fulltext - DiVA Portal

III. Gruppen lärarkandidater blir under utbildningstiden mer lika deyrkesverksamma förskollärarna med avseende på föreställningar om förskolan. Detär efter genomgången utbildning förhållandevis lika många kandidater somförskollärare som ger uttryck för respektive föreställningskategori.Något mer komplicerad är bilden när det gäller de tre verksamhetsbegreppen.Kandidaternas uppfattningar tycks inte ha förändrats i samma entydiga riktning.Deras uppfattningar om lek blir under utbildningstiden mer lika deyrkesverksammas, deras uppfattningar om arbete och inlärning blir mer olika.Förskolan framstår sålunda som en institution där förskollärare med olika synpå verksamheten är företrädd. Förskollärarutbildningen bidrar inte till attförskollärarna får en gemensam grundsyn i fråga om centrala begrepp.Utbildningen tycks dock ha format de undersökta lärarkandidaterna så att de somgrupp blivit mer lika de yrkesverksamma lärarna än de var innan de började sinutbildning. En gemensam grundsyn på förskolan och verksamhetsbegreppen tycksemellertid inte ha formats vare sig under utbildningen eller yrkesverksamheten.FÖRSKOLLÄRARNAS TÄNKANDE OCH PRAKTIKI undersökningen har jag försökt kartlägga föreställningar om förskolan ochuppfattningar om arbete, lek och inlärning hos ett urval förskollärare ochlärarkandidater. Reslutaten visar på intressanta, grundläggande skillnader itankeinnehåll hos de undersökta förskollärarna och lärarkandidaterna.Undersökningen har även givit en inblick i hur verksamheten kunde te sig på någraolika förskoleavdelningar ett par år efter införandet av den nya arbetsplanen. Ävenom resultatet visar att förskolan, både i förskollärarnas tänkande och praktik,huvudsakligen framstår som en "institution för anpassning" ger det också vidhanden att förskolan rymmer en vid variation både vad gäller grundsyn ochverksamhet i barngrupperna.Hur kommer det då sig att det är just dessa kategorier av föreställningar ochuppfattningar som framträder ur intervjuanalyserna? Varför föreställer sig vissaförskollärare och kandidater att förskolan är en "institution för kompensation" ellerför "anpassning" medan andra har föreställningar om att den är en institution för"uveckling"? Varför agerar förskollärarna som de gör i sin barngrupp?Helt klara och entydiga svar på dessa frågor ger inte undersökningen. I sambandmed den mer detaljerade resultatredovisningen i kapitlen 4, 5,6 och 7 diskuteradesolika tänkbara faktorer som kunnat påverka individernas tänkande och handlande.Det kan vara på sin plats att åter ta upp och utveckla några av de resonemang somfördes i de nämnda, tidigare kapitlen."Kompensation", "anpassning" och "utveckling" är karakteriserande nyckelordför de olika föreställningskategorierna. Om man ser till den förändring somförskolan genomgått under åren och till de olika idéer om dess mål och verksamhetsom lyfts fram vid olika tidpunkter kan man i alla tre kategorierna se spår av"förskolans idéhistoria". Jag har tidigare nämnt att de tre kategorierna kanbeskrivas i dimensionen "samhälle - individ" (s 67) och visat på att kategorin"anpassning" men framförallt kategorin "kompensation" har flera draggemensamma med den nya arbetsplanens syn på förskolan (s 83). Arbetsplanensätter i viss mån in förskolan i ett samhällsperspektiv och förkastar mycket avtidigare arbetssätt - dialogpedagogiken, där ett psykologibaserat163