12.07.2015 Views

Mellanstadiet här och nu - möjligheter och utmaningar

Mellanstadiet här och nu - möjligheter och utmaningar

Mellanstadiet här och nu - möjligheter och utmaningar

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Mellanstadiet</strong> här <strong>och</strong> <strong>nu</strong> - möjligheter <strong>och</strong><strong>utmaningar</strong>Kristaller <strong>och</strong> molekylerUlrik Samuelsson


Lärarutbildningen vid Stockholms universitet


Det glömda stadiet<strong>Mellanstadiet</strong>MellanstadiumMellan stadium1-7 <strong>och</strong> 4-9Ny lärarutbildningsreform 2001med tre gemensamma terminer föralla lärarkategorier <strong>och</strong> därutövervalbara kurserGrundlärarprogrammet med inriktningmot årskurs 4–6


Vad är skola för elever i åldern 10-12 år?


Om världen skulle styras av 12 åringar•skulle den vara god <strong>och</strong> rättvis!Engagemang för allasom det är ”synd” om!


• 75% av alla elever i årskurs fem har lust attlära.• Inte ens hälften av alla elever i årskurs åtta harlust att lära.• SKL 2013


Mellanstadiebarnet bygger sin självbild i samspel med andraUr folder frånSvenskaföreningen förpsykisk hälsa.


Aldrig är det så viktigt som på mellanstadiet att fåtillhöra en kamratgrupp


Ungefär hälften av energin går åt till att fundera översin plats i kamratgruppen


Den kollektiva utvecklingszonenMin erfarenhet av att undervisa klasser medmellan 20 <strong>och</strong> 30 elever under 40 eller 80mi<strong>nu</strong>ter är att den individuellautvecklingszonen i klassen måste ingå i vadjag vill kalla en kollektiv utvecklingszon,eftersom det är omöjligt för en lärare att hapedagogiska möten med alla enskilda eleveri klassen under ett lektionspass (Molloy, 2007 s.20)


Praxismodellen (Arevik <strong>och</strong> Hartzell, 2007)A-nivån. Den konkreta upplevelsenivån.


- Hur varmt tror ni att det är i vattnet i dag?- Så där femton grader.- Oj, det var kallt. Vågar ni bada då?.- Jag vågar, men jag tror att det är arton.- Eller fjorton.- Eller sju.- Eller mi<strong>nu</strong>s sju- Aha. Mi<strong>nu</strong>s sju. Det var intressant. Har du badat imi<strong>nu</strong>s sju någon gång?


- Nej, inte jag, men min kompis- Min kompis har också badat i mi<strong>nu</strong>s sju grader- Det låter kallt. Gick det verkligen att bada i mi<strong>nu</strong>s sjugrader?- Ja, han gjorde det i alla fall.- Men mi<strong>nu</strong>s sju grader. Då är det ju is!- Ja, men han högg ju upp en vak förstås!- Vattnet blir ju is när det är noll grader.- Ja, <strong>och</strong> då är det väl is när det är mi<strong>nu</strong>s sju grader också?


- Kan vatten vara sju mi<strong>nu</strong>sgrader då?- Nej, för då är det is!


Senare kan man återknyta till samtalet pågolvet den där dagen i augustiHur bildas is?Kan is bli kallare än 0 grader?Hur kan djuren leva när det är så kallt?Hur bildas iskristaller?Hur fungerar en frysbox?


• B-nivån. Den språkligt beskrivande nivån.Att benämna. Faktakunskaper. ”Att fångaverkligheten i ord” (Arevik <strong>och</strong> Harzell, 2009.s129)


I klostret Mor Gabriel nära Midyat får pojkar gå iskolan <strong>och</strong> lära sig syrianska


Kurder får inte prata kurdiska i turkiskaskolor


Du är ju rasist, ju!


• C-nivån. Den språkligt abstrakta nivån. Att sehelheten. Att generalisera. Att formulerateorier. Fokus på språket <strong>och</strong> tänkandet.


Inlärning är attändra sinomvärldsuppfattning(Sundblad)Vem har rätt?


THE BIG 5AnalysförmågaBeskriver orsaker <strong>och</strong> konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara <strong>och</strong> påvisa samband. Se utifrån <strong>och</strong> växlamellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter <strong>och</strong> skillnader, för- <strong>och</strong> nackdelar.Kommunikativ förmågaSamtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter <strong>och</strong> ståndpunkter. Framföra <strong>och</strong> bemötaargument. Redogöra, formulera, resonera <strong>och</strong> redovisaMetakognitiv förmågaTolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfteeller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva <strong>och</strong> ompröva.Förmåga att hantera informationSöka, samla, strukturera/sortera <strong>och</strong> kritiskt granska information. Skilja mellan fakta <strong>och</strong> värderingar.Avgöra källors användbarhet <strong>och</strong> trovärdighet.Begreppslig förmågaFörstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nyasammanhang.


Positiva skolminnen• När vi gjorde en musikal om miljöförstöring• När vi gick i skogen i mörkret med Bengt• När jag hade huvudrollen i pjäsen om vikingar• När vi var på lägerskola på Gotland <strong>och</strong>träffade våra brevvänner• När vi brevväxlade med barn i England


Negativa skolminnen• När jag blev vald sist av alla när vi skulle väljalag• När jag blev tvingad att äta upp maten• När jag stod ensam på skolgården• När ingen såg mig• När fröken skällde på oss i klassen• När fröken sa att jag var dum i huvudet


Skolan måste vara ett äventyr -åtminstone på mellanstadiet


Skogen innehåller äventyr


Och elden!


Matematik från hela världen


Bemöta eller bedöma?• Döma eller bedöma?• Bedömning för lärande!


Det gäller att hitta på övningar som går attbedöma.


• John Hatties undersökning Visible Thinking (2009)• Hur lär sig eleverna? Hur kan de få syn på sitt eget lärande?• Självbedömning (”self-report grades”) som en av de enskiltviktigaste faktorerna för elevers studieresultat.• Det betyder att om eleverna återkommande får i uppgift attreflektera kring sitt eget lärande, så kan det i längden bliviktigare för elevens utveckling än lärarens återkoppling<strong>och</strong> bedömning.” (Berge <strong>och</strong> Blomqvist 2012, s. 177)


Framgångsrikt lärandeLärarens betydelse• Goda ämnesdidaktiska kunskaper• Skapa en undervisning som inkluderar eleverna• Skapa tydliga ramar <strong>och</strong> regler som elevernaförstår <strong>och</strong> är delaktiga i• Ha höga förväntningar på eleverna• Ge eleverna feed-back på det arbete de utför <strong>och</strong>lär eleverna självvärdering• Se till att föräldrarna blir intresserade <strong>och</strong>inkluderade i skolarbetet (Hattie 2009)


• Språkutveckling sker i språkanvändning• Språkutveckling sker bäst i sammanhang däreleverna är engagerade• Detta gäller även för skrivutveckling


Att få synas för det man vill ska synas


Om DennisNär skrivandet bliren läkande process


denken ska tilldu <strong>och</strong> jag <strong>och</strong> pärskaprata i dag.Dennis jag slutaridag farväl


Hej Benkt!HuR mår DU Jag mår BraN U är det snart jul vad önskarDu? Jag Vill inte Byta skolaför att Den Härskolan är BraP.S.Skriv tillBakaglad julöDennis


H ej Benkt. i dag Lysersolendet är skönt. H ur mår du.Jag mår bra för attsolen lyser <strong>och</strong> för attdet är varmt ute. duborde vara ute du också. jagtror att du komeratttycka att det var skönt uteidag. Vi ska ha jumpaidagVåren börjar att koma igen. H ej dåPS. Jag tycker attdu bordevila dejidag krya på dejH elsningar Dennis


Chef över djuren


PojkenEn gång för ungefär nio år sedan började det en pojke i en skola. I början hade hansvårt med engelska, matte, läsa, skriva osv. I sin förra skola hade denna pojke blivitmobbad <strong>och</strong> inte haft några vänner. Men i den nya skolan vände allt. Efter att ha gått iden nya skolan, har denna pojke fått lära sig att läsa, skriva, matte, engelska osv. Dettahade då inte hänt i en förra skolan han gick i. I den nya skolan som hade döpts efter ettträd som stod på gården, fick denna pojke det stöd han behövde. I början var detsvårt, eftersom han ofta fick sina så kallade utbrott. Vid dom tillfällena kunde han göraallt, skrika, svära, ja allt. Men efter varje utbrott då han hade lugnat sig, kände han sigsom en plåga. Han frågade sig själv ”varför”?Pojken hade ibland samtal med rektorn. Dom pratade om vad som hade hänt <strong>och</strong>varför. Pojken kämpade i flera år <strong>och</strong> var ibland hos rektorn ör samtal. Men när dennepojke började i trean, började ha att skriva lappar till denna rektor. Första gången hangjorde det, så förväntade han sig inte ett svar på brevet. Men dagen efter i sin låda sålåg det ett kuvert. Pojken undrade vem som hade skrivit till honom. Det stod inget påkuvertet men han läst brevet. Längst ner på pappret stod det ”hälsningar Bengt”. Senbörjade de skriva till varandra. Men det var inte allt. Pojken började också skriva


erättelser till honom. Och det tyckte han var spännande.Efter att han slutat femman <strong>och</strong> börjat sexan så fick denna pojke inte mer några utbrott.Varför han inte fick det var tack vare alla dom som hade hjälpt pojken att behärska sinautbrott. I dag går denna pojke i nian, men har fortfarande svårt för engelska <strong>och</strong> matte.Annars går det som en dans på röda rosor.Jag vill bara tacka för all hjälp jag har fått från dig Bengt <strong>och</strong> lärarna jag haft. Idag vet jagvad jag vill bli <strong>och</strong> det ska jag också bli. Och jag gör allt för att bli det jag vill. Jag haralltid tyckt om djur <strong>och</strong> natur. Men speciellt blommor. Därför ska jag försöka bliträdgårdsarbetare i något slag inom trädgård.Denna skola som var döpt efter ett träd var………<strong>och</strong> rektorn på denna skola var Bengt….samt denna pojke var Dennis…….Med vänliga hälsningar Dennis


Pojkar läser bara om män också läserPublicerad 2013-04-08 09:14.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!