fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
deltagande i deltidsgrupp. 27 Det var framför allt i dessa debatter som kravet på enny arbetsplan och på ett fast pedagogiskt program fördes fram. 28Av de olika beslut som togs av riksdagen under dessa år kan särskilt nämnasbeslutet om socialtjänstlagen. 29 Lagen om förskoleverksamhet 30 och lagen ombarnomsorg 31 var egna lagar. Med tillkomsten av socialtjänstlagen blevbarnomsorgen författningsmässigt införlivad med socialtjänsten.Två kvalitetsbegreppI riksdagsdebatten under 70-talet kan man, som framgår av det ovanstående,urskilja två diskussions- och beslutslinjer. Den ena linjen för fram starka krav påutbyggnad av daghemsplatser. Argumenten för denna var bl a, att först då allabarn har en förskoleplats kan man tala om kvalitet i barnomsorgen.Intresset för barnomsorgsfrågor speglar det ekonomiska läget i samhället iövrigt. Barnstugeutredningen tillsattes när alla partier kunde enas om behovet aven utbyggd barnomsorg för att tillfredsställa arbetsmarknadens behov av arbetskraft.32 Det var framför allt kvinnorna som skulle kunna ge detta arbetskraftstillskott,om de kunde frigöras från hemmet. I riksdagsdebatten och i de beslutsom togs med socialdemokraterna i regeringsställning, framträder denna linjetydligt. Kvalitet sattes lika med tillgång till daghemsplats.I den andra linjen kan man urskilja krav på fastare styrning av vissa betingelserför förskolans verksamhet; personaltäthet och personalens utbildning samt avinnehåll och arbetssätt. Argumenten var att kvaliteten i barnomsorgen är förknippadmed ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser. En god pedagogiskverksamhet måste kunna erbjudas och garanteras. De barn som har plats i förskolanfår då en stimulerande och lärorik tillvaro vilket innebär ett verkligteffektivt utnyttjande av förskolan och samtidigt ett givet kvalitetskriterium,menade man,.När ekonomin under 70-talet stramades åt och de stora planerna på utbyggnadav barnomsorgsplatser inte kunde fullföljas - samtidigt som arbetsmarknadenstagnerade - tycktes det inte heller längre vara lika nödvändigt med daghemsplatsåt alla barn. Andra lösningar för barnomsorg fick också stöd. Att mäta kvalitet iantal daghemsplatser gav dyrbara ekonomiska konsekvenser genom de utbyggnadskravsom då måste ställas. I stället lades effektivitetsaspekter på kvaliteten.De utrymmen som redan fanns måste utnyttjas maximalt - t ex genom att ge27Motion 1973:2046 Sundberg, Mogård (m). Motion 1975/76:2011 Bohman m fl(m). Motion 1981/82:549 Bohlin m fl (m).28Se även Fredholm & Berg (1983 ), s 23 .29SFS 1980:620.30SFS 1973:1205.31SFS 1976:381.32Barnstugeutredningen fick bl a tilläggsdirektiv 1969 att "söka finna en planeringsmetodikför utbyggnad av en barntillsyn som tillgodoser efterfrågan från förvärvsarbetandeeller studerande föräldrar m fl och som genom utnyttjande av permanenta ochtillfälliga barnstugelokaler samt familjedaghem kan smidigt anpassas till förändringari efterfrågan(SOU 1972:26 s 18).12
möjligheter för kommunerna att bereda fler barn plats på de redan befintligainstitutionerna.VAD ENGAGERADE FÖRSKOLLÄRARNA?I förskollärarnas egen tidskrift "Förskolan", liksom i "Fackläraren" 33 följs denpolitiska debatten och besluten genom kommenterande artiklar på ledarplats. Detvå tidskrifterna utgör de språkrör som förskollärarkåren främst använder både iden interna debatten och i den utåtriktade, offentliga debatten. De valda fackligarepresentanterna kommer här till tals och det är främst ledarartiklarna jag tagitfasta på för att beskriva innehållet i förskoledebatten. Även de "vanliga"medlemmarnas åsikter, presenterade i debattartiklar, i intervjuer och i arbetsplatsreportage,har fått bidra till bilden av vad som engagerade förskollärarnaunder tidsperioden 1973-1982. Även här är det en översiktlig bild jag vill ge, inteen detaljerad, analyserande redovisning av det fullständiga fackliga arbetet eller avalla åsiktsschatteringar som fanns.Kvalitets- och yrkesfrågorSamma utveckling av intresseområden och argument som framträdde i denpolitiska debatten kan i stort skönjas också i den fackliga diskussionen omförskolan. Under åren 1973 till 1982 behandlades i dessa tidskrifter utbyggnadsochinnehållsfrågor men också andra problem av betydelse för yrkeskåren, såsomförskollärarutbildning, löneutveckling och arbetssituation.En genomgång av de fackliga tidningarna visar att förskollärarna under mittenav 1970-talet drev kvalitetsfrågor främst i termer av personaltäthet och ytnormer.De stödde ivrigt de politiska förslag som lades om ökad personaltäthet. 34 Flerdaghemsplatser och hög personaltäthet gynnar givetvis förskollärarna. Det medfören väsentligt utökad arbetsmarknad för dem, särskilt om krav på hög personaltäthetkopplas till behörighetsfrågan 3 5 eller till krav på att endast en enda,högskoleutbildad, personalkategori skall finnas inom förskolan. 36Liksom i riksdagsdebatten får innehållsfrågorna inte någon störreuppmärksamhet i de båda tidningarna - i varje fall inte på ledarplats - under åren1973-1978. Först efter 1979 avspeglas tydligt, både i ledare och i artiklar, ettstarkt intresse för innehållet i förskolans verksamhet. Den första ledare, som klartbehandlar pedagogik i annat än i mycket allmänna termer, införs höstenl980. 3733Förskollärarnas fackförbund SFL har " Fackläraren" som sin fackliga tidskrift medanderas egen intresseorganisation "Sveriges förskollärares riksförbund" själv utger"Förskolan".34Förskolan 8/75s 1, 9/75 s 1; Fackläraren 21/74 s 5, 13-14/75 s 4, 5/77 s 4.3^ Förskolan 7/77 s 4, 1/81 s 4; Fackläraren 6/75 s 4, 19/75 s 4, 3/77 s 4, 3/80 s 4,7/81 s 5.36Fackläraren 22/80 s 4.37Ledaren har rubriken "Leken lär f utvecklar och läker" o ch är skriven m ed anledningav Ivonny Lindqvists utnämning till hedersdoktor för hennes insatser inom lekterapinsområde. Förskolan 9/80 s 4.13
- Page 1: HenckelEn stutarbete'ing begreppeno
- Page 4 and 5: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 6 and 7: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 8 and 9: Tryckt hos Goterna, Kungälv 1990IS
- Page 10 and 11: Förskollärarna 57Lärarkandidater
- Page 12 and 13: Anna och arbete 144Kommentar 145Ann
- Page 14 and 15: "Lunchseminariet". Utan lunchträff
- Page 16 and 17: och arbetssätt var tidigare det st
- Page 18 and 19: I Kapitel 7 redovisas observationer
- Page 20 and 21: som förskolan utgjorde under denna
- Page 22 and 23: stipulerade perioden, då kommunern
- Page 26 and 27: Denna ledare följs sedan av andra
- Page 28 and 29: decentraliseringen ökade. Genom ar
- Page 30 and 31: Socialstyrelsen följde upp utredni
- Page 32 and 33: varförDet individualistiska perspe
- Page 34 and 35: fomuleringarna i inledningsavsnitte
- Page 36 and 37: erfarenheter som psykolog än till
- Page 38 and 39: psykologiskt baserad forskning låg
- Page 40 and 41: arnens utveckling är beroende av k
- Page 42 and 43: sig. Hasselgren påvisade att lära
- Page 44 and 45: De förskollärare som deltog i und
- Page 46 and 47: nytta av i skolan och bör tränas
- Page 48 and 49: samhället i övrigt och fick allt
- Page 50 and 51: Föreställningar skiljer sig från
- Page 52 and 53: inte enbart av vilka föreställnin
- Page 54 and 55: lärarkandidaters föreställningar
- Page 56 and 57: i så fall består. 25 Att i en stu
- Page 58 and 59: Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
- Page 60 and 61: PraktikFörskollärarnas agerande i
- Page 62 and 63: 4. Två barn med vattenkanna och kr
- Page 64 and 65: sortera korten, slopades ett antal.
- Page 66 and 67: 15 timmars observation av förskoll
- Page 68 and 69: De tolv förskollärarna var vid un
- Page 70 and 71: Huvuddelen av observationerna genom
- Page 72 and 73: KortsorteringenDe två kortsorterin
möjligheter för kommunerna att bereda fler barn plats på de redan befintligainstitutionerna.VAD ENGAGERADE FÖRSKOLLÄRARNA?I förskollärarnas egen tidskrift "Förskolan", liksom i "Fackläraren" 33 följs denpolitiska debatten och besluten genom kommenterande artiklar på ledarplats. Detvå tidskrifterna utgör de språkrör som förskollärarkåren främst använder både iden interna debatten och i den utåtriktade, offentliga debatten. De valda fackligarepresentanterna kommer här till tals och det är främst ledarartiklarna jag tagitfasta på för att beskriva innehållet i förskoledebatten. Även de "vanliga"medlemmarnas åsikter, presenterade i debattartiklar, i intervjuer och i arbetsplatsreportage,har fått bidra till bilden av vad som engagerade förskollärarnaunder tidsperioden 1973-1982. Även här är det en översiktlig bild jag vill ge, inteen detaljerad, analyserande redovisning av det fullständiga fackliga arbetet eller avalla åsiktsschatteringar som fanns.Kvalitets- och yrkesfrågorSamma utveckling av intresseområden och argument som framträdde i denpolitiska debatten kan i stort skönjas också i den fackliga diskussionen omförskolan. Under åren 1973 till 1982 behandlades i dessa tidskrifter utbyggnadsochinnehållsfrågor men också andra problem av betydelse för yrkeskåren, såsomförskollärarutbildning, löneutveckling och arbetssituation.En genomgång av de fackliga tidningarna visar att förskollärarna under mittenav 1970-talet drev kvalitetsfrågor främst i termer av personaltäthet och ytnormer.De stödde ivrigt de politiska förslag som lades om ökad personaltäthet. 34 Flerdaghemsplatser och hög personaltäthet gynnar givetvis förskollärarna. Det medfören väsentligt utökad arbetsmarknad för dem, särskilt om krav på hög personaltäthetkopplas till behörighetsfrågan 3 5 eller till krav på att endast en enda,högskoleutbildad, personalkategori skall finnas inom förskolan. 36Liksom i riksdagsdebatten får innehållsfrågorna inte någon störreuppmärksamhet i de båda tidningarna - i varje fall inte på ledarplats - under åren1973-1978. Först efter 1979 avspeglas tydligt, både i ledare och i artiklar, ettstarkt intresse för innehållet i förskolans verksamhet. Den första ledare, som klartbehandlar pedagogik i annat än i mycket allmänna termer, införs höstenl980. 3733Förskollärarnas fackförbund SFL har " Fackläraren" som sin fackliga tidskrift medanderas egen intresseorganisation "Sveriges förskollärares riksförbund" själv utger"Förskolan".34Förskolan 8/75s 1, 9/75 s 1; Fackläraren 21/74 s 5, 13-14/75 s 4, 5/77 s 4.3^ Förskolan 7/77 s 4, 1/81 s 4; Fackläraren 6/75 s 4, 19/75 s 4, 3/77 s 4, 3/80 s 4,7/81 s 5.36Fackläraren 22/80 s 4.37Ledaren har rubriken "Leken lär f utvecklar och läker" o ch är skriven m ed anledningav Ivonny Lindqvists utnämning till hedersdoktor för hennes insatser inom lekterapinsområde. Förskolan 9/80 s 4.13
Change language