fulltext - DiVA Portal

Kärrby har gjort en betydligt mer omfattande studie av lek- ochinlärningsbegreppens utveckling så som de behandlas i förskoledokument än vadjag gjort (se ovan kapitel 1 om "Förstudien"). Sammanfattningsvis kan man sägaatt Kärrbys analys stöder stora delar av mitt arbete. Den visar att synen påbegreppen i förskolan har varierat och att den skiftat tämligen snabbt. Olika syneller olika betoning av skilda aspekter på begreppen har funnits sida vid sida idokument och riktlinjer liksom på fältet. Rimligheten av de uppfattningskategoriersom är resultat av mina begreppsanalyser av lek, men även av arbete och inlärningförstärks i belysning av Kärrbys studie.I ett nyligen publicerat kongressinlägg tar Agneta Lindh-Munther upp frågorom hur man på lämpligt sätt skulle kunna studera de vuxnas förhållande till barnslek i förskolan. Hon utgår här från att personalens uppfattningar om lek påverkarhur leken gestaltas i barngrupperna. 29 Lindh-Munther planerar således en studiesom kan anses belysa en av de aspekter som var centrala i min undersökning.Projektplaner som Lindh-Munthers kan vara en yttring av att forskare inomförskoleområdet idag i högre grad än tidigare börjat intressera sig för de vuxna.Man kanske kan säga att "pedagogiseringen" nu återfinns också inomförskoleforskningen och inte endast i riktlinjer och i den praktiskaförskoleverksamheten. Både forskning om de vuxna i förskolan och om barnen iförskolan är i dag vanlig, jämfört med hur förhållandena var när jag påbörjade minundersökning. Sedd i belysning av mina resultat och av utvecklingen under 1980-talet kan min egen studie också betraktas som ett led i och uttryck för"pedagogiseringen" av förskolan.Jag har tidigare berört förskollärarnas strävanden att få yrket erkänt som enprofession och förskollärarnas ökade intresse av att betona sin pedagogiskakompetens. Andra förskoleforskare har också uppmärksammat detta.Förskollärarnas professionaliseringssträvanden diskuteras och kritiseras av olikaforskare. 30 Föreskolepersonalens syn sin yrkesroll, arbetsförhållanden och egenkompetens har kartlagts i en omfattande undersökning vars syfte var att få ökadkunskap om villkoren för barnomsorgspersonalens arbete. 31 Barnomsorg ochförskola är idag inte endast intressanta för barnforskare. Det intresse för ekonomiskeffektivitet och utvärdering av förskolan som initierades vid början av 1980-taletoch som fortfarande utvecklas 32 kan man också se som ett utslag av att förskolaninte längre betraktas som en institution som endast berör småbarnsfamiljer.Fortsatta studier av villkoren för verksamheten, på olika nivåer och ur olikaaspekter bidrar med kunskap som är nödvändig för utveckling och förståelse avsamhället och dess institutioner. Kanske detta ökade intresse för de vuxna iförskolan också är en yttring av att en "pedagogiserad" syn på förskolan blivit alltvanligare i förhållande till den tidigare "psykologiserade"?I inledningskapitlet motiverades varför jag valt att begränsa den genomgång avförskoleforskning jag gjort till i huvudsak svensk pedagogisk forskning under en29Lindh-Munther ( 1990).30Ullman (1988 b); Håkansson (1990).31W illiam-01sson( 1988, 1989).32Se t ex Farago (1989); Murray (1989); Schäfer (1989); Gustafsson & Kjulin (1989).178