fulltext - DiVA Portal

"Lunchseminariet". Utan lunchträffarna (- och middagarna! -) med dessstimulerande samtal, debatter, skvaller, goda råd, tröst, problemlösningar och gladaskratt hade jag definitivt inte sett så optimistiskt och positivt på tillvaron som jagfaktiskt gjort under år som på många sätt ändå varit slitsamma.Mina kära döttrar, Astrid och Ingrid, har tålmodigt väntat på att jag skulle blifärdig med avhandlingen. Under väntetiden har de tagit hand om sig själva och istor utsträckning även mig och plötsligt(!?) blivit vuxna. De har accepterat och tilloch med uppmuntrat sin mammas - i deras tycke - något märkliga sysselsättning.Björn Nilsson, min vän, har bokstavligen satt guldkant på tillvaron och givitovärderlig hjälp med korrekturläsning och språkgranskning inför tryckningen. Tackkära familj!Umeå i juli 1990Boel Henckel2