fulltext - DiVA Portal

FÖRORDKan någon åstadkomma en doktorsavhandling helt på egen hand? Kan någongenomföra ett sådant arbete utan det stöd, den inspiration, de utmaningar, denkritik, den uppmuntran och handfasta stöd som kan ges inom enforskningsinstitution och av goda vänner och kollegor? Jag skulle definitivt intekunna det!Det är många som på sitt sätt, mer eller mindre direkt, har bidragit till att mittavhandlingsarbete nu är färdigt och föreligger i - förhoppningsvis - läsbart skick.Jag är glad för det stöd jag fått från olika håll och tackar varmt för det!Utan det forskningsanslag jag erhöll från Delegationen för social forskning hadejag inte haft någon praktisk möjlighet att genomföra min undersökning och fåutveckla och pröva de idéer jag fått i mitt arbete som lärarutbildare. Utan deförskollärare som ställde upp på att låta sig intervjuas och observeras och utan delärarkandidater som jag förföljde med mina frågor, hade undersökningen heller integått att genomföra. Tack alla för den hjälpen!Mitt största tack ger jag Sigbrit Franke-Wikberg för att hon ville vara minhandledare och orkade med mig hela tiden. En handledare som Sigbrit, som kännersin doktorands svaga sidor - men också starka - och vet i vilken dos krav, kritikoch uppmuntran skall serveras är oskattbar. Att beroendeförhållandet till professornnu kan få övergå i ett vänskapsförhållande med en rolig och bussig kamrat är en avde positiva effekterna av en färdigskriven avhandling!Daniel Kallos har också varit viktig för mig under dessa år. Dels försynpunkterna på mitt arbete under Sigbrits sabbatsår - dels också mer indirektgenom den stora stimulans som han givit mig genom sitt djupa engagemang i ochsina utmanande synpunkter på förskola och lärarutbildning. Tack!På en stor institution är det nödvändigt att ha en grupp arbetskamrater som manstår i särskilt nära kontakt med - kamrater som är insatta i ens arbete och som mankan diskutera gemensamma problem med. För mig har den s k "Utvärderingsgruppen"utgjort denna nödvändiga grupp. Tack särskilt till "undergruppen lilla x",Inger Andersson och Kjell Gisselberg, för stimulerande sällskap och klokasynpunkter.Det är också många andra på institutionen som under åren varit till glädje påolika sätt. Tack alla som gjort det så trivsamt och fördelaktigt att arbeta just på"peddan i Umeå". Ni är många! Jag vill dock speciellt nämna Karin Rönnermanoch Ingeborg Moqvist som delar mitt intresse för förskolan och som också gärnadelar med sig av kunskaper och erfarenheter av olika slag från det områdetMartin Johansson, Kerstin Holmlund och Nils-Erik Wedman har lagt ner ettomfattande och noggrant arbete på granskning och diskussion av mitt preliminäraavhandlingsmanus vilket har betytt mycket för den slutliga bearbetningen!Tack också till Kerstin Salomonsson-De Vasconcellos och Inger Henryssonsom hjälpt mig med engelska språket och till Ann-Marie Smeds som bl a skrivitut intervjumaterialet.Svea Nordlander, tidigare verksam på Institutionen för förskollärarutbildning,gjorde bilderna till kortuppgiften jag använt i undersökningen. Tack för det viktigabidraget!Ett socialt liv utanför de dagliga institutionskontakterna är nödvändigt även närman skriver avhandling. Mina behov därvidlag har främst tillfredsställts av1