fulltext - DiVA Portal
fulltext - DiVA Portal fulltext - DiVA Portal
Kapitel 6KORTSORTERING AV ARBETE, LEK OCHINLÄRNINGI samband med intervjuerna gavs också en uppgift där kort med bilder somillustrerar scener ur förskolans vardag skulle sorteras. Syftet med detta var attkartlägga hur förskollärarna och lärarkandidaterna själva strukturerar förskolansverksamhet (se ovan kap 3).Avsikten var att denna uppgift skulle fungera som ett "mindre - verbalt"komplement till intervjuerna. Det visade sig emellertid att jag ändå i de flesta fallmåste utnyttja intervjupersonernas kommentarer för att sorteringarnas innebördskulle stå klar för mig. Jag har då tagit fasta på de "etiketter" de givit sina korteller sättet att sortera dem. Det är principerna för strukturereringen jag sökt finna -inte intervjupersonernas verbala uttryckssätt.Två kortsorteringar gjordes i samband med varje intervju. Uppgifterna gavsalltid före intervjun. Vid första sorteringen fick intervjupersonerna lägga kortenhelt efter eget skön Sedan detta var gjort skulle korten sorteras med tanke påarbete, lek och inlärning i förskolan.Vid redovisningen av resultaten redogör jag först för vilka sorteringsprinciperjag funnit i det totala materialet. Därefter redovisas de sorteringar förskollärarnarespektive lärarkandidaterna gjorde. Kapitlet avslutas med att resultaten diskuterasoch att vissa metodiska aspekter berörs.SORTERING OCH STRUKTURERINGSPRINCIPERSamtliga kortsorteringar ligger till grund för analysen. Det visade sig attintervjupersonerna löste sin uppgift på sinsemellan mycket skilda sätt. Jag fanndock efter ingående granskning att ett antal sorteringar uppvisade sådana likheter attde kunde föras samman till grupper/kategorier. Försökspersonernas "etiketter" varhärvidlag till hjälp. De kunde bekräfta mina antaganden om att likartadestruktureringsprinciper ligger bakom sorteringar inom samma grupp. Det är ocksådessa "etiketter" som i stor utsträckning får benämna struktureringsprincipernanedan.120
De struktureringsprinciper jag fann är följande:Tabell 13. Sorteringsutfall och struktureringsprinciper vid försökspersonernasgenomförande av kortsorteringsuppgiften.SORTERINGSTRUKTURERINGS PRINCIPa. vem är aktiv? aktörb. vad görs? aktivitetc. verksamhetsbegeppen arbete-lek-inlärning& övrigt tid/rum/planering/sambandFörskollärarna och lärarkandidaterna gör sin första kortsortering på likartat sätt.Vanligaste struktureringsprincipen är "aktör". Man sorterar efter vem som är medpå bilden; om det är endast barn eller barn + vuxen. De som föjer denna principlägger vanligen korten i två högar.Aktiviteternas innehåll, vad man gör, är den därnäst vanligaste indelningsgrunden.Jag skiljer här på strukturering enligt "aktivitet" och, strukturering efter"arbete-lek-inlärning". Strukturering enligt den senare principen innebär att det ärjust verksamhetsbegreppen som ligger bakom. Dock blev detta klart först efter ettverbalt förtydligande. De sorteringar som gjordes med utgångspunkt från "vad",sammanfattar inte aktiviterna i övergripande begrepp som t ex "arbete" gör. Kortensorterades i stället i ett antal högar som betecknade ämnesområden; t ex sagor,matlagning, regellekar.Några förskollärare och kandidater sorterar efter en tidsdimension. De markerarnär olika aktiviteter kan tänkas inträffa under dagen. De försöker beskriva förskolansverksamhet över dagen genom att illustrera med aktiviteter i tidsföljd.Korten lades härvid ut i en lång rad efter varandra eller i högar som markerade förskolansdagsrytm.Var aktiviteterna utförs är ett grundläggande sorteringskriterium för någraenstaka intervjupersoner. Om bilderna på korten föreställer situationer inomhuseller utomhus, i kök eller i dockvrån, är då den intressanta aspekten.I vilken grad aktiviteterna på bilderna är planerade av förskolläraren, avgör förnågra hur korten placeras. Man kan säga att struktureringsprincipen här är"planering". De viktiga är förskollärarens lärarroll i form av övervakare ochinititivtagare.Slutligen finns hos vissa intervjupersoner en särskild strategi; man söker efterdet som binder samman olika bilder. Man sorterar efter samband eller tillhörighet.För några blir då lösningen att inte sortera korten alls. Alla korten lades i en endahög och man ville inte dela upp dem eller lägga dem i ordning på något vis. Påfrågan om varför de gjorde så, förklarar de, att allt som sker i förskolan hör i hop.Alla bilderna visar på sådant som sker eller kan ske i förskolan. Det finns alltsåingen anledning till någon sorts sortering.121
- Page 82 and 83: Då det i intervjuerna visade sig a
- Page 84 and 85: avdelningar och kanske genomför ak
- Page 86 and 87: institution för kompensation" elle
- Page 88 and 89: uttrycker kompensations- och utveck
- Page 90 and 91: Många lärarkandidater hävdade i
- Page 92 and 93: förskolan. Båda intervjuerna har
- Page 94 and 95: som är eftersatta inom vissa områ
- Page 96 and 97: eskrivningar utifrån intervjuerna.
- Page 98 and 99: gemensamma drag mellan arbetsplanen
- Page 100 and 101: Intervjupersonernas olika svar blir
- Page 102 and 103: Uppfattningskategori 2: Arbete som
- Page 104 and 105: I: Varför använder du inte arbete
- Page 106 and 107: FÖRSKOLLÄRARNAS UPPFATTNINGAR OM
- Page 108 and 109: lämpliga stimuli som kan bearbetas
- Page 110 and 111: R: Visst är det väl det. Det är
- Page 112 and 113: FORSKOLLARARNAS UPPFATTNINGAR OM LE
- Page 114 and 115: INLÄRNING I FÖRSKOLANUr de resone
- Page 116 and 117: INLÄRNINGKategori 1 Kategori 2"beg
- Page 118 and 119: R: Det som är vanligt förekommand
- Page 120 and 121: FÖRSKOLLÄRARKANDIDATERNAS UPPFATT
- Page 122 and 123: Fem ser på arbetsbegreppet som nå
- Page 124 and 125: skollärarna. En jämförelse mella
- Page 126 and 127: Nedanstående tabell förenklar en
- Page 128 and 129: Två olika uppfattningskategorier o
- Page 130 and 131: inlärningen ett annat innehåll ä
- Page 134 and 135: Få personer sorterade efter dessa
- Page 136 and 137: sortera korten. Lärarkandidaterna
- Page 138 and 139: Tillfälle IStruktureringsprincipb=
- Page 140 and 141: Kortsorteringsuppgiften ger alltså
- Page 142 and 143: Mina protokollsanteckningar komplet
- Page 144 and 145: institutionell finns en "husvikarie
- Page 146 and 147: arnen försöker ibland smita undan
- Page 148 and 149: ofta inriktad på att lugna barnet
- Page 150 and 151: mamman har ett konstnärligt yrke,
- Page 152 and 153: Exempel på observationsprotokoll f
- Page 154 and 155: Ylva och inlärningBeteenderegler o
- Page 156 and 157: Under observationsperioden finns de
- Page 158 and 159: verksamhet. Anna deltar inte i denn
- Page 160 and 161: KommentarAnnas arbetssätt kan när
- Page 162 and 163: ELINTänkandeFörskolanlaSCiArbeteE
- Page 164 and 165: Tabell 16. Förskollärarnas (fl:s)
- Page 166 and 167: entydigt är detta dock inte och ja
- Page 168 and 169: Två av lärarna i deltidsgrupp (10
- Page 170 and 171: sitter Lilla De ofta på golvet och
- Page 172 and 173: klarare definierad yrkesroll. De f
- Page 174 and 175: att arbete är detsamma som "barnen
- Page 176 and 177: utvecklingstänkande och ett indivi
- Page 178 and 179: i kategorin "kompensation". Att fle
- Page 180 and 181: har är dock också tänkbar utifr
De struktureringsprinciper jag fann är följande:Tabell 13. Sorteringsutfall och struktureringsprinciper vid försökspersonernasgenomförande av kortsorteringsuppgiften.SORTERINGSTRUKTURERINGS PRINCIPa. vem är aktiv? aktörb. vad görs? aktivitetc. verksamhetsbegeppen arbete-lek-inlärning& övrigt tid/rum/planering/sambandFörskollärarna och lärarkandidaterna gör sin första kortsortering på likartat sätt.Vanligaste struktureringsprincipen är "aktör". Man sorterar efter vem som är medpå bilden; om det är endast barn eller barn + vuxen. De som föjer denna principlägger vanligen korten i två högar.Aktiviteternas innehåll, vad man gör, är den därnäst vanligaste indelningsgrunden.Jag skiljer här på strukturering enligt "aktivitet" och, strukturering efter"arbete-lek-inlärning". Strukturering enligt den senare principen innebär att det ärjust verksamhetsbegreppen som ligger bakom. Dock blev detta klart först efter ettverbalt förtydligande. De sorteringar som gjordes med utgångspunkt från "vad",sammanfattar inte aktiviterna i övergripande begrepp som t ex "arbete" gör. Kortensorterades i stället i ett antal högar som betecknade ämnesområden; t ex sagor,matlagning, regellekar.Några förskollärare och kandidater sorterar efter en tidsdimension. De markerarnär olika aktiviteter kan tänkas inträffa under dagen. De försöker beskriva förskolansverksamhet över dagen genom att illustrera med aktiviteter i tidsföljd.Korten lades härvid ut i en lång rad efter varandra eller i högar som markerade förskolansdagsrytm.Var aktiviteterna utförs är ett grundläggande sorteringskriterium för någraenstaka intervjupersoner. Om bilderna på korten föreställer situationer inomhuseller utomhus, i kök eller i dockvrån, är då den intressanta aspekten.I vilken grad aktiviteterna på bilderna är planerade av förskolläraren, avgör förnågra hur korten placeras. Man kan säga att struktureringsprincipen här är"planering". De viktiga är förskollärarens lärarroll i form av övervakare ochinititivtagare.Slutligen finns hos vissa intervjupersoner en särskild strategi; man söker efterdet som binder samman olika bilder. Man sorterar efter samband eller tillhörighet.För några blir då lösningen att inte sortera korten alls. Alla korten lades i en endahög och man ville inte dela upp dem eller lägga dem i ordning på något vis. Påfrågan om varför de gjorde så, förklarar de, att allt som sker i förskolan hör i hop.Alla bilderna visar på sådant som sker eller kan ske i förskolan. Det finns alltsåingen anledning till någon sorts sortering.121