Våld i nära relation - Surahammars kommun

BARNETSperspektivEva-Lena Odeling, chef för Individochfamiljeomsorgen i Surahammar.Surahammar för barnens skull”Ingen ska falla mellan stolarna”Eva-Lena Odeling var tydlig när hon inleddeden andra utbildningsdagen om Våldi nära relation.– De här dagarna ska leda till att ni göregna handlingsplaner och att ni känner tillandras planer. Ingen kvinna och inte någotbarn ska falla mellan stolarna. Om ni träffarkvinnor som lever med våld i nära relationerska ni veta precis vad ni ska göra.Efter de tre utbildningsdagarna ska allaverksamheter ha lämnat namn på kontaktpersonerinför det fortsatta arbetet.”Vår slogan sätter press på kommunen”Kurt Haraldsson, chef för skola och omsorgi Surahammar förklarade kommunens stoltaslogan ”Surahammar för barnens skull”.– Det är bra för barn att växa upp i en kommunav Surahammars storlek. Men vår slogansätter också press på kommunen. Allabarn ska bli sedda och uppmärksammade.Han konstaterade att det finns en hel delkvar att göra.– Vi kan inte skylla på ekonomin, det kostarinte mycket att vuxna ser och vet och sombarnen vågar vända sig till.”Viktigt med utbildning”Jan Larsson, Landstingetsfolkhälsoenhet,berättade attundersökningen Livoch hälsa i Västmanlandvisar att elevermed låga betyg har mer fysiska ochpsykiska symtom än de normalpresterande.De har även högre alkoholkonsumtionoch flera har varit utsattaför sexuella övergrepp.– Elever med tre IG eller mer känneri större utsträckning än övriga ungdomarrädsla för att gå till skolan pågrund av risken för bråk, sa han.Även vid utbildningsdagen medkvinnans perspektiv, redogjorde JanLarsson för undersökningen Liv ochhälsa. Han framhöll vikten av att ändraattityden hos män som slår och satsapå utbildning i alla sammanhang.– Trots allt händer det mycketpositivt, inte minst genom de nationelladirektiven om arbetet för attstödja kvinnor och barn som utsättsför våld.”Barn är också brottsoffer”Britt Smevold, barnavårdsutredarei Surahammar,berättadeatt var tionde barn iSverige bevittnar våldi familjen. Totalt handlardet om 100 000-200 000 barnvarje år.– Barn som bevittnar våld är ocksåbrottsoffer, de utsätts för en allvarligpsykisk misshandel. Hotet kommerfrån den person som barnet ska fåskydd och omsorg från. Barnet leverofta med rädsla att förlora mamman.– Vi måste vara noga med att barnetfår prata och sätta ord på sina upplevelser.Barn är egna individermed egna rättigheterMer samarbete. Det är nödvändigt att sudda utrevirgränserna, ansåg Lena Nyberg.Barnombudsmannen Lena Nyberg betonadei sin föreläsning att alla barn är lika mycketvärda och att de inte får diskrimineras.Lena Nyberg berättade att Barnombudsmannenär en liten statlig myndighetsom har till uppgift att arbeta med barnsrättigheter.– BO ska företräda barn och ungas intressen,väcka opinion och se till att vi blir bättrepå att leva upp till FN:s barnkonvention.Hon konstaterade att det fortfarande är tioprocent av barnen som blir fysiskt bestraffadehemma.– Barn är egna individer med egna rättigheter,men i Sverige har vi en stark traditionatt vuxna har rätt till sina barn. Det är intealltid gemensam vårdnad är det bästa för barnentill exempel.Lena Nyberg påpekade att inställningen attse barn som verktyg för sina föräldrar behöverförändras.– Det finns föräldrar som inte är bra försina barn, vi måste våga inse det. Föräldrarsom slår sina barn, som missbrukar och somutnyttjar sina barn sexuellt.Hon förklarade att det är ett växande problematt tryggheten bland barn och ungaminskar. Många barn möter brott i sin vardagoch trygghetsfrågor blir alltmer påtagliga.Sex av tio utsatta för brottVarje år gör BO en enkätundersökning tilldrygt tusen elever i Barnombudsmannens190 kontaktklasser, från mellanstadiet tillgymnasiet. Eleverna svarar på frågor om hurde ser på sin vardag – hemma, i skolan ochpå fritiden.– 60 procent av ungdomarna har blivitutsatta för brott. Flickor för tillgreppsbrottoch kränkningar. Pojkar mer för våldsbrott.Lena Nyberg anser att det är ett stort problematt de flesta misstankar om brott inteleder till någon rättsprocess.– Men vad kan man göra? frågade en deltagare.– Föräldrastöd är viktigt, svarade Barnombudsmannen.Lena Nyberg underströk betydelsen av attföräldrar får hjälp att hitta metoder ochmodeller. Och så behövs en väl fungerandeskolhälsovård som kan fånga upp barn medproblem.– Det viktiga är inte vem som gör vad, detavgörande är att något händer. Vi måstesudda ut revirgränserna och skapa förutsättningarför ett bra samarbete. Samverkan ärabsolut nödvändigt.

MANNENSperspektivMän för jämställdhetJämställdhet är nyckelfrågan för attförebygga mäns våld mot kvinnor. Detansåg Roger Gustafsson från organisationenMän för jämställdhet.Roger Gustafsson, berättade omantivåldsorganisationen Män förjämställdhet. Det är en ideell ochpartipolitiskt obunden riksorganisationsom verkar för kvinnofrid och mot mänsvåld och övergrepp.Organisationen ser jämställdhet somen nyckelfråga för att förebygga mänsvåld mot kvinnor. De arbetar med opinionsbildning,kunskapsförmedling ochmed olika projekt.Pojkar formas till ”riktiga” mänRoger Gustafsson beskrev hur pojkar formastill ”riktiga män” genom förväntningarfrån föräldrarna, omgivningen och media.– Synen på vad det innebär att vara pojkekommer från många håll. Och den sominte lever upptill dessa förväntningarbestraffaspå olikasätt. Det kanhandla om alltfrån att bliosynliggjordoch hånad tillatt vara utstöttoch utsatt förvåld.Roger Gustafsson, Män förjämställdhet.Manssamhället drabbar personligenAtt vara man och leva i ett manssamhälledrabbar männen personligen påpekadeRoger Gustafsson.– Män lever kortare liv än kvinnor, flermän begår självmord och råkar ut förolyckor. Det är högre kriminalitet, mervåld och missbruk bland män än blandkvinnor. Det finns också en större ensamhetbland män och svaga relationer tillandra.Kriscentrum för män i Västmanland■ ■ ■ I maj öppnar Kriscentrum för män i Västerås, som vänder sig till alla mäni länet. Dit kan män i kris vända sig anonymt. Kriscentrum för män är en ekonomiskförening som startar på initiativ av ideella krafter.Det berättade Karin Tilly från Länsstyrelsen. Hon påpekade att det blir en brahelhet med Barnahus, Kvinnocentrum och Kriscentrum för män. Till att börjamed kommer två personer att arbeta halvtid på Kriscentrum för män.”CITERATMannen skiljer sig för att han hittatnågon annan. Kvinnan för att hon hittatsig själv.Mehrdad Darvishpour, sociologBarn reagerar ofta väldigt starkt ochär rädda för både sitt eget och för mammansoch pappans liv. Barn lär sig ocksåatt vuxna använder våld.– Men våld i hemmet är en familjehemlighetsom de inte talar om.Karin Tilly, LänsstyrelsenDet finns en attityd hos många i samhälletatt det är bäst att låsa in dem somslår. Men vi måste inrikta oss på att behandlamän som är våldsamma i sina relationer.Anders Rydell, socialnämndens ordförandeFörr var männen mer moderna änkvinnorna. Nu är det tvärtom. Det är ettsocialt handikapp om man inte hängermed.Mehrdad Darvishpour, sociologGrupparbete: ”Hur ser mannens situation ut?”FallbeskrivningVid de avslutande gruppdiskussionernavar frågeställningarna:• Hur ser din bild av mannenssituation i Surahammar ut?• Vilka behov av förebyggandeinsatser för män ser du?Vid återrapporteringen framkommånga olika och ibland ävenmotstridiga åsikter.Om mannens situationi Surahammar• Äldre män har en traditionellmansroll, bruksmentalitetenlever fortfarande.• Yngre män flyttar och utbildarsig, men kommer tillbakanär de bildar familj. Dehar en modern mansroll.• Yngre och äldre män harföreningslivet gemensamt.• Alla män är inte med i föreningar,många är isolerade.• Stark lokal förankring.• Sociala arv.• Tendens till macho-kultur.• Utanförskap, bor här, arbetarnågon annanstans.• Invandrarmannen blir lättisolerad.• Utanförskap finns överallt.• Killarna blir kvar på bruket,tjejerna flyttar och utbildarsig.• Invandrarmän är ingenhomogen grupp.• Oftast kommer lika mångapappor som mammor tillutvecklingssamtal i skolan.• När biblioteket ordnaraktiviteter för småbarn,kommer allt fler pappor.• Vi behöver en ”glokal” kulturför att inte fastna pålokal nivå.Förebyggande insatser• Satsa på information tidigt,redan i förskolan och skolan.• Anpassa informationenefter målgruppen, vi måsteprata med killarna helatiden.• Kunskap är viktigt verktygoch maktmedel.• Satsa på studiecirklar omgenus.• Vi jobbar med det här iskolan, viktigt stärka tjejerssjälvkänsla.• Arbeta förebyggande iarbetslivet.• Föräldrautbildning vidMVC/BVC.• Ta upp jämställdhetsfrågorpå föräldramöten.• Viktigt att ge signaler attdet är människovärdet dethandlar om.• Kämpa mot homofobi.• Manligt nätverk.• Våga prata om pappa slårmamma.• Företag positiva till föräldraskap/penning.• Inom polisen är jämställdhetsfrågorhögt prioriterade.Men vi behöver hålla detvid liv hela tiden.• Polisen får aldrig tolereramisshandel på grund av kulturellabakgrunder.

SYFTETSyftet med utbildningsdagarna omVåld i nära relationer:• Ge kunskap.• Upptäcka, skydda och vårdavåldsutsatta kvinnor och barn.• Konkret samarbete om kvinna,barn och man.• Upprätta handlingsplaner.MEDVERKANDEFarzaneh Abotaleb, flyktingsamordnareSurahammarMariam Afrasiabpour, ArosdöttrarnaVästeråsMarja Antonsson, KvinnojourenVästeråsKerstin Bouvin, Kvinnojouren iSala-HebyLeif Carlberg, vice ordförande ikommunstyrelsen SurahammarMehrdad Darvishpour, fil dr isociologi vid Stockholms universitetoch Mälardalens HögskolaLotten Eriksson, polis Barnahus iVästmanlandKeke Gustafsson, TeatermaskinenRiddarhyttanRoger Gustafsson, Män för jämställdhetStockholmGöran Hamrin, polisens våldsrotelKurt Haraldsson, chef skola ochomsorg SurahammarLeena Harakém, KSAN (KvinnoorganisationernasSamarbetsråd iAlkohol- och Narkotikafrågor)Lena Lagerström, socionomBarnahus i VästmanlandJan Larsson, hälsoplanerareLandstinget VästmanlandLena Nyberg, BarnombudsmanEva-Lena Odeling, chef Individochfamiljeomsorgen SurahammarAnders Rydell, socialnämndensordförande SurahammarBritt Smevold, socionom ochbarnavårdsutredare SurahammarKarin Tilly, Länsstyrelsen VästmanlandAnders Tollin, kommunalrådSurahammarARBETSGRUPPArbetsgruppen som planerat utbildningsdagarnahar bestått av:Eva-Lena Odeling, chef Individoch familjeomsorgen, SurahammarskommunBritt Smevold, barnavårdsutredare,Individ och familjeomsorgen, SurahammarskommunFarzaneh Abotaleb, flyktingsamordnare,Surahammars kommunJan Larsson, hälsoplanerare,Landstinget VästmanlandTeater om våld i familjenEtt teaterstycke om hur våldet kanse ut i en familj utgjorde inledningentill en livlig diskussion under en avutbildningsdagarna.Skådespelaren Keke Gustafssonframförde ett teaterstycke somskrivits av Teatermaskinen i samarbetemed Kvinnojouren i Västerås.Han gestaltade en ung man som vuxitupp i en vanlig familj, men så länge hankan minnas har pappan slagit mamman.Efter 22 år tog äktenskapet slut och pojkenfrågar sig varför mamman stannadehos den kränkande mannen.Vilket ansvar tar mamman?Efter föreställningen följde en diskussionsom handlade om hur man kan hjälpaoch stötta barnen och få dem att vågaberätta.Det handlade också om mammans ansvar,om hon tar för lite ansvar för sinabarn när hon stannar hos mannen.Mamman är så nertryckt att hon inteklarar av att ta sitt ansvar, var en åsikt somframkom under diskussionen. Erfarenheterfrån Kvinnojouren visar att de kvinnorsom bryter har haft ett långvarigt stöd.– Barn är alltid lojala med sina föräldrar.Om man säger att vi ska hjälpa bådemamma och pappa kan det vara en öppning,sa Eva-Lena Odeling.Farzaneh Abotaleb, Individ- och familjeomsorgenBritt Smevold, Individ- och familjeomsorgenJan Larsson, Folkhälsoenheten LandstingetVästmanlandAnn-Britt Ekman, Vård och omsorgLotta Rygaard, VirsboskolanMarie Bork, Björnstugans förskolaKjell Karlsson, SkogslundsskolanBirgitta Rydell, ÄngsgårdenLena Runfeldt, skolsköterskaBirgit Fahlgren, skolkuratorTeatermaskinen. Keke Gustafsson från Teatermaskinen iRiddarhyttan medverkade vid en av utbildningsdagarna.Samverkansgruppen för Våld i nära relationKontaktpersonerFarzaneh Abotaleb, tel 0220-390 40,e-post farzaneh.abotaleb@surahammar.seBritt Smevold, tel 0220-390 40,e-post britt.smevold@surahammar.seJan Larsson, tel 0223-473 65,e-post jan.larsson@ltv.seKvinnojourentel 0767-14 02 08, e-post kaita@live.seIng-Marie Swärd, skolsköterskaSven Lundstedt, Svenska kyrkan, Sura församlingMargareta Jonasson, Ängsgårdens VårdcentralLiselotte Lagesson, polisen Hallsta/SuraSolweig Salzmann, Barn- och ungdomspsykiatrin/VuxenpsykiatrinSara Svedlin, KvinnojourenIngrid Raij, BiblioteketKatarina Johansson, Bergslagens kvinnomuseumAsylenhetenAkutsjukvårdenWebbadresser• www.kvinnofridslinjen.se• www.nck.uu.se (Nationellt centrum för kvinnofrid)• www.regeringen.se handlingsplan för att bekämpamäns våld mot kvinnorLästips• Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvarRedaktör: Gun Heimer och David Sandberg• Våldets normaliseringsprocess, Eva LundgrenProduktion: Journalistgruppen Media 21 • Text och bild: Marita Gustavsson • Tryck: Digitalporten, maj 2008