Klicka här om du vill ladda ned handboken - Svenska Röda Korset

Röda Korset arbetar varje dag över hela världenför att hjälpa och skydda människor som drabbasav väpnade konflikter, katastrofer och andra kriser.Genom Röda Korsets lokala närvaro i världens länderfinns vi på plats där katastrofen inträffar och är kvarnär andra lämnar. Röda Korset är religiöst och politisktobundet och vår opartiskhet och neutralitet möjliggöratt vi kan hjälpa människor oavsett vem eller var de är.Svenska Röda Korset är en del av internationellarödakors- och rödahalvmånerörelsen – världensstörsta mänskliga nätverk.En handbok för riksdagsledamöter | 3

Riksdagen och den internationella humanitära rättenFörordAfghanistan, Somalia, Syrien, Irak, Demokratiska republiken Kongo, Libyen,Elfenbenskusten, Sudan, Colombia, Israel/Palestina och Sri Lanka. Listanöver de senaste årens väpnade konflikter kan göras lång och många av demhar pågått i decennier. Under de senaste fyra åren har det varit väpnade konflikteri inte mindre än 60 länder. De som främst drabbas är de som inte deltari stridigheterna, nämligen civilbefolkningen. Civila utgör det stora flertalet avde dödade och sårade och de utsätts ofta för våld och systematiska övergrepp.Människor tvingas på flykt, förlorar försörjningsmöjligheter, fråntas möjlighetentill utbildning och tillgången till vård och hälsa. De humanitära konsekvensernadrabbar människor långt efter det att striderna har upphört.Den internationella humanitära rätten – krigets lagar – syftar till att förhindraoch lindra mänskligt lidande i väpnade konflikter. Budskapet är tydligt:Även krig har regler! Röda Korsets uppdrag är att sprida det budskapet och påså sätt verka för att den humanitära rätten respekteras i alla väpnade konflikter.Röda Korset och humanitär rättMellan den humanitära rätten och Röda Korset finns en stark koppling ochen lång historia. Vår gemensamma historia inleddes på ett slagfält i Solferino iItalien 1859 där en ung schweizisk bankman, Henry Dunant, blev vittne till detsom beskrevs som ett av historiens blodigaste slag. Vid hemkomsten till Genève,starkt påverkad av det han hade upplevt, presenterade han två revolutionerandeidéer. För det första ville han att det skulle finnas hjälpföreningar i alla länder föratt bistå den militära sjukvården att ta hand om sårade och sjuka i krig. För detandra ansåg han att det behövdes regler som skyddar sårade och sjuka soldateroch som slår fast att sjukvården ska vara ”neutral” på slagfältet. Dunants tankevar att skapa ”zoner av fred” kring sårade och sjuka soldater. Hans idéer ficksnabbt gehör och 1863 bildades Internationella rödakorskommittén och redanåret efter, 1864, antogs den första Genèvekonventionen. Röda Korset har sedandess haft en central roll i utvecklingen av den humanitära rätten.Den humanitära rätten ger även rödakors- och rödahalvmånerörelsensärskilda uppgifter för att skydda krigens offer, och tilldelar de nationellaföreningarna en stödjande roll (eng. auxiliary role) i förhållande till stateninom det humanitära området. Denna stödjande roll innebär ett unikt partnerskapmellan den nationella föreningen och staten. Det bygger på en ömsesidigrelation där båda parterna har gemensamma intressen att möta humanitärabehov och utmaningar. Exempel på en sådan stödjande uppgift somEn handbok för riksdagsledamöter | 5

Riksdagen och den internationella humanitära rättenInnehållsförteckningFörord..................................................................................................................................................................................................5Den internationella humanitära rättens grundläggande regler....................................8Frågor och svar om internationell humanitär rättVad är den internationella humanitära rätten?.................................................................................9Hur ser sambandet ut mellan den humanitära rättenoch de mänskliga rättigheterna?....................................................................................................................12Hur reglerar den humanitära rätten vapen?.....................................................................................15Hur regleras vapen i Sverige?.............................................................................................................................16Hur påverkas vapenexport av humanitär rätt?...............................................................................17Vilka och vad skyddas av emblemen?......................................................................................................20Vad händer om den internationella humanitära rätten kränks?...............................22Hur hanteras brott mot den humanitära rätten i Sverige?................................................24Varför är utbildning viktig?.....................................................................................................................................26Hur genomförs den humanitära rätten i Sverige?......................................................................28Är den humanitära rätten tillämplig vid fredsinsatser?.........................................................30Gäller krigets lagar även terrorism och terrorister?.................................................................31Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsenssärskilda roll och uppdrag................................................................................................................35ICRC – en neutral, opartisk, oberonde humanitär organisationpå slagfältet..............................................................................................................................................................................38Riksdagen och den internationella humanitära rätten..............39Vad kan riksdagsledamöter göra?................................................................................................................40Säkerställa att staten är part till konventioner om humanitär rätt............................41Centrala konventioner...............................................................................................................................45Konventioner till skydd för krigets offer....................................................................................................46Haagkonventionerna....................................................................................................................................................48Konventioner om förbud mot eller inskränkningar i användningenav vissa vapen........................................................................................................................................................................48Konventioner till skydd för viss egendom..............................................................................................50Mekanismer för konventioners efterlevande.....................................................................................50En handbok för riksdagsledamöter | 7

Den internationella humanitärarättens grundläggande regler*1. Personer som är försatta ur stridbart skick** och de som inte tar direkt del ifientligheter har rätt till respekt för sina liv och sin fysiska och moraliska integritet.De ska under alla omständigheter skyddas och behandlas humantutan någon otillbörlig åtskillnad.2. Det är förbjudet att döda eller skada en fiende som ger upp eller är försattur stridbart skick.3. Sårade och sjuka ska omhändertas och vårdas av den part i konflikten i varsvåld de befinner sig. Sjukvårdspersonal, sjukvårdsinrättningar, transporteroch materiel omfattas också av skydd. Emblemen det röda korset, denröda halvmånen och den röda kristallen är tecken för sådant skydd och skarespekteras.4. Tillfångatagna stridande och civila som befinner sig i fiendens våld har rätttill respekt för sina liv, sin värdighet, sina personliga rättigheter och övertygelser.De ska skyddas mot alla former av våld och repressalier. De ska harätt att korrespondera med sina familjer och att motta hjälp.5. Var och en ska ha rätt till grundläggande rättsliga garantier. Ingen skahållas ansvarig för gärningar han/hon inte har begått. Ingen ska utsättasför fysisk eller psykisk tortyr, kollektiv bestraffning eller grym eller förnedrandebehandling.6. Parterna i en konflikt och medlemmar av deras väpnade styrkor har inteobegränsad rätt att välja stridsmetoder eller stridsmedel vid krigföring. Detär förbjudet att använda vapen eller stridsmetoder som orsakar överflödigskada eller onödigt lidande.7. Parterna i en konflikt ska alltid skilja mellan civilbefolkningen och stridandeför att skona civilbefolkningen och civil egendom. Varken den civila befolkningeneller enskilda civila personer får anfallas. Anfall får endast riktas motmilitära mål.* Detta är rödakors- och rödahalvmånerörelsens sammanfattning av den internationellahumanitära rättens grundläggande regler. Texten har inte status som juridiskt instrument utansyftar endast till att möjliggöra spridande av kunskap om krigets lagar.**Med detta avses stridande som inte deltar i fientligheterna på grund av att de kan varakrigsfångar, sårade eller sjuka eller på annat sätt hindrade att delta i striderna.8 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

centrala konventionerEtt utvärderingsteam från ICRC på väg genom syriska Sirtesom står i ruiner efter veckor av väpnade stridigheter 2012.Foto: Y. El Shalwi/ICRCFrågor och svarom internationellhumanitär rättVad är den internationellahumanitära rätten?Den internationella humanitära rätten, även kalladkrigets lagar, syftar till att humanisera krigföringen för attbegränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar försåväl civila som stridande. Den tar inte ställning till, ellerär beroende av, vem som startade konflikten.En handbok för riksdagsledamöter |9

För att kunna begränsa det lidandesom väpnade konflikter orsakar försåväl civila som stridande reglerar denhumanitära rätten både stridsmetoder(uppträdandet) och stridsmedel (vapen).Den innehåller regler till skyddför personer som är sjuka, sårade ellerskadade, eller har fallit i fiendens våld,liksom för civila och civil egendom.Den humanitära rätten skyddarpersoner som inte deltar eller intelängre deltar i strider, som civila,sårade, sjuka, krigsfångar, frihetsberövade,skeppsbrutna samt medicinskoch själavårdande militär personal.Sådana personer har rätt till respektför sina liv, och parterna i en konfliktmåste ge dem hjälp och behandladem humant vid alla tillfällen utanåtskillnad. Civila får till exempel inteutsättas för anfall, sårade och sjukamåste omhändertas, fångar och andrafrihetsberövade personer måste underalla omständigheter behandlas humantoch tillförsäkras grundlägganderättsliga garantier.Den humanitära rätten skyddaräven civila objekt som bostäder,sjukhus, ambulanser och viktigakulturella platser inklusive gudstjänstlokaler,konstverk och historiskamonument. Enligt den humanitärarätten är det även förbjudet attförstöra infrastruktur som är nödvändigför civilbefolkningens överlevnadsåsom dricksvatten och elförsörjning.Den humanitära rätten begränsarvilka typer av vapen och stridsmetodersom får användas under enväpnad konflikt. Det är förbjudet attanvända vapen eller stridsmetodersom inte kan göra åtskillnad mellanpersoner som deltar i fientligheterna(stridande) och personer som inte gördet (civila, sårade och sjuka stridandeoch krigsfångar). Den humanitärarätten förbjuder användningen av vapensom orsakar överflödig skadaeller onödigt lidande, till exempel personminoroch brandvapen. Stridsmetodersom orsakar svår eller långvarigskada på miljön är förbjudna.Den humanitära rätten gällerendast i väpnade konflikter, bådeinternationella (mellan två eller flerstater) och icke-internationella (inomen stats territorium). När en konflikthar påbörjats gäller den humanitärarätten lika för alla sidor oavsettanledningarna till konflikten ellervem som inledde fientligheterna. Denhumanitära rätten har formats utifrånavvägningar mellan humanitärahänsyn och militära intressen. Detfinns alltså ingen generell möjlighetatt under en konflikt hävda ”militärnödvändighet” eller liknande för attgöra avsteg från reglerna. Behovenav militär handlingsfrihet har redantillgodosetts när konventionerna förhandladesfram.10 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rättVad är en väpnad konflikt?Den humanitära rätten blir tillämplig då en väpnad konflikt föreligger.Väpnad konflikt är en juridisk term och det finns två typer av konflikter– internationella väpnade konflikter (traditionellt kallade ”krig”) ochicke-internationella väpnade konflikter (ofta kallade ”interna väpnadekonflikter” eller ”inbördeskrig”).Internationella väpnade konflikter uppstår när strider utbrytermellan två eller fler länder. Det krävs inte någon formell krigsförklaring,erkännande av den andra staten eller ett tillkännagivande från parternaom att ett krigstillstånd råder för att en internationell väpnad konflikt skaanses föreligga. Vad som krävs är användandet av väpnat våld, oavsettanledningen till detta, mellan två stater. Genèvekonventionerna blirockså tillämpliga vid ockupation av hela eller en del av en stats territorium,även om ockupationen inte möter något militärt motstånd.Icke-internationella väpnade konflikter är situationer då våldshandlingarav en viss intensitet förekommer regelbundet mellan en statsväpnade styrkor och icke-statliga organiserade väpnade grupper, ellermellan sådana väpnade grupper. Interna störningar och spänningarinom en stat, såsom upplopp, enstaka och sporadiska våldshandlingaroch andra liknande handlingar, är inte att betrakta som väpnad konflikt.Vålds- och tvångsåtgärder mot beväpnade kriminella gäng, liksom motoorganiserade och kortlivade upprorsförsök, anses inte heller utgöraväpnad konflikt.Den humanitära rätten har delvis olika regler beroende på vilken typav väpnad konflikt som har uppstått. Konventionsreglerna som gällerinternationella väpnade konflikter är mer detaljerade än de som gällericke-internationella väpnade konflikter. Men de allra viktigaste reglernainom den humanitära rätten anses idag utgöra sedvanerätt och tilllämpaspå samma sätt i de båda konflikttyperna. Dessa sedvanerättsligaregler är bindande för såväl statliga som icke-statliga parter i väpnadekonflikter – oavsett om de har skrivit under konventionerna eller inte.En handbok för riksdagsledamöter | 11

Internationell humanitär rätt åter ­finns i internationella traktat/ konventionersamt i sedvanerätten. 1 Deviktigaste delarna i den humanitärarätten finns i de fyra Genèvekonventionernafrån 1949 samt i deras tretilläggsprotokoll. Det finns emellertidmånga andra relevanta konventionersom exempelvis reglerar vissa vapen,stridsmetoder och åtal mot krigsförbrytare.En lista över de viktigaste konventionernafinns i slutet av handboken.1) Sedvanerätten är vid sidan av den traktatbaserade rätten (t.ex. internationella konventioner) den viktigaste rättskällaninom folkrätten och är juridiskt bindande för alla stater. Internationella rättsregler utgör sedvanerätt när stateraccepterar regeln genom sitt konsekventa agerande och sina uttalanden.Hur ser sambandet ut mellan den humanitärarätten och de mänskliga rättigheterna?Både den humanitära rätten och de mänskligarättigheterna syftar till att skydda människors liv ochvärdighet.Den humanitära rätten har utvecklatsi en strävan efter att mildra effekternaav väpnade konflikter. Gällande konventionerär ett resultat av avvägningarmellan dessa humanitära måloch behov av militär handlingsfrihetunder väpnade konflikter. De mänskligarättigheterna har utvecklats medsyftet att reglera en stats fredstida förhållandenoch förpliktelser mot sinaegna medborgare. Ursprunget till detvå regelområdena är således försökatt reglera individers skydd mot statersmakt- och våldsanvändning.Genom utveckling av de två regelområdena(både genom traktater ochsedvanerätt), statspraxis och praxisfrån internationella domstolar ochtribunaler har i dag de mänskliga rättigheternaoch den humanitära rättenkommit att både överlappa och sessom komplement till varandra.Den humanitära rätten och demänskliga rättigheterna regleraribland samma rättigheter och skydd(till exempel förbud mot tortyr, sla­12 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rättveri och diskriminering samt rättentill liv, frihet och personlig säkerhet).Ett tydligt exempel på sådan överlappningär Genèvekonventionernasgemensamma artikel 3 och rättighetersom finns i konventionen om medborgerligaoch politiska rättigheter somstater inte kan göra inskränkningar i.Ett annat exempel på överlappning ärkravet på human behandling av krigsfångar,vilket har sin grund i synen påmänniskans inneboende värde och”oförytterliga rättigheter” (se FN:sallmänna förklaring om de mänskligarättigheterna). Som en följd av dettahar en framväxande position undersenare år varit att betrakta de mänskligarättigheterna och den humanitärarätten som parallellt tillämpliga underväpnade konflikter, utan att detta i huvudsakansetts innefatta några rättsellerintressekollisioner. Skulle en sådandirekt rättighetskollision uppståhar den humanitära rätten företrädeframför de mänskliga rättigheternaeftersom den är specifikt framtagenför väpnade konflikter.Vad händer med de mänskligarättigheterna i nödlägen?Vissa mänskliga rättigheter kan tillfälligtinskränkas av staten i nödlägen,till exempel rätten till rörelsefrihet,mötesfrihet eller yttrandefrihet. Däremotkan inga delar av den humanitärarätten begränsas eftersom dessaregler är framtagna för en specifik typCatatumbo bergen, Colombia. Soldaterblir utbildade i internationell humanitär rätt.Foto: Boris Heger/ICRCav nödläge, nämligen väpnade konflikter.De mänskliga rättigheternaupphör alltså inte per automatik attgälla under en väpnad konflikt, utandet är en stats utnyttjande av dennarätt till tillfälliga inskränkningar somavgör vilka mänskliga rättigheter sominte gäller under en väpnad konflikt.Vissa grundläggande rättigheter, somrätten till liv, skydd mot tortyr elleromänsklig behandling, förbud motslaveri, förbud mot retroaktiv strafflagstiftning,kan aldrig inskränkasEn handbok för riksdagsledamöter | 13

eller begränsas och gäller därmed ialla situationer, även under en väpnadkonflikt. Begränsningar måste alltidstå i proportion till de aktuella hoten.Europakonventionen medger exempelvisartikel 15.1 att inskränkningar ikonventionsförpliktelser kan ske ”underkrig eller i annat allmänt nödlägesom hotar nationens existens […] ”.Sammanfattningsvis kan detsägas att den humanitära rätten ochde mänskliga rättigheterna utvecklashand i hand och ömsesidigt förstärkervarandra.Klusterammunition i Afghanistan.Foto: John Rodsted14 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rättHur reglerar den humanitära rätten vapen?Den humanitära rätten begränsar vilka vapen ochstridsmetoder som får användas i en väpnad konflikt.Den humanitära rätten reglerar vapenbåde genom specifika förbud och denhumanitära rättens allmänna principer,om bland annat distinktion, proportionalitetoch förbud mot onödigt lidandeoch överflödig skada. Det är till exempelförbjudet att använda vapen somär urskillningslösa, det vill säga vapensom inte kan göra åtskillnad mellande som deltar och de som inte deltari striderna. Det är också förbjudet attanvända vapen som orsakar störrelidande än vad som är nödvändigt föratt försätta stridande ur stridbart skick.Användningen av vapen som orsakaromfattande, långsiktiga och svåraskador på naturen är också förbjudna.Den humanitärrättsliga regleringenav vapen innebär alltså såväl användningsförbudi krig, som produktions-,lagrings- och innehavsförbud. Oftakompletterar dessa olika typer av förbudvarandra för att säkerställa en heltäckandeoch effektivt reglering.Vissa kategorier av vapen har bedömtssom så grymma att det internationellasamfundet har kommit överensom att helt förbjuda dem. Genomåren har olika fördrag tagits fram somförbjuder eller begränsar användningenav vissa vapen som biologiska ochkemiska vapen, synförstörande laservapen,brandbomber och dumdumkulor(ammunition som exploderar ellerplattas ut inuti kroppen). De allmännaprinciperna i Genèvekonventionernaoch deras tilläggsprotokoll var centralai den världsomspännande kampanjenför att förbjuda personminor,som 1997 resulterade i Konventionenom förbud mot användning, lagring,produktion och överföring av antipersonellaminor (truppminor) samt omderas förstöring (Ottawakonventionen).Dessa allmänna principer liggeräven till grund för det internationellaavtalet för att förhindra och avhjälpaeffekterna av explosiva lämningar avkrig (elak) som trädde i kraft den 12november 2006. Ett annat exempelär antagandet i maj 2008 av konventionenom klusterammunition.Konventionen förbjuder användning,produktion, lagring och överföring avklustervapen eftersom dessa orsakarstora skador bland civila. Konventionenöppnades för signering i Osloi december 2008 och trädde ikraft iaugusti 2010.En handbok för riksdagsledamöter | 15

frågor och svar om internationell humanitär rättinnehåller bestämmelser som är koppladetill förbudet mot synförstörandelaservapen.När nya vapen eller stridsmetoderska utvecklas eller tas i bruk har statenen skyldighet enligt Genèvekonventionernaatt bedöma om dessa kanstå i strid med statens skyldigheterunder den humanitära rätten (artikel36 i 1977 års tilläggsprotokoll I tillGenèvekonventionerna). I Sverige harmyndigheten Delegationen för folkrättsliggranskning av vapenprojekt(Vapenprojektdelegationen) ansvarför denna granskning. Delegationenska även följa vad som sker med va­penprojekt av större vikt som tidigarehar granskats av delegationen.Myndigheten hör till Försvarsdepartementetoch består av högst åttaledamöter med folkrättslig, militär,teknisk och medicinsk expertis. Reglerför delegationen och dess arbete finnsi förordningen (2007:936) om folkrättsliggranskning av vapenprojekt.När delegationen efter genomfördgranskning har meddelat beslut i ettärende är det den myndighet som haranmält vapenprojektet för folkrättsliggranskning som tar det slutliga beslutetom användning eller utveckling avvapenprojektet.Hur påverkas vapenexport avhumanitär rätt?Det finns en tydlig koppling mellan oreglerad tillgångpå vapen och kränkningar av humanitär rätt. Det äroerhört viktigt att vapen och annan krigsmateriel inteexporteras till stater där det finns en risk att de skullekunna komma att användas vid allvarliga kränkningarav humanitär rätt.Staterna har en skyldighet att såvälrespektera som att säkerställa respektför humanitär rätt. Att ”säkerställarespekt” innebär att vidta alla möjligaåtgärder för att se till att denhumanitära rätten efterlevs. För attsäkerställa att vapen inte används vidkränkningar ska staterna vid beslutEn handbok för riksdagsledamöter | 17

centrala konventionerDet finns sju ortopediska centersom drivs av ICRC i Afghanistansom erbjuder rehabiliteringoch social återintegration förtusentals amputerade och andrapersoner med funktionsnedsättningar.Personer med ryggmärgsskador fårhembesök av sjukgymnasterutbildade av ICRC.Foto: K. Holt/ICRCEn handbok för riksdagsledamöter | 19

Vad händer när den internationellahumanitära rätten kränks?Alla stater som har ratificerat konventioner ominternationell humanitär rätt är juridiskt bundna att följareglerna i dessa och måste göra allt i sin makt för attrespektera och säkerställa respekt för den humanitärarätten. Allvarliga kränkningar mot den humanitärarätten utgör krigsförbrytelser och individer på alla nivåerkan hållas personligen ansvariga för brotten.Huvudansvaret för att åtala personersom misstänks för krigsförbrytelserligger på staten, oavsett var brottetbegicks. Vissa handlingar som förbjudsi Genèvekonventionerna ochi deras tilläggsprotokoll måste straffas,till exempel uppsåtligt dödande,tortyr eller omänsklig behandling,våldtäkt och andra handlingar somuppsåtligen orsakar stort lidande ellerskada för kropp eller hälsa. Enligt denhumanitära rätten måste stater ävensöka efter personer som misstänks förgrova brott mot den humanitära rättenoch ställa dem inför rätta i landetsegna domstolar eller överlämna demtill ett annat land för rättegång. Detär samtidigt viktigt att staterna kräveratt deras militära ledare förhindraranstiftandet av krigsförbrytelser ochvidtar åtgärder mot personer underderas kontroll som begår sådanabrott.De nationella domstolarna, somhar det primära ansvaret för denhumanitära rättens efterlevnad, kompletterasav ett antal internationelladomstolar som upprättats av det internationellasamfundet. fn har upprättatspecialdomstolar som blandannat specifikt hanterar brott sombegåtts i forna Jugoslavien, Rwandaoch Sierra Leone. År 2002 inrättadesInternationella brottmålsdomstolen(icc). Det är det första permanentaorganet som har jurisdiktion överallvarliga internationella brott, inklusivekrigsförbrytelser, oavsett om debegåtts under en internationell ellericke-internationell väpnad konflikt.22 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rätticc agerar endast om en stat intekan eller inte vill åtala personer somanklagas för brott som ligger inomstatens egen jurisdiktion. Staterna harockså en skyldighet att samverka medvarandra för att motverka straffrihetför grova internationella brott. I ochmed att det internationella samfundetalltmer fokuserar på internationellamekanismer och samverkan för attåtala personer som anklagas för krigsförbrytelserväxer behovet av ett välfungerandenationellt system för atthantera dessa ärenden också i Sverige.Den tidigare bosnienserbiska presidenten Biljana Plavsicdömdes 2003 av Internationella tribunalen för brott i f.d.Jugoslavien (ICTY). Hon avtjänade sitt straff på anstaltenHinseberg i Sverige.Foto: Jerry Lampen/ScanpixEn handbok för riksdagsledamöter | 23

Hur hanteras brott mot den humanitärarätten i Sverige?I och med att Sverige har ratificerat 1949 årsGenèvekonventioner och de två tilläggs protokollenfrån 1977 har vi också förbundit oss att kriminaliseraallvarliga överträdelser mot dessa traktat. Sådanakrigsförbrytelser regleras genom brottsbalken.När Sverige tillträdde Genèvekonventionernaansågs det nödvändigt attendast i viss mån förändra nationelllagstiftning för att uppnå överensstämmelsemellan de folkrättsliga ochnationella instrumenten. I Sverigere gle ras folkrättsbrott genom brottsbalken22 kap 6 §. Denna bestämmelseär en central del av det svenskagenomförandet av den internationellahumanitära rätten och reglerar såvälkrigsförbrytelser som förbud mot användningav vapen som inte är tillåtnaenligt folkrätten.Paragrafen är väldigt vid och gerdomstolarna utrymme att beakta såvälkonventioner som internationellsedvanerätt för att fastställa om enperson har gjort sig skyldig till ”folkrättsbrott”.Folkrättsbrottet omfattarolika internationella brott men harfrämst tillämpats i samband medutredning av krigsförbrytelser. Somexempel på sådana brott nämns blandannat åsidosättande av skyddet förcivilbefolkningen och otillbörligtanvändande av skyddade emblem. ISverige är det Rikskriminalpolisenskrigsbrottskommission som arbetarmed att spåra upp krigsförbrytare ochutreda misstankar om krigsförbrytelser.Internationella åklagarkammareni Stockholm har ansvaret för att ledaförundersökningarna.Med anledning av Sverigestillträde till Internationella brottmålsdomstolens(icc) stadga, Romstadgan,fick Internationella straffrättsutredningenuppdraget att seöver svensk lagstiftning när det gällerinternationella brott som enligt folkrättenmedför individuellt straffansvar.2002 föreslog utredningen atten ny lag om internationella brottskulle införas med detaljerade straffbestämmelserför folkmord, brott mot24 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rättmänskligheten och krigsförbrytelser.Förslaget har sedan dess beretts inomRegeringskansliet. En lag som ska ersättanuvarande straffbestämmelser ibrottsbalken presenteras 2013.Överträdelser mot den humanitärarätten som inte utgör krigsförbrytelser,det vill säga de som inteanses vara ”svåra överträdelser”,kan lagföras genom tillämpning avallmänna straffbestämmelser. Härutöverfinns regler om disciplinansvari lagen (1994:1811) om disciplinansvarinom totalförsvaret m.m.Som ett led i att säkerställa deinternationella domstolarnas effektivitethar Sverige upprättat särskildasamarbetsavtal med dessa. Samarbetetmed Internationella brottmålsdomstolen(icc) regleras i lagen(2002:329) om samarbete med Internationellabrottmålsdomstolen ochförordningen (2003:69) med sammanamn. Sveriges samarbete med FN:sad hoc-tribunaler för forna Jugoslavienoch Rwanda regleras genom lagen(1994:569) om Sveriges samarbetemed de internationella tribunalernaför brott mot internationell humanitärrätt. Samarbetet med den särskildadomstolen för Sierra Leone reglerasi lagen (2006:615) om samarbete medSpecialdomstolen för Sierra Leone.Sveriges första fällande dom om folkrättsbrott2006 dömde för första gången en svensk domstol en person för krigsförbrytelser– Jackie Arklöv. Stockholms tingsrätt ansåg att Arklöv hadegjort sig skyldig till grovt folkrättsbrott bland annat för att ha misshandlatoch torterat fångar, tvångsförflyttat civila och för att ha plundrat iBosnien-Hercegovina i mitten av 1990-talet.Sedan dess har ytterligare personer dömts för folkrättsbrott, ochflera utredningar pågår avseende misstänkta krigsförbrytelser. Tendensenär att dessa fall ökar. De är ofta komplexa till sin karaktär och ärresurskrävande. Denna utveckling visar på behov av utbildning inomden humanitära rätten inom polis, åklagare, advokater/ombud och hosMigrationsverkets personal. Även i ett fredstida Sverige finns behov avkunskap inom många olika samhällssektorer och hos en bred allmänhetom den humanitära rätten för att kunna säkerställa respekten för denhumanitära rätten och som ett led i kampen mot straffrihet.En handbok för riksdagsledamöter | 25

Varför är utbildning viktig?För att den humanitära rätten ska fungera i krigstid måsteman sprida kunskapen om den i fredstid. När konfliktenväl är ett faktum är det ofta för sent.En grundläggande förutsättning föratt den humanitära rätten ska respekterasär kunskap om dess innehåll.Vikten av sådan kunskap kommer tilluttryck i flera centrala traktater påområdet i form av krav på utbildningoch information, samt att det ska finnassärskilt utpekade (och utbildade)så kallade folkrättsliga rådgivare.Av Genèvekonventionerna framgåratt staterna, i såväl fredstid somunder väpnad konflikt, är skyldiga attinom sina respektive länder ge störstamöjliga spridning åt konventionstexternaoch utbilda såväl militäreroch civila aktörer i dess bestämmelser.För att leva upp till dessa åtagandenkrävs att ett antal förebyggande åtgärdervidtas i fredstid för att göradet möjligt att följa lagarna i krigstid.Handböcker och utbildning i humanitärrätt är exempel på sådana åtgärder.I Sverige finns ett antal författningsbestämmelsersom fastslår vilka personeroch myndigheter som ska ha kunskapi humanitär rätt. I totalförsvaretsfolkrättsförordning (1990:12) finns debestämmelser som på ett övergripandeplan syftar till att tillgodose de krav påutbildning och informationsspridningsamt på folkrättsliga rådgivare (inomFörsvarsmakten och på Länsstyrelserna),som den humanitära rättenställer. Förordningen gäller för myndigheterunder regeringen och innehållerfrämst föreskrifter till ledningför tolkningen och tillämpningen för26 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rättsvensk del av den humanitära rätteni väpnade konflikter. Den innehållerockså föreskrifter om viss tillämpningav kulturkonventionen och dess förstatilläggsprotokoll. I förordningenföreskrivs att Försvarsmakten och ettstort antal andra myndigheter (somutpekas i förordningen (2006:942) omkrisberedskap och höjd beredskap) skase till att personalen inom verksamhetsområdetfår ”en tillfredsställandeutbildning och information om folkrättensregler i krig och under neutralitet”.Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap (msb) är enligttotalförsvarets folkrättsförordningansvarig för samordningen av utbildningeninom totalförsvarets civila del.Inom Försvarsmakten finns internabestämmelser rörande utbildning ochträning i humanitär rätt.Svenska Röda Korset har långerfarenhet av utbildningar i humanitärrätt och mänskliga rättigheter.Denna utbildningsverksamhet är endel av Svenska Röda Korsets stödjaderoll till staten inom den humanitärarätten. Utbildningarna riktar sig tilldet civila samhällets olika delar;beslutsfattare, företag, skoleleveroch universitetsstudenter. SvenskaRöda Korset medverkar även regelmässigti Försvarsmaktens utbildningaroch militära övningar.Undervisningom krigets lagar.Foto: B. Heger/ICRC/Röda KorsetEn handbok för riksdagsledamöter | 27

Hur genomförs den humanitära rätten i Sverige?Huvudregeln i Sverige är att konventioner inte inkorporeras,det vill säga att konventionstexter normalt inte görs direkt tilllämpligasom svensk lag. Istället transformeras konventionensbestämmelser genom ändringar eller tillägg i den nationellaförfattningen.Sverige är part till de flesta av det trettiotalhumanitärrättsliga konventionersom idag existerar och säkerställerderas efterlevnad på olika sätt. Detfinns ett tiotal svenska lagar och förordningarsom säkerställer att blandannat Genève- och Haagkonventionernasbestämmelser genomförts isvensk lag. Brottsbalkens straffbestämmelserär givetvis mycket centrala,men Totalförsvarets folkrättsförordning(1990:12) och förordningen(1996:1475) om skyldighet att lämnaupplysningar m.m. rörande krigsfångaroch andra skyddade personer är likasåviktiga bidrag till att säkerställa attvåra internationella åtaganden efterlevs.Utöver dessa författningsåtgärderbidrar den politiska debatten och humanitärrättsligainitiativ till att stärkaden humanitära rätten. Sverige måstealltjämt vara en stark och tydlig röstför den humanitära rätten.Nationella upplysningsbyrånNationella upplysningsbyrån har till uppgift att, i väpnade konflikter somSverige deltar i, registrera och rapportera om de krigsfångar och civilafrihetsberövade personer som finns i Sveriges våld (förordning (1996:1475)om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andraskyddade personer). På statens uppdrag ansvarar Svenska Röda Korset för attbemanna och upprätta byrån. Regeringen beslutar om när byrån ska upprättasoch när dess verksamhet ska upphöra. Byrån kan också upprättas i andrafall om staten och Röda Korset är överens om att det behövs och är eniga omvilka byråns uppgifter i sådant fall ska vara. En rådgivande delegation medrepresentanter för Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Rekryteringsmyndigheten,Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsamt Sveriges Kommuner och Landsting medverkar i förberedelserna.28 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

frågor och svar om internationell humanitär rättVilket ansvar harTotalförsvarets folkrättsråd och Folkrättsdelegationen?Som ett led i att säkerställa respekten för svenska humanitärrättsligaåtaganden och för svenska initiativ inom det humanitärrättsliga områdetfinns det under regeringen två organ – Totalförsvarets folkrättsråd ochFolkrättsdelegationen. Svenska Röda Korset har representanter i bådadessa organ.Totalförsvarets folkrättsråd inrättades år 1991. Rådet, som tillhörFörsvarsdepartementet, har till uppgift att följa utvecklingen inom denhumanitära rätten samt ansvara för samordning och utveckling inomtotalförsvarets myndigheter. Undervisnings- och informationsfrågor skaägnas särskild uppmärksamhet. Rådet ska även ta initiativ för att främjautveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler inom totalförsvaret.Rådet ger även ut en skriftserie med folkrättsliga teman.Folkrättsdelegationen fungerar som ett rådgivande organ tillregeringen. Delegationen leds av Utrikesdepartementet som ocksåutser leda möterna. Uppgifterna innefattar bland annat att identifiera,följa och föreslå prioriteringar av humanitärrättsliga frågor av vikt försvensk utrikespolitik. Delegationen följer och analyserar utvecklingenav den humanitära rätten, liksom samspelet med andra, angränsandefolk rättsliga områden. Hit hör bland annat nedrustning och mänskligarättigheter. Delegationen ersätter inte den gemensamma beredningeninom Regeringskansliet som krävs inför beslut i regerings- ellerregeringskansliärenden.En handbok för riksdagsledamöter | 29

Är den humanitära rätten tillämplig vidfredsinsatser?När väpnade styrkor som ingår i fredsinsatser deltar ifientligheterna mot en part i en väpnad konflikt måstede respektera internationell humanitär rätt.Sverige har deltagit med personal ifredsinsatser sedan 1948. Då deltogsvenska officerare för första gångensom fn-observatörer i Mellanöstern.Den första fn-insatsen med svensktrupp genomfördes sedan i Suez 1956.I dag deltar Sverige i fredsinsatserunder såväl FN:s som EU:s och Natosledning.De flesta av dagens fredsinsatserhar inrättats för att övervaka fredsavtalvarför det normalt inte föreliggernågon pågående väpnad konflikt idet område insatsen genomförs. Menunder senare år har det svenska deltagandetkommit att ske i länder därväpnade konflikter pågår. Personaleni sådana fredsinsatser deltar oftastinte i den väpnade konflikten, menunder vissa förutsättningar kan denhumanitära rätten bli tillämplig ävenför dem. Om personalen i fredsinsatserinvolveras i fientligheterna mot enpart i en väpnad konflikt blir den humanitärarätten tillämplig. Detta gälleräven när fredsinsatsen grundar sigpå ett mandat från FN:s säkerhetsråd.Säkerhetsrådet kan ge mandat för stateratt använda våld för att återupprättainternationell fred och säkerhet.Men även sådan våldsanvändningbegränsas av, och måste alltid ske ienlighet med, internationell humanitärrätt och mänskliga rättigheter. Detgäller exempelvis i förhållande till hurvåld och tvång används, vilka vapensom tillåts, hur striderna förs och hurfrihetsberövade personer behandlas.Den humanitära rätten är neutrali förhållande till politiska beslut ochintressen och ska tillämpas när enväpnad konflikt är ett faktum, av allapersoner som deltar i strider koppladetill den väpnade konflikten, även soldatersom ingår i en fredsinsats. Detär därför viktigt att alla stater sombidrar till internationella fredsinsatsersäkerställer att deras väpnade styrkoroch annan berörd personal har godkunskap om den humanitära rättenoch de mänskliga rättigheterna.30 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

centrala konventionerSvenska ISAF-soldater genomför en operationväster om Masar-e Sharif i Afghanistan.Foto: Johan Lundahl/Combat Camera/FörsvarsmaktenGäller krigets lagar även terrorism ochterrorister?Den internationella humanitära rätten innehåller intenågon definition av terrorism eller terrorister, menförbjuder de handlingar som brukar anses som terrorismunder väpnade konflikter.En handbok för riksdagsledamöter | 31

32 | Även krig har regler – Internationell humanitär rättEn Irakisk krigsfånge tröstar sin4-årige son vid ett omplaceringslägeri Najaf, Irak, mars 2003.Foto: Jean-Marc Bouju/Scanpix

centrala konventionerAttackerna i usa den 11 september2001 utlöste en rad olika komplexafolkrättsliga frågeställningar rörandeterrorism och terrorister. En följd harvarit att personer som utpekats som”terrorister” varken tillerkänts skyddunder den humanitära rätten ellerde mänskliga rättigheterna. En delav denna diskussion bottnar i att begreppetterrorism inte har en globalterkänd definition, varken humanitärrättsligteller i övrigt.Terrorhandlingar kan utförasbåde under väpnade konflikter och ifredstid. Eftersom den humanitärarätten endast gäller vid väpnade konflikterreglerar den inte terrorhandlingarsom begås i fredstid eller hurstater reagerar på terrorhandlingarna.Sådana handlingar under fredstidregleras av de mänskliga rättigheternasom alltid gäller. Om kampen mot terrorhandlingartar formen av en väpnadkonflikt gäller dock den humanitärarätten under krigföringen. Begreppsom ”kriget mot terrorismen”, ellerandra politiskt motiverade benämningar,har använts för att beskrivabland annat användning av militäramedel för att bekämpa de som av vissastater utpekats vara terrorister ochandra som främjar terrorism. Sådananvändning av militära medel uppfyllerinte per automatik den humanitärarättens formella kriterier för att enväpnad konflikt ska föreligga. Det ärEn handbok för riksdagsledamöter | 33

de faktiska handlingarna som avgörom en väpnad konflikt föreligger.Den humanitära rätten innehålleringen definition av terrorism, men förbjuderde flesta handlingar som begåsunder väpnade konflikter som brukaranses som terrorism. I Genèvekonventionernaoch tilläggsprotokollenförbjuds handlingar som begås underen väpnad konflikt och som syftartill att sprida skräck bland civilbefolkningen.Ett antal handlingar somkan anses utgöra ”terroristattacker”(som urskillningslösa anfall, anfallmot civila och civil egendom, anfallmot gudstjänstlokaler, gisslantagandeosv.) förbjuds uttryckligen i den humanitärarätten. Det allmänna kravetatt skilja mellan civila och stridandesamt förbudet mot anfall mot civilaeller urskillningslösa anfall är grundstenarnainom den humanitära rätten.En annan humanitärrättslig frågasom har diskuterats under senare århar varit vilken folkrättslig statussom ”terrorister” har under väpnadekonflikter. Vad som diskuterats ärom dessa icke-statliga aktörer skaanses vara civila (som begår brott), civilasom direkt deltar i fientligheterna,medlemmar i organiserade väpnadegrupper, eller något annat. Eftersomdet inte finns någon globalt erkänddefinition av terrorism, finns det inteheller något tydligt svar på frågan omvem som ska anses vara terrorist.Att korrekt kunna klassificera de aktuellaindividernas rättsliga status ärviktigt, då detta bland annat har betydelseför bedömningen av vilka reglersom ska anses gälla vid ingripandenmot dem. Vissa stater har hävdat attdet är tillåtet att ingripa mot terroristermed insatser som varken är tillåtnamot kombattanter eller civila, eftersomdessa aktörer själva inte respekterarett minimum av varken humaniteteller distinktion, och att de ”gamla”humanitärrättsliga reglerna därförinte förmår hantera dessa situationeroch personer. Det har även hävdats attdet krävs nya regler – utöver de redanexisterande bestämmelserna inom demänskliga rättigheterna och den humanitärarätten.Trots att begrepp som ”kampen/kriget mot terrorism” och det hot somterrorism utgör väcker svåra frågeställningar,är det viktigt att kommaihåg att det inte finns något rättsligtvakuum som skulle leda till att personerskulle riskera att hamna mellandet skydd som de mänskliga rättigheternaeller den humanitära rätten ger.Utgångspunkten är att alla personerhar ett skydd under de mänskliga rättigheterna.Under väpnade konflikterhar sedan alla personer ett skydd,antingen under de mänskliga rättigheternaeller den humanitära rätten, ochi vissa fall under båda regelsystemen.34 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

Riksdagen och den internationella humanitära rättenFörsta humanitära flyget efter 11 September 2001från flygplatsen i Mazar-e Sharif, Afghanistan.Foto: Nick Danziger/ICRCInternationellarödakors- ochrödahalv månerörelsenssärskildaroll och uppdragRöda Korset och den humanitära rätten har sitt ursprunghos samma person – Henry Dunant. Det är en avanledningarna till att den internationella rödakors- ochrödahalvmånerörelsen, ända sedan den grundades1863, har en stark koppling till den humanitära rätten.En handbok för riksdagsledamöter | 35

Förutom den historiska kopplingeninnehåller de viktigaste konventionernaom den humanitära rätten– Genèvekonventionerna och derastilläggsprotokoll – många bestämmelsersom ger delar av rödakors- ochrödahalvmånerörelsen specifika uppgiftersom de utför under en väpnadkonflikt. Internationella rödakorskommittén,icrc, har till exempelrätt att besöka krigsfångar och denationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarnamåste tillåtasutföra humanitära aktiviteter. Dennakoppling mellan en internationell humanitärorganisation och ett specifiktfolkrättsligt område är unik och gerrödakors- och rödahalvmånerörelsenett särskilt juridiskt mandat att hjälpadrabbade vid väpnade konflikter.Vid den Internationella rödakorsochrödahalvmånekonferensen, somäger rum vart fjärde år, deltar intebara rörelsens olika delar – icrc, denationella föreningarna och deras Federation– utan även alla de stater somratificerat Genèvekonventionerna,vil ket idag i princip är alla världensstater. Konferensen behandlar ochfattar beslut om humanitära utmaningarinom olika områden, men harsedan den första konferensen 1867haft ett särskilt fokus på internationellhumanitär rätt. Resolutionernaoch uttalandena från denna viktigakonferens har identifierat icrc som”beskyddare och främjare” av denhumanitära rätten och fastställt att denationella föreningarna, som SvenskaRöda Korset, ska hjälpa sina stateratt utbilda om och implementera denhumanitära rätten.Nationella rödakors- eller rödahalvmåneföreningarkan endastbildas i de stater som har ratificeratGenèvekonventionerna. En nationellförening måste också uttryckligenerkännas av landets regering pågrundval av Genèvekonventionernaoch nationell lagstiftning som en frivilligorganisationsom utgör ett stödtill de offentliga myndigheterna på dethumanitära området.Genom rödakors- och rödahalvmånerörelsenskontinuerliga engagemangför den humanitära rätten säkerställerrörelsen – och särskilt icrc– att rättsområdet förblir relevantockså för dagens väpnade konflikter.Rörelsen föreslår även nya regler medhjälp av sina juridiska och tekniskaexperter. Rödakors- och rödahalvmånerörelsensmångåriga praktiska erfarenhetoch omfattande dagliga arbetemed att hjälpa drabbade i väpnadekonflikter ger ökad trovärdighet åtden starka juridiska kopplingen mellanRöda Korset och den humanitärarätten.36 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens särskilda roll och uppdragHundratusentals barn och föräldrar som harförlorat kontakten på grund av krig och katastrofersöker just nu efter varandra. Parterna iväpnade konflikter har skyldighet att möjliggöraåterförening av familjer. Röda Korset arbetaröver hela världen för att återförena familjer somsplittrats. Med hjälp av telefoner, radio, interneteller handskrivna meddelanden efterforskaspersoner som försvunnit i krig och katastrofer.När allt går bra resulterar det i känsloladdademöten. På bilden ser vi före detta barnsoldatersom återförenas med sina familjer i Sydkivu iDemokratiska republiken Kongo.Foto: Amnon Gutman/IFRC/SRKEn handbok för riksdagsledamöter | 37

ICRC – en neutral, opartisk, oberoendehumanitär organisation på slagfältetRödakors- och rödahalvmånerörelsens särskildainter nationella juridiska status och arbetet utifrån dessgrundprinciper är viktiga förutsättningar för att kunnautföra uppdraget att opartiskt skydda och bistå depersoner som är skyddade under den humanitära rätten.Internationella rödakorskommittén,icrc, har en erkänt viktig roll somneutral, opartisk, oberoende humanitärorganisation i väpnade konflikter.För att effektivt kunna utförasitt uppdrag, enligt den humanitärarätten, måste icrc ha säkert tillträdetill alla skyddade personer, underalla omständigheter. icrc måste hastaternas, konfliktens parters och lokalbefolkningensförtroende. Detta äranledningen till att icrc alltid verkarneutralt och självständigt i förhållandetill andra aktörer och insatser,exempelvis fn och icke-statliga humanitäraorganisationer.Genom att föra en konfidentielldialog med parterna i konflikten verkaricrc för att säkerställa respektenför internationell humanitär rätt ochför att få tillträde till skyddade personermed syftet att förmedla skydd ochhumanitärt bistånd. icrc användersig alltid i första hand av en konfidentielldialog direkt med den ansvarigaparten för att ta upp eventuella kränkningar.I många väpnade konflikter äricrc den enda oberoende aktören somhar tillträde till skyddade personer,exempelvis civila och krigsfångar, ochsom kan verka för att deras rättighetertillvaratas i enlighet med den humanitärarätten och andra tillämpligarättsliga regler, till exempel mänskligarättigheter. För att upprätthålla dennaviktiga funktion är ICRC:s personalundantagna från att vittna i internationellatribunaler och icc.Staternas stöd, förståelse och respektför rödakors- och rödahalvmånerörelsenssärskilda arbetssätt ochuppdrag, i enlighet med den humanitärarätten, är oerhört viktigt för attrörelsens olika delar ska kunna biståoch skydda civila, sårade och sjukaoch frihetsberövade personer på ettsäkert och effektivt sätt.38 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

Riksdagen och den internationella humanitära rättenRiksdagenoch deninternationellahumanitärarättenFånge i huvudfängelset i Monrovia, Liberia.2011 besökte ICRC 540.000 frihetsberövadepersoner i 75 länder med syftet att se till att debehandlas in enlighet med folkrättens regler.Foto: Boris Heger/ICRCNär olika typer av politiska beslut fattas är det viktigt attbevaka att humanitärrättsliga aspekter tas tillvara. Detkan exempelvis gälla beslut om svenskt deltagande iinternationella militära insatser.En handbok för riksdagsledamöter | 39

Den första Genèvekonventionen,22 augusti 1864.© ICRCVad kan riksdagsledamöter göra?Det finns många saker riksdagsledamöter kan göraför att främja respekten för den internationellahumanitära rätten. De kan aktivt arbeta för attsäkerställa att Sverige är part till humanitärrättsligakonventioner. De kan arbeta för lagstiftning som på etteffektivt sätt implementerar humanitär rätt i Sverige.Riksdagsledamöter kan också se till att det verkligenfinns resurser att bevaka att den humanitära rättenrespekteras bland annat genom att sprida kunskap omden humanitära rätten i Sverige och genom att användasitt uppdrag för att utöva offentlig påtryckning.40 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

Riksdagen och den internationella humanitära rättenSäkerställa att staten är part till konventionerom humanitär rättDet faktum att alla världens stater är part till Genèvekonventionernafrån 1949 visar att dessa konventionerhar stöd från hela det internationella samfundet, vilket gerdem stor tyngd. Genom att bli part till en konvention förbindersig staten inte bara till det juridiska innehållet, utanockså att arbeta för den andemening den humanitärarätten ger uttryck för.För att en stat ska bli bunden av entraktat krävs enligt många staters internarättsordning ett parlamentarisktbeslut. Ratificeringen görs i de flestastater av landets regering efter beslut ilandets lagstiftande församling. I Sverigeär huvudregeln att regeringen beslutarom att ratificera konventioner.Om överenskommelsen kräver ändringav svensk lag, eller i övrigt gällersådant riksdagen ska besluta om ellerär av stor vikt, krävs att riksdagengodkänner överenskommelsen (se 10kap. regeringsformen). Sveriges riksdagsledamöterspelar därför en viktigroll i den process som leder fram tillatt landet blir part till en folkrättsligkonvention. Riksdagsledamöter kanockså påkalla regeringens uppmärksamhetpå de konventioner Sverigeännu inte är part till eller där genomförandettar lång tid.Stifta lagarNär Sverige blir part till en konventionär det vanligt att man måste skapaeller ändra nationell lagstiftning föratt säkerställa att den blir gällande iSverige och att dess bestämmelser kantillämpas av svenska myndigheter ochdomstolar. En av de viktigaste delarnasom måste införas i nationell lagstiftningär möjligheten att åtala dem sombryter mot den humanitära rätten.Det är i första hand nationella domstolarsom ska döma krigsförbrytare.I de flesta fall kan stater bara straffasina egna medborgare eller personersom begår brott på deras eget territorium.Vissa brott är så allvarligaatt det internationella samfundet harbeslutat att göra undantag från denprincipen. Vissa konventioner, såsomGenèvekonventionerna, förpliktarsta ter att eftersöka och åtala krigs­En handbok för riksdagsledamöter | 41

ICRC-konvoj från Peshawar medmedicin till sjukhusen i Kabul.Foto: Yannick Muller/ICRCförbrytare oavsett deras nationalitet,eller var de begick sina brott alternativtutlämna dem till ett land som skalagföra dem. Den här principen kallasuniversell jurisdiktion.Andra konventioner kräver nationelllagstiftning som förbjuder användningeller utveckling av vissa vapen.Riksdagsledamöter spelar enviktig roll i skapandet av implementerandelagstiftning. Om exempelvisregeringens lagstiftningsarbete gårlångsamt, kan riksdagsledamötertrycka på för att driva på processen.Riksdagsledmöter har också möjlighetatt ta initiativ exempelvis genomatt skriva motioner.Idag finns det till exempel ett antalkonventioner som Sverige skrivit under,men ännu inte genomfört i svensklagstiftning. Riksdagsledamöter kanspela en viktig roll för att se till att regeringenlever upp till sina åtaganden.Skydda emblemenGenèvekonventionerna ålägger allastater att alltid stoppa felaktig användningav emblemen, inte baraunder situationer då det råder väpnadkonflikt. Sverige använder det rödakorset och har lagstiftat för att säkerställaatt emblemet respekteras. Detär straffbart att använda ett rött kors iSverige utan tillstånd från regeringen.Tyvärr är det många som inte kännertill att emblemen är skyddade i nationelloch internationell lag och detta lederofta till att de används i strid meddessa lagar. Det kan exempelvis varaen butik som gör reklam för en varagenom att använda det röda korset.Riksdagsledamöter kan spela enviktig roll i att stärka respekten förskyddsemblemen genom att säkerställaatt landet har lagstiftning ochlagföring som på ett effektivt sättförhindrar och beivrar felaktig an­42 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

Riksdagen och den internationella humanitära rättenEtt operationsteam utför en akutoperation i Djebel Mara-regioneni Darfur, Sudan. Det här teametär redo att flyga eller köra ut ikonfliktområden för att utföraakutoperationer där det annars intefinns några medicinska faciliteter.Foto: Boris Heger/ICRCEn handbok för riksdagsledamöter | 43

vändning. De kan också hjälpa till attsprida kunskap om emblemens skyddoch uppmärksamma felaktig användning.Sprida kunskap om den humanitärarättenFlera av de centrala traktaterna kräveratt staten ska vidta åtgärder för attsprida kunskap om den humanitärarätten. Sådana åtgärder är självklartgrundläggande inom den svenska försvarsmakten,så att soldater utbildasoch att den humanitära rättens reglerinförlivas i militära strategier, manualeroch stabsarbetsrutiner.För att säkerställa statens efterlevnadav humanitär rätt på ett genomgripandesätt är det viktigt att det övrigasamhället också har en förståelseför den begräsning av militära medelsom humanitär rätt innebär. Genomett antal svenska bestämmelser (blandannat Totalförsvarets folkrättsförordning)utpekas vilka myndigheter ochfunktioner som ska ha kunskap ochansvar för den humanitära rätten.Allmänheten bör också känna till emblemensskyddande status.Staten ansvarar för att säkerställaatt deras militära styrkor är utbildadei humanitär rätt och riksdagsledamöterkan övervaka att detta sker påett effektivt sätt. De har också möjlighetenatt initiera diskussioner omhumanitär rätt i samhället. SvenskaRöda Korset kan uppmana riksdagsledamöteratt delta i utbildning ochi att sprida kunskap om humanitärrätt, eftersom de spelar en viktig rollför trovärdigheten i budskapet.Genom diskussioner med sinavalkretsar och som ledare i samhälletkan riksdagsledamöter få tillfällen attsprida information om humanitär rättoch den viktiga roll den spelar för attskydda mänsklig värdighet i väpnadekonflikter.PåtryckningarSom part till Genèvekonventionernahar Sverige inte bara skyldighet attrespektera utan även att säkerställarespekt för humanitär rätt. Det betyderatt när regler inom den humanitärarätten kränks bör man försöka fåde kränkningarna att upphöra. Dettaansvar kan inbegripa att påminna statenom dess åtaganden under den humanitärarätten och påtala att kränkningarinte tolereras. Påtryckningarmot den verkställande makten liksommot medlemmar i riksdagen att ageraär viktiga. Riksdagsledamöter kanha möjligheten att förorda specifikaförfrågningar eller uttalanden som uttryckerriksdagens farhågor. De kanverka inte bara nationellt utan ocksåinternationellt genom sina partier ochinternationella samarbetsforum.44 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

Riksdagen och den internationella humanitära rättenCentralakonventionerSverige är part till flertalet av det trettiotal konventioner sombehandlar internationell humanitär rätt* och har vid behovanpassat nationell lagstiftning för att överensstämma medkonventionsbestämmelserna.* För en fullständig och kommenterad sammanställning av bl.a. den humanitära rättens konventionerse SOU 2010:22 Krigets LagarEn handbok för riksdagsledamöter | 45

Olika sätt för en stat att bli part till konventioner, eller traktat som deockså kallasDet finns två sätt som en stat kan bli part till en traktat: genom att förstunderteckna och sedan ratificera traktaten, eller genom att ansluta sig.Undertecknande och ratificeringEn multilateral traktat tillkommer oftast genom en internationell förhandlingdär staterna förhandlar fram ett slutdokument som därefter undertecknasav staternas regeringar eller av ombud med fullmakt för detta ändamål.En traktat är oftast öppen för undertecknande under en begränsad periodefter det att traktaten har utarbetats, oftast fram till dess att den träder ikraft.En stat som undertecknar en traktat är bunden att agera på ett sättsom inte går emot dess mål och syfte. För att åtagandet ska gälla fullt utmåste staten sedan ratificera konventionen.När staten ratificerar traktaten kan den reservera sig mot vissa delareller artiklar i fördraget, under förutsättning att reservationerna inte gåremot traktatens grundläggande mål och syfte, eller underminerar desskärninnehåll.AnslutningAtt ansluta sig till en traktat innebär att en stat genom ett formellt beslut blirbunden av och part i till den. Detta förfarande används ofta av stater sominte varit med vid det ursprungliga undertecknandet och som först långtid efter själva traktatens ikraftträdande beslutar sig för att följa avtaletsinnehåll.Konventioner till skydd för krigets offerGenèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående förbättrande av såra desoch sjukas behandling vid stridskrafterna i fält (I. Genèvekonventionen)Skyddar sårade och sjuka soldater, sjukvårdspersonal, byggnader ochutrustning. Den reglerar även användningen av emblemen det röda korset ochden röda halvmånen.Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående förbättrande avbehandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafternatill sjöss (II. Genèvekonventionen)Utökar skyddet till sårade och sjuka samt skeppsbrutna vid sjökrig.46 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

internationell Centrala humanitär konventioner rättGenèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående krigsfångarsbehandling (III. Genèvekonventionen)Skyddar tillfångatagna medlemmarna av de väpnade styrkorna. Reglerar hurkrigsfångar ska behandlas och fastställer den kvarhållande maktens rättigheteroch skyldigheter.Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående skydd förcivilpersoner under krigstid (IV. Genèvekonventionen)Reglerar skyddet för den civila befolkningen och särskilt behandlingen avcivila på ockuperade områden, de som frihetsberövas och den generellabehandlingen under ockupation.Tilläggsprotokoll den 8 juni 1977 till Genèvekonventionerna den12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnadekonflikter (Tilläggsprotokoll I)Utvidgar skyddet för civilbefolkningen under väpnade konflikter och begränsaranvändningen av stridsmedel och stridsmetoder.Tilläggsprotokoll den 8 juni 1977 till Genèvekonventionerna den12 augusti 1949 rörande skydd för offren i icke-internationella väp nadekonflikter (Tilläggsprotokoll II)Innehåller grundläggande garantier för human behandling för alla personersom inte deltar direkt i striderna under icke-internationella väpnade konflikter,en term som även omfattar inbördeskrig. Protokollet innehåller även regler tillskydd för civilbefolkningen och egendom och installationer som är nödvändigaför deras överlevnad.Tilläggsprotokoll den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den12 augusti 1949 rörande införandet av ett kompletterande skyddsemblem(Tilläggsprotokoll III)Fastslår ett nytt skyddsemblem, vanligen benämnd ”röda kristallen”.Fakultativt protokoll till konventionen den 20 november 1989 om barnetsrättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter, den 25 maj 2000(Barnsoldatsprotokollet)Kräver att medlemsstater ska vidta alla genomförbara åtgärder för att säkerställaatt medlemmar av deras väpnade styrkor som inte uppnått arton års ålderinte deltar direkt i fientligheter.En handbok för riksdagsledamöter | 47

HaagkonventionernaHaagkonventionerna den 18 oktober 1907, nr IV−IX, XI och XIIIKonvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. lagar och bruk i lantkrig(IV:e Haagkonventionen)jämte reglemente ang. lagar och bruk i lantkrig (lantkrigsreglementet)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. neutrala makters och personersrättigheter och förpliktelser under ett lantkrig (V:e Haagkonventionen)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande fientliga handelsfartygsbehandling vid fientligheternas utbrott (VI:e Haagkonventionen)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande handelsfartygs omdaning tillkrigsfartyg (VII:e Haagkonventionen)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 rörande utläggning af automatiskaundervattensberöringsminor (VIII:e Haagkonventionen)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. bombardemang i krigstidförmedelst sjöstridskrafter (IX:e Haagkonventionen)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. vissa inskräkningar i utövandetav rätten till uppbringning i sjökrig (XI:e Haagkonventionen)Konvention i Haag den 18 oktober 1907 ang. neutrala makters rättigheter ochskyldigheter i händelse av sjökrig (XIII:e Haagkonventionen)Konventioner om förbud mot eller inskränkningari användningen av vissa vapenKonventionen den 10 april 1972 om förbud mot utveckling, framställningoch lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt omderas förstöringFörbjuder medlemsstaterna att utveckla, framställa, lagra eller på annat sättförvärva eller inneha;1. mikrobiella eller andra biologiska ämnen, eller toxiner, oavsett derasursprung eller produktionsmetod, av typer och i mängder som inte ärmotiverade utifrån förebyggande, skyddande eller andra fredliga ändamål;2. vapen, utrustning eller leveransmedel, utvecklade att använda sådanaämnen eller toxiner för fientliga ändamål eller under väpnad konflikt.48 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

internationell Centrala humanitär konventioner rättKonventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissakonventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller haurskillningslösa verkningar, 10 oktober 1980, ändrad 21 december 2001(1980 års vapenkonvention)Etablerar strukturen för protokollen som vart och ett förbjuder användandet avsärskilda vapen som anses vara inhumana eller urskillningslösa. Det finns förnärvarande fem protokoll tillhörande den här konventionen;Protokoll I: Protokoll rörande icke-detekterbara fragment, 10 oktober 1980Innehåller förbud mot att använda vapen vars huvudsakliga effekt är att skadagenom fragment som inte kan upptäckas med röntgen.Protokoll II: Protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningenav minor, försåtvapen och andra anordningar, 10 oktober 1980,ändrat 3 maj 1996Protokollet inför begränsningar i användningen av minor och förbud mot vissaförsåtvapen och andra medel riktade mot civilbefolkningen och begränsaranvändning gentemot militära mål. Det ändrade protokollet utvidgar förbudetför dessa medel till att gälla även i icke-internationella väpnade konflikter.Protokoll III: Protokoll om förbud eller restriktioner i användningen avbrandvapen, 10 oktober 1980Förbjuder användningen av brandvapen mot civilbefolkningen och civilegendom och begränsar dess användning mot militära mål.Protokoll IV: Protokoll om förbud mot användning av synförstörandelaservapen, 13 oktober 1995Förbjuder användning av speciellt utvecklade laservapen som orsakarpermanent blindhet.Protokoll V: Protokoll om explosiva lämningar efter krig, 28 november 2003Föreskriver ansvar för explosiva lämningar efter krig och underlättar utmärkningoch röjande, bortforsling eller förstörelse av explosiva lämningar såsom icke-detonerade artilleripjäser, granatkastare, handgranater, klusterammunition,bomber och liknande vapen vilka vanligtvis återfinns efter deaktiva fientligheterna.Konventionen om förbud mot utveckling, produktion, innehav ochanvändning av kemiska vapen samt deras förstöring, 13 januari 1993(C-vapenkonventionen)Förbjuder kemiska vapen.En handbok för riksdagsledamöter | 49

Konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion ochöverföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring,18 september 1997 (Ottawakonventionen)Förbjuder antipersonella minor (truppminor).Konventionen om klusterammunition, 30 maj 2008 (Klusterkonventionen)Förbjuder användning, lagring, innehav, produktion och direkt eller indirektöverföring av klusterammunition. Konventionen innehåller också ett förbudmot att hjälpa, uppmuntra eller förmå någon att ägna sig åt sådana förbjudnaaktiviteter. Statsparter förpliktigas att röja och förstöra lämningar av klusterammunitionsamt den ammunition som finns i lager. Konventionen innehåller ävenbestämmelser om stöd till klusterammunitionsoffer samt åtaganden om internationelltsamarbete och bistånd.Konventioner till skydd för viss egendomKonvention om skydd för kultur egendom i händelse av väpnad konflikt,14 maj 1954 (Kulturkonventionen)Skyddar monument av arkitektur-, konst- eller historiskt värde och annankulturell egendom.Tilläggsprotokoll till Konvention om skydd för kulturegendom i händelseav väpnad konflikt, 14 maj 1954 (Tilläggsprotokoll I)Innehåller förebyggande regler för export av kulturell egendom frånockuperade områden och skydd för denna samt dess återförande.Andra Tilläggsprotokollet till Konvention om skydd för kulturegendomi händelse av väpnad konflikt, 26 mars 1999 (Tilläggsprotokoll II)Förstärker skyddet av kulturegendom, repressalier vid brott och utvidgastill att gälla även i icke-internationella konflikter.Konvention om förbud mot militär eller varje annan fientlig användningav miljöförändringsteknik, 18 maj 1977 (ENMOD)Förbjuder militär eller varje annan fientlig användning, så som stridsmetod,av miljön eller miljöförändringsteknik som har vidsträckta, långvariga ellerallvarliga verkningar.Mekanismer för konventioners efterlevandeStadgan för den Internationell brottmålsdomstolen (ICC), 17 juli 1998(Romstadgan)Etablerar en permanent internationell brottmålsdomstol med jurisdiktionöver brotten folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och,när det senare trätt ikraft, aggressionsbrott.50 | Även krig har regler – Internationell humanitär rätt

Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsenInternationella rödakorskommittén (ICRC) är en opartisk, neutraloch självständig organisation vars exklusivt humanitära uppdrag äratt skydda liv och värdighet för människor som drabbas av väpnadekonflikter och andra våldsamma situationer, samt att förse dem medbistånd. ICRC leder och koordinerar internationella hjälpinsatser som utförs avrödakors- och rödahalv månerörelsen i väpnade konflikter och inre oroligheter.ICRC arbetar också för att förhindra lidande genom att främja och stärka internationellhumanitär rätt och universella humanitära principer. ICRC grundades 1863 ochär ursprunget till internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen.Nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar representerarinternationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens arbete och principer i188 länder. De nationella föreningarna har en stödjande funktion till myndigheternainom det humanitära området i deras egna länder och erbjuder en rad tjänstersom katastrofhjälp, hälsoprogram och sociala program. I krigstid hjälper nationellaföreningar den drabbade civilbefolkningen och stödjer, där det är lämpligt, deväpnade styrkornas sjukvårdsenheter.Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen arbetar utifrånrödakors- och rödahalvmånerörelsens principer för att inspirera, underlättaoch främja allt humanitärt arbete som utförs av dess medlemmar, de nationellarödakors- och rödahalvmåneföreningarna, för att förbättra situationen för demest utsatta. Federationen, som grundades 1919, leder och koordinerar rörelsensinternationella hjälpinsatser till stöd för människor som drabbas av naturkatastroferoch tekniska katastrofer, till flyktingar samt i hälsokatastrofer. Federationen ärden officiella företrädaren för dess medlemsföreningar på den internationellaarenan. Den främjar samarbete mellan nationella föreningar och arbetar föratt stärka deras förmåga att upprätthålla katastrofberedskap och genomförahälsoprogram och sociala program effektivt.Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen är rörelsens högstabeslutande organ och är ett av de viktigaste humanitära forumen i världen. Densamlar rörelsens delar och de 194 stater som är part till Genèvekonventionernaför att utreda och fatta beslut i frågor av gemensamt intresse. Den samlas i regel vartfjärde år i Genève.

Dagens väpnade konflikterhar blivit allt mer komplexaoch civila drabbas i allt högreutsträckning. Den internationellahumanitära rätten –krigets lagar – har undersenare år kommit att utmanasav begrepp som ”kriget motterrorism” och civilas ökadeinblandning i striderna.I Sverige har det senastedecenniet inneburit storaförändringar för Försvarsmakten.Omvand lingen frånett traditionellt invasionsförsvartill ett insatsförsvar med fokuspå deltagande i fredsinsatser iländer där det pågår väpnadekonflikter har aktualiseratnya frågor rörande deninternationella humanitärarättenSvenska Röda Korset vill medden här handboken aktualiseraden humanitära rätten ochöka kunskapen och förståelsenför dess viktiga roll för attskydda människors liv ochvärdighet i krig.Vill du veta mer?På Svenska Röda Korsets hemsida finns mer informationom den humanitära rätten, www.redcross.se/krigetslagarVill du veta mer är du välkommen att kontakta oss.