fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
och arbetssätt var tidigare det styr-och påverkansmedel som fanns vad gällde denpedagogiska versamheten inom de olika förskoleformerna. 3Under en tämligen kort tidsrymd efter 1975 - drygt sex år- har de riktlinjer somdå gavs för förskolans pedagogiska verksamhet förändrats. Det arbetssätt somförordades vid den allmänna förskolans införande kan betecknas somindividcentrerat, med betoning på det enskilda barnets intressen och utveckling. 4Det arbetssätt som förordades sex år senare betonar i stället i första handbarngruppen och gruppens möjlighet till utveckling genom gemensammaintressen och aktiviteter. 5Man kan betrakta 1970-talet som förskolans definitiva etableringstid, men ocksåsom dess expansions- och förändringstid. Inte endast riktlinjerna för förskolanändrades utan också de yttre förutsättningarna för verksamheten, dvs. deekonomiska och politiska villkoren genomgick flera förändringar. Även de ramarsom mer synligt gav villkoren för den praktiska verksamheten förändrades.Barngruppernas storlek och sammansättning, personaltätheten, lokalernasutformning osv. var i många avseenden annorlunda vid början av 1980-talet,jämfört med 5-10 år tidigare.Den förskola som under 1970-talet stod i fokus för samhällsintresset, förpolitisk debatt, för massmedias uppmärksamhet och för forskningen var främstden tänkta förskolan. Det var den förskola som kom till uttryck i arbetsplaner, imålbeskrivningar och i andra politiska dokument som uppmärksammades. Hur denkonkreta verkligheten faktiskt såg ut, vad som skedde i barngrupperna och hurpersonalen, som skulle omsätta de givna riktlinjerna i konkret verksamhet ibarngrupp, såg på förskolan och dess riktlinjer fanns det vid den tiden fögakunskap om och intresse för. 6Oavsett vilka normer och direktiv för verksamheten som gäller, oavsett vadpolitiker vill med förskolan och oavsett vad forskare och debattörer framhåller, ärdet i sista hand den konkreta praktiken på avdelningarna som utgör den faktiskaförskolan och den verklighet som förskolebarnen tar del av. Den fostran ochundervisning, den medvetna och omedvetna påverkan barnen i förskolan utsätts för,bestäms av vad som faktiskt sker där. Det är således de som befinner sig ute påavdelningarna i våra förskolor, barnen och personalen, som i sista hand formarverksamheten utifrån de förutsättningar som finns.Jag var själv under 70-talets stora förändringsperiod verksam somförskollärarutbildare och tog del av den forskning och debatt som pågick. Som3Barnkrubba och barnträdgård blev så småningom daghem och lekskola/förskola. Fr om 1975 är förskola den gemensamma beteckningen för dessa olika former avbarnomsorg.4Socialstyrelsen (1975 a,b).5Socialstyrelsen (1981).6Som undantag från detta kan nämnas Ladberg(1974) och Norén-Björn (1980). Bådaförfattarna har gjort intervjuer med personal och observationer av verksamheten påolika förskoleavdelningar, vilka sedan har legat till grund för analys av vad som sker idaghem och deltidsgrupp. Framför allt inom förskollärarutbildningarna och inomförskolepersonalens egna grupper har d essa undersökningar uppmärksammats och gettunderlag för diskussioner.4
lärarutbildare ställdes jag många gånger i situationer där jag kände starkt behov avatt veta mer, både om dem jag utbildade, och om den faktiska verksamhet jagutbildade för. Genom Delegationen för social forskning fick jag möjlighet attunder åren 1982-86, i projektet "Arbete-lek-inlärning i förskolläraresförställningar och handling", närmare utreda frågor just kring förskolläraresegen syn på förskolan och om deras faktiska praktik i barngruppen. Föreliggandeavhandlingsarbete utgör slutredovisningen av detta projekt 7Avhandlingen är uppbyggd av åtta kapitel och nedan ges en sammanfattandebeskrivning av dessa.I Kapitel 1 skisserar jag en bild av förskolans situation och utveckling under1970-talets förändringsperiod och under 80-talets första år. Bakgrunden till de nyariktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet som publicerades 1981,presenteras. Detta genom att en del av den politiska debatt och de riksdagsbeslutsom föregick införandet av en ny arbetsplan redovisas. Även den fackliga debattenkring detta berörs.Även den förskoleforskning som var aktuell vid tiden för införandet avarbetsplanen och vid tiden för min undersökning diskuteras. Denna granskning avforskningsläget ger samtidigt belysning åt mitt eget val av problem och metod. Ikapitlet presenteras också den förstudie som gav uppslag och idéer för mittfortsatta arbete. I förstudien undersökte jag hur förskollärare tolkade begreppenarbete, lek och inlärning samt granskade hur dessa begrepp förändrats över tid iutbildningslitteratur och styrdokumen. Resultaten från denna mindre studie väcktenya frågor som ledde fram till min huvudstudie.I Kapitel 2 redovisar jag mina utgångspunkter för huvudstudien. Begreppenföreställningar och uppfattningar introduceras. Detta leder fram till syftet medundersökningen och till dess frågeställningar om förskollärare och förskolansverksamhetsbegrepp.Val av undersökningsmetod redovisas i Kapitel 3; intervjuer, kortsorteringoch observationer har gett mina data. Undersökningsgruppen, vilken består dels avyrkesverksamma förskollärare, dels av en grupp lärarkandidater iförskollärarutbildningen presenteras.Resultatet av mina intervjuanalyser redovisas i Kapitel 4. Ur intervjuernaframträdde olika kategorier av föreställningar om förskolan. De föreställningar somskilda förskollärare gett uttryck för presenteras och resultatet diskuteras. Kapitletavslutas med att förskollärarkandidaternas föreställningar vid början avlärarutbildningen respektive slutet av utbildning redovisas och diskuteras.I Kapitel 5 fokuseras förskollärarnas och lärarkandidaternas uppfattningar omarbete, lek och inlärning. Undersökningens resultat med avseende på dessaverksamhetsbegrepp redovisas.Kapitel 6 behandlar resultatet från den kortsorteringsuppgift som jagkonstruerat för denna undersökning. Försökspersonernas egen strukturering avförskoleverksamheten är vad jag försökt belysa genom sorteringsuppgiften.7Tidigare rapportering från projektet har skett i form av arbetsrapporter ochprojektansökan samt i samband med konferens- och kongress ini äg g. Se t ex Henckel(1982, 1985, 1986).5
- Page 1: HenckelEn stutarbete'ing begreppeno
- Page 4 and 5: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 6 and 7: Henckel, Boel. Förskollärare i ta
- Page 8 and 9: Tryckt hos Goterna, Kungälv 1990IS
- Page 10 and 11: Förskollärarna 57Lärarkandidater
- Page 12 and 13: Anna och arbete 144Kommentar 145Ann
- Page 14 and 15: "Lunchseminariet". Utan lunchträff
- Page 18 and 19: I Kapitel 7 redovisas observationer
- Page 20 and 21: som förskolan utgjorde under denna
- Page 22 and 23: stipulerade perioden, då kommunern
- Page 24 and 25: deltagande i deltidsgrupp. 27 Det v
- Page 26 and 27: Denna ledare följs sedan av andra
- Page 28 and 29: decentraliseringen ökade. Genom ar
- Page 30 and 31: Socialstyrelsen följde upp utredni
- Page 32 and 33: varförDet individualistiska perspe
- Page 34 and 35: fomuleringarna i inledningsavsnitte
- Page 36 and 37: erfarenheter som psykolog än till
- Page 38 and 39: psykologiskt baserad forskning låg
- Page 40 and 41: arnens utveckling är beroende av k
- Page 42 and 43: sig. Hasselgren påvisade att lära
- Page 44 and 45: De förskollärare som deltog i und
- Page 46 and 47: nytta av i skolan och bör tränas
- Page 48 and 49: samhället i övrigt och fick allt
- Page 50 and 51: Föreställningar skiljer sig från
- Page 52 and 53: inte enbart av vilka föreställnin
- Page 54 and 55: lärarkandidaters föreställningar
- Page 56 and 57: i så fall består. 25 Att i en stu
- Page 58 and 59: Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
- Page 60 and 61: PraktikFörskollärarnas agerande i
- Page 62 and 63: 4. Två barn med vattenkanna och kr
- Page 64 and 65: sortera korten, slopades ett antal.
lärarutbildare ställdes jag många gånger i situationer där jag kände starkt behov avatt veta mer, både om dem jag utbildade, och om den faktiska verksamhet jagutbildade för. Genom Delegationen för social forskning fick jag möjlighet attunder åren 1982-86, i projektet "Arbete-lek-inlärning i förskolläraresförställningar och handling", närmare utreda frågor just kring förskolläraresegen syn på förskolan och om deras faktiska praktik i barngruppen. Föreliggandeavhandlingsarbete utgör slutredovisningen av detta projekt 7Avhandlingen är uppbyggd av åtta kapitel och nedan ges en sammanfattandebeskrivning av dessa.I Kapitel 1 skisserar jag en bild av förskolans situation och utveckling under1970-talets förändringsperiod och under 80-talets första år. Bakgrunden till de nyariktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet som publicerades 1981,presenteras. Detta genom att en del av den politiska debatt och de riksdagsbeslutsom föregick införandet av en ny arbetsplan redovisas. Även den fackliga debattenkring detta berörs.Även den förskoleforskning som var aktuell vid tiden för införandet avarbetsplanen och vid tiden för min undersökning diskuteras. Denna granskning avforskningsläget ger samtidigt belysning åt mitt eget val av problem och metod. Ikapitlet presenteras också den förstudie som gav uppslag och idéer för mittfortsatta arbete. I förstudien undersökte jag hur förskollärare tolkade begreppenarbete, lek och inlärning samt granskade hur dessa begrepp förändrats över tid iutbildningslitteratur och styrdokumen. Resultaten från denna mindre studie väcktenya frågor som ledde fram till min huvudstudie.I Kapitel 2 redovisar jag mina utgångspunkter för huvudstudien. Begreppenföreställningar och uppfattningar introduceras. Detta leder fram till syftet medundersökningen och till dess frågeställningar om förskollärare och förskolansverksamhetsbegrepp.Val av undersökningsmetod redovisas i Kapitel 3; intervjuer, kortsorteringoch observationer har gett mina data. Undersökningsgruppen, vilken består dels avyrkesverksamma förskollärare, dels av en grupp lärarkandidater iförskollärarutbildningen presenteras.Resultatet av mina intervjuanalyser redovisas i Kapitel 4. Ur intervjuernaframträdde olika kategorier av föreställningar om förskolan. De föreställningar somskilda förskollärare gett uttryck för presenteras och resultatet diskuteras. Kapitletavslutas med att förskollärarkandidaternas föreställningar vid början avlärarutbildningen respektive slutet av utbildning redovisas och diskuteras.I Kapitel 5 fokuseras förskollärarnas och lärarkandidaternas uppfattningar omarbete, lek och inlärning. Undersökningens resultat med avseende på dessaverksamhetsbegrepp redovisas.Kapitel 6 behandlar resultatet från den kortsorteringsuppgift som jagkonstruerat för denna undersökning. Försökspersonernas egen strukturering avförskoleverksamheten är vad jag försökt belysa genom sorteringsuppgiften.7Tidigare rapportering från projektet har skett i form av arbetsrapporter ochprojektansökan samt i samband med konferens- och kongress ini äg g. Se t ex Henckel(1982, 1985, 1986).5
Change language