fulltext - DiVA Portal

Varför just dessa begrepp betonas på detta sätt klargörs inte i arbetsplanen,annat än som ett konstaterande att:Arbete, lek, inlärning är begrepp på formerna som verksamheten bedrivs i.Dessa begrepp står i ett nära inbördes förhållande och kan sammantagna ge enprincipiell beskrivning av verksamhetsformerna (s 31).Arbete, lek och inlärning ställdes delvis som motsats till det arbetssätt sombetonats i den föregående arbetsplanen. Genom att dessa begrepp lyftes fram somförskolans verksamhetsformer, skulle de nackdelar undvikas, som betoningen av"dialogpedagogik" och barnens "aktivitetsstationer" påstods ha fört med sig. 82I arbetsplanen talar man om verksamheter och om olika verksamhetsformer,men i en annan betydelse än den som från annat håll börjat komma in i densvenska förskolevärlden.I samband med att kraven på fastare struktur och ledning i barngruppen växtefram i förskolepersonalens egna grupper, började också intresset för teorier omoch synsätt på barns utveckling, som lät sig väl förenas med dessa krav, vinnainsteg i den svenska förskoledebatten. Sovjetisk psykologi hade tidigare inteuppmärksammats särskilt mycket i förskolekretsar. Omkring 1980 översattesemellertid flera texter om sovjetisk barnspykologi och förskola till svenska.Många av dessa texter har lämnat bidrag till den förskolediskussion som fördes iSverige i början av 1980-talet 83 och de inspirerade också till olika utvecklingsprojekti förskolan. 84 Framför allt var det den vuxnes roll för barnens utvecklingman tog fasta på. En vuxen, som förmedlade tydliga normer och regler och somstod för kunskap och beslut, var vad som förordades. Samtidigt börjar man ocksåtala om att ställa krav på barnen och om att just arbete har stor betydelse förbarns utveckling och socialisation. 85Arbetsplanens skrivningar och uttryck tycks i flera avseenden också varainspirerad av den sovjetiska psykologin. Man kan t ex se en klar likhet mellanarbetsplanen och den i förskollärarutbildningarna snabbt populära och använda"Arbete för ftörn" 86 , genom de så gott som ordagrant överensstämmande82Op cit.83Här kan särskilt nämnas Linge & Wille (1980) vars rapporteringar från ett norsktförskoleprojekt, där man bl a betonade arbetets betydelse för barns lek, blev mycketuppmärksammade också i Sverige, speciellt vid lärarutbildningarna. Två antologiermed texter som även de kom att användas inom förskollärarutbildningarna var Köhler(1980) "Lenins barnbarn" och Hydén (1982) "Sovjetisk barnpsykologi". Fullständigaverk av både Vygotskij och Leontjev översattes också till svenska, Vygotsky:"Psykologi och dialektik (1980) och Leontjev: "Verksamhet och personlighet"(1982).84Bladsjö m fl (1981); Johansson (1983); Rockström & Jonasson (1983);Strömbom(1983). Jfr Håkansson & Lindberg (1985). I en artikel i KRUT (1/1985) diskuterar,analyserar och ifrågasätter författarna denna nya litteratur som lyfter fram krav påstruktur oc h ordning i förskolan.85Se t ex Bladsjö m fl (1981); Strömbom (1983). Se även SOU 1981:25.86Linge ÄWille (1980).21