fulltext - DiVA Portal

och arbetssätt var tidigare det styr-och påverkansmedel som fanns vad gällde denpedagogiska versamheten inom de olika förskoleformerna. 3Under en tämligen kort tidsrymd efter 1975 - drygt sex år- har de riktlinjer somdå gavs för förskolans pedagogiska verksamhet förändrats. Det arbetssätt somförordades vid den allmänna förskolans införande kan betecknas somindividcentrerat, med betoning på det enskilda barnets intressen och utveckling. 4Det arbetssätt som förordades sex år senare betonar i stället i första handbarngruppen och gruppens möjlighet till utveckling genom gemensammaintressen och aktiviteter. 5Man kan betrakta 1970-talet som förskolans definitiva etableringstid, men ocksåsom dess expansions- och förändringstid. Inte endast riktlinjerna för förskolanändrades utan också de yttre förutsättningarna för verksamheten, dvs. deekonomiska och politiska villkoren genomgick flera förändringar. Även de ramarsom mer synligt gav villkoren för den praktiska verksamheten förändrades.Barngruppernas storlek och sammansättning, personaltätheten, lokalernasutformning osv. var i många avseenden annorlunda vid början av 1980-talet,jämfört med 5-10 år tidigare.Den förskola som under 1970-talet stod i fokus för samhällsintresset, förpolitisk debatt, för massmedias uppmärksamhet och för forskningen var främstden tänkta förskolan. Det var den förskola som kom till uttryck i arbetsplaner, imålbeskrivningar och i andra politiska dokument som uppmärksammades. Hur denkonkreta verkligheten faktiskt såg ut, vad som skedde i barngrupperna och hurpersonalen, som skulle omsätta de givna riktlinjerna i konkret verksamhet ibarngrupp, såg på förskolan och dess riktlinjer fanns det vid den tiden fögakunskap om och intresse för. 6Oavsett vilka normer och direktiv för verksamheten som gäller, oavsett vadpolitiker vill med förskolan och oavsett vad forskare och debattörer framhåller, ärdet i sista hand den konkreta praktiken på avdelningarna som utgör den faktiskaförskolan och den verklighet som förskolebarnen tar del av. Den fostran ochundervisning, den medvetna och omedvetna påverkan barnen i förskolan utsätts för,bestäms av vad som faktiskt sker där. Det är således de som befinner sig ute påavdelningarna i våra förskolor, barnen och personalen, som i sista hand formarverksamheten utifrån de förutsättningar som finns.Jag var själv under 70-talets stora förändringsperiod verksam somförskollärarutbildare och tog del av den forskning och debatt som pågick. Som3Barnkrubba och barnträdgård blev så småningom daghem och lekskola/förskola. Fr om 1975 är förskola den gemensamma beteckningen för dessa olika former avbarnomsorg.4Socialstyrelsen (1975 a,b).5Socialstyrelsen (1981).6Som undantag från detta kan nämnas Ladberg(1974) och Norén-Björn (1980). Bådaförfattarna har gjort intervjuer med personal och observationer av verksamheten påolika förskoleavdelningar, vilka sedan har legat till grund för analys av vad som sker idaghem och deltidsgrupp. Framför allt inom förskollärarutbildningarna och inomförskolepersonalens egna grupper har d essa undersökningar uppmärksammats och gettunderlag för diskussioner.4