fulltext - DiVA Portal

formulerade mina frågeställningar var det få andra studier som fokuserade de vuxnai förskolan och som sökte kartlägga faktorer bakom olika arbetssätt.Parallellt med mitt arbete har studier genomförts som behandlar förskolan i ettmer övergripande samhälleligt perspektiv och utifrån detta ger bakgrund till samtbeskrivning och tolkning av vad som där sker. 22 Studier som relaterar barnetsvärld i förskolan med dess övriga tillvaro har också genomförts och därmed tillförtytterligare kunskap om barnet i förskolan. 23Under senare delen av 1980-talet har det även publicerats ett antal rapporter frånavslutade och pågående undersökningar där de vuxna i förskolan uppmärksammas.Några av dessa undersökningar tangerar min egen i det att förskolepersonalenstänkande om olika aspekter av barnomsorgen uppmärksammats. Även en delobservationsstudier av personal i barngrupp har genomförts. I dessa studier harman emellertid vanligen sammanfört samtliga vuxna på avdelningarna och studerat"personalen" och arbetslaget och dess agerande .Man har även undersökt helaarbetslagets syn på olika företeelser. 24 Försöken till koppling mellan en enskildindivids tänkande och handlande som j ag har eftersträvat i mitt avhandlingsarbeteåterfinns inte i dessa andra undersökningar.En av de studier som har vissa beröringspunkter med min egen är denundersökning av daghemmet som organisation som Annika Lantz och Berit Pingelgenomfört. 25 Studien har helt andra utgångspunkter än min; syftet var att studerahur daghemsorganisationens innehållsliga och strukturella egenskaper är relateradetill varandra. En del av undersökningen omfattar emellertid intervjuer meddaghemspersonal om verksamhetens innehåll samt observationer av personal ibarngrupp. Lantz och Pingel redovisar bl a att de funnit en kompensatorisk syn pådaghemmen hos förskolepersonal, något som emellertid inte avtecknat sig iverksamheten. Detta resultat har sin motsvarighet i vad jag funnit i minaintervjuer och observationer. Lantz och Pringel diskuterar skillnaden mellanbegreppen kompensation och komplettering. De menar att det finns enbetydelseglidning mellan de två begreppen och att den bidrar till att förstå varfördaghemspersonalen känner sig frustrerad i sitt arbete. De gör en distinktion mellande två begreppen som kanske kan bidra till att man förstår varför min kategori"kompensation" inte hade genomslag i de observationer jag gjorde.Genom observationer av dagemspersonalen fann Lantz och Pingel variationer iarbetssätt mellan olika daghemsavdelningar liknande de variationerjag fann genommina observationer. Lantz och Pringel fann att på de flesta avdelningar i derasstudie mindre än 30 procent av kommunikationen mellan personalen direkt rördebarnen. Övrig verbal kommunikation gällde verksamhetens ramar. Den språkligakontakten med barnen utgjordes av lika mycket ensidiga uppmaningar om attuppföra sig eller att utföra något som av dialog eller samspel med barnen. Knappten tiondel av kommunikationen med barnen var ren kunskapsförmedling. Inte baraskillnader mellan avdelningarna förelåg i detta avseende, utan även beträffandeinnehållet i aktiviteterna på avdelningen fanns variationer. Här hade man mätt hur22Se Lex. Dahlberg & Åsén (1986, 1987).23Andersson (1986); Dencik m fl (1988); Andersson & Gunnarsson (1989).24Se t.ex. Johansson (1988); Johansson, Larsson &Salvi (1989).25Lantz & Pingel (1989).176