i barnstugeutredningens betänkanden och denlitteratur som var direkt knuten till dessa. Begreppet var helt kopplat till de vuxnaoch deras åligganden. Barnen var i utredningens skrivningar "aktiva", de"utforskar" och de "utvecklar". 134 Från och med 1976 kopplades arbete ihop medbarnen. I litteraturen fördes fram att barnen borde få kontakt med arbetsliv ochsamhälle utanför förskolan. Det skulle ske genom arbetsplatsbesök och genom attpersonalen såg till att själva göra meningsfulla produktiva insatser, som att tvättaegna och barnens kläder på förskolan, reparera sina egna och barnens cyklar mm.Barnen skulle delta i sådana aktiviteter och borde få "hjälpa till" i nödvändigaarbetsuppgifter på institutionen. 135I arbetsplanen 1981 och i litteraturen i anslutning till den framhåller man attdet är helt nödvändigt att barnen arbetar i förskolan för att tillvaron där skall blipedagogiskt meningsfull och berikande. 136 Det betonas att barnen måste ta bådeansvar för arbetsuppgifter (t ex dukning, blomvattning, akvarieskötsel, hopsamlingav tvätt) och ta konsekvenserna om arbetsuppgifterna inte fullgjordes.Vad beträffar leken kan nämnas att barnstugeutredningen starkt betonade viktenav lek och framför allt av "fri lek". 137 Senare framfördes i utbildningslitteraturenfarhågor för att barnen fick för litet av "verklig lek" i förskolan. Det saknas lekdär barnen på sina egna villkor prövar sina relationer till omvärlden, dvs lek somär inspirerad av vuxenvärlden. 138 I viss litteratur varnar man för den "frialeken" 139 och talar istället om spontan lek och fritt skapande. 140Litteraturgranskningen visade att även inlärningsbegreppet förändrats över tid. Iden tidigare litteraturen dominerade synen att allt som händer i förskolan ärväsentligt ur inlärningssynpunkt. Just det faktum att barnen vistas där och deltar iolika aktiviteter ger inlärning som är värdefull. 141 I den senare utbildningslitteraturenlyfts undervisning och skolförberedande träning fram som ett mycketviktigt inslag i förskoleverksamheten. Barnen skall lära sig sådant som de har134SOU 1972:26 Kap 4; Socialstyrelsen (1975 a) s 74 ff; Socialstyrelsen (1975 b), s47 ff.135Steiger (1976); Wille & Linge (1980).136Socialstyrelsen (1981); Karlsson (1982 ). Jfr Wille & Linge (1980).137Skard (1972).138Steiger (1976); Wille & Linge (1980)139Bladsjö m fl (1981); Karlsson (1982 ).140Socialstyrelsen (1981), s 32 f; Karlsson (1982 ).141Socialstyrelsen (1975 a).33
- Page 1: HenckelEn stutarbete'ing begreppeno
- Page 4 and 5: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 6 and 7: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 8 and 9: Tryckt hos Goterna, Kungälv 1990IS
- Page 10 and 11: Förskollärarna 57Lärarkandidater
- Page 12 and 13: Anna och arbete 144Kommentar 145Ann
- Page 14 and 15: "Lunchseminariet". Utan lunchträff
- Page 16 and 17: och arbetssätt var tidigare det st
- Page 18 and 19: I Kapitel 7 redovisas observationer
- Page 20 and 21: som förskolan utgjorde under denna
- Page 22 and 23: stipulerade perioden, då kommunern
- Page 24 and 25: deltagande i deltidsgrupp. 27 Det v
- Page 26 and 27: Denna ledare följs sedan av andra
- Page 28 and 29: decentraliseringen ökade. Genom ar
- Page 30 and 31: Socialstyrelsen följde upp utredni
- Page 32 and 33: varförDet individualistiska perspe
- Page 34 and 35: fomuleringarna i inledningsavsnitte
- Page 36 and 37: erfarenheter som psykolog än till
- Page 38 and 39: psykologiskt baserad forskning låg
- Page 40 and 41: arnens utveckling är beroende av k
- Page 42 and 43: sig. Hasselgren påvisade att lära
- Page 46 and 47: nytta av i skolan och bör tränas
- Page 48 and 49: samhället i övrigt och fick allt
- Page 50 and 51: Föreställningar skiljer sig från
- Page 52 and 53: inte enbart av vilka föreställnin
- Page 54 and 55: lärarkandidaters föreställningar
- Page 56 and 57: i så fall består. 25 Att i en stu
- Page 58 and 59: Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
- Page 60 and 61: PraktikFörskollärarnas agerande i
- Page 62 and 63: 4. Två barn med vattenkanna och kr
- Page 64 and 65: sortera korten, slopades ett antal.
- Page 66 and 67: 15 timmars observation av förskoll
- Page 68 and 69: De tolv förskollärarna var vid un
- Page 70 and 71: Huvuddelen av observationerna genom
- Page 72 and 73: KortsorteringenDe två kortsorterin
- Page 74 and 75: Kategori 1: Förskolan - en institu
- Page 76 and 77: kommer barn från skilda miljöer,
- Page 78 and 79: Gör jag rätt och gör vi lika och
- Page 80 and 81: Både målet för förskolans verks
- Page 82 and 83: Då det i intervjuerna visade sig a
- Page 84 and 85: avdelningar och kanske genomför ak
- Page 86 and 87: institution för kompensation" elle
- Page 88 and 89: uttrycker kompensations- och utveck
- Page 90 and 91: Många lärarkandidater hävdade i
- Page 92 and 93: förskolan. Båda intervjuerna har
De förskollärare som deltog i undersökningen genomförde själva ett antalobservationer i barngrupper på förskoleinstitutioner, med tonvikt på arbete, lekoch inlärning samt på de vuxnas agerade.Vidare gjordes en litteraturgenomgång där de tre begreppen granskades. Denundersökta litteraturen hade allmänt brukats som kurslitteratur vidförskollärarutbildningar under åren 1973-1982, från det att barnstugeutredningensbetänkanden om förskolan användes som kurslitteratur fram till att den nyaarbetsplanen kom i bruk. Jag förväntade mig att på så vis kunna få en bild avförskollärarutbildningens "idéhistoria" med avseende på arbete, lek och inlärning,under en tämligen kort men intensiv period i förskolans utveckling.Förstudiens resultatResultatet av denna första studie visade att de tre verksamhetsformerna arbete, lekoch inlärning inte var entydiga och självklara begrepp bland förskollärare. Sammabegrepp gavs olika tyngd och tolkning av olika förskollärare. De svar som gavs ienkäten och vid intervjuerna visade sig ge uttryck för olika syn på förskolansverksamhet.Så kunde t.ex. två olika uppfattningar om arbetsbegreppet urskiljas. Dessakarakteriseras av:a) betoning av samhällsnyttan av arbete och av barns kontakt medarbete i förskolan.b) betoning av arbete som ett sätt för individen att tillfredsställapersonliga intressen och behov.Av svaren framgick också att det för flera av de intervjuade var svårt att överhuvud taget tänka sig arbetsbegreppet kopplat till barn och förskola, eftersomarbete sågs som en aktivitet utförd av vuxna.Även vad beträffar ]gk framträdde två uppfattningar om begreppet:a) leken som ett uttryck och medel för bearbetning av känslor.b) leken som ett medel för inlärning och träning.Flertalet intervjuade svarade att "lek är barns arbete" och utvecklade detta mereller mindre och på olika vis.Svaren rörande inlärning kunde också de hänföras till två svarskategorier, vilkalyfter fram olika inlärningssituationer i förskolan:a) barnens inlärning är knuten till speciella undervisningssituationer.b) barnen lär av allt som sker i förskolan.Observationer i förskolan av arbete, lek och inlärning utfördes och bearbetades avförskollärarna i undersökningen. Resultatet visade att de vuxna på avdelningarna32
Change language