fulltext - DiVA Portal

More documents

Recommendations

Info

KommentarAnnas arbetssätt kan närmast karaktäriseras som tydligt undervisande och handledande.Anna är pedagogen som förbereder för skolan och livet. Hon tränar barneni de färdigheter och ger dem de erfarenheter och beteenden som hon bedömer attskolan kräver att de skall ha eller som hon annars menar är värdefulla.Enligt intervjuanalysen har Anna främst gett uttryck för uppfattningskategori 1,"Inlärning - begreppsbildning och intellektuell utveckling". I sin praktik ger hon iän högre grad uttryck för kategori 2, "Inlärning - social fostran och färdighetsträning".Anna lägger stor vikt vid barnens motoriska träning, vilket har betydelse förolika färdigheter som de sedan får utveckla. Den inlärning, som ändå slår igenomstarkast är den fostran till vissa sociala normer och beteenden som Anna delsmedvetet planerar och arbetar för, dels indirekt bidrar till. Att utföra bestämdaaktiviteter på bestämda tider, att påbörja och avsluta efter tillåtelse från läraren, attproducera något påtagligt konkret som kan värderas, är vad som förväntas avbarnen och som de skall klara av. Det är viktigt med samling och att varatillsammans, att sitta stilla, lyssna, att kunna koncentrera sig, göra färdigt, varanoggrann. Att passa på andra, hur de uppför sig är viktigt. Det är också viktigt attse hur andra har det och hur de mår. Anna lyfter hela tiden fram denna typ avbeteenderegler och normer i sin verksamhet.Barnen följer också givna normer. De har vistats nästan ett helt läsår i förskolanoch är väl förtrogna med förskolans rutiner och Annas förväntningar på dem.Den sociala fostran som kan tänkas vara mer långsiktig - (generella moralregler,smakvärderingar etc) - är klart vagare än de regler som mer konkret kan hänförastill förskolan och skolan.De intellektuella kunskaper som Anna söker förmedla till barnen är av merallmängiltigt slag, dvs de kan inte på samma sätt direkt knytas till skolanseventuella förväntningar på vad barnen kan. Annas barngrupp lär sig en hel del omull och ullberedning under observationsveckan. De får också veta en del om påskfirande- dock endast okontroversiella, allmänna kunskaper - ingenting som rör viddjupare värderingar och idéer.Vad barnen lär sig i förskolan är alltså i mycket hög grad beroende av Annasegna intressen och preferenser. Områden som Anna själv kan blir också intressantaoch roliga för barnen.Annas praktik och föreställningar om förskolanEnligt intervjuanalysen företräder Anna en syn på förskolan som kan uttryckasenligt förställningskategori 2 "Förskolan - en institution för anpassning" (se s 63).Observationsanalysen visar att Annas praktik i hög grad överensstämmer med deföreställningar hon har om förskolan, om man ser till helheten i hennes verksamheti barngrupp.Anna arbetar med "gruppen". Det är sällan hon interagerar med individuella barnen längre stund. Barnen fostras i regler och normer och förbereds på så sätt för denskolgång som snart skall börja. Innehållet i verksamheten styrs i hög grad avAnnas egna intressen, men barnens önskningar får också utrymme inom de ramarhon ger dem. Anna agerar för inlärning av normer och sociala färdigheter förförskolan och skolan och för praktiska färdigheter och kunskaper i framtiden.148
Anna tycks sträva efter att åstadkomma en trivsam stämning på förskolan ochtid fylld av aktiviteter som vuxna och barn tillsammans utför. Innehållet i aktiviteternastyrs av Annas egna intressen och uppfattningar om vad som är viktigt förbarnen i förskolan.JÄMFÖRELSE MELLAN ELIN, YLVA OCH ANNA IBARNGRUPPOvanstående presentation och analys av de tre förskollärarna Elin, Ylva och Annai deras praktik i barngrupperna ger underlag för en schematiserad beskrivning avrelationen tänkande - praktik.149
Page 1:
HenckelEn stutarbete'ing begreppeno
Page 4 and 5:
Henckel, Boel. Förskollärare i ta
Page 6 and 7:
Henckel, Boel. Förskollärare i ta
Page 8 and 9:
Tryckt hos Goterna, Kungälv 1990IS
Page 10 and 11:
Förskollärarna 57Lärarkandidater
Page 12 and 13:
Anna och arbete 144Kommentar 145Ann
Page 14 and 15:
"Lunchseminariet". Utan lunchträff
Page 16 and 17:
och arbetssätt var tidigare det st
Page 18 and 19:
I Kapitel 7 redovisas observationer
Page 20 and 21:
som förskolan utgjorde under denna
Page 22 and 23:
stipulerade perioden, då kommunern
Page 24 and 25:
deltagande i deltidsgrupp. 27 Det v
Page 26 and 27:
Denna ledare följs sedan av andra
Page 28 and 29:
decentraliseringen ökade. Genom ar
Page 30 and 31:
Socialstyrelsen följde upp utredni
Page 32 and 33:
varförDet individualistiska perspe
Page 34 and 35:
fomuleringarna i inledningsavsnitte
Page 36 and 37:
erfarenheter som psykolog än till
Page 38 and 39:
psykologiskt baserad forskning låg
Page 40 and 41:
arnens utveckling är beroende av k
Page 42 and 43:
sig. Hasselgren påvisade att lära
Page 44 and 45:
De förskollärare som deltog i und
Page 46 and 47:
nytta av i skolan och bör tränas
Page 48 and 49:
samhället i övrigt och fick allt
Page 50 and 51:
Föreställningar skiljer sig från
Page 52 and 53:
inte enbart av vilka föreställnin
Page 54 and 55:
lärarkandidaters föreställningar
Page 56 and 57:
i så fall består. 25 Att i en stu
Page 58 and 59:
Kapitel 3UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGN
Page 60 and 61:
PraktikFörskollärarnas agerande i
Page 62 and 63:
4. Två barn med vattenkanna och kr
Page 64 and 65:
sortera korten, slopades ett antal.
Page 66 and 67:
15 timmars observation av förskoll
Page 68 and 69:
De tolv förskollärarna var vid un
Page 70 and 71:
Huvuddelen av observationerna genom
Page 72 and 73:
KortsorteringenDe två kortsorterin
Page 74 and 75:
Kategori 1: Förskolan - en institu
Page 76 and 77:
kommer barn från skilda miljöer,
Page 78 and 79:
Gör jag rätt och gör vi lika och
Page 80 and 81:
Både målet för förskolans verks
Page 82 and 83:
Då det i intervjuerna visade sig a
Page 84 and 85:
avdelningar och kanske genomför ak
Page 86 and 87:
institution för kompensation" elle
Page 88 and 89:
uttrycker kompensations- och utveck
Page 90 and 91:
Många lärarkandidater hävdade i
Page 92 and 93:
förskolan. Båda intervjuerna har
Page 94 and 95:
som är eftersatta inom vissa områ
Page 96 and 97:
eskrivningar utifrån intervjuerna.
Page 98 and 99:
gemensamma drag mellan arbetsplanen
Page 100 and 101:
Intervjupersonernas olika svar blir
Page 102 and 103:
Uppfattningskategori 2: Arbete som
Page 104 and 105:
I: Varför använder du inte arbete
Page 106 and 107:
FÖRSKOLLÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM
Page 108 and 109:
lämpliga stimuli som kan bearbetas
Page 110 and 111: R: Visst är det väl det. Det är
Page 112 and 113: FORSKOLLARARNAS UPPFATTNINGAR OM LE
Page 114 and 115: INLÄRNING I FÖRSKOLANUr de resone
Page 116 and 117: INLÄRNINGKategori 1 Kategori 2"beg
Page 118 and 119: R: Det som är vanligt förekommand
Page 120 and 121: FÖRSKOLLÄRARKANDIDATERNAS UPPFATT
Page 122 and 123: Fem ser på arbetsbegreppet som nå
Page 124 and 125: skollärarna. En jämförelse mella
Page 126 and 127: Nedanstående tabell förenklar en
Page 128 and 129: Två olika uppfattningskategorier o
Page 130 and 131: inlärningen ett annat innehåll ä
Page 132 and 133: Kapitel 6KORTSORTERING AV ARBETE, L
Page 134 and 135: Få personer sorterade efter dessa
Page 136 and 137: sortera korten. Lärarkandidaterna
Page 138 and 139: Tillfälle IStruktureringsprincipb=
Page 140 and 141: Kortsorteringsuppgiften ger alltså
Page 142 and 143: Mina protokollsanteckningar komplet
Page 144 and 145: institutionell finns en "husvikarie
Page 146 and 147: arnen försöker ibland smita undan
Page 148 and 149: ofta inriktad på att lugna barnet
Page 150 and 151: mamman har ett konstnärligt yrke,
Page 152 and 153: Exempel på observationsprotokoll f
Page 154 and 155: Ylva och inlärningBeteenderegler o
Page 156 and 157: Under observationsperioden finns de
Page 158 and 159: verksamhet. Anna deltar inte i denn
Page 162 and 163: ELINTänkandeFörskolanlaSCiArbeteE
Page 164 and 165: Tabell 16. Förskollärarnas (fl:s)
Page 166 and 167: entydigt är detta dock inte och ja
Page 168 and 169: Två av lärarna i deltidsgrupp (10
Page 170 and 171: sitter Lilla De ofta på golvet och
Page 172 and 173: klarare definierad yrkesroll. De f
Page 174 and 175: att arbete är detsamma som "barnen
Page 176 and 177: utvecklingstänkande och ett indivi
Page 178 and 179: i kategorin "kompensation". Att fle
Page 180 and 181: har är dock också tänkbar utifr
Page 182 and 183: kognitiva kunskaper i andra sammanh
Page 184 and 185: KAN MAN LITA PÅ DATA OCH RESULTAT?
Page 186 and 187: tydliggör ändå vilket underlag j
Page 188 and 189: formulerade mina frågeställningar
Page 190 and 191: Kärrby har gjort en betydligt mer
Page 192 and 193: Undersökningsgrupperna som gett da
Page 194 and 195: SUMMARYAIMThe aim of this study "Pr
Page 196 and 197: effectiveness and where it was also
Page 198 and 199: competence through everything that
Page 200 and 201: The observations revealed that many
Page 202 and 203: used in the discussions about pre-s
Page 204 and 205: Calleweart, S. & Kallós, D. (1976)
Page 206 and 207: Hult, A. (1990). Föreställningar
Page 208 and 209: Liljeström, R. (1980). Kultur och
Page 210 and 211:
Socialstyrelsen (1982). Utvecklingp
Page 213 and 214:
BILAGOR
Page 215 and 216:
C. LEK1. Hur definierar du begreppe
Page 217 and 218:
Bilaga 2KORTSORTERINGEN - BILDERoJ]
Page 219 and 220:
Bild 9. Vuxen och flera barnbetrakt
Page 221 and 222:
Bilaga 3Tabell 1. Förskollärares
Page 223 and 224:
Tabell 4. Lärarkandidaternas före
Page 225 and 226:
Tabell 7. Förskollärarnas ( fl:s)
Page 227 and 228:
Tabell 10. Förhållandet mellan f
Page 229 and 230:
Tabell 12. De enskilda förskollär
Page 231 and 232:
fl 10Tänkande BCD DBD DBD BDDPrakt
Page 233 and 234:
7.40 Elin slutar läsa och säger a
Page 235 and 236:
-"Jo, men ni brukar ju tycka att de
Page 237 and 238:
När Ylva kommer går hon direkt ti
Page 239 and 240:
Ylva klistrar och lägger ut tidnin
Page 241 and 242:
Anna tar fram ett långt rep som ho
Page 243 and 244:
10.25 En annan flicka kommer in och
Page 245 and 246:
Anna sår själv gräs i en större
Page 247 and 248:
-"Nej - det vet jag inte."(-Min lil
Page 249:
-"Nej, dagis gör det inte. Dom sk
show all

fulltext - DiVA Portal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?