fulltext - DiVA Portal

åtgärder upplevdes av förskollärarna som ett hot, både mot kvaliteten påförskoleverksamheten och mot den egna arbetsmarknaden. 44 Förslaget att ytnormernaför statsbidrag till daghemsdriften skulle upphävas, oroade förskolans folki hög grad. Man fruktade att barngrupperna definitivt skulle bli för stora för attman skulle kunna bedriva den verksamhet man uppfattade vara förskolansuppgift 45 Utvecklingen på fältet hade fjärmat förskolan från vad som i denbefintliga arbetsplanen 46 sagts om arbetssätt och villkor för den pedagogiskaverksamheten, ansåg man.Politikernas krav på att kunna kontrollera förskolans verksamhet också efterdet att ytnormen slopades, kom att motsvaras av krav från förskolans personal attfå tydliga riktlinjer för det egna pedagogiska arbetet. Personalen efterlysteriktlinjer som bättre motsvarade den faktiska arbetssituationen.På uppdrag av regeringen presenterade socialstyrelsen år 1981 "Förskolanspedagogiska verksamhet - mål och i nriktning" 47 och ett år senare "Utvecklingsplanför barnomsorgen". 48 I utvecklingsplanen aviserades ett mer utarbetatpedagogisk program för förskolan. 4^ Även om en arbetsplan och ett pedagogisktprogram inte fullt motsvarar en skolans läroplan, skulle de ändå vara mer styrandeän tidigare dokument för förskolan. Barnstugeutredningens fokusering påindividen och det enskilda barnets utveckling ersattes i både arbetsplanen och iutvecklingsplanen av en koncentration på gruppen. Dialogpedagogiken 50 utbyttesmot ett, som det uttrycktes, mer strukturerat arbetssätt, genom att arbete, lek ochinlärning lyftes fram i arbetsplanen som de centrala begreppen.för denpedagogiska verksamheten. 51Arbetsplanen och löftet om ett utarbetat pedagogiskt program mottogs medtillfredsställelse av förskollärarkåren, som menade att dessa skrifter i storutsträckning uppfyllde de förväntningar och krav man ställt. Att behörighetsfråganinte behandlades var dock en missräkning för förskollärarna. 52Arbetsplanen kan ses som ett sammanfattande uttryck för de förväntningar ochkrav som 1970-talets samhällsförändring ledde fram till beträffande barnomsorgenoch dess pedagogiska verksamhet. Den blev i vissa avseenden den gemensammalösningen för behov som fanns på olika nivåer i samhället. Förskolan var nu såutbyggd och omfattade så många barn att den blivit en ofrånkomlig del avsamhällets offentliga socialisation och en viktig fråga också i politiken. Arbetsplanentillkom som ett medel för den centrala styrningen av förskolan i en tid när44Förskolan 1/78 s 18, 4/78 s 6, 8/80 sl5; Fackläraren 21/80 s 12, 7/81 s 5,19,22/81 s 5.45Förskolan 7/8 Is 4, 8; Fac klär aren 15/81 s 5.46Socialstyrelsen(1975 a, b).47Socialstyrelsen(1981).48Socialstyrelsen(1982).4^ Detta program blev färdigt 1987. Dessförinnan hade "Förslag till pedagogisktprogram" framlagts 1983. (Socialstyrelsen 1987; 1983).50Se nedan s 17om dialogpedagogik.51Socialstyrelsen (1981), s 31-34.52Förskolan 9/81 s 4, 1/82 s 4, 6/82 s 4, 19.15