fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
I Kapitel 7 redovisas observationerna av förskollärarna i barngrupp.Resultatet diskuteras och relateras också till de föreställningar och uppfattningarom förskolan som förskollärarna hade enligt kapitel 4 och 5.I Kapitel 8 slutligen sammanfattas svaren på avhandlingens frågeställningaroch ytterligare reflektioner kring dessa görs. Mätproblem och resultat diskuterasutifrån frågor om tillförlitlighet och kommunicerbarhet. Kapitlet avslutas medkommentarer om dagens förskoleforskning och den utveckling av förskolan somskett sedan undersökningen genomfördes. Även nya problem och fr ågeställningarsom väckts utifrån avhandlingen berörs.Det är således förskolan och förskollärares tänkande och agerande i barngrupp,som är ämnet för avhandlingen. Under 90-talet kommer fler barn än någonsintidigare att delta i förskolans verksamhet, genom daghemsvistelse eller genom attgå i deltidsgrupp. Föreliggande arbete kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskapom denna verksamhet och om dem som leder barnen i den.6
Kapitel 1FÖRSKOLAN - EN BAKGRUNDSSKISSDetta kapitel ägnas åt att teckna en bild av den situation som den svenskaförskolan befann sig i under de första åren av 1980-talet, då den huvudsakligadatainsamlingen för detta arbete genomfördes. För att ge en bakgrund till dennabild redovisas översiktligt förskolans utveckling under åren 1973 - 1982; åren frånriksdagsbeslutet om den allmänna förskolans införande till beslutet att ett centraltpedagogiskt program för förskolan skulle utarbetas. 1981 presenteradesocialstyrelsen en ny arbetsplan för förskolan; "Förskolans pedagogiska verksamhet- mål och inriktning"} Arbetsplanen utgör en av utgångspunkterna förutvecklingen av det pedagogiska program som presenterades flera år senare. 2Eftersom arbetsplanen också utgör en av utgångspunkterna för min undersökningär detta kapitel även ämnat ge en viss bakgrund till denna arbetsplans framväxt.Den teckning av förskolans utveckling som görs här, syftar således också tillatt belysa sådana växlingar av idéer, riktlinjer och faktiska arbetsförhållande somyrkesverksamma förskollärare under 1980-talets första år fick erfara. De förskollärare,som då var aktiva i förskolan, hade längre eller kortare tid arbetat i enverksamhet där ganska genomgripande förändringar skett under en tämligen korttidsperiod. I förskolorna fanns nu både förskollärare med den gamlaseminarieutbildningen och lärare med utbildning från de nya högskoleinstitutionerna.3 Den "gamla" utbildningen var främst inriktad mot att utbilda förtjänstgöring i deltidsgrupper. Den nya utbildningen inriktades allt mer motförskollärares tjänstgöring på daghem. 4 Förskolans värld var ett brokigt fältutsatt för påverkan av olika idéströmningar och praktiska förändringar som deyrkesverksamma förskollärarna mer eller mindre aktivt hade tagit del av. Dennämnda arbetsplanen var ett av de senast utgivna idédokumenten som tillkommitför att påverka förskollärarnas verksamhet i barngrupp.En översiktlig sammanfattning av den riksdagsdebatt som fördes under åren1973 - 82 ges också i kapitlet. Likaså visas på några av de riksdagsbeslut, somtogs angående förskolans ramar och villkor för dess inre verksamhet under dennatid. Detta för att ge en inblick i det politiskt betydelsefulla och dynamiska fält* Socialstyrelsen (1981).2Socialstyrelsen (1987).3Förskoleseminarierna ombildades i samband med högskolereformen 1977 tillhögskoleinstitutioner eller högskolelinjer med UHÄ som huvudman i stället för, somtidigare, SÖ.4 Johansson & Linné (1981).7
- Page 1: HenckelEn stutarbete'ing begreppeno
- Page 4 and 5: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 6 and 7: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 8 and 9: Tryckt hos Goterna, Kungälv 1990IS
- Page 10 and 11: Förskollärarna 57Lärarkandidater
- Page 12 and 13: Anna och arbete 144Kommentar 145Ann
- Page 14 and 15: "Lunchseminariet". Utan lunchträff
- Page 16 and 17: och arbetssätt var tidigare det st
- Page 20 and 21: som förskolan utgjorde under denna
- Page 22 and 23: stipulerade perioden, då kommunern
- Page 24 and 25: deltagande i deltidsgrupp. 27 Det v
- Page 26 and 27: Denna ledare följs sedan av andra
- Page 28 and 29: decentraliseringen ökade. Genom ar
- Page 30 and 31: Socialstyrelsen följde upp utredni
- Page 32 and 33: varförDet individualistiska perspe
- Page 34 and 35: fomuleringarna i inledningsavsnitte
- Page 36 and 37: erfarenheter som psykolog än till
- Page 38 and 39: psykologiskt baserad forskning låg
- Page 40 and 41: arnens utveckling är beroende av k
- Page 42 and 43: sig. Hasselgren påvisade att lära
- Page 44 and 45: De förskollärare som deltog i und
- Page 46 and 47: nytta av i skolan och bör tränas
- Page 48 and 49: samhället i övrigt och fick allt
- Page 50 and 51: Föreställningar skiljer sig från
- Page 52 and 53: inte enbart av vilka föreställnin
- Page 54 and 55: lärarkandidaters föreställningar
- Page 56 and 57: i så fall består. 25 Att i en stu
- Page 58 and 59: Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
- Page 60 and 61: PraktikFörskollärarnas agerande i
- Page 62 and 63: 4. Två barn med vattenkanna och kr
- Page 64 and 65: sortera korten, slopades ett antal.
- Page 66 and 67: 15 timmars observation av förskoll
Kapitel 1FÖRSKOLAN - EN BAKGRUNDSSKISSDetta kapitel ägnas åt att teckna en bild av den situation som den svenskaförskolan befann sig i under de första åren av 1980-talet, då den huvudsakligadatainsamlingen för detta arbete genomfördes. För att ge en bakgrund till dennabild redovisas översiktligt förskolans utveckling under åren 1973 - 1982; åren frånriksdagsbeslutet om den allmänna förskolans införande till beslutet att ett centraltpedagogiskt program för förskolan skulle utarbetas. 1981 presenteradesocialstyrelsen en ny arbetsplan för förskolan; "Förskolans pedagogiska verksamhet- mål och inriktning"} Arbetsplanen utgör en av utgångspunkterna förutvecklingen av det pedagogiska program som presenterades flera år senare. 2Eftersom arbetsplanen också utgör en av utgångspunkterna för min undersökningär detta kapitel även ämnat ge en viss bakgrund till denna arbetsplans framväxt.Den teckning av förskolans utveckling som görs här, syftar således också tillatt belysa sådana växlingar av idéer, riktlinjer och faktiska arbetsförhållande somyrkesverksamma förskollärare under 1980-talets första år fick erfara. De förskollärare,som då var aktiva i förskolan, hade längre eller kortare tid arbetat i enverksamhet där ganska genomgripande förändringar skett under en tämligen korttidsperiod. I förskolorna fanns nu både förskollärare med den gamlaseminarieutbildningen och lärare med utbildning från de nya högskoleinstitutionerna.3 Den "gamla" utbildningen var främst inriktad mot att utbilda förtjänstgöring i deltidsgrupper. Den nya utbildningen inriktades allt mer motförskollärares tjänstgöring på daghem. 4 Förskolans värld var ett brokigt fältutsatt för påverkan av olika idéströmningar och praktiska förändringar som deyrkesverksamma förskollärarna mer eller mindre aktivt hade tagit del av. Dennämnda arbetsplanen var ett av de senast utgivna idédokumenten som tillkommitför att påverka förskollärarnas verksamhet i barngrupp.En översiktlig sammanfattning av den riksdagsdebatt som fördes under åren1973 - 82 ges också i kapitlet. Likaså visas på några av de riksdagsbeslut, somtogs angående förskolans ramar och villkor för dess inre verksamhet under dennatid. Detta för att ge en inblick i det politiskt betydelsefulla och dynamiska fält* Socialstyrelsen (1981).2Socialstyrelsen (1987).3Förskoleseminarierna ombildades i samband med högskolereformen 1977 tillhögskoleinstitutioner eller högskolelinjer med UHÄ som huvudman i stället för, somtidigare, SÖ.4 Johansson & Linné (1981).7