fulltext - DiVA Portal

i kategorin "kompensation". Att fler i undersökningsgruppen hade föreställningar ienlighet med vad som mest diskuterades i den offentliga och fackliga debatten ärförståeligt. När lärarkandidaterna började sin utbildning hade de förmodligen haftföga kontakt med ett synsätt på förskolan som uttryck för ett"kompensationstänkande". Under utbildningstiden studerade de arbetsplanen ochandra dokument där det "nya" synsättet lyftes fram, samtidigt som vissa lärare iutbildningen förmodligen också hade ett sådant synsätt. Under kandidaternaspraktik ute i barngrupperna under handledning av yrkesverksamma förskollärarekom de också i påtaglig kontakt med den syn på förskolan som dessa stod för.Den ovan förda diskussionen om föreställningar torde på samma sätt kunnaföras beträffande uppfattningar om arbete, lek och inlärning. Uppfattningar somsätter "barnen som subjekt" 2 i förgrunden kan betraktas som något "äldre" änsådana som har de vuxnas beteende och aktivitet som utgångspunkt.(Jämförresultaten från förstudien i kapitel 1.) Det utvecklingspsykologiska tänkandet haremellertid en mycket lång tradition inom förskolan och är starkt förankrad iförskolevärlden även om uppmärksamheten av och intresset för de vuxnas agerandeökat i samband med det tilltagande intresset för effektivitet och struktur iförskolan.Lärarkandidaternas uppfattning om inlärning kan utifrån dessa resonemangtyckas något märklig. Enligt intervjuanalyserna förändrades lärarkandidaternasuppfattningar så att de blev mer olika de redan yrkesverksammas. Det varförhållandevis betydligt fler kandidater som efter utbildningen uppfattade inlärningsom "ökad kompetens genom allt som sker i förskolan". En förklaring till dettakan vara att ett traditionellt synsätt på förskolan var starkt inomförskollärarutbildningen samtidigt som förskolläryrket som pedagogisk professionbetonades. Det unika i förskoleverksamheten, till skillnad mot verksamheten iskolan, sägs vara att hela barnet uppmärksammas och att förskolan sominstitution för barn därför är unik, något som bl a framhålls genom skrivningarna iarbetsplanen. 3 I förskollärarnas yrkesroll ingår att kunna ta till vara en helinstitutionsmiljö i det pedagogiska arbetet. Denna inärningssyn skrivs fram ännutydligare i det pedagogiska program som förelåg som remissförslag 4 och somanvändes i det senare skedet av dessa kandidaters utbildning. Samtidigt betonasvikten av vuxenplanering och professionellt hanterande av inlärning genomtemaarbete med barngruppen. 5Hur kan då de de yrkesverksamma förskollärarnas tänkande och handlande förståsoch förklaras? Endast delvis kan den syn på förskolan som uttrycks i arbetsplanenåterfinnas hos förskollärarna. I förskollärarnas praktik slår denna syn inte allsigenom. Arbetsplanen kan ses som ett ideologiskt policydokument, främst ägnatatt ge underlag åt politiska beslut i kommunen. Förskollärarna i undersökningenkände knappt heller till den. Styrande för den praktiska verksamheten i barngruppvar snarare de praktiska förutsättningar som fanns på avdelningen2Se kapitel 1 not 61.3Socialstyrelsen (1981).4Socialstyrelsen (1983)5Bae (1987) har analyserat det pedagogiska programmet och bl a visat på denmångtydighet som präglar ideolog iska dokument av detta slag .166