fulltext - DiVA Portal

vid ett dialogpedagogiskt arbetssätt, med personalen i arbetslag eller med en nybarngruppsindelning. 113Under ledning av Bengt-Erik Andersson genomfördes inom "Barnpsykologiskaarbetsgruppen" vid lärarhögskolan i Stockholm ett antal studier av barnsutvecklingsmöjligheter i förskolan. 114 Dessa studier kom att användas just föratt motivera utbyggnaden av daghem. 115 Bl a studerades daghemmet somutvecklingsmiljö i flera olika projekt, liksom frågor om hur organisationen avverksamheten påverkar barnens anpassning och utveckling eller föräldrars ochpersonals samarbete och trivsel. 116Den relationsinriktade förskoleforskningen nådde sin höjdpunkt vid tiden förbeslutet om den allmänna förskolans införande och närmast därefter. Den fick sinefterföljare i den pedagogiska och psykologiska forskning som initierades runt1980. Det var då inte längre barnstugeutredningens idéer som skulle prövas ochutvärderas. Mål kontra resultat i förskolan var fortfarande intressanta för forskareoch anslagsgivare, men den individcentrerade dialogpedagogiken hade inte längreutrymme i frågeställningarna. Barngrupperna var nu större, effektivitetsdebatternapågick och det blev mer intressant att studera själva verksamheten i barngruppenoch effekterna av olika organisations- och undervisningsvarianter. 117Forskningsfrågorna följde alltså det politiska intresset för förskolansverksamhet. Orsak och verkan i dessa sammanhang är inte entydiga men klart äratt forskningen många gånger kom att legitimera redan fattade politiskabeslut. 118 Mycket av den den psykologiskt förankrade forskningen, framför alltunder 70-talet, har på olika sätt också varit normativ. Dess utgångspunkter i depsykologiska utvecklingsteorierna har många gånger fungerat som föreskrifter förönskat beteende hos barn och vuxna. Forskningen har ofta varit inriktad på attundersöka i vilken mån de uppsatta målen uppnåtts, mål som satts utifrån depsykologiska teorierna. I resultaten konstateras sedan ofta att målen för förskolanoch vad som utspelar sig i praktiken inte stämmer överens. Man diskuterar olikalösningar för att minska eller helt överbrygga denna diskrepans, eller detta"glapp", mellan idé och verklighet.Som ett exempel på detta sätt att resonera kan nämnas studier angåendebarnens inträde i den obligatoriska skolan sen de gått i förskola; studier avövergången förskola - lågstadium. Att barnen får problem när de börjar i en nyskolform är ofta en given utgångspunkt. Forskaren utgår från förutsättningen attThorsell (1979) har redovisat och sammanfattat en stor del av den forsknings- ochförsöksverksamhet som bedrevs under denna tid.114Andersson efterträdde 1975 Stina Sandels vars bitr professur tillkom 1969.Tjänsten inrättades med inriktning just på utvecklingspsykologi och pedagogik iförskoleåldern, vilket visar på det starka samband mellan de två disciplinerna somlänge funnits. Se Andersson(1976).115Se Familjestödsutredningen (1978); SOU 1981:25.116Se t ex Dahlberg m fl (1973); Söderlund (1975); Edenhammar ( 1978); Hårsman(1982).117Se t e x Ekholm, Ekholm & Hedin (1982); Söderlund (1984); Fredriksson (1985);William-Olsson m fl (1985); Johansson (1986).118Se Lundgren (1984); Dahlberg & Åsén (1986 a).27