Västsvenska paketet - Europa

Västsvenska paketetMKB för arbetsplanVäg 158, delen förbi Askims centrumÖkad framkomlighet för kollektivtrafikenGöteborg stad, Västra Götalands länSeptember 2011, Objektnr:102364

Innehåll1 Inledning...............................................................................................................91.1 Bakgrund, Problem, Syfte..............................................................................91.2 Tidigare utredningar, samråd och beslut.................................................. 131.3 Avgränsningar.............................................................................................. 141.4 MKB-arbetet................................................................................................ 161.5 Generella förutsättningar........................................................................... 162 Vägförslaget..................................................................................................... 192.1 Trafikförhållanden........................................................................................ 192.2 Nollalternativ.............................................................................................. 202.3 Utbyggnadsförslag.................................................................................... 203 Miljö.................................................................................................................... 213.1 Nuläge........................................................................................................... 213.2 Miljöskyddsåtgärder...................................................................................223.3 Effekter och konsekvenser.........................................................................224 Hälsa och säkerhet........................................................................................ 234.1 Nuläge ......................................................................................................... 234.2 Miljöskyddsåtgärder...................................................................................274.3 Effekter och konsekvenser........................................................................ 285 Hushållning med naturresurser.................................................................. 315.1 Nuläge........................................................................................................... 315.2 Miljöskyddsåtgärder.................................................................................. 315.3 Effekter och konsekvenser......................................................................... 316 Miljöpåverkan under byggnadstiden.........................................................326.1 Allmänt.........................................................................................................326.2 Aktuellt projekt...................................................................................................326.3 Miljöskyddsåtgärder......................................................................................... 337 Samlad bedömning........................................................................................ 347.1 Miljökonsekvenser...................................................................................... 347.2 Miljökvalitetsnormer.................................................................................. 347.3 Uppfyllelse av miljömål .............................................................................358 Fortsatt miljöarbete.......................................................................................378.1 Miljöskyddsåtgärder...................................................................................379 Samråd ..............................................................................................................37Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90www.trafikverket .se5TRAFIKVERKET september 2011.

ArbetsplanAskim1/800Askims torgHult1/900A2/0002/100B2/2002/3001582/400AskimsbadetC2/500Trollåsvägen2/6002/7002/8002/9003/0003/100Hovåsskolan60 50 100 m© Göteborgs stad3/200Karta åtgärder E2VägkantBullerskyddBusshållplatsHovåsskolanse vidare under kapitel 2

SammanfattningDenna MKB ingår i arbetsplan för rubricerat projekt som är en del av åtgärdspaketetlängs länsväg 158, sträckan Pilegården-Hovåsmotet. Arbetsplanens syfte i planeringsprocessenär att bland annat säkerställa markåtkomst för planerade åtgärder.Efter arbetsplanens fastställande genomförs detaljerad bygghandlingsprojekteringoch byggnation.Huvudsyftet med miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, är att den ska ge en samladbild över planerade åtgärder samt de effekter och konsekvenser som kan antasuppstå för miljön. MKB:n ska godkännas av länsstyrelsen samt utgöra grund förbeslut av åtgärder för fortsatt planering.Länsväg 158 (Säröleden) går mellan västra Göteborg och Kungsbacka och är av riksintressesom kommunikationsstråk. Den aktuella sträckan som behandlas i dennaMKB sträcker sig förbi Askims centrum, en sträcka på 1,4 km. Åtgärderna anses intemedföra betydande miljöpåverkan enligt Länsstyrelsens beslut 2011-05-09.Hastighetsbegränsningen är 70 km/tim. Större delen av sträckan har idag separatabusskörfält.Det främsta problemet på sträckan mellan Järnbrottsmotet och Hovåsmotet bedömsvara den bristande framkomligheten för kollektivtrafiken. Det övergripandemålet för projektet är att skapa bättre förutsättningarPå den aktuella vägsträckan förbi Askims centrum kommer ett genomgåendebusskörfält att skapas genom att vägen breddas på en sträcka av 600 m i södergåenderiktning. De sex hållplatserna på sträckan kommer att flyttas ut från busskörfältet.Vid gång- och cykelbron kommer den västra busshållplatsen dessutom attförskjutas ca 50 m söderut, övriga flyttas max 20 meter i sidled.Gång- och cykelbron vid Trollängen, söder om Askims torg, kommer att påverkas.Den befintliga trappan ner till busshållplatsen kommer att tas bort och den flyttadehållplatsen nås via rampen. Eventuellt kan man komplettera med en ny trappa,beroende på konstruktionen. Befintligt bullerplank som berörs av breddning och/eller flyttade hållplatser flyttas till nytt läge som anpassas för att inte försämra bullersituationeni förhållande till innan byggnation.Intrånget är relativt litet och sker i framför allt skräpmark. Inga värdefulla områdenpåverkas. Med flyttade skärmar kommer bullernivåerna att bli samma som förebyggnationen eller eventuellt bättre och gällande riktlinjer underskrids. Det skapasett överskott av jordmassor på ca 6000 m 3 .Tillgängligheten till busshållplatsen vid Trollhängen förändras och konsekvensenblir något längre gångsträcka för några och kortare för andra om man inte kan skapaett nytt läge för trappan från gång- och cykelbron.7

1 Inledning1.1 Bakgrund, Problem, SyfteVästsvenska paketetKort bakgrundI Göteborgsregions måldokument ”Uthållig tillväxt” så framgår att regionen - medGöteborg som kärna - skall utvecklas till att bli en attraktiv, hållbar och växanderegion. Utgångspunkten är att arbetsmarknaden skall växa från nuvarande cirka 1miljon till 1,5 miljoner människor. Regionens kärna - med Göteborgs centrala delar- skall stärkas genom en kraftfull utbyggnad och ökad tillgänglighet. Utvecklingenskall även koncentreras utmed utpekade infartstråk till och från Göteborg.Översikt, objekt som innefattas i detVästsvenska paketet.En del i måldokumentet som nämns ovan är K2020 (Framtidens kollektivtrafikinom göteborgsområdet). Det är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen,Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västtrafik.Politikerna inom regionen har lagt fast målet för K2020, där minst 40 % avresorna skall ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär mer än en fördubblingav kollektivtrafikresandet. Man pekar på framgångsfaktorer för att fler skall viljaåka kollektivt och det är enkelhet, snabbhet, pålitlighet och det skall vara tryggt ochsäkert. För mer information, se www.k2020.seDet Västsvenska paketet syftar till att skapa förutsättningar för och till viss del bidratill att uppfylla regionens vision med politiskt antagna mål vad gäller• en större arbetsmarknadsregion,• en attraktiv regionkärna,9

• en konkurrenskraftig kollektivtrafik,• en god livsmiljö,• en stärkt konkurrenskraft för näringslivetMiljöpåverkanDen politiskt antagna inriktningen enligt ovan baseras ytterst på det övergripandemålet att uppnå det ”Hållbara samhället”. Utöver både nationella, regionala ochlokala miljömål, så bidrar bl.a. K2020 och det Västsvenska paketet till denna måluppfyllelse.De ingår ju i ”en omställningsprocess”, där t ex förtätning av bebyggelse,minskad biltrafik, kraftigt ökat kollektivresande, ett mer hållbart godstransportsystem,samt ökat cyklande och gående, sammantaget bidrar till en kraftfull och positivpåverkan på nuvarande miljöförhållanden (utan möjlighet att mäta effekterna påobjektsnivå, men väl på systemnivå).InfrastrukturenFör att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt behövs en utvecklingav infrastrukturen. En utvecklad infrastruktur bidrar till målet att skapa en regionförstoringoch ett hållbart samhälle. Den bidrar till förutsättningar för en expanderadarbetsmarknad, ökad sysselsättning, vidgad marknad för varor och tjänster ochytterst till en ekonomisk tillväxt. Utifrån målet att uppnå ett mer hållbart transportsystemså krävs:• en attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet,• ett kapacitetsstarkt järnvägssystem, samt• hög tillförlitlighet för näringslivets transporterTrängselskattenTrängselskatten är en viktig del av det Västsvenska paketet och utgör nästan hälftenav den totala finansieringen. Syftet med trängselskatten är att:• motverka trängsel,• bidra till minskad miljöpåverkan,• bidra till en medfinansiering av paketetSkatten inför den 1 januari 2013. Utöver ovan nämnda syfte så utgör den även ettbidrag till att skapa en attraktiv, hållbar och växande region.Initiala åtgärderDet Västsvenska paketet - som totalt omfattar 34 mdkr - inleds med ett stort antalinfrastrukturåtgärder och då främst vad gäller kollektivtrafikens ökade krav påframkomlighet, men även andra trimningsåtgärder (kopplade till effekten av trängselskattesystemetoch åtgärder som underlättar alternativa vägval) längs befintligagator och vägar i syfte att skapa bättre framkomlighet, högre trafiksäkerhet ochbättre miljö (bl. a minskat trafikbuller). Dessa initiala åtgärder är absolut nödvändigaför att möta det starkt ökade kollektivresandet när trängselskatten införs.Åtgärderna fokuseras på både statligt (väg E6, E20, E45, E6.20, E6.21, 40, 155,158) och kommunalt vägnät (Nya Alléstråket, Södra vägen, Övre Husargatanm fl.). Dessutom ingår plattformsförlängningar längs pendeltågsträckor och10

pendelparkeringsplatser vid viktiga bytespunkter. Planeringen för dessa åtgärderpågår och inriktningen är att de flesta är trafikklara senast i december 2012 det villsäga omedelbart före trängselskattens införande.Övergripande mål och strategierSom grund för arbetet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjningför medborgare och näringsliv”. Detta mål har sedan våren 2009 förtydligatsi form av två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripandemålet är oförändrat. Av regeringens proposition, 2008/09:93 framgår att de nya måleninte innebär någon ny inriktning på arbetet utan endast är ett annat sätt att förtydligadet övergripande målet, jämfört med de tidigare formulerade sex delmålen.Aktualitet och finansieringObjektet ingår i det Västsvenska paketets initiala åtgärder. Finansieringen av objektetfinns för genomförande under 2011 till 2012.Väg 158, delen förbi Askims centrumDet aktuella projektet berör länsväg 158 (Säröleden) som går i nord-sydlig riktningmellan västra Göteborg och Kungsbacka. Den aktuella sträckan ligger i GöteborgsStad och är en av tre arbetsplaner mellan Pilegården och Hovåsmotet. Denna MKB,miljökonsekvensbeskrivning ingår i arbetsplan för väg 158, delen förbi Askims centrum.Den aktuella sträckan är cirka 1,4 km lång och hastighetsbegränsningen är 70km/tim. Vägen är en mötesfri flerfältsväg med en signalreglerad plankorsning vidHults Sörgårdsväg mot Askims badplats. Delar av sträckan har i dagsläget separatabusskörfält.Sträckan Pilegården-Hovåsmotet är hårt trafikbelastad under vissa tider på dygnetvilket resulterar i att kollektivtrafikens effektivitet begränsas. Trafiken är starktpräglad av arbetspendling vilket medför att belastningen under maxtimma är hög.Det är därför önskvärt att genomföra åtgärder på sträckan som delvis löser kollektivtrafikensframkomlighet.Bullerskärmarna längs vägen skaparen transportkorridor som är avskärmadfrån samhället. På delar avsträckan finns separata busskörfält.Under de senaste åren har utbyggnad av busskörfält genomförts på delar av sträckan.Trafikverket vill nu fullfölja och komplettera med busskörfält på återstående11

delar av sträckan samt att flytta ut busshållplatserna från vägen för att förhindra attde lokala bussarna, som kör sträckan ofta, stannar mitt i busskörfälten och därmedhindrar expressbussarnas och de regionala bussarnas framkomlighet. Bussarnasframkomlighet kommer därmed att öka.Lokalbussar som stannar vid hållplatsernablockerar för snabbare bussar somkommer bakifrån.12

1.2 Tidigare utredningar, samråd och beslutTidigare utredningarI ett tidigt skede togs initiala PM fram för de olika delobjekten i det västsvenskapaketet. Dessa PM redovisar problembilden samt föreslagen inriktning för de olikaobjekten.En förstudie för sträckan Pilegården -Hovåsmotet har föregått denna arbetsplan. Iförstudien beskrivs projektet och förutsättningarna utreds i samråd med länsstyrelsenoch särskilt berörda. Förstudien belyser problembilden för sträckan samt gerförslag till åtgärder.SamrådSamråd har under tidigare skeden hållits mellan Trafikverket, Länsstyrelsen, Göteborgsstad och Västtrafik. Under det förberedande arbetet med Västsvenska paketethar samråd skett med Göteborgs stad. Infrastrukturmöten med Länsstyrelsen ochGöteborgs stad har hållits angående hela Västsvenska paketet på följande datum: 26april 2010, 12 maj 2010, 20 augusti 2010, 21 december 2010.Den 7 december 2010 har samråd skett med Västtrafik för hela Västsvenska paketet.Under förstudien genomfördes ett samrådsmöte den 8 februari 2011 med Länsstyrelseni Västra Götalands län angående sträckan väg 158 delen Pilegården – Hovåsmotet.Ett samråds-/informationsmöte med allmänheten hölls den 8 mars 2011 påHovåsskolan. Inga särskilda miljöfrågor har uppkommit mer än bullersituationen.BeslutLänsstyrelsens i Västra Götalands län beslutade 2011-05-09 att projektet inte antasmedföra betydande miljöpåverkan.Förstudien blev antagen beslutshandling i maj 2011 efter utställelse mellan 18 apriloch 9 maj. Trafikverket tog beslut om fortsatt arbete 2011-05-23.Övergripande målRiksdagen antog i maj 2009 nu gällande transportpolitiska mål som syftar till attsäkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjningför medborgare och näringsliv i hela landet. Riksdagen har brutit ned dessamål i funktionsmål och hänsynsmål där funktionen avser tillgänglighet och hänsynsmålenavser säkerhet, miljö och hälsa.Västra Götalandsregionen har antagit regionala mål: EU-målet ”Regional konkurrenskraftoch sysselsättning” ska stärka regionernas konkurrenskraft och ökasysselsättningen.Göteborg stads mål är bland annat att skapa god livsmiljö och förutsättningar förtillväxt genom utveckling av kollektivtrafik, järnvägar och vägar. Målen har brutitsner i 5 delmål som syftar till en attraktiv, hållbar och växande region.13

Askim1/9001/800Satsningarna på länsväg 158 ingår i det Västsvenska paketet som syftartill att bland annat stärka regionens attraktions- och konkurrenskraftsamt förbättra den goda livsmiljön. Det övergripande målet äratt skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken och på så vis ökaandelen personer som reser kollektivt. Planerade åtgärder ska uppfyllamål som fastställts på nationell, regional och lokal nivå.2/1002/000ProjektmålUtifrån förstudien och genomförd funktionsanalys har ett antal projektmållyfts fram. Dessa har utvecklats i arbetsplanerna för respektivedelområde.• ökad framkomlighet för kollektivtrafik och övriga fordon som trafikerarväg 1582/200• ökad trafiksäkerhet avseende både fordonstrafik och oskyddadetrafikanter2/300• ökad tillgänglighet för resenärer med kollektivtrafik utmed väg 158• minska barriäreffekter utmed väg 1582/400• planerade åtgärder ska vara kostnadseffektiva för anläggning, driftoch underhåll2/500• resultera i en god arbetsmiljö, under både anläggningstiden ochden efterföljande driften.• beakta kollektivtrafiken, dispenstrafik och övriga breda fordon2/600• bullernivåerna ska inte försämras jämfört med före byggnation.2/7001.3 AvgränsningarI arbetsplanen studeras möjliga utformningar för det valda alternativetoch konsekvenserna av dessa liksom möjliga skyddsåtgärder.2/8002/9003/000Enligt väglagen och miljöbalken skall det till varje arbetsplan upprättasen miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Denna MKB syftar tillatt ge beslutsfattare och intressenter information om rådande miljöförhållandenoch möjliga effekter och konsekvenser av det föreslagnaprojektet. MKB:n för den planerade ombyggnaden av väg 158 ska lyftafram och belysa miljöaspekter som är relevanta för utredningsområdeti förhållande till projektets art. Avgränsningarna har delvis gjortsutifrån Länsstyrelsens yttranden från förstudiens samrådshandling,daterad april 2011.3/100Geografisk avgränsning0 50 100 m3/200Gräns arbetsplanUtredningsområdet från förstudien är uppdelat i tre delområden längsväg 158 mellan Pilegården och Hovåsmotet. Denna MKB innefattas iarbetsplan för delsträckan förbi Askims centrum, den mellersta av de14

tre delområdena. Det aktuella utredningsområdet sträcker sig längs väg 158 cirka250 meter söder om vägskälet vid Askims stationsväg till cirka 750 meter norr ombron i Hovåsmotet. Längs hela sträckan finns också en avgränsning i bredd på 50meter från vägen. Influensområdet är dock bredare och innefattar även områdensom till exempel påverkas av buller.Behandlade miljöfaktorerI Länsstyrelsens yttrande, daterat 2011-05-09, gjordes bedömningen att projektetinte antogs medföra betydande miljöpåverkan. För det fortsatta arbetet underströkLänsstyrelsen vikten av att behandla frågor rörande buller, risker och vatten ochnaturvårdsfrågor. Mer specifikt innebär detta att följande aspekter har studerats:• Inte försämra bullersituationen och i viss mån luftkvaliteten• Barriäreffekter• Påverkan och konsekvenser för vattenmiljön i området• Påverkan på naturmiljön i områdetGenom att studera ovanstående kan ombyggnaden miljöanpassas och betydelsefullavärden i området beaktas och bevaras.Bortvalda miljöfaktorerDet finns inga objekt eller funktioner i närområdet som nyttjas av det rörliga friluftslivetoch kommer därmed inte att behandlas i denna MKB. Åtgärderna påverkarinte heller några naturresurser (grus och berg, jordbruk och skogsbruk) förutomvatten, vilket gör att denna rubrik inte finns med i dokumentet. Inte hellernågra kulturmiljöer ligger så till att de kan påverkas av arbeten på eller omkring väg158. Inga åtgärder kommer göras i det område där Otterbäcken rinner under väg 158i höjd med Hovås skola och beskrivs därmed inte vidare.Utredningsområdet som är beläget nära Askimsfjorden gränsar till områden medsärskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskapsamt havsområde med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv och/elleryrkesfiske. Cirka 150 meter väster om väg 158 ligger Hult-Åsen som är ett kommunaltnaturreservat. Cirka 0,7 km öster om vägen ligger också Sandsjöbacka som ärnaturreservat och Natura 2000-område. Områdena bedöms dock inte påverkas avdetta projekt med hänsyn till åtgärdernas begränsade utbredning och påverkan.Tabellen nedan redovisar vilka miljöfaktorer som kommer behandlas i denna MKBsamt vilka faktorer som valts bort då dessa inte anses påverkas i nämnvärd utsträckningi just detta projekt.15

MiljöintressenBevarandeintressenLandskapsbildNaturmiljöKulturmiljöFriluftslivHälsa och säkerhetBullerBarriäreffekterLuftföroreningarFörorenad markRiskhanteringMarkanvändning/naturresurserKommunal planeringNaturresurser exkl vattenVattenresurser1.4 MKB-arbetetBortvaldamiljöfaktorerXXXBehandlademiljöfaktorerXXXXXXXXXMiljökonsekvensbeskrivningen som krävs enligt väglagen och miljöbalken redovisassom en egen del utav arbetsplanen. Arbetet har följt Trafikverkets riktlinjer iform av handböcker och rekommendationer samt väglagen, VVFS 2007:223, ochdärigenom miljöbalken.Miljökonsekvensbeskrivningen ska ses som ett verktyg för att miljöanpassa projektetoch bidra med kunskap och information till olika intressenter. MKB-dokumentetär en del av arbetsplaneprocessen och möjliggör att miljöaspekter integreras ochbeaktas i ett tidigt skede.MKB:ns arbete utgår från det material och resultat som redovisats och framkommiti förstudien och sedan fördjupats. Arbetet med MKB:n pågår parallellt med projekteringenoch framtagandet av arbetsplanen. Befintliga förutsättningar har analyseratsoch avgränsats utifrån de faktorer som bedömts vara av störst vikt utifrån deplanerade åtgärderna.En bullerberäkning har gjorts till markägarmötet, underlaget har sedan arbetats ini MKB:n. Kontakter har tagits med Länsstyrelsen och kommunen i frågor rörandetill exempel förorenad mark och ledningar.1.5 Generella förutsättningarKommunal planeringAskim ingår i Göteborgs tätortsbebyggelse och ligger i område med detaljplan.Stadsdelen är en utpräglad bostadsdel och en stor resurs för Göteborg när det gällerattraktiva boendemiljöer och arbetskraft. Huvuddelen av bebyggelsen utgörs avbostäder som domineras av villor. Flerfamiljshus förekommer främst kring Askimstorg och vid Pilegården. Askims befolkning består till stor del av barnfamiljer.Länsväg 158 (Säröleden) går i nord-sydlig riktning genom Askim. Med anslutningtill E6.20 vid Järnbrottsmotet i norr och E6/E20 vid Kungsbacka i söder är vägenen viktig transportled för boende i Askim men också för Kungsbackaborna och helaGöteborg. Arbetspendlingen i området är hög då den arbetsföra befolkningen huvudsakligenarbetar utanför stadsdelen.16

Utsnitt från kommunens karta förmarkanvändning.Markområdet utmed väg 158 utgörshuvudsakligen av grönytor med naturmark,impediment och parkmark.Parallellt med vägen löper mindrelokalgator vilka omges av låg bebyggelse,främst bostäder.Samråd har skett med stadsbyggnadskontoret och två detaljplaner berörs av de föreslagnaåtgärderna: detaljplan nr. 3775 där nytt vägområde går in något i områdeavsett för lokaltrafik vid sektion 2/000 samt nr 4398 där den nya placeringen avbusshållplatsen delvis hamnar inom område avsett för parkmark vad sektion 3/030.Enligt Göteborgs Översiktsplan råder ett generellt förbud att uppföra byggnader tillett avstånd av 12 m enligt väglagen. Utefter väg 158 har det byggnadsfria avståndetutökats till 30 m. Bestämmelserna gäller inte inom områden med detaljplan eller föråtgärder för vilka detaljplan krävs.RiksintressenVäg 158 är av riksintresse för kommunikation och är reglerad genom vägrätt ochdetaljplan. Göteborgs kust och skärgård ingår i riksintresset för högexploateradkust enligt miljöbalken 4 kap 4§ och har sin östra kant vid väg 158. Öster om väg158 ligger Sandsjöbacka som är av nationellt intresse (naturreservat och Natura2000-område). De planerade åtgärderna kommer inte att påverka riksintressenasvärde negativt.17

2 Vägförslaget2.1 TrafikförhållandenArbetsplanAskim1/800Askims torgAktuell del av väg 158 är utformad med två genomgående körfält varderariktningen med separerad mittremsa i form av mitträcke. På storadelar av sträckan förekommer separata busskörfält. Skyltad hastighetär 70 km/h. Hela sträckan har vägbelysning i form av belysningsstolparsom är placerade i mittremsan. Mittremsan har försetts medstängsel av säkerhetsskäl. På sträckan finns en större plankorning medavkörsramper och ljusreglering (Hults Sörgårdsväg/Trollåsvägen).Dessutom finns en gång- och cykelbro i den norra delen och en gångochcykeltunnel i den södra. Det finns inga direktutfarter eller andraanslutningar till vägen.HultAB1/9002/1002/000Göteborgs stad har gjort trafiksimuleringar och beräknat trafikprognoserför år 2013 samt 2033. Trafiksiffrorna skiljer sig inom områdetoch nedan visas hur de beräknas se ut på de olika delarna med ochutan trängselskatt. Med trängselskatt, innebär att de initiala åtgärdernasom detta projekt föreslår, är utförda. Andelen tung trafik beräknasvara 4 %.år 2013 norr mitt söderUtan åtgärder och trängselskatt år2013Med åtgärder och trängselskatt år2013Med åtgärder och trängselskatt år203325 500 24 100 23 30024 500 23 300 22 40028 900 27 500 26 400Askimsbadet1582/2002/3002/400C2/500TrollåsvägenKollektivtrafikUtpendlingen från stadsdelen Askim är förhållandevis stor. I jämförelsemed hela Göteborg reser fler med bil och moped och färre åker kollektivteller cyklar. I området kring Askim är användandet av kollektivtrafiklägst i hela Göteborg. Kollektivtrafiken rör sig i nord – sydligriktning och är mest koncentrerad till väg 158 och Gamla Särövägen.Sedan Säröbanan lades ner 1965 och byggdes om till gång- och cykelvägfinns ingen spårbunden trafik i Askim. Det finns sex busshållplatseri varje riktning mellan Hovåsmotet och Järnbrottsmotet men trotsdetta och en turtäthet med 15 minuters intervall väljer många människorandra sätt att resa. En orsak anses bero på bebyggelsestrukturensom leder till långa avstånd mellan bostad och hållplats.2/6002/7002/8002/900Oskyddade trafikanterGång- och cykelvägnätet är väl utbyggt och till viss del separerat frånbilvägar. Säröbanan som numera är gång- och cykelväg har obrutenförbindelse mot Göteborgs centrala delar. Samtliga passager föroskyddade trafikanter finns i anslutning till busshållplatserna. Viagång- och cykelvägar och lokalgator finns möjlighet att färdas parallelltlängs med båda sidor av vägen.0 50 100 m© Göteborgs stad3/0003/100Hovåsskolan3/200Karta åtgärder E2VägkantBullerskyddBusshållplatsHovåsskolan19

TrafiksäkerhetUnder perioden 2006-2010 har 32 olyckor inträffat på sträckan mellan Pilegårdenoch Hovåsmotet. Två av dessa olyckor har klassats som svåra olyckor medan deövriga är lindriga olyckor. Den vanligast förekommande olyckan är en så kallad upphinnandeolyckasom ofta sker vid köbildning eller vid plankorsningarna men blirnormalt inte så allvarliga eftersom hastigheten ofta är låg. Singelolyckor har ävenvarit vanligt förekommande men skadeutfallet har sällan varit allvarligt.Den tredje mest förekommande olyckstypen har varit korsandeolyckor vid signalregleradekorsningar. Vid denna olyckstyp finns en betydande risk för allvarligaskador och plankorsningarna får anses vara sträckans svagaste punkt utifråntrafiksäkerheten.Inga viltolyckor med personskador har skett på sträckan under perioden enligt Trafikverketsrapportsystem Strada.2.2 NollalternativNollalternativet utgör ett jämförelsealternativ som speglar vilka effekter och konsekvensersom uppstår om planerade åtgärder inte kommer till stånd. För att jämföramed nollalternativet fastställs en framtida tidpunkt prognoser och jämförelsetalkan räknas fram till. I detta projeket är jämförelseåret 2033.I nollalternativet bibehåller väg 158 dagens fysiska förutsättningar samtidigt somsamhället i övrigt, trafiken och Göteborg fortsätter att utvecklas på samma sätt somidag. Översiktsplanen och olika prognoser används för att kunna säga något om entrolig utveckling.2.3 UtbyggnadsförslagÅtgärderna avser breddning av befintlig väg med ett extra körfält samt flyttning avsex stycken busshållplatser. I förekommande fall genomförs förändringen inom denzon om 12 m (30 m) som finns reserverad för vägområdet utmed befintlig väg. Omfattningenav de åtgärder som kommer att göras innebär att nuvarande vägkant ocheller busshållplats flyttas utåt med ett eller två körfält.För att ge plats åt detta extra körfält kommer befintligt bullerplank flyttas och höjasalternativt byggs nya plank som är högre än dagens i nytt läge. Vid gång- och cykelbronvid Trollängen, söder om Askims torg, kommer den befintliga trappan atttas bort för att göra plats åt bussfilen. Denna busshållplats kommer att flyttas ca 50meter söderut, övriga ligger kvar eller flyttas max 20 meter.De dagvattendiken längs vägen som kommer att påverkas, kompenseras och i trångapassager kan det bli nödvändigt med makadamdiken med dränbotten för att klaraavrinningen.Andra möjliga lösningarMöjligheten att flytta trappan på gång- och cykelbron istället för att ta bort den,kommer att övervägas men är beroende på hur övrig konstruktion kommer attutformas.20

3 MiljöDetta kapitel grundar sig på information som är inhämtat från platsbesök och inventeringsunderlagoch yttrandesynpunkter från Länsstyrelsen i Västra Götalandslän samt underlag från Göteborgs Stads översiktsplan.Inom delområdet förbi Askims centrum finns inga skyddsvärda ytor eller riksintressenmer än väg 158 som själv utgör riksintresse för kommunikation. Riksintressetför högexploaterad kust enligt miljöbalken har sin östra kant i väg 158.Inga åtgärder kommer heller göras som påverkar Otterbäcken som rinner under väg158 i höjd med Askims skola.3.1 NulägeLandskapsbildAskim ligger i södra Göteborg med närhet till både hav och skärgård i väster samtfridfullt och vackert skogs- och hedlandskap i öster. Topografin i området är varierandemed bergkullterräng och låglänta områden med odlingsmark. Askim präglasav villastadens karaktär även om det förekommer områden med flerfamiljshus ochrester från äldre tiders jordbruksbebyggelse.Landmärken som bidrar till att ge platser och områden identitet är framföralltAskims Kyrka som ligger strax öster om Hovåsmotet samt Radiomasten som stårvid Järnbrottsmotet. De två gång- och cykelbroarna över väg 158 vid Trollängen ochPilegården bidrar också till orienteringen utmed sträckan.Gång- och cykelbron vid hållplatsTrollängen.Området är starkt påverkat av vägen och dess trafik och från väg 158 har man begränsadutblick över stadsdelen och det omgivande landskapet. Dels följer vägenden låglänta topografin och dels växer naturlig vegetation i mer eller mindre tätabestånd utmed vägen och skymmer sikten. På stor del av sträckan finns bullerskyddi form av vegetationsklädda jordvallar samt bullerplank, vilket ytterligare begränsarkontakten med omkringliggande miljöer.21

ArbetsplanAskim1/800Askims torgNaturmiljöInom delsträckan finns inga utpekade naturvärden. Eftersom bullerplankenär placerade ganska nära vägen finns det inte mycket vegetationi vägområdet.Hult1/9003.2 Miljöskyddsåtgärder2/000Inarbetade miljöskyddsåtgärderInga åtgärder är planerade som berör denna rubrik.2/1003.3 Effekter och konsekvenser2/200NollalternativLandskapsbildInga kända förändringar finns som kommer att påverka landskapsbilden.1582/3002/400NaturmiljöNaturmiljön i vägområdet skulle förbli oförändrad utifrån dagens situation.Inga nya intrång skulle göras i kringliggande grönytor ellerplanlagda ytor.HovåsskolanAskimsbadet2/6002/7002/5002/800TrollåsvägenUtbyggnadsalternativLandskapsbildBefintliga bullerplank och vägräcken flyttas i sidled ut från vägen vilketinnebär att bakomliggande vegetation tas bort. Åtgärderna innebäräven att vägutrustning med vägräcken, skyltar och portal vid bronkommer att ges en ny placering.De bullerplank och hållplatser som flyttas kommer inte att påverkavägen eller områdets karaktär från idag. Utformningen av plankenkommer att anpassas till befintliga. De flyttade bullerplanken kan ökaden visuella barriären något både från vägen ut i samhället och inomsamhället där det kan bli svårare att se över vägen.2/9003/000Vid gång- och cykelbron vid Trollängen, söder om Askims torg, kommerett busskörfält anläggas i södergående riktning. För att ge platsåt detta extra körfält kommer befintligt bullerplank flyttas och bronbyggs om vilket kan innebära att den befintliga trappan tas bort. Gångochcykelbron kommer därigenom få ett nytt utseende vilket kommerpåverka områdets intryck. Förändringen kommer dock snart att smältain i omgivningen och det förändrade intrycket blir vardag.220 50 100 m3/1003/200HovåsskolanKarta naturmiljöoch kulturmiljö E2FornminneFornminne linjeVåtmarksinventeringKommunalabevarandeprogramNaturreservatFornminne ytaNaturmiljöÅtgärderna innebär inte att några utpekade naturvärden längs delsträckanpåverkas. Dagvattendikena kommer att ha samma kapacitetsom idag.

WSP 1234 Hälsa och säkerhet4.1 NulägeBullerBuller brukar anges som ekvivalent nivå, medelvärde under en bestämd tidsrymd,och som maximal nivå, vilket motsvarar en enstaka händelse. På denna typ av vägmed en kontinuerlig, hög trafikmängd är den ekvivalenta nivån mest intressant.Sovrum inyproduktionStorstadsgataDiskotektSmärtgränsSvagastuppfattbaraljud0 50 100 150 190 dBAHögsta ljudnivå194 dBASvagt vindbrusNormalt samtalStartandelångtradareI närheten avjetplanTrafikverket har genom beslut 2001 antagit allmänna råd beträffande tillämpningav riktvärden för vägtrafikbuller. Riktvärdena för bostadsbebyggelse är antagna avRiksdagen och är bindande när åtgärder genomförs. För samtliga riktvärden gälleratt hänsyn ska tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Omutomhusnivåer inte kan reduceras enligt denna princip bör inriktningen vara att inomhusvärdenainte överskrids. Vid bestämning av bullernivåer är beräkning oftastmer tillförlitligt än mätningar. Trafikverket arbetar kontinuerligt med att förbättrasituationen för boende i befintlig miljö. Arbetet med buller i befintlig miljö är i förstahand inriktat på att reducera bullernivåerna vid bostäder där ljudnivån utomhusligger över 65 dB(A) ekvivalent och 55 dB(A) max inomhus.• En hastighetssänkningfrån 50 till 30 km/h sänkerbullernivån med 4 dBA.• En hastighetsminskningmed 10 km/h, i intervallet70–30 km/h, sänker igrova drag bullernivånmed 2 dBA.• En halvering av trafikmängdensänker bullernivånmed 3 dBA.Trafikverket tillämpar riktvärden med hänsyn till vilken typ av vägåtgärd som planeras.Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad gäller lägre riktvärden än i befintligmiljö. Till väsentlig ombyggnad avses till exempel omläggning av väg i ny sträckningeller väsentliga justeringar i plan och profil. Riktade ombyggnadsåtgärder somsyftar till att uppfylla trafikpolitiska mål är normalt inte att betrakta som väsentligombyggnad. I befintlig miljö tillåts högre riktvärden men den långsiktiga målsättningenär den samma som vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad. I det nu aktuellaprojektet bedöms åtgärden inte uppfylla kriterier för väsentlig ombyggnadeftersom förändringarna inte sker i nysträckning eller att det blir väsentliga förändringari plan och profil. Därmed kan riktvärden tillämpas för befintlig miljö, vilkaredovisas i tabell nedan.23

ArbetsplanAskim1/800Askims torgInomhusUtomhusMax EkvivalenlentMax Ekviva-VÄG(nattetid)uteplats)(vidBostäder 45 30 70 65HultASKIM 91:1571/900Arbetslokaler - 40 - 65Riktvärden för buller från vägtrafik i bostäder i befintlig miljö. Värdenaanges i dB(A).HULT 5:362/1002/000Beräkningar har gjorts på den trafiksituation som beräknas vara år2013 med och utan åtgärder och tränselskatt samt för år 2033. I beräkningarnaför nuläget 2013 räknar man med de bullerskydd i form avvallar och plank som finns idag. Värdena för de enskilda fastigheterna(ses i kartan nedan) ligger mellan 51 och 60 dB(A).HULT 1:18AskimsbadetHULT 1:22HOVÅS 68:251582/2002/3002/4002/6002/7002/500TrollåsvägenLuftföroreningarGöteborg har främst höga halter av kväveoxider och marknära ozon.Ozonet är dock till stor del härrörande från Europa. Biltrafiken orsakarutsläpp av kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, koldioxid ochkolmonoxid. Trafiken påverkar även partikelhalten och dieselbilarorsakar utsläpp av svaveldioxid. I takt med förnyelsen av bilparkenhar utsläppen per fordonskilometer minskat påtagligt då fordonensmiljöprestanda har blivit bättre. Eftersom den totala mängden fordonökar, blir luftsituationen i stort sett oförändrad.Utsläppen av koldioxid har varit relativt konstant sedan 1990. Halternaav kvävedioxider i luften har varit ganska konstanta de senastetvå decennierna. Partikelhalten har ökat något under de senaste åren,och höga halter blir det främst när bilar kör med dubbdäck.Normen för svaveldioxid har underskridits under de senaste åren ochårsmedelvärdet för Göteborg är 2-4 g/m3. I samband med att katalysatorerinfördes på bilar sjönk halten av kolmonoxid kraftigt i luftenoch man klarar miljökvalitetsnormen i Göteborg idag. Även miljökvalitetsnormenför bly klarar man i Göteborg.2/8002/9003/000ÄmneTimmedelvärdeDygnsmedelvärdeÅrsmedelvärdeAnmärkning(g/m3 luft) (g/m3 luft)(g/m3luft)Kvävedioxid 90 60 40 Timmedelvärdet får överskridas175 gånger per kalenderår(98-percentil) förutsatt attföroreningsnivån aldrigöverstiger 200 g/m3 luft underen timme mer än 18 gånger perkalenderår.HOVÅS 460:103/100HOVÅS3:403EkvivalentljudnivåPrognosåretDygnsmedelvärdet fåröverskridas 7 gånger perkalenderår (98-percentil).Fastigheter240 50 100 m3/200HovåsskolanHovåsskolanGräns arbetsplanLeq 24 (dBA)70Bullenivåer år 2013 med prognostiseradtrafik. Värdena är samma förebyggnation som efter. Höjden på deflyttade planken är beräknade efterde fastigheter som är markerade .

Svaveldioxid 200 100 - Timmedelvärdet får överskridas175 gånger per kalenderår(98-percentil) förutsatt attföroreningsnivån aldrigöverstiger 350 g/m3 luft underen timme mer än 24 gånger perkalenderår.Kolmonoxid - 10-milligram/m3 luftBly - - 0,5Partiklar,PM10Dygnsmedelvärdet fåröverskridas 7 gånger perkalenderår (98-percentil)förutsatt att föroreningsnivånaldrig överstiger 125 g/m3 luftmer än 3 gånger per kalenderår.- 50 40 Dygnsmedelvärdet fåröverskridas 35 gånger perkalenderår (90-percentil).Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormerför utomhusluftinfördes i miljöbalken 1999 och destår för lägsta acceptabla luftkvalitetinom ett geografiskt område.Från och med 1 januari 2010 gällermiljökvalitetsnormer i utomhusluftför bensen och ozon och 1 januari2013 gäller miljökvalitetsnormer iutomhusluft för arsenik, kadmium,nickel och bens(a)pyren. Det ärkommunens ansvar att kontrolleraatt miljökvalitetsnormerna uppfylls.För ämnen som riskerar attöverskrida miljökvalitetsnormenska åtgärdsprogram tas fram.Länsstyrelsen i Västra Götaland har för Göteborgs del fastställt åtgärdsprogram förkvävedioxid och partiklar. Programmen innehåller åtgärder för att klara miljökvalitetsnormerna,och de fastställdes i maj 2006. Under år 2008 gjorde länsstyrelsenen uppföljning av åtgärdsprogrammen och de flesta åtgärderna är antingen genomfördaeller påbörjade. Vad gäller innehållandet av miljökvalitetsnormerna gäller följandeenligt uppföljningen:• Årsmedelvärdet för kvävedioxid klaras i Göteborg, med undantag för destora trafiklederna.• Årsmedelvärdet för partiklar klaras i de mätningar som har gjorts i taknivå.Troligen innehålls normen även i gatunivå.• Dygnsmedelvärdet för kvävedioxid överskrids i stora delar av centralaGöteborg.• Dygnsmedelvärdet för partiklar underskrids. Dock, under februari-aprilöverskrids värdet ganska ofta.• Timmedelvärde för kvävedioxid överskrids på en del platser i Göteborg,bland annat vid Lundbyleden.Enligt uppföljningen gäller att för att klara kraven för kväveoxider måste utsläppenfrån trafiken minska, genom antingen åtgärder på fordon eller att reducera antaletfordon, eller en kombination av båda.Miljöförvaltningen gör regelbundna mätningar av luftföroreningar. Det finns stationäramätstationer vid Östra Nordstan, Haga, Gårda, Järntorget och i Mölndaloch tre flyttbara stationer. Vidare gör kommunen varje år spridningsberäkningarav kvävedioxid. Att man har valt kvävedioxid beror på att det är en bra indikator förluftkvalitet, samtidigt som det är den förorening som oftast överskrider miljökvalitetsnormeni kommunen.Beräkningar finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde, härvisas års- och dygnsvärden. Områden som är rödmarkerade i de två figurerna äri närheten av eller överskrider miljökvalitetsnormen. Av figurerna kan man se atttrafiken på väg 158 delen Pilegården – Hovåsmotet påverkar luftkvaliteten i närområdetoch att halterna ligger runt miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.Miljöförvaltningens spridningsberäkningför kvävedioxid, år 2009, per medeldygn(ovan) och år (nedan)..25

Föroreningar i markenRiktvärdenSom stöd vid bedömning av föroreningsgrad används Naturvårdsverkets generellariktvärden för förorenad mark. Det finns värden för känslig markanvändning (KM)och mindre känslig markanvändning (MKM). Halter lägre än riktvärden för KMbetyder att markkvaliteten inte begränsar markanvändningen. Marken kan exempelvisanvändas för bostäder, odling, daghem mm. Vid en föroreningsnivå som överskriderKM men underskrider MKM begränsas markanvändningen till exempelvisindustrier, vägar och kontor.Naturvårdsverkets riktvärden har inte tagits fram för att användas som kriterier föråteranvändning av avfall, utan separata kriterier för hantering av avfall för anläggningsändamålhåller på att tas fram. Eftersom de inte är klara än jämförs provresultatenmed de riktvärden som finns nu.MarkföroreningarVid inventering av planeringsunderlag från bland annat Miljöförvaltningen i Göteborgfinns inte några indikationer på förorenad mark inom aktuellt område. Tidigarekartmaterial har inte kunnat påvisa någon verksamhet i historiskt perspektivsom tyder på spridning av föroreningar. Vid kontakt med Miljöförvaltningen harheller ingen information erhållits som tyder på att markföroreningar skulle kunnaförekomma i det aktuella området.Planerade åtgärder kommer att genomföras i vägkant där normalt förekommandeämnen och partiklar från vägtrafik återfinns som exempelvis petroleumprodukter,salter, däckrester och partiklar från fordonens bromsbelägg samt asfaltrester frånkörbanor. Provtagningar kommer att ske i samband med byggnation.TjärasfaltTjärasfalt är asfalt som innehåller stenkolstjära. Stenkolstjära är en restprodukt frånolika förädlingar av stenkol och tjäran innehåller höga halter av PAH. En del PAH ärklassade som cancerframkallande. Stenkolstjära användes tidigare som bindemedeli asfalt, men den typen av användning upphörde 1973. Användningen innan desshade dock pågått i över 50 år, och äldre vägbeläggningar kan därför innehålla ämnet.Stenkolstjära förekommer vanligen i de understa lagren av vägbeläggningen. Vidnormalt underhåll utgör de därför inget problem. När vägbeläggningen ska tas bortberor hanteringen av massan på förekomsten av stenkolstjära i vägen. För att ta redapå om det finns stenkolstjära mäts halten PAH.I avsaknad av centrala riktlinjer för återanvändning av vägbeläggningsmaterial, användsde riktvärden för trafikprojekt som väghållarna och miljöförvaltningarna iStockholm, Malmö och Göteborg har tagit fram, se tabell nedan.Riktvärde (mg 16 PAH/kg) Användningsområde1000 Farligt avfallRiktlinjer för återanvändning av vägmaterial som innehåller stenkolstjära.

BarriäreffekterVäg 158 har två typer av barriärer som innebär att vägen upplevs svår att korsa. Delsär vägen hårt belastad med stor trafikmängd som kör relativt fort genom stadsdelen.Dels har vägområdet utrustats med bullerskärmar som tillsamman med fastighetsstängselgör vägen näst intill omöjlig att passera. Visuell påverkan i kombinationmed fysiska hinder innebär att vägen upplevs som en absolut barriär på sammasätt som ett vattendrag, en järnväg eller en motorväg. Mitt på sträckan finns enkorsningspunkt som är ljusreglerad. Dessutom finns två planskilda korsningar föroskyddade trafikanter såväl under som över väg 158. Passagerna ligger i anslutningtill befintliga busshållplatser på väg 158.RiskhanteringGöteborg ligger i ett område som har en generell risk för skred, särskilt i anslutningtill vattendrag och områden med särskilt känslig geoteknik. I Askim finns inga områdensom särskilt utpekas som skredkänsliga. Däremot finns lokal variationer medexempelvis bäckraviner som är utsatta för erosion.Farligt gods är en övergripande benämning av ämnen som kan innebära en risk förbland annat människor och miljö vid felaktig hantering under transport. En farligtgodsolycka är en olycka där farligt gods påverkar konsekvensen av en olycka, tillexempel genom explosion eller utsläpp av giftiga gaser. Det finns ett generelltförbud att transportera farligt gods inom Göteborgs stad vilket även gäller väg 158.4.2 MiljöskyddsåtgärderInarbetade miljöskyddsåtgärderbefintliga bullerplanken som behöver flyttas, anpassas i sitt nya läge så att värdetblir detsamma som innan flytten av planket. Anpassningen sker genom att markenanpassas i höjd under planket så att bullersituationen inte försämras trots att skyddetkommer längre från källan.Förorenad mark bedöms inte förekomma i området och ingen provtagning hargjorts men kommer att ske vid byggnation. Påträffas markföroreningar i sambandmed schaktnings- och byggnadsarbeten ska dessa undersökas i första hand genombesiktning och därefter genom provtagning, analys och dokumentation.Andra tänkbara miljöskyddsåtgärder• Kompletterande bullervallar.• En eventuell flytt av trappan, alternativt en ny, för att upprätthålla dagens möjlighetatt direkt komma ner till marknivå kommer att studeras i senare skede.Åtgärder utanför projektetFör att klara det långsiktiga målet för bullerpåverkan behöver planken bytas på helasträckan. Eftersom man in detta projekt bara påverkar planken på kortare sträckoroch resterande plank förblir opåverkade, uppnås man inte maximal effekt av de justeringarsom görs och de långsiktiga målen blir inte möjliga att uppnå. Beräkningarför hela sträckan kommer att genomföras för att få en uppskattning av omfattningen.27

En åtgärd för att förbättra luften är att föra över mer av biltrafiken till kollektivtrafik.Detta projekt är en del i det Västsvenska paketet bland annat syftar till att föra övertrafik till kollektiva färdmedel. En av dessa åtgärder är trängselskatt som delvis bidrartill finansieringen av planerade investeringar. Det är svårt att mäta effekten avde enskilda objekten eftersom förändringen sker på systemnivå.4.3 Effekter och konsekvenserNollalternativTrafikbullerBullerstörningar från trafik på väg 158 kommer att öka i och med den ökande trafiken.LuftföroreningarLuftföroreningarna kommer att öka i och med den ökande trafiken.Gång- och cykelbronföre och efteråtgärder.Nytt busskörfält hartillkommit ochbefintligt bullerskyddär flyttat och trappanär borta.28FöreEfter

Föroreningar i markInga byggnationer som kan påträffa förorenad mark är planerade i närområdet.BarriäreffekterTrafikens barriärverkan kommer att förstärkas med ökande trafik vilket påverkaralla som ska korsa väg 158.RiskhanteringFörbudet för transporter med farligt gods kommer fortsättningsvis att kvarstå. Beträffandeskredrisker bedöms nollalternativet inte medföra några förändringar ijämförelse med nuläget.Vid gång- och cykelbron vid Trollängenfinns idag en trappa förutom ramperna,den kommer att behöva tas bort för attgöra plats för busskörfältetUtbyggnadsalternativKollektivtrafiken kommer efter genomförda åtgärder kunna flyta på bättre och därigenombli mer effektiv och attraktiv. Troligtvis behövs fler åtgärder i form av tillexempel beteendepåverkan för att förmå de som åker bil idag att åka mer kollektivt.Det kan också krävas att kollektivtrafiken får tätare tidtabeller och fler linjer.Då busstrafiken separeras mer från övrig trafik kommer framkomligheten för personbilstrafikenoch lastbilstrafiken att förbättras marginellt.TrafikbullerÅtgärderna längs vägsträckan klassas ej som väsentlig ombyggnad och därmedbör riktvärdet för ekvivalentnivån, 65 dB(A) utomhus och maxnivån 70 dB(A),inte överskridas. Bullernivåerna kommer att hålla sig under riktvärdenaefter ombyggnation men även långsiktigt. Intentionen i arbetet har varit attbullersituationen inte ska bli sämre än vad den är vid byggnation vilket uppnås.Bullerskyddsåtgärder har genomförts tidigare längs sträckan och på de platser därbullerskyddsplanken flyttas höjs de för att ge minst samma effekt som dagens. Utformningenav bullerskyddsplankens höjd och längd anpassas efter den utförda bullerberäkningsmodellendär de närmaste husen har varit dimensionerade för planketshöjd (se tabell nedan). Värdena gäller 2 meters höjd29

FastighetEkvivalentdB(A),år 2013MaxdB(A),år 2013EkvivalentdB(A) medträngselskattochutbyggnadsförslag,år2013Max dB(A)medträngselskattochutbyggnadsförslag,år 2013EkvivalentdB(A) medträngselskattochutbyggnadsförslag,år 2013Askim91:157 56 63 55 59 56 59Hovås 3:403 61 69 60 69 61 69Hovås 460:10 55 64 55 66 56 64Hovås 68:25 51 59 51 56 52 57Hult 1:22 52 66 52 65 53 66Hult 2:18 59 69 59 66 59 66Hult 5:36 56 69 56 69 56 69Max dB(A)medträngselskattochutbyggnadsförslag,år 2013Beräknade värden för utvalda fastigheter före byggnation och efterLuftföroreningarEffekterna av trängselskatt bedöms leda till något reducerad trafikmängd men flerfordon kommer att åka omvägar, vilket totalt sett kommer att leda till ökat trafikarbete.Därmed väntas luftsituationen i Göteborg som helhet inte påverkas nämnvärttill följd av trängselskattens införande. Åtgärderna kan på sikt leda till minskat utsläppav luftföroreningar lokalt om en viss del av trafiken läggs om till kollektivtrafiktill följd av trängselskatterna. Åtgärderna kan eventuellt bidra till ett jämnare trafikflödeviket ger något lägre belastning, då främst från tung trafik.Projektets åtgärder för att förbättra för kollektivtrafiken i Göteborg ligger i linjemed det åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram för miljökvalitetsnormergällande kväveoxid.Föroreningar i markInga områden med förorenad mark är kända inom området och ingen provtagningplaneras för tillfället. Påträffas markföroreningar i samband med schaktnings- ochbyggnadsarbeten ska dessa undersökas i första hand genom besiktning och däreftergenom provtagning, analys och dokumentation.BarriäreffekterInga förändringar kommer göras vad det gäller möjligheten att passera vägen. Tillgänglighetentill busshållplatsen vid gång- och cykelbron kommer att förändras ioch med att trappan tas bort och busskuren flyttas söderut. Förändringen är någotbättre för de som kommer söderifrån och något sämre för de som kommer överbron alternativt från norr. Förändringen kan ses som liten i sammanhanget. Dendelvisa breddningen och de höjda bullerskydden ger en försämring visuellt.RiskhanteringDe nya busskörfälten och flyttade hållplatser kommer att undanröja vissa riskerlängs sträckan då person- och lastbilstrafik slipper byta körfält för stannande bussarlängs sträckan.Åtgärderna bidrar till en överlag minskad risk för olyckor med farligt gods jämförtmed nollalternativet. Räddningstjänsten ställer sig enligt samrådsyttrande positivatill att genomgående kollektivkörfält byggs då det samtidigt ger en ökad tillgänglighetoch robusthet för räddningstjänstens utryckningsfordon i händelse av olycka.30Förbudet för transporter med farligt gods kommer inte att förändras på grund avutbyggnaden. Inga områden med bedömd risk för skred påverkas i området.

5 Hushållning med naturresurser5.1 NulägeMark- och vattenförhållandenDet uppstår inte balans inom aktuellt projekt utan knappt ca 6000 m 3 jordmassorkommer att transporteras bort för att i första hand användas inom annat projektinom det Västsvenska paketet. I sista hand skickas massor till godkänd mottagare.Grundvattenresurser nyttjas främst av enskilda markägar för brunnar till dricksvatten,termisk värme etc. Inga kända vattenresurser används för processteknik ellerliknande. Enskilda brunnar finns inom en radie av 100 m från vägen enligt SGU´shemsida men inte i direkt anslutning till kommande arbeten.Vatten- och avloppsförsörjning i Askim är kopplad till allmän VA-anläggning därGöteborgs vatten är huvudman. Dagvatten som tas omhand i ovan nämnda ledningssystemutgör en mindre andel av totala mängden dagvatten.Merparten av dagvattnet inom sträckan leds till dike vid Hults Sörgårdsväg som viadiken och bäckar står i förbindelse med Askimsviken. Enligt Göteborgs dagvattenplansom ingår i ÖP, Dagvatten inom planlagda områden, VA-verket januari 2001, ärmålsättningen att dagvatten i så stor sträckning som möjligt ska återföras till naturligakretslopp i form av grund- och ytvatten.5.2 MiljöskyddsåtgärderInarbetade miljöskyddsåtgärderInga skyddsåtgärder är föreslagna på denna sträcka annat än generellahänsynstaganden.5.3 Effekter och konsekvenserNollalternativIngen förändring som på verkar några naturresurser i området i förhållande till idagär kända.UtbyggnadsalternativMark- och vattenresurserDe planerade förändringarna bedöms inte påverka några naturresurser negativti området eftersom påverkan endast sker i marknivå och de diken som påverkaskompletteras.Justeringarna av diken kommer inte att ändra flöden eller kvalitet på sådant sättallmänna eller enskilda intressen påverkas.31

ArbetsplanAskim1/800Askims torg6 Miljöpåverkan under byggnadstiden6.1 AllmäntHult1/900Anläggningsarbeten medför oftast olägenheter i form av till exempelbuller och trafikstörningar och kan också medföra att omgivande miljöpåverkas negativt.2/0006.2 Aktuellt projektDe arbeten som kommer utföras i detta projekt är framförallt:2/100• Delvis avstängning och omdirigering av trafik2/200• Schakt och fyllning• Transporter av t.ex. schakt- och fyllningsmassor2/300• Flytt av bullerplank på de platser där detta krävs158• Ev provtagning av asfaltmassor2/400• Ev provtagning av mark i vägens sidoområdeAskimsbadet2/500TrollåsvägenArbetena kommer att utföras mestadels inom vägområdet men på endel platser kommer även detaljplanelagt område beröras. Mark kommerockså behöva tas i anspråk utanför vägområdet för uppställningav fordon, maskiner eller arbetsbodar samt eventuell uppläggning avjord- och bergsmassor.2/6002/700Markytor kommer att avtäckas från vegetation vid schaktning ochjord och andra massor kommer att läggas upp. Under byggskedetkommer också kemikalier som hydrauloljor, petroleumprodukter förmaskiner och fordon hanteras.2/800Utförandet av de föreslagna åtgärderna kommer att innebära blandannat följande konsekvenser för resande längs sträckan och boendei området:2/900• Maskiner och transporter kommer att medföra tillfälliga störningari form av buller, dammbildning samt trafikstörningar underbyggskedet.0 50 100 m© Göteborgs stad323/0003/1003/200HovåsskolanMarkanvändningHovåsskolanStrandskyddGräns arbetsplanHögexploaterad kustVattenBebyggelseIndustriområdeOdlad markÖppen markBarr- och blandskog• Fördröjningar i kollektivtrafiken i och med en begränsad framkomlighetunder byggskedet.• Arbetena kommer att förstärka vägens barriäreffekt för resenäreroch boende i området och under en begränsad tid försvåra för resenäreratt kunna ta sig mellan målpunkter som innerstaden, arbeten,skolor mm. samt bytespunkter för kollektivtrafiken.

6.3 MiljöskyddsåtgärderUnder byggtiden bör bland annat följande beaktas:• Att Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2004:15 om buller från arbetsplatserföljs.• Att riskberedskapsplan finns för oförutsedda utsläpp till luft, mark och vatten.• Att lagring och uppläggning och hantering av kemiska produkter och annat materialsker så att spill och läckage kan fångas upp utan att skada människorshälsa eller miljö.• För att minimera risken för påverkan på vattnet bör etableringsytor inte placerasi anslutning till öppna diken och de vattendrag som finns i området. I övrigtfinns det inga restriktioner för var etableringsyttor kan placeras förutom normalhänsyn till bland annat gång och cykeltrafik.• Att skador och skaderisker på mark, vatten (inklusive grumling) och växter anmälstill Trafikverket.• Att tvättning, rengöring och tankning, reparationer etc. av fordon och arbetsmaskinerutförs på avsedd plats.• Att uppställning av fordon och arbetsmaskiner på hjul ska ske på plats där eventuelltläckage kan samlas upp och förhindras att nå mark och vatten.• Om fornminnen påträffas under arbetets gång ska Kulturminneslagen 1988:950följas.• Påträffas markföroreningar i samband med schaktnings- och byggnadsarbetenska dessa undersökas i första hand genom besiktning och därefter genom provtagning,analys och dokumentation.33

7 Samlad bedömning7.1 MiljökonsekvenserKollektivtrafiken kommer efter genomförda åtgärder kunna flyta på bättre och därmedbli mer effektiv och attraktiv. Troligtvis behövs dock fler åtgärder för att förmåde som åker bil idag att åka mer kollektivt. Då i form av mjuka åtgärder som beteendepåverkan.Det kan också krävas att kollektivtrafiken får tätare tidtabeller ochfler linjer.Vid normal hänsyn vid byggnation kommer inga naturvärden att påverkas negativt.Under byggnationen kommer boende i området att störas under kortare period iform av buller och försämrad tillgänglighet.Uppfylls projektmålen? Ja i dessa fall:• ökad framkomlighet för kollektivtrafik och övriga fordon som trafikerar väg 158• ökad trafiksäkerhet avseende både fordonstrafik• planerade åtgärder ska vara kostnadseffektiva för anläggning, drift ochunderhåll• resultera i en god arbetsmiljö, under både anläggningstiden och den efterföljandedriften.• beakta kollektivtrafiken, dispenstrafik och övriga breda fordonNej, i dessa fall, i och med att trappan vid gång-och cykelbron tas bort. Försämringenär dock liten:• ökad trafiksäkerhet avseende oskyddade trafikanter• ökad tillgänglighet för resenärer med kollektivtrafik utmed väg 158• minska barriäreffekter utmed väg 1587.2 MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnåmiljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv. Normerna utgår från kunskaperom vad människan och naturen tål och kan gälla högsta tillåtna halt av ett ämne iluft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Det finns idagmiljökvalitetsnormer för:• olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)• olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)• olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)• omgivningsbuller (SFS 2004:675)34

I detta projekt är det bara normerna för musselvatten som inte berörs.Projektets åtgärder för att förbättra för kollektivtrafiken i Göteborg ligger i linjemed det åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram för miljökvalitetsnormergällande kväveoxid.Generellt är projektets åtgärder så små att påverkan blir minimal utan måste ses isitt sammanhang med övriga åtgärder inom det Västsvenska paketet. Det är barabuller som kan mätas på objektsnivå och där skapar detta projekt inte en bättremiljö men försämrar inte heller.Vattenkvaliteten kommer inte att påverkas negativti området.7.3 Uppfyllelse av miljömålMiljömålDetta projekt som beskrivs i denna arbetsplan ger ytterst små förändringar mensammantaget med övriga åtgärder räknar man med en positiv förändring vad gälleratt begränsa trafikens miljöpåverkan. Nedan beskrivs de olika miljömålen som styrplaneringen i Sverige och i Västra Götaland.Riksdagen antog mellan 1999 och 2005 sexton nationella miljömål. Miljömålenbeskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturochkulturresurser som är ekologiskt håll bara på lång sikt. Strävan äratt de nationella målen skall vara uppnådda till nästa generation, alltsåatt alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050då det gäller klimatmålet). För detta projekt har följande mål bedömtsvara av relevans:• Begränsad klimatpåverkan• Giftfri miljö• Frisk luft• Bara naturlig försurning• God bebyggd miljö• Ett rikt växt- och djurlivUtifrån de nationella miljömålen har Länsstyrelsen i Västra Götalandtillsammans med Skogs styrelsen utformat regionala miljömål specifiktanpassade till länets förhållanden. Totalt har 16 mål satts upp, medtillhörande delmål som syftar till att vägleda det konkreta miljöarbetet,och för att regionen ska uppnå målen stödjer Västra GötalandsregionenLänsstyrelsen med kon kreta handlingsplaner.Förslaget bedöms inte medföra någon väsentlig förändring av klimatpåverkan ellerpå målet om frisk luft. Utsläppen kan minska något på grund av färre inbromsningaroch en ökad andel personer som åker kollektivt vilket skulle ge färre bilar Skillnadenbedöms inte som väsentlig. Samma resonemang gäller andelen partiklar i luften.35

Under målet med en God bebyggd miljö ingår påverkan från buller och detta projektkommer inte att göra situationen sämre för de boende i området.Det växt- och djurliv som finns i området kommer att påverkas marginellt. Störstnegativ påverkan kommer att ske vid byggnation vilket är en kort och övergåendeperiod som inte ger bestående konsekvenser. I övrigt ger byggnationen ingenbestående påverkan på miljömålet.36

8 Fortsatt miljöarbete8.1 MiljöskyddsåtgärderGenomförandeMiljökonsekvensbeskrivningen innehåller förslag till hur miljön kan skyddas i sambandmed genomförandet av föreslagen vägutbyggnad. Miljöskyddsåtgärderna beskrivssom föreslagna och möjliga åtgärder.I sammanställningen nedan redovisas endast föreslagna miljöskyddsåtgärder, vilkainarbetas i arbetsplanens beskrivning. Vissa åtgärder omfattas inte av Trafikverketsfastställelsebeslut, t ex krav som ska ställas under byggnadstiden och måste därförinföras i senare framtagna handlingar.Åtgärdssammanställning• Bullerskärmar flyttas och justeras i höjd.UppföljningEtt miljökontrollprogram skall upprättas i samband med att bygghandlingen tasfram för projektet. Uppföljningen skall dokumenteras under byggtiden. Trafikverketspublikation 2006:105 ”Vägverkets miljökrav vid upphandling av entreprenöreroch tjänster” ligger till grund för de miljökrav som ställs på entreprenaden.Det skall också i varje uppdrag och entreprenad gentemot Trafikverket upprättasen miljöplan. Entreprenören upprättar miljöplanen med bland annat med utgångspunktfrån de krav som Trafikverket ställer på entreprenaden. Miljöplanen skallgodkännas av Trafikverket.9 SamrådArbetet med framtagande av nu aktuell arbetsplan har bedrivits i samarbete medLänsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs stad, Västtrafik, Räddningstjänstenoch berörda ledningsägare. Samrådsprocessen har också skett fortlöpande underdet förberedande arbetet med Västsvenska paketet samt under förstudien som utgörföregående planeringsfas.I den nu aktuella arbetsplanen har samråd och möten i första hand varit inriktadepå utformningsfrågor, funktionella och tekniska frågor samt miljörelaterade och estetiskfrågor.Markägarsammanträde skede den 21 juni i Hovåsskolan. Vid mötet framkom önskemålom ökade bulleravskärmningar. Helst vill man att dagens situation inte barablir oförändrad efter de nu planerade åtgärderna utan även förbättras. Önskan omatt de plank som måste flyttas görs av en bättre och effektivare modell. Minnesanteckningarfördes.37

Bilagor1. Minnesanteckningar markägarsammarnträdeKällförteckningTrafikverketHantering av vägdikesmassor– råd och rekommendationer, Publikation 2007:101,Trafikverket.Handbok Arbetsplan, Publikation 2010:01, TrafikverketGöteborgs stadÖversiktsplan för Göteborg, Övergripande mål och strategier, strategiska frågor, inriktningför stadens utveckling, antagen 2009-02-26.Dokument och utredningar:Västsvenska paketet, initiala åtgärder, PM Pilegården – Hovåsmotet,Förstudie, Väg 158, delen Pilegården-Hovåsmotet, Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken,april 2011Hemsidor:Artdatabanken: http://www.artdata.slu.se/default.aspLänsstyrelsen Västra Götalands län: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/Pages/default.aspxGöteborgs Stad: http://www.goteborg.se/wps/portalKontaktade personer:Peter Flodin, naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, mail samtsamtal 2011-06-01.Karl-Emil Mattsson, Miljöinspektör, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad38

Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90TRAFIKVERKET. september 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI: XXX. Foto: vectura. Illustrtation: vecturawww.trafikverket .se