fulltext - DiVA Portal

Den större överensstämmelse mellan uppfattningar och praktik i fråga ombegreppen arbete, lek och inlärning jämfört med föreställningar om förskolan ochvisat praktiskt agerande står i linje med mina grundantaganden om föreställningaroch uppfattningar. (Se ovan s 38.) Uppfattningar är av mer begränsad, deskriptivkaraktär och har inte samma övergripande ideologiska förankring somföreställningar har. Uppfattningar torde därför även något lättare förändras utifrån deerfarenheter den faktiska situationen ger. En bättre överenstämmelse mellan tankeoch handling var därför också att förvänta.Den kortsorteringsuppgift som kompletterade intervjuerna visar tydligt attarbete, lek och inlärning inte var de naturligaste begeppen för förskollärarna att tatill i beskrivning av förskolans verksamhet.För lärarkandidaterna som under sin utbildning kommit i kontakt med litteraturdär dessa begrepp fördes fram som viktiga för verksamhetens struktur, tycks detvara något mer naturligt att se verksamheten som arbete, lek eller inlärning iförskolan. Att inte alls skilja på de tre verksamhetsformerna utan se dem som ensammanfattande beskrivning av vad som sker i förskolan var för flera kandidateroch någon av förskollärarna mer näraliggande.Kortsorteringen visade också att intervjupersonerna löste uppgiften på ytterstvarierande vis. Även när grunden för sorteringen tycktes vara densamma, var detoftas olika kort som lades ut av olika individer.Det är framför allt frågan om vem som uppfattas vara aktiv som tycktes varaväsentlig för de intervjuade. De tog fasta på huruvida en vuxen var tillsammansmed barnen eller inte. Det var vanligare att sortera efter denna princip än att se tillinnehåll eller form för verksamheten. Detta spontana sätt att strukturera denpedagogiska verksamheten liknar i hög grad vad kartläggningen av uppfattningarvisade; tänkandet om verksamheten baseras på den vuxnes aktivitet och ansvar ibarngruppen. De "pedagogiserade" uppfattningarna slår således igenom också ikortsorteringsuppgiften.Syftet med kortsorteringen var att med hjälp av en mindre verbalt beroendemetod än intervju försöka fånga in tänkandet om förskolans verksamhet. Detvisade sig vara ett framgångsrikt sätt; resultatet från sorteringen styrker resultatetfrån intervjuerna samtidigt som det ger en ytterligare nyanserad bild avförskollärarnas och kandidatemas tänkande om förskolan.Ingen förskollärare är den andra helt lik vare sig i tanke eller handling.Förutsättningarna för praktiken varierar. Lärarnas tänkande är en del avförutsättningarna för praktiken men kan också ses som ett resultat av praktiken.Till förutsättningarna för förskollärarnas praktik kan också räknas förskolanshistoriska utveckling. I den bild av förskolan som kapitel 1 tecknade, visades enintstitution som på kort tid genomgått många förändringar både vad gälldepåtagliga yttre ekonomiska villkor och ideologierna om och i förskolan.Ideologierna har successivt efterträtt varandra, skilda idévärldar har existeratsamtidigt. Detta avspeglas också i det resultat undersökningen givit. Man kan sägaatt i mina resultat gällande förskollärarnas tänkande och praktik avspeglas ocksåden utveckling förskolan genomgick under 1970-talet och under inledningen av 80-talet.171