fulltext - DiVA Portal

kompensationstänkande. "Utveckling" hade få företrädare vid bådaintervjutillfällena. Det var inte heller samma individer som företrädde dessakategorier båda gångerna. I kapitel 4 diskuterades hur kandidaternas tänkande omförskolan kan ha påverkats av tidigare erfarenheter och varför majoriteten av demhade föreställningar om förskolan som en "institution för anpassning". Dessakandidater kan tänkas ha haft en speciell beredskap att ta till sig idéer om förskolandär just det "skolmässiga" får en framträdande roll. Under utbildningstiden harlärarkandidaterna även fått erfarenhet av andra aspekter av förskolan som påverkaten del av dem så mycket att detta förändrat deras föreställningar. I utbildningenfanns inslag av flera olika synsätt. Förskollärarutbildningen var inte upplagd på såsätt och hade inte ett sådant innehåll att den formade ett alldeles speciellt tänkandeäven om utbildningsplaner och kursplaner talar om "en gemensam grundsyn". 1Studierna i utvecklingspykologi har givit de studerande möjlighet att förstärka ett"utvecklingstänkade" och ett psykologiskt synsätt. Studierna i metodik har givitmöjlighet att förstärka föreställningar om "anpassning", ett "pedogogiserattänkande". De ideologiska diskussioner som förts i olika sammanhang underutbildningstiden har givit möjlighet att förstärka ett "kompensationstänkande".Varje lärarkandidats enskilda erfarenheter och benägenhet att förändra sinaföreställningar har inte kunnat kartläggas och utredas i denna undersökning.Resultatet av kartläggningen visar ändå att varje lärarkandidat på ett individuelltsätt tycks ha påverkats under utbildningstiden. Det är rimligt att anta att det främstär kandidaternas erfarenheter i samband med utbildningen som har påverkat dem,även om man givetivs inte helt kan bortse från andra faktorer. Den påverkanutbildningen har haft har inte format föreställningarna så att alla kandidaternatänker lika. Utbildningen har snarare förstärkt och försvagat vissa sidor av dettänkande kandidaterna redan hade. Vad som påverkats och i vilken riktningförändringen skett tycks ha avgjorts av hur pass etablerat och förankrat deturspungliga synsättet var.Lärarkandidaterna som grupp förändrades i riktning mot större likhet med deyrkesverksamma förskollärarna. Förhållandevis lika många individer i de tvåundersökningsgrupperna representerade de olika tankekategorierna. Ser man enbarttill förändringar av föreställningar som ett uttryck för idépåverkan kan det i och försig tyckas rimligt att de flesta förskollärarna och kandidaterna hade ett"anpassningstänkande" och att "utvecklingstänkandet" var minst representerat. Vidden tidpunkt intervjuerna genomfördes var "utvecklingtänkandet" och depsykologiserande resonemangen kring förskolans arbetssätt och innehåll påtillbakagång sedan flera år. Detta var ett förlegat sätt att se på förskolan. Det nyavar betoningen av struktur och en tydligare vuxenroll, av normer ochskolförberedelse - något som inte minst framfördes genom arbetsplanen. Dekonkreta åtgärder i barngruppen som här påtalades kan igenkännas i kategorin"anpassning" medan de mer övegripande ideologiska aspekterna snarare återspeglas1Jämför Zetterström (1988) och Hult (1990) som har diskuterat skillnader mel lan olikautbildningslinjer i högskolan samt förändringar av föreställningar hos de studerande.Jag har har inte systematiskt granskat förskollärarutbildningen i denna studie utan talarutifrån de erfarenheter på andra sätt jag har av utbildningen. Intervjuer med några av deaktuella kandidaternas lärare visade emellertid att samtliga föreställningskategorierfanns representerade i utbildningen.165