fulltext - DiVA Portal

pedagogiska problem och konsekvenser snarare än psykologiska, kan ocksååterfinnas i 1970-talets forskningsutveckling. T ex granskades uppfostran och dennya förskolan av Eva-Marie Köhler 123 medan Daniel Kallos analyserade dialogpedagogikenoch dess vetenskapliga och samhälleliga grund. 124 Båda menade attden ideologiöverföring som sker i förskolan är dold men att den ändå helt klartsker på de sociala mellanskiktens villkor. Förskolan kan på så sätt inte vara braför alla barn. Endast de som i övrigt lever enligt mellanskiktens förutsättningarkan på ett gynnsamt sätt utnyttja och tillgodogöra sig den kunskap och de normersom dialogpedagogiken förmedlar. Förskolebarn som inte hör hemma i dessasociala sammanhang får i stället underkasta sig de värderingar och beteenden sområder i förskolan och de får också tidigt lära sig att acceptera detta. 125Även Billy Ehn diskuterar förskolan i ett samhälleligt sammanhang i sinaetnologiska studier av förskolan som egen kulturell miljö. 126 Daghemmets livär, enligt Ehn, skilt från samhället i övrigt och har särskilda normer för beteendeoch umgänge. Daghemslivet fostrar på ett sätt som kan bekrivas utifrån det tillsynes motsägelsefulla begreppsparet tveksamhet och ordning. Ehn menade ocksåatt förskolans liv och pedagogik företräder medelklassens ideologi. Det somhänder och sker i förskolan är ett uttryck för den makt över, och ambivalensinför, den offentliga fostran som medelklassen representerar.Ehn byggde sin beskrivning av daghemmen på de deltagande observationer hangjorde på några avdelningar, när han vikarierade som barnskötare. Man kan sägaatt han genom kritisk analys av empiriska fakta både gett en bild av ochförståelse för förskolans praktik. Pedagogisk forskning som förenar kritisk teorimed empiri från förskolans vardag hade däremot knappast någon företrädare vidbörjan av 1980-talet. Det är först senare som den arten av förskolestudierbedrivits. 127Ytterligare en inriktning, som kan sägas ha etablerats inomförskoleforskningen vid början av 1980- talet, är forskning om "tänkandet." BiörnHasselgren hai studerat former för tänkandet i sin undersökning av förskollärarkandidatersuppfattning av lek, 128 där "uppfattning av" avser förståelseformen i123Köhler (1978, 1980).124Kallos (1978).125Köhler (1980).126Ehn (1983).127 Där emot var sådan forskning, där empiri från och kritisk analys av den faktiskapedagogiska verksamheten, något mer företrädd, när det gäller den obligatoriskaskolan. Se t e x Lundgren (19 81); Callewaert & Nilsson (1979,1980). Under ledning avLundgren har på senare år äv en förskolan granskats m ed den s k ramfaktorteorin (seLundgren 1984) som referensram. Dahlberg har utifrån ramfaktorteoretiska utgångspunkterstuderat både förskolans organisation och innehåll. Se Dahlberg & Åsén(1986a, b). Se även Bernstein & Lundgren (1983). Kärrbys studier av livet i förskolankan också i viss mån nämnas här. Kärrby har kartlagt styrfaktorer för förskolans pedagogiskaarbete och genom observationer av barn i förskolan kartlagt deras aktiviter,språk och gruppmönster, samt diskuterat samband mellan bakgrundsfaktorer ochbarnens bete ende, Kärrby ( 1986). Även Dencik mfl (1988) har i ett omfattande projektstuderat barn i förskolan mot barngurnd av deras totala social situation.128Hasselgren (1981).29