fulltext - DiVA Portal

psykologiskt och utvecklingspsykologiskt tänkande. I målen för den pedagogiskaverksamheten och i det rekommenderade arbetssättet låg att personalen borde ägnamycket tid åt barnen som enskilda individer. 72 Detta framstod vid denna tid somallt svårare att klara av för personalen. Förutom att det nu ställdes krav, som imånga avseende var nya för yrkesrollen, kritiserades ständigt den institution manvar verksam inom. Värdet av den pedagogiska verksamheten i daghemmenifrågasattes av bl a beslutsfattarna. 73 Förskolepersonalen ansåg sig inte hellerleva upp till det arbetssätt som dialogpedagogiken föreskrev. 74Dialogpedagogiken och 1970-talets förskola kritiserades från flera håll ochinvändningarna mot den fördes bl a fram i den litteratur för förskola ochpersonalutbildning som gavs ut under de första åren av 80-talet 75 Kritikenformulerades dock utan man gjorde någon egentlig granskning av förskolansvillkor och av de faktiska möjligheterna att förverkliga barnstugeutredningensintentioner. 76 Barnstugeutredningen fick, utan närmare analys, "skulden" för detmesta som efter 5-8 års erfarenhet uppfattades som problematiskt inombarnomsorg och förskoleverksamhet. Svårigheter för personalen att t ex hålla"samling" i barngruppen hänfördes till dialogpedagogiken. Barnstugeutredningensrekommenderade arbetssätt sades ha gjort personalen osäker i yrkesrollen.Personalen förmådde inte längre med auktoritet hålla samman och leda en helgrupp med barn, menade man. Krav på fastare struktur och ledning uttrycktes. 77Krav, som alltså underbyggde de önskemål om en ny arbetsplan och ettpedagogiskt program för förskolan, som framfördes på andra håll. 78Man kan säga att det dialogpedagogiska idealet vid denna tid låg alltför långtfrån den faktiska verklighet, i vilken förskolepersonalen arbetade, för att deuppställda riktlinjerna skulle kunna fortleva. I den nya arbetsplanen vardialogpedagogikbegreppet också slopat, samtidigt som man tog visst avstånd frånbarnstugeutredningens riktlinjer. 79 Motiveringen till att förskolans arbetssätt intelängre skulle vara dialogpedagogik var bl a att72Barnstugeutredningen formulerade både de generella övergripande målen för förskolanoch delmål för den pedagogiska verksamheten. De pedagogiska delmålenuttrycktes som "jaguppfattning", "kommunikation" och "begreppsbildning". SOU1972:26. s 64 ff.73Fredholm & Berg (1982), s 76 ff. Se också Ljungblad (1982).74Kärrby ( 1980).7^ Se Bladsjö m fl (1981); Karlsson (1982); Rockström & Jonasson (1983).76Kritiskt inriktad forskning, företrädd av bl a Kallos (1978\ Köhler (1978) ochSelander (1982) har dock givit en mer nyanserad bild och analys av förskola ochdialogpedagogik. Se nedan s 28 f.77Bladsjö m fl (1981); Rockström & Jonasson (1983); Strömbom (1983) Jämför dekrav på fastare normer och tydliga vuxna som fördes fram i debatten inom grundskolanvid samma tid i kampanjen "Skolan skall fostra" Se Utbildningsdepartementet (1979).78Se ovan om riksdagsdebatten och de fackliga kraven.79Den kritik som från forskarhåll riktats mot dialogpedagogiken och barnstugeutredningensideologiska och teoretiska grund sp elade troligtvis en viss roll i slopandetav begreppet som sådant. Se t ex Kallos (1978).19