fulltext - DiVA Portal

Den borgerliga regeringen lade våren 1981 fram en proposition; "Om förenkladestatliga regler inom barnomsorgen" 21 Grundtanken var att minska denstatliga styrningen så att kommunerna själva skulle kunna anpassa och utvecklasin barnomsorg efter de lokala förhållandena. Ett nytt statsbidragssystem föreslogs,som bl.a. innebar att gällande ytnormer skulle slopas. Vad gäller storlekenpå barngrupperna, personaltätheten eller personalens utbildning föreslogs intenågra bindande bestämmelser. I socialutskottet diskuterades kvalititetsfrågor ochkonsekvensen av slopade ytnormer. 22 Man enades där om...att regeringen skall ge riksdagen en redovisning av planerna då det gäller detfortsatta arbetet på att ge kommun erna och personalen stöd och vägledning,förslag om fastare mål och riktlinjer inom barnomsorgen 23Hösten 1981 beslutade riksdagen om ett nytt statsbidragssystem, varvid bl aförslaget om att slopa ytnormen antogs. Den kontroll socialstyrelsen hade överdaghemmen genom fördelningen av bidrag, skulle ersättas av ett starkare stöd åtkommunerna och personalen vad gällde själva verksamheten. Socialstyrelsen ficki uppdrag att utarbeta en plan för hur detta stöd skulle ges. Denna plan presenteradesför regeringen i maj 1982. 24I och med det nya statsbidraget garanterades kommunerna en 40 %-ig täckningav de totala bruttokostnaderna för barnomsorgen; inte endast kostnaderna för daghemmenvar bidragsgrundande utan även kostnaderna för kommunala familjedaghem,fritidshem, deltidsförskolor och öppna förskolor. Motiveringen för detnya systemet var bl a, att kommunerna skulle få möjlighet att mer effektivt utnyttjade befintliga platserna. Fler barn kunde skrivas in på redan existerandedaghemsavdelningar utan att statsbidraget förlorades. Kommunerna fick i principfull frihet att forma förskoleverksamheten, både vad gällde innehåll och fysiskmiljö. De nya bestämmelserna trädde i kraft 1 januari 1983.Andra förskolefrågor som diskuterades under dessa år gällde, som tidigarenämnts, bl a personalens utbildning och behörighet. Några bindande beslutfattades dock inte. Kravet på förskollärarutbildning för behörighet till tjänst, somlänge drivits fackligt 25 , lades också fram i motioner från socialdemokraterna ochvänsterpartiet kommunisterna vid flera tillfällen 26 . Det fick dock inte riksdagensstöd.Under hela 70-talet sattes daghemmens verksamhet i relation tilldeltidsgruppernas i skilda riksdagsinlägg. Från borgerligt håll uttrycktes farhågorom att det pedagogiska värdet av daghemsvistelse inte var lika stort som2* Proposition 1980/81:205.22SoU 1981/82:1.23Nordberg (s). RD protokoll nr 35 25 nov 198 l(s 51-52 ).24Riksdagens accepterande av socialutskottets förslag SoU 1981/82:1.25Svenska Facklärarförbundet (1979).26Motion 1978/79:1262 Gillström m fl (s). Motion 1979/80:1192 Bladh m fl (s).Motion 1981/82:674 Werner m fl (vpk).11