Nr 25, mars 2010

PRATRÖR FÖR ST OLFSSKOLAN årg. 8 nr 25 12.03.2010

Första prisutdelningen i Framför svenskanDen första övningen som premieras i hela skolansprojekt, där vi övar för bättre svenska, harutsetts. Nedan kan läsaren jämföra den lyckadefria översättningen av J. Karjalainens vidståendetext. Nu saknas bara ackompanjemanget ochvi får avnjuta den också som musikversion!!!Tack för mycket fint bidrag!Raimo, Lena, KennethDÅ ÄR ALLT PRECIS SOM FÖRRDen här sommarn, den var varmKylan kommer med all sin charmDet kommer mycket äppel nuOch äppelsaft, ja det får duDå är allt precis som förrÄnnu lär dammarna vara kvarMen ändå på dom vi titta farEtt gammalt kastspö följer medSom hela vintern stod och ledSå är allt precis som förrTraktorn, den är min vänNu har vi växt upp och blivit mänJag sånger skriver nedOch snart följer rimmen också medDå är allt precis som förrPå våren då far vi igenRunt hela Finland och hem senVi hyr en villa i ÅboOch vinet? Hur mycket månntro?Då är allt precis som förr_ _ _ _ _ _ _ _Molnen formas till stora skeppMan hinner inte ens säga heppJag hoppas de tar med mig hemSå jag är vid middagsbordet femDå är allt precis som förrOn kaikki niin kuin ennenkinOli aika kuuma kesä tääNyt on jo vähän viileempääTulee paljon omenaaKohta mehua taas saaOn kaikki niin kuin ennenkinVielä lienee lammet paikoillaanTäytys vissiin lähtä katsomaanYhden vanhan virvelinAamulla mä putsasinOn kaikki niin kuin ennenkinEräs leikkii traktoreillaanSe tykkää niistä aina vaanMinä laulujani teenPutoo riimit paikoilleenOn kaikki niin kuin ennenkinKeväällä jälleen lähdetäänTämä Suomi kiertämäänEhkä mennään TurkkuseenKaadetaan viinaa kurkkuseenOn kaikki niin kuin ennenkin_ _ _ _ _ _ _Pilvet on kuin laivojaNe taivaanrannassa odottaaKerran kotiin minut vieTämä röpelöinen tieOn kaikki niin kuin ennenkinKasper, Piotr, Erika 8b

Ännu en Christer till vår skola!Vi har intervjuat vår nya rektor Christer Karlsson. Redan från tidigare har vi två lärare meddet namnet men vi får väl börja tala om ettan, tvåan och trean eller såsom tidigare: Mannila,Krippe och nu dessutom Rektorn. Vi ställde honom några frågor gällande honom själv,fritiden samt arbetet, dvs, skolan.På torsdagar brukar Christer spela innebandy i skolhuset med en del av skolans andra lärare.Han har också fungerat som funktionär i de egna pojkarnas ishockeylag. Dessutom spelar hangolf på somrarna. Före han kom till Sossen, jobbade han i Botby högstadium i Sibbo. Där varhan rektor i 7½ år. Han är utbildad förutom till ämneslärare också till diplomingenjör. Han harockså studerat ekonomi.Fastän Christer inte känner alla elever här hos oss ännu värst bra, tycker han skolan är bra ochtrivsam. Några förändringar skulle nog ändå kunna ske, som t.ex. förnyelse av olika tekniskredskap. Skolan behöver bättre elektronisk utrustning, såsom dokumentkameror samtvideokanoner till varje klassrum. För att få program som Skype att kunna fungera bra, behövsen ny utrustning av datorer och säkert också viss annan teknik.En annan förnyelse skulle vara ordentliga elevskåp. Där skulle eleverna kunna förvara sinasaker. Då skulle eventuella stölder lättare kunna undvikas. Detta har inte varit något stortproblem i Åbo, men i Helsingfors skulle sakerna direkt försvinna.Språkklasserna i nedre korridoren verkar helt bra. Christer gillar idén att man kan pyntaskolan med olika elevarbeten som endera är bestående eller mera tillfälliga. Förbättringarskulle säkert kunna ske i en del klassrum, som kan se rätt slitna ut. Taket är visserligen platt,men det är inte ett stort problem nu. I första hand ligger renovering av matsalen och slöjdsalenoch väntar.Det var trevligt att få höra något om vår rektors tankar och planer. Vi hoppas att han lyckasmed att föra vår skola i allt mera positiv riktning och det var också trevligt få höra att han ärmycket nöjd med Sossen och eleverna.Kim och Risto 9cIntervjun skedde på Christers kontor

Intervju med FrepaDen här veckan har varit speciell eftersom det har varit församlingsvecka i skolan. Vi harhaft prästen Fredrik Portin, mera känd som Frepa här, och han har haft veckosamlingarför oss. Vi har också haft annat program, som på tisdagen då vi hade Krister Romberghär och spelade gitarr och sjöng. Samtidigt visades bildspel från församlingensungdomsverksamhet. På onsdagen hade vi ett till bildspel, där han visade foton frånmetallmässan i fjol. Vi tog en liten pratstund med Frepa:Är det roligt att ordna såna här veckor?- Visst är det kul, man får träffa mycket ungdomar.Är det/kommer det att bli en tradition?- Vi har haft det 4 år i rad nu, så det är redan tradition.Hurdan feedback har du fått?- Några tycker att det är konstigt att jag är här, men annars har det varit bra, ingen negativfeedback. Förstås kan det finnas någon som inte gillar det men kanske inte kommer ochsäger det .Vad är det ni försökeråstadkomma med det här?- Lite reklam, t.ex. förMetallmässan som vi har ibörjan på februari och såatt ungdomar ska veta attjag finns för sådana somhar svårt och vill pratamed en trygg vuxen.överfullt i kaféet då Chrisu underhölllsa 7f, Siiri och Lotta 7e

Vändagen 12.2. 2010I elevkåren började vi förbereda för vändagen en vecka i förtid, genom attklippa pappershjärtan inför kramdagen. Vi skulle klippa ca 400 hjärtan mendet blev ännu mera: runt 600. Vi bestämde oss då för att dekorera skolanmed hjärtorna som blivit över. Kvällen före jobbade många av elevkårensmedlemmar hemma med att baka för försäljningen i vändagscaféet. Viåstadkom många olika sorters bakverk såsom muffins och mockarutor i olikasmaker. En del bakade för sig själva och andra fick säkert hjälp av sinafamiljemedlemmar.För att kunna fira och äta hade vi en förlängd sista rast. Alla bord i caféet varfulla och det var lång kö till disken. Vi hade bråttom och rusade fram ochtillbaka för att fylla på bålkannor och brickor som blivit tomma. Caféet varpopulärt och allt som vi hade bakat blev sålt.Festen och den förlängda rasten var uppskattad, många hade också klätt sig irött som vi hade rekommenderat men pojkarna följde inte riktigt våra råd. ☺Totalt fick vi en behållning på närmare 100 euro så man kan väl säga att detlönade sig fast många jobbat hårt för dagen.By: Kattis och Lotta 7eoch lika överfullt under vändagsserveringen

Dikter författade av Julia Lanu, Sonja Lundström och Anna Sjöblom i 9dFÖRÄLSKADJag sitter vid bryggan,doppar mina tår i vattnet.Hit tänker jag föra dig,dig som jag väntar på.Vi skulle ligga här,vara lyckliga och förälskade.Om du bara visste,jag har så mycket för dig.Visst, vi har inte träffats än,men de har berättat mig.Det händer snart.Jag väntar.TIDEN ÄR INNEHan står bakom scen.2 minuter kvar.Det är nervöst.Det är nu som det gäller.1 minut kvar.Tekniker fixar det sista.Mickar på plats,volymen okej.30 sekunder,en stylist slipar det sista på hans väst.15 sekunder,han går igenom uppträdandet.10 sekunder,han är här för sitt land.5 sekunder,publiken jublar då han kliver fram.1 sekund,han är redo med violinen.0.De första noterna ljuder ut.Kompet kommer med.Låten är i gång.Stämningen är på topp.TVÅ STARKA ORDLivet är fullt av hat och kärlekmen hur skall vi skilja på dem?Det är en evig fråga utan svar,en fråga vi alla undrar över.Vi alla väntar på ett svar,men kommer vi någonsin att få ett?Vi alla hoppas och trormen ingen vet säkert.De är två starka ord,kanske starkast av alla.De är omöjliga att glömma.Men än finns de som ej vill veta av den andre.De som lever i en värld av hathar ingen aning om vad kärlek är.Medan de som är fulla av kärlekhar svårt att förstå hat.I slutet kommer orden att förenas,på ett eller annat sätt.Kärlek med hat, hat med kärlek.I slutet kommer vi att först de båda,men kanske det är onödigt sent vid det laget?FÄRGERFärger som finns i mitt minneDom jag ser stimulerar mitt sinneGör livet värt att leva,att stanna kvarOm alla förstodvilka härliga rikedomar vi har!Tänk om inte färgerna fannsDå skulle vi hamna i en världhelt någon annanstans.

Intervju med AnkiVi intervjuade läraren Anki Sipilä från Sirkkalabackenoch bad henne berätta lite om sitt arbete.Hur många elever är det i en klass?I år har jag åtta elever i klassen men nästa år kommerde att vara fler. Alla som behöver specialundervisningfår det.Hur många lärare och skolbiträden finns det iSirkkalabacken?Jag är den enda läraren och jag undervisar i alla ämnen utom gymnastik, som Mats Fagerholmsköter om. Dessutom hjälper skolbiträdet Carina till.Hurudana utlärningsmetoder använder ni?Vi använder samma läroplan som S:t Olofsskolan, men varje elev har ett individuellt program. Vianvänder mycket bilder och olika program på nätet, diskuterar mycket och ger eleverna mera tidifall något är svårt. Vi måste vara väldigt kreativa och komma på nya utlärningsmetoder.Berätta om en vanlig skoldag.Dagarna är ganska lika som i S:t Olofsskolan, men vi skriver och läser kanske något mera,dessutom har jag högläsning. Det finns också mera tid för diskussioner och funderingar underlektionerna.På vilka sätt stöder och hjälper ni eleverna?Vi diskuterar med dem och hjälper dem mycket med val gällande fortsatt utbildning.Till vilka fortsättningsstudier söker sig eleverna från Sirkkalabacken?Allt mellan himmel och jord. Man kan söka till vanliga skolor, men också till specialyrkisar omman behöver mera stöd. Vi försöker diskutera med eleven och föräldrarna vilken skola som kundepassa eleven bäst. Eleverna i Sirkkalabacken söker kanske ändå mera till yrkesinriktadeutbildningar, som t.ex. Lilla Hanken.Vad är der tyngsta med ditt arbete?Att få tiden att räcka till.Vad är då mest givande?När man märker att eleven förstår det som länge varitsvårt för den och när eleven lyckas.Gör ni ofta besök till t.ex. muséer och konserter?Jo, då när S:t Olofsskolan åker någonstans hänger vimed, men vi gör också egna besök, t.ex. denhär veckanåker vi till konstmuséet.”Backen” är trevligt möbleradHurudan utbildning har personalen?Jag är filosofie magister i kulturvetenskap och har läst pedagogik. Carina studerar engelska på ÅboAkademi och hon kommer att bli ämneslärare.Ingrid och Saara 9e

Konstklubben startar!Det finns handarbetsklubb, schackklubb osv. men ingen konstklubb. Så var det ännuföre sportlovet, men nu är den här. I ett nötskal kommer klubbverksamheten att gå utpå tre teman:1. Dekorera skolan2. Få jobba på egna, något större projekt i en fullt motiverad grupp3. Göra färdigt uppgifter till bildkonstlektionernaAtt dekorera skolan har varit på tapeten redan en längre tid, men pga. att skolhusetinte tillhör någon annan än Åbo stad, har det inte funnits möjligheter till detta tidigare.Nu har idén fått grönt ljus, och nu skall det då äntligen bli av. Varför inte då kommamed och piffa upp väggarna en smula? Vi kör med silhuettbilder i ämnesrelateradeteman, typ Eiffeltornet utanför franskasalen, Big Ben och frihetsgudinnan utanförengelskasalarna och t.ex. Einstein utanför fysiksalen.Ibland kan det kännas jobbigt att arbeta med tidskrävande projekt under lektionerna,då elevmängden är stor, och man får vänta på att få hjälp alldeles för länge. Nuskulle tanken vara att klubben ger eleverna mera tid, och i sjuornas fall även enmöjlighet att pröva på uppgifter som vanligtvis tilldelas högre årskursernastillvalselever, som t.ex. att måla egna tavlor.Under de sista lektionerna före periodbytena eller loven brukar ångesten stiga för deelever som inte fått sina arbeten klara inom utsatt tid. För dessa erbjuds numöjligheten att komma till klubben för att få extra tid att göra halvfärdiga arbetenklara eller finslipa sina uppgifter före inlämning.Klubben börjar med periodbytet och håller på så gott som in till sista skolveckan.Tavelbotten måste eventuellt eleverna själv stå för (vi talar här om enmaterialkostnad om ungefär 3 euro/botten), allt annat bjuder skolan på.Klubben hålls i bildkonstsalen på måndagar 14:30 – 16:00Kom med och skapa, vare sig det är åt dig själv, någon annan eller något som allakan ta del av i skolan.KENA

Loppis, musik och biologi…Vi alla vet att vi på hösten 2009 fick en ny lärare i biologioch geografi istället för Mikael Kullas som begav sigtillbaka till sina hemtrakter. Platsen fylldes av JessikaRegina Rapo som mottagits väl på skolan. Hon ärhemma ifrån Vasa men har redan hunnit bo både iDanmark, Spanien och runt om i Finland. Till Åboflyttade hon först då hon började studera, och senaretillbaka då hon började arbeta på Katedralskolan.Varför valde du läraryrket?– Egentligen började jag studera till biolog, men under studierna fick jag även prova på att varalärare, vilket jag tyckte var jätteroligt. Sedan fick jag dra några kurser i spanska på ”Arbis” och jobbi ”Kattan” och trivdes bra med jobbet.Vilka är skillnaderna mellan att undervisa på gymnasiet och på högstadiet?– I gymnasiet är grupperna mycket större och innehållet i kurserna mycket svårare medan man påhögstadiet måste ta hand om andra slags problem. Ibland måste man leka lite mamma, kanske polisoch ta andra roller för att reda ut eventuella problem.Vad har du tyckt om jobbet här på ”Sossen”?– Krävande, på grund av mera lektioner och så är jag ju också klassföreståndare, vilket alltid medförextra arbete. Man har möjlighet att lära känna eleverna på ett annat sätt då takten i undervisningeninte måste vara så hård. På timmarna hinner man också diskutera, men ljudnivån i skolan är väldigthög.Vad är ditt favoritämne inom biologin?- Människans biologi är mycket intressant, i gymnasiekurserna behandlar man mycket krävandecellbiologi som utgör en utmaning för många.Vad sysslar du med på fritiden?- Mycket musik; sjunger och spelar, ser på Dallas, handarbete, matlagning, yoga och promenaderfast oftast har jag tid endast för musiken.De flesta i skolan har troligtvis hört talas om bandet du är med i, Burning Hearts. Kan du berättalite vad det går ut på?- Till att börja med var meningen inteatt vi skulle bli ett bänd, men det blevnu bara så. Vi är två som aktivt ärmed och skriver musiken. Då vi har”keikka” hoppar en tredje person inför att spela bas.Jessica i fartfylld undervisningAada Palo & Julia Virtanen 9d

Hologramutställning i Alvar Aalto muséetAlvar Aalto museet hade rätt nyligen en utställning av hologramkonst. Thea Lang ochmuseet ordnade fyra annorlunda lektioner för elever i Åbo. Två svenska och två finskaklasser fick chansen att bekanta sig med tillverkningen av hologram tillsammans medkonstnären Reima Nurmikko som har arbetat med hologram i 20 år. Från vår skolabesökte klasserna 8a och 9c museet tillsammans med sina fysiklärare.Först fick vi höra lite om hologram: ” Holografi är en avancerad form av fotografi, därman kan se objekt tredimensionellt”… Reima visade oss sitt konstverk som bestod av flerahologrambilder. Objekten i Reimas arbeten var bl.a. små Turtles dockor, vilket egentligenvar mera komiskt, om man tolkar arbetet som konst! Man måste röra på sig för att sefigurerna tredimensionellt. Vi fick också se andra verk av Reima. Efter det flyttade vi osstill källarvåningen för att själva få vara med i tillverkningen. Vi fick se vilka redskap sombehövdes. Det var en invecklad laserlampa med speglar, kemikalier, glasskivor och valfriamotiv. Först skulle vi välja vilket motiv som skulle avbildas, det blev en isbjörn som satt ien lavoar. Alla lampor släcktes och processen kunde börja. Det tog en stund före lasernhade avbildat konturerna på glasskivan. Sedan skulle skivan läggas i blöt för någraminuter varefter man sköljde den. Nu var det bara att vänta på resultaten. Tyvärr lyckadesinte våra hologram, eftersom en journalist inte förstod instruktionerna och fotadeprocessen med blixt. Inte heller vårt andra hologram lyckades.Vi blev lite överraskade av den dominanta fysiken i projektet för vi hade väntat oss merakonstnärliga drag i utställningen. Dessutom blev det lite tråkigt ibland, då bara någraelever fick delta i den egentliga tillverkningen. Läraren vi hade med oss tyckte däremot attdet var väldigt bra och intressant.Olivia och Hannah 9cPå första bilden har vi Reimas konstverkoch på resten av bilderna har vi eleverna”in action”! ( Bilderna tagna av ÅU)

Svininfluensan (H1N1)När svininfluensans första ”våg” kom till Finland, hösten 2009, blev folk rädda och visste interiktigt hur farlig influensan egentligen var. Man började genast vaccinera människor som hörde tillen riskgrupp, barn p.g.a. att de smittas lättare och har större risk att få lunginflammation, äldre ochmänniskor med kroniska sjukdomar.Barnen fick endast halva sprutan medan vuxna fick en hel. Nu när man är ganska säker på att detkommer en andra våg, funderar man på om man borde ge en till halva av sprutan till barnen, menrisken är att andra vågen är olik och denna spruta inte ger rätt skydd.I Sverige har man redan börjat vaccinera barn emot andra vågen.Vi intervjuade skolhälsovårdaren Mia Lindblom:Var går gränsen till att vara ett ”barn”, är detvikten eller åldern?- Åldern, under 10 åringar får halva dosenTycker du att barnen borde få en till spruta?- Nå, säkert skyddar halva dosen om det kommer entill våg men kanske borde man ändå ge den.Vad tror du om svininfluensans andra våg?- Andra vågen kommer ofta kraftigare men jag vetinte när den kommer, kanske på våren eller hösten.Just nu syns det inga tecken på andra vågen ochläget är ganska lugnt. Vet inte ens om det kommeren till..Om alla vaccinerar sig bra kanske det inte kommeren till.Tror du att skolans elever kommer vaccineras enandra gång?-Har inte fått någon info om det.Mia visar karta över bekräftade fall i landet.C.a 70-75% av eleverna blev vaccinerade i skolan. Under 10 st.var de som hade ”svinsjukan”med säkerhet.I Finland dog 43 st, 4 av dem var barn. Omkring 8000var säkert smittade i hela landet.Svininfluensans första våg i Finland är nu helt förbi.Julia & Elina 8c

Snabba CashUnder sportlovet läste jag boken Snabba Cash av Jens Lapidus. Den ärvälkänd i Sverige. Första gången hörde jag om boken i TV – programmet”Skavlan” och tyckte den verkade intressant redan pga. att många hadeläst den och den goda feedbacken.Snabba Cash handlar om livet i Stockholms undre värld. Dess tre huvudpersoner är JW,Jorge och Mrado. Trots att de icke känner varandra på något sätt, har de alla en sakgemensamt: De är alla kriminella på något sätt, mest inom handel med och användning avkokain.JW är från en helt vanlig svensk familj. Han studerar och skaffar sig pengar genomkokainförsäljning. I Stureplans klubbar hänger han mest. JW heter egentligen JohanWesterlund men det är bara hans föräldrar som kallar honom för Johan. Förr köpte hansina kläder på lopptorg och levde på en lågbudget. Efter att han börjat sälja kokain, harhan plötsligt blivit kung. Han har även en syster, Camilla. Men hon är försvunnen sen fyraår tillbaka. Samtidigt som han blir rikare och rikare av kokainförsäljningen, kan han intesluta tänka på sin försvunna syster. JW kan heller inte rå för sina känslor för Sophie, entjej från klubbarna på Stureplan.Jorge har suttit ca tre år av sitt fängelsestraff på Österåker. Nu har han bestämt sig för attrymma, vilket han även lyckas med. Han vet allt om kokainbranschen och det anses attingen kan den lika bra som han. Livet på rymmen är tyvärr till en början inte lika lätt somhan hade tänkt sig. Han skaffar skägg, ändrar både hårfrisyr och gångstil och sticker långtut i skogen för att undvika att komma i närheten av snuten på något sätt. Fast han har ontom pengar, har han bestämt sig för att inte sälja kokain.Mrado är ursprungligen från Serbien. Han håller inte på med kokainförsäljning, iställetjobbar han åt bossen Radovan. Mrado sköter indrivning och penningtvätt. Han hade ettnågra års förhållande med en svensk kvinna, Annika Sjöberg, som han också har endotter, Lovisa, med. Mrado får sköta om Lovisa varannan vecka i ett dygn. Han är intetotalt nöjd med detta, utan vill gärna ha mer vårdnadshavande.I tur och ordning berättar Lapidus om dessa tre människors liv. Alla har samma princip,att bli rik på snabba cash. I den världen tänker alla på sig själva och cashen i första hand.Förutom kokainförsäljningen drivs det också bordeller och garderobverksamhet inattklubbar. Det som sist och slutligen för dessa tre tillsammans är att Mrado inte längrevill jobba för Radovan. JW kommer in både i Mrados och Jorges kretsar. Hans boss,Abdulkarim, har förhandlat med britter om en stor kokaintransport som är på väg tillSverige. Men allting går icke som det ska på den stora dagen då lasset anländer. Kokainetär väl gömt i kålhuvuden som är ihopväxta så att inget misstänkt uppstår. Allting går bratills Mrado och hans anhängare kommer till kylhallarna när JW, Abdulkarim, Fahdi ochJorge håller på att skära upp kolhuvudena, för att lägga kokainet i väskor och senare sälja

det. Mrados gäng hotar med vapen och binder fast JW och hans gäng. Sedan tar Mradosgäng över jobbet. Det blir inte bättre. På något sätt har snuten fått reda påkokaintransporten och kommer på plats efter en stund. En del lyckas rymma men andrablir arresterade. Att tjäna in snabba cash visar sig vara en kamp mellan liv och död.Jens LapidusJens Lapidus är född 1974 och uppväxt i Stockholm. Han är enframgångsrik försvarsadvokat och känner därför mycket väl tillStockholms brutala undervärld. I Lapidus böcker har samlats ävendelar från den sanna kriminella undervärlden. Snabba Cash är hansdebutroman och utkom 2006. Den har sålts till 14 länder och bara iSverige har den sålt över 500 000 ex. Boken har även blivit film medpremiär den 15.1.2010. Filmen har finsk premiär den 2.4.2010.Boken var väldigt bra. Den var skriven på ett lite annorlunda sätt än böcker normalt, vilketgjorde det mer intressant att läsa. Meningarna var ofta kortare än i andra böcker. T.o.m.fanns här meningar på ett enda ord. Ordbruket var ganska så svenskt med en delslangord som t.ex. ”blatte”. Lapidus berättar spännande om allt från det lyxiga livet påStureplan till undervärldens bordeller. Detta var en sådan bok som man orkade läsa trotsdess 475 sidor. Efter att man läst boken vill man verkligen se filmen, som även författarensjälv har berömt. Man har också lust att läsa uppföljaren ”Aldrig fucka upp”. Boken ärkanske mer menad för något vuxnare, för om man är väldigt ung kan man ha svårt attförstå sig på handlingen. Men ungdomar på 15+ rekommenderar jag gärna boken för.Sonja Lundström 9d

Hacker - berättelsen om gänget somknäckte kodenav Michelle Slatalla och Joshua QuittnerTiteln “Hacker” syftar på de personer som boken främst handlar om,personer som bryter sig in i datasystem. Oftast sker det genom attförst försöka få reda på lösenord och användarnamn eller kringgådetta för att få tillgång till bestämda datasystem."Vi sticker och snokar", var det någon i baksätet som sa. "Det liggerett H.K. i Aston." Det är häftigt att snacka liksom en egen hackerslang.Att "snoka" betyder att vada omkring i sopcontainrar där man hoppas kunna få tag pådatalistor, där hemliga lösenord och användarnamn stod med. Efter att man kommit in idatasystemet är det fritt fram att göra vad man vill, illtyg eller rättelse. “På skärmen tar deupp numret till Anarchy och lägger till en tjänst - medflyttning av samtal. Alla som försökerlogga in på Anarchy kommer nu att kopplas förbi BBS:en. Deras samtal går automatiskt tillröstbrevlådan där de möts av detta meddelande:"Hej, detta är The Graduate. BBS:en har dykt och jag har förlorat alla filer”.”OBS! Bokens alla händelser har hänt i verkligheten, det enda negativa i sammanhanget ärväl att boken är rätt gammal.Paul och Mark är två 17-åriga tonåringar som av en slump träffar varandra online på enBBS (elektronisk anslagstavla, ett slags chattforum). De är båda väldigt intresserade avdatateknik och är samtidigt några av de få privatpersoner som alls hade en egen datorhemma i slutet av 1980-talet. De bestämmer sig för att träffas i ett köpcentrum och de blirsnabbt goda vänner. De är nyfikna och vill ta reda på vad allt man kan göra med en datoroch ett modem, de har tidigare jobbat med att knäcka kopieringsskydd för att kopiera olikaspel men nu vill de ha något mer avancerat.De skriver egna program och delar den information de snappar upp med varandra. Till sluthar de lyckats ta sig in på det lokala telebolagets databas, där de bl.a kan koppla på ochav olika tjänster för alla bolagets kunder (t.ex. göra det avgiftsfritt att ringa från den egnahemtelefonen).Med i bilden finns också en del andra “hackergäng" och det bryter ut tvister mellan de olikagrupperna. Sabotagena de gör blir hela tiden värre och värre och det hjälper inte atttelebolagens säkerhetspersonal hela tiden kommer dem allt närmare på spåren. Senareinblandas även FBI och killarna blir också en sorts kändisar. Men en dag händer någotsom inte hade bort hända och allt mörknar...

Händelserna utspelar sig i slutet av 1980- och under början av 1990-talets NewYork. Dåman inte är inne på den s.k Cyber-rymden är man antingen hemma hos personerna när desitter framför datorn eller ser det ur telebolagens vinkel. Det finns inget som föråldras såsnabbt som elektronik: De i boken mest top-moderna prylarna är rena antikföremål idag.Commodore 64 som lanserades 1983 var då det nyaste som fanns med 64Kb RAM , 8-bits processor , 16 färger, ingen hårdskiva... medan dagens vanliga hemdatorer har överflera Gb RAM , 64+-bits processorer, t.o.m flera Tb med minne på hårdskivan. Grafiskanätsidor var något man kunde drömma om och det mesta man gjorde var antingenprogrammering eller spelande. I boken kopplar man även upp sig via modem, vilket intehar varit i vanligt bruk under de senaste 10 åren i Finland. "ett modem som överför datamed en hastighet av 1200 bittar per sekund.” Med den takten tar det en evighet för datornatt få upp informationen på skärmen.Boken har en del datortekniska termer, delar på komponenter och annat som kanske intevar och varannan läsare känner igen. Jag fick kolla upp endel termer på wikipedia, menöverlag var boken annars lättförstådd. Vad intrigen beträffar var den relativt spännande påsina ställen. Det var också kul att boken hade ett ganska ovanligt tema, jag har iallafall intetidigare stött på samma sorts story. Sedan kan det också hända att man upplever bokenpå ett helt annat sätt om man inte själv har några erfarenheter inom gammal datateknik.Det kan vara svårt för en som aldrig sett/använt en 20 år gammal dator att förstå hurenorma skillnaderna är jämfört med dagens utrustning.Dåligt med boken var att alla personer dels hade sitt riktiga namn + ett “cybernamn” (alltsåsmeknamn som de använde online) . Detta gjorde det krångligt att följa med vem somgjorde vad; det skulle kanske ha underlättat med en lista där det stod vem som var vem.Boken var ändå som helhet så pass bra att jag kan ge den fyra stjärnor av fem. "Nästa:MIZAR! PREMLAC - se upp , dörrarna stängs! COSMOS - avstigning för samtliga!" Varjedag verkade grabbarna i MOD hitta någon ny förgrening av nätverket att utforska. En dagvar det någon ,kanske John, som i en av PDP10:orna hittade en mysko lista överundernätverk. “Honeywell, Northrop och Loading Dock” står det på listan.""Vi tar över Anarchy", sa någon. Kanske passerade en bråkdels sekund då någon av demkunde ha bromsat. Men förmodligen inte, och förresten var det ju ingen som gjorde det. Enkollektiv hjärna hade redan tagit över. Något som var större än dem alla tre hade fötts."Michelle SlatallaMichelle Slatalla som är bokens huvudsakliga författare är enamerikansk romanförfattare som bor i San Francisco Bay tillsammansmed sin make och tre döttrar. Hon har också skrivit fem andra böcker.Hon skriver dessutom kolumner i New York Times.Alexander 9e

SPORTDAGENS:t Olofsskolans sportdag var igen verkligen lyckad. Vi hade tur med vädret, solensken och snön gnistrade. Alternativen för aktiviteterna var slalom/snowboard,skrinning/ishockey, terrängskidning och pulka/promenad. Tyvärr valde väl ingenterrängskidning i år, så Kim och Yggis fick lov att göra annat. Pulkabacken var åretshit, och slalom var ett lika populärt alternativ som förut. Som tur skedde det inte justnågra olyckor i backarna, men sällan kan olyckor totalt undvikas – så också nu, menändå ingen sjukhusresa! Hirvensalobackens café var ett populärt ställe att ta sig enpaus på och vid minsta backen stod några lärare och grillade korv. Största delen avalla gillade idén med att ha en sportdag, det var en avslappnande dag utanför skolanför både elever och lärare. ☺Oona, Risto och Eddie 9c

Limerickar 8aLimerick är en särskild form av skämtvers som uppkallats efter staden Limerick påIrland. En limerick ska ha fem rader och rimschemat A A B B A.Första raden bör sluta med ett geografiskt namn och innehållet bör vara ekivokt(tvetydigt)eller innehålla en oväntad knorr. Antalet stavelser är inte givet, menden första, andra och femte raden har vanligen åtta, medan den tredje och fjärdehar fem eller sex stavelser. Raderna 1, 2 och 5 ska dock ha tre betonade stavelseroch de övriga raderna två. (källa: Wikipedia)Once upon a time,A girl, she found a dime.But she gave it away,To a guy who was gay,But really, that was no crime.There once was a girl called Andymore,She always hated to open the door.She was from Rome,And liked to stay at home,She had a house with an ugly floor.Once I met a guy named Ed,And he had a charming old bed.But the pillows were cold,And he himself was bald,Because he kept the bed in a shed.There was a girl in Dubai,Who made a delicious pie.She gave it to her horse,Who ate it of course,And luckily it didn’t die.There was a girl called Caroline,She is a very good friend of mine!Her boyfriend Kyle,Has an ugly smile,But she still thinks he’s mighty fine.There was a boy named Ted,His girlfriend was called Mildred.After an hour,They went to the shower,And then they got tired and went to bed.