fulltext - DiVA Portal

psykologiskt baserad forskning låg också till grund för barnstugeutredningensformuleringar av förskolans mål, innehåll och arbetssätt. 108 Psykologiska teorieranvändes som bas för riktlinjer och föreskrifter för barns fostran och påverkan iförskolan. Psykologin hade under många år en likartad dominerande roll vidsökandet efter lösningar på pedagogiska problem i den obligatoriska skolan. Denanvändes inte längre som en hjälp att lära känna barn och deras förmåga för att påså sätt finna vägar att nå ett pedagogiskt mål. Psykologin och utvecklingen hadeblivit mål i sig. 109Den forskning om förskolan, som hade sina rötter i den utvecklingspsykologiskatraditionen, fick sin uppföljning i den forskning somprioriterades i barnstugeutredningens och dialogpedagogikens spår. Nu var dendock mer inriktad på barnet i förskolan och/eller personalen i förskolan - menfortfarande med psykologisk teoribildning som gav referens- och tolkningsramarvid problemställning och datananlys. 110 Den förskolepedagogik som diskuteradesi denna forskning var en pedagogik utan förankring i en värld utanför förskolan.Förskolans pedagogiska kontext uppmärksammades inte heller, utan förskolepedagogikblev i mycket en fråga om relationer mellan individer. 111Huruvida förskolan skulle lyckas i sina föresatser och nå sina mål eller inte,blev i stort en fråga om hur ambitiös och skicklig förskolepersonalen var ellerhur väl förskolebarnens föräldrar samarbetade med personalen. Förklaringar tillförskolans effekt och resultat lades på individnivå. Sådana förklaringar gav ocksåpersonalen, då den uttalade sig om förskolan och förhållandena där. 112 .Kring de pedagogiska delmål som barnstugeutredningen formulerade och detarbetssätt som förordades, blommade vid mitten av 70-talet en rik flora avforsknings- och utvecklingsarbete. Merparten av denna verksamhet hade till syfteatt studera i vilken grad förskolemålen nåddes eller vilka problem som uppstodöver forskning om barn i förskoleåldern som visar den tydliga inriktingen på justutvecklingspsykologiska studier under 1960-talet.108SOU 1972:26; Socialstyrelsen (1975 a, b).109Se t ex Kallós (1978); Köhler (1978); Lundgren (1979); Broady (1981).11® Här kan som typexempel nämnas Schyl-Bjurman (1982). Hon har studerat hurbarnstugeutredningens förslag till nya organisationsformer av förskolan togs emot ochgenomfördes på "fältet". Studien kan betraktas som en utvärderingsstudie påindividnivå där Meads socialpsykologiska teori o m symbolisk interaktion gett en ramför tolkning och förklaring av resultaten. Jorup (1 979) är ett annat typiskt exempel.Hos Jorup är det Piagets teori och ett dialogpedagogiskt arbetssätt som fokuseras ihennes undersökning om hur barnen leker i daghemmen.111Jfr Kallós (1978) liksom Selander (1984) som båda har visat på just bristen påförankring av förskolans pedagogik i ett samhälleligt kontext och på hur dominera ndedet individualpsykologiska tänkandet var inom den förskolepedagogik som betecknadessom dialogpedagogik.112Kärrby (1 980); Noréen-Bjöm (1980). Jfr Dahlberg & Åsén (1986a, b) som visar påandra möjligheter till förklaring då de sätter in förskolan i ett större samhälleligtsammanhang.26