SERO nummer 4 2009 SERO nummer 3 2009

OljeväxterOdlingen av oljeväxter har ökat stadigtunder de senaste åren. Arealen med rapsoch rybs har ökat med 50 procent mellan2003 och 2008. Efterfrågan kommertroligen att fortsätta både i Sverigeoch utomlands, eftersom det satsas påRME (rapsmetylester) och biodiesel.Det går åt 1,2 kubikmeter rapsoljaför att framställa 1 kubikmeter RME.Oljan kommer från tre ton rapsfrön.För att kunna blanda ut all vanligdiesel med RME skulle det behövas170 000 ha oljeväxter. Dieseln skulledå kunna innehålla 5 procent RME.2008 odlades 91 000 hektar raps ochrybs i Sverige, men en del av den användstill livsmedel. Odlingen av rapsär större utomlands.I maj 2006 startade en större fabrik iKarlshamn som tillverkar RME. Industrinägs av Lantmännen Ecobränsle.Den framställer 40 000 ton RME omåret. Fabriken gjorde ett produktionsuppehållunder 2008 på grund av dethöga rapspriset. 2007 blev en RME-fabrikägd av Perstorp klar i Stenungsund.Den ska ha en årsproduktion på 60 000ton RME. Det framställs även en delRME lokalt på gårdar.RME framställs genom förestring avrapsolja. Vid processen byts glyceroleni fettsyran ut mot ut mot metanol.I Europa är RME det vanligaste biodrivmedlet.Efterfrågan förväntas öka.Rapsmetylsetern kan aldrig helt ersättadieseln. Det går helt enkelt inte attodla så mycket raps. En inblandning av5 procent RME i all fossil diesel skullekräva att rapsodlingen fördubblades iSverige. Beräkningar visar att man kanöka odlingen med mellan 25 000 och50 000 ha. Det skulle ge ytterligare60 000 kubikmeter RME. Den årligaförbrukningen av dieselolja i Sverigeär 4 miljoner kubikmeter. Endast ca4 procent av dieseln kan ersättas medinhemsk produktion av RME.RME ger lägre utsläpp av koldioxidoch sotpartiklar än vanlig diesel.Mängden utsläppta växthusgaser minskarkraftigt när man använder RME.Utsläppen av kväveoxider är lika högaeller något högre.Internationellt sett omfattar biodieselflera fettsyra-metylestrar. Deförkortas FAME, Fatty Acid MetylEster. Man kan framställa FAME frånde flesta vegetabiliska oljor. I södra Europaanvänder man ofta solrosolja. Detgår också att använda t ex palmolja ocholja från sojabönor. I Norge använderman fiskolja och i USA använder mankasserad frityrolja när man tillverkarFAME.Idag innehåller miljödiesel klass1 uppemot 5 procent FAME undersommarhalvåret. Under vintern ärinnehållet lägre. På en del tankstationersäljs det också rent FAME-bränsle.För att köra med rent FAME-bränslemåste motorn anpassas. FAME är merkorrosivt än vanlig diesel. När egentillverkadFAME används i traktorermåste bränslet förvärmas och start- ochstopproceduren ske med vanlig diesel.Christina KarlssonSvensk export av el kan blimöjligSveriges radio intervjuar Tomas Kåberger:Det är främst elproduktionenfrån vindkraftverk och kraftvärmeverksom kommer att öka. Elanvändningenökar obetydligt. Sverige kan bli en betydandeel-exportör i framtiden. Densvenska elproduktionen är i hög gradförnybar och koldioxidfri, säger TomasKåberger, som är chef för Energimyndigheten.Det betyder att Sverige kanhjälpa sina grannländer med att minskasin fossilbaserade elproduktion. EnligtTomas Kåberger kan elöverskottet blidubbelt så stort, bland annat på grundav det planerade stödet till vindkraftutbyggnad.Det blir 50 TWh istället för25 TWh som kan exporteras.Förutsättningen för att exportenska bli möjlig är att det byggs kablarfrån Sverige till övriga Europa. TomasKåberger menar att det måste kännastryggt för den svenska industrin att detär ett elöverskott i landet. Det betyderatt den svenska elen inte kommer attbli dyrare här än i andra europeiskaländer.Framtidsprognosen gäller fram till2030.Källa: Sveriges radioChristina Karlsson4 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Inbjudan tillenergiseminariumden 6-7 februari 2010Under helgen den 6 och 7 februari2010 kommer SERO, Sveriges EnergiföreningarsRiksOrganisation, attanordna ett seminarium om förnybarenergi.Där kommer vi bland annat att ta upp vattenkraft, vindkraft,vätgas, solenergi, bioenergi och terra preta. Detkommer även att behandla den svenska energiförsörjningen,2020 målen och energiläget inom EU.Seminariet vänder sig till unga människor som ärintresserade av energi, miljö och en hållbar samhällsutveckling.SERO står för mat och logi under seminariedagarna.Seminarieavgift inkl. litteratur 200 kr.Seminariet kommer att hållas på Södra VätterbygdensFolkhögskola utanför Jönköping.Effektiva turbinrörför kraftverkHOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar fördin kraftverksinvestering. Våra glasfi berarmerade polyesterrörhar de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högstamöjliga effekt från anläggningens fallhöjd.HOBAS CC-GRP rörkonstruerade för tätheti mer än 100 årMer information och program för seminariet kommer påSERO:s hemsida. Anmälan görs till Christina på SERO:s kansli: tel 0221-821 02 (förmiddagar) eller på e-postchristina@sero.seSERO, Box 57, 731 22 KÖPINGTelefon 0221- 824 22www.sero.seValberedningeni SVAF sökerkandidater tillstyrelseuppdrag införårsstämman 2010HOBAS CC-GRP rör: Valberedningen i SVAF ber alla medlemmar att kommamed förslag på lämpliga kandidater till styrelse och andraförtroendeuppdrag i SVAF.Vill Du engagera dig eller har Du någon att föreslå, ärvi i valberedningen tacksamma för alla förslag.Ring eller maila senast 1.3-10 tillUlf Levein 046-50700 070 3604900Mail ulf.levein@skanska-energi.seLars-Åke Carlsson 0506 54152Mail lars-ake.carlsson@fortum.seSven-Erik Vänneå 0430 52074 0701 441213Mail sek.vannea@yahoo.seHOBAS Scandinavia ABEngelbrektsgatan 15211 33 MalmöTel: 040-680 02 50Fax: 040-680 02 59E-post: info@hobas.sewww.hobas.comSEROjournalen nr. 4 - 2009 5

Jordbruk utan fossilabränslenAgronom Serina Ahlgren lägger fram en doktorsavhandling nu i december som visaratt det är möjligt med ett jordbruk utan fossila bränslen. Hon har främst studerathandelsgödsel och traktorbränsle. Råvaran till kvävegödsel är idag naturgas. Naturgasenanvänds både som råvara och energikälla vid i Haber-Bosch-processen.Serina Ahlgren hävdar att det är möjligtatt ersätta naturgasen med biogasfrån förgasade grödor eller med termisktförgasad biomassa. Det skullemedföra en stor vinst för klimatet.Hon har räknat ut att man kan få utfyra ton kväve från ett hektar salix.Det skulle räcka som gödning till 30hektar vete.Forskaren har också tittat på hurfossilt bränsle till lantbrukets maskinerska kunna ersättas med biodrivmedel.Hon har studerat första generationensdrivmedel, d v s etanol, biogas ochrapsmetylester, men även den andragenerationens drivmedel som inte ärtillgängliga ännu. Hit hör Fischer-Tropisch-diesel,DME dimetyleter, väteoch metanol. För att kunna användavissa av drivmedlen behövs modifieradebränslesystem.Serina Ahlgren Foto: Simon AhlgrenHennes studier visar att det finnsstora möjligheter att byta ut de fossilabränslena till traktorerna, menatt det kommer att bli nödvändigtmed bidrag från samhällets sida föratt det ska bli ekonomiskt lönsamtmed nuvarande dieselpriser. Mensituationen kan snabbt förändrasvarför det vore klokt att redan nustödja konvertering till drift medbiogas och el.Serina Ahlgren visar att man kommeratt behöva använda en tiondel avden nuvarande jordbruksarealen för attförse jordbruket med drivmedel frånodlade grödor.Hon menar att man bör tänka på attsalixodling inte bör ses som en konkurrenttill livsmedelsodlingen. Sett i ettstörre perspektiv är den nödvändig föratt över huvudtaget kunna odla livsmedelnär de fossila bränslena tar sluteller blir allt för dyra.Christina KarlssonKälla: SLUInformation från VestasanvändarföreningUndertecknad har tidigare informeratföreningens medlemmar om att infästningenav säkerhetsvajern i tornstegenpå V27 och V 29 skall förstärkas medgrova bandjärn utanpå aluminiumstegen.Vestas lovade Arbetsmiljöverket2007 att man skulle kontrollera alla V27 och V29 och montera förstärkningi de fall det inte fanns tidigare. Eftersomstyrelsen sett indikationer på attså inte är fallet vill föreningen nu göraen uppföljning på detta för att se omVestas verkligen har uppfyllt sitt löfte.Arbetsmiljöverket uppmanar de ägareav V 27 och V 29 som INTE har ellerfått en förstärkning av övre infästning-en av säkerhetsvajern på tornstegenatt skriva till Vestas och begära att fådessa förstärkningar omedelbart samtskicka kopior på brevet till Vestas tillArbetsmiljöverket i Sverige samt Arbejdstilsyneti Danmark.Styrelsen för Vestas AnvändarföreninggenomRune Halldén, sekreterareTelefon 0304-670 900Fax 0304- 671 750E-post rune.hallden@telia.comAdresserVestas Northern Europa ABBox 31038200 49 MALMÖArbetsmiljöverketAtt: Tuula KallioRosenlundsgatan 8Box 2555403 17 GöteborgArbejdstilsynetAtt: PeterJuno ChristensenTC 4Postboks 12280900 Köpenhamn CDanmark6 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Världens första flytande vindkraftverkutanför Norges kustSnart ska vindkraftverket Hywind börja leverera el. Vindkraftverket kom på plats iaugusti utanför Karmøy mellan Stavanger och Haugesund.I Norge ska försök med flytande turbinerförankrade vid bottnen genomföras.Lyckas det kommer det att ge dubbeltså mycket elenergi som vindkraftverkpå land. Pilotanläggningen ligger tio kilometerutanför kusten. Tornet är totalt165 meter högt. 100 meter finns undervattenytan. Turbinen är på 2,3 MW ochkommer från tyska Siemens Windpower(tidigare Bonus). Den vilar på storaflytelement som är förankrade på 100meters djup. Satsningen beräknas kosta475 miljoner svenska kronor. Statoilhydrostår för 200 miljoner och Enova,den norska motsvarigheten till Energimyndigheten,svarar för 70 miljoner.Inget hindrar vindenFördelarna med den här typen avkraftverk är att vinden till havs är jämnareoch starkare. Det är heller inteså mycket som stör blåsten så att detbildas virvlar. Skogen på småländskahöglandet skapar mycket turbulens(virvlar) så att vinden angriper vingarnamed fel vinkel vilket ger mindrekraft. Vingarna är byggda för att taemot vinden rakt framifrån. Vind utanturbulens kallas laminär vind och dethar man på hög höjd, över hav ochslätter utan hinder. Ett ensamt trädeller en byggnad kan skapa kraftigturbulens och sätta ner produktionenbetydligt då vinden kommer från dethållet. Genom att öka tornhöjden med20-30 meter då kraftverken placeras iskogsområden jämfört med på slätterkommer man upp i mer laminär vindmen med fortsatt lägre produktion.Det blir ofta så dyrt att det knäckerden ekonomiska kalkylen och har letttill att många stora vindprojekt i Smålandlagts vilande eller avbrutits.För att allt ska fungera dras ävenen 13 km lång HVAC-kabel mellanvindkraftverket och land. Den skatransportera högspänd växelström.Det finns visioner om att byggaparker med hundratals verk av denhär typen på djup mellan 120 och 700meter.Källa: Ny Teknik m.fl.Christina KarlssonFlowtite GRP-rörFå ut mer av din kraftverksinvesteringKorrosionsfriaEnkel monteringLång livslängdGoda hydrauliskaegenskaperPlanerar duatt byggakraftverk?Över 300 kraftverksbyggarekan inte ha tagit fel– kontakta oss idag!APS Norway ASBox 2059N-3202 SandefjordNORGETelefon + 47 99 11 35 00Telefax + 47 33 44 92 00info-no@aps-sales.comwww.aps-sales.noMember of the Amiantit GroupSEROjournalen nr. 4 - 2009 7

Rädda den småskaligavattenkraftenMånga små vattenkraftverk saknar dammar. De använder en del av det vatten somströmmar förbi till elproduktion i sina strömkraftverk. Fisk kan då vandra frittoch produktionen är mycket miljövänlig. Andra kraftverk har dammar som förseromgivande våtmarker med vatten och håller uppe nivån på grundvattnet i närområdet.För att minska tillförseln av näringsämnenvia de vattendrag som mynnari Östersjön spelar dammar på vattnetsväg mot utloppet en stor roll. I detstillastående vattnet i dammarna sjunkernäringsämnen till botten och tasupp av växtlighet. Att ta bort dammarefter det att kraftverk tvingats lägganer av ekonomiska skäl skulle kraftigtöka övergödningen av Östersjön.Vidmakthållen drift även av våra småvattenkraftverk så att de får råd att underhållasina dammar är ett ofta bortglömtmotiv för att låta den småskaligavattenkraften leva vidare.Med stor energi försöker ledningenför Flugfiskarna och Sportfiskarna anklagasmåskalig vattenkraft för att generelltvara miljöskadliga och därför börslås ut, med indragna elcertifikat, kraftverki konkurs och rivna dammar för attfå fria forsar att utöva sin hobby vid.Naturskyddsföreningenförsöker slå ut småskaligvattenkraftSamma inställning har Naturskydds-föreningens ledning, ordf. MikaelKarlsson och generalsekreterare SvanteAxelsson, som med alla medel närmasthetsar mot all småskalig vattenkraftoch dömer ut den generellt som såmiljöskadlig att den snarast bör slås ut.Argument om miljönytta, klimatnyttaoch minskad övergödning i havet ochflera andra positiva effekter väger lättmot deras cementerade inställning attall småskalig vattenkraft skall slås ut.Det tragiska är att det helt saknasvetenskapliga bevis för att vattenkraftverkmed fungerande fiskvägarför eventuellt vandrande organismeri vattendraget och upprätthållet minimivattenflödeöver huvud taget görnågon miljöskada, däremot stor nytta.Trots brist på bevis hamrar man in sinståndpunkt hos politiker som saknarkunskap för att bedöma sanningen ideras påståenden. Här har vi alla enstor uppgift att förmedla sanningen omhur det verkligen ligger till för de allraflesta små kraftverk men inte förnekaatt det fortfarande finns ett litet antalsmå kraftverk som ännu inte hunnitlösa problemet med t.ex. fiskvägar menatt det arbetet pågår.Nu måste vi hjälpas åt attagera så att sanningen nårframDet gäller därför att övertyga de energiansvarigapolitikerna i främst Mpoch Fp men också s och v om attNaturskyddsföreningens kampanj motsmåkraftverken har slagit över från ettförment miljövänligt agerande till atthelt enkelt bli både miljö- och klimatfintligt.Försumma inte att förmedladetta budskap i lokalpressen och till allapolitiker Du möter och agera gärna idemokratisk ordning i Din lokala kretsav SNF om Du liksom jag är medlem.I den pågående klimatdebatten vägersmåkraftverkens klimatnytta allt tyngreoch det gäller självfallet att bevara denproduktion av ren förnybar el som redanfinns. På Svensk Vattenkraftföreningshemsida finns fler argument somstöd för småskalig vattenkraft.Olof KarlssonKommentar om kolsänkorI föregående nummer av SERO-Journalen fanns en artikel om kolsänkor. Här kommeren komplettering från forskarna Lars Hylander och Folke Günther.Folke Günther och jag räknade lite påhur lång tid det kan ta att återfå 280ppm koldioxid i atmosfären.Låt oss först vara realistiska och inse attbiobränsle INTE kan ersätta nuvarandeenergianvändning från fossila bränslen.Att helt sluta med fossila bränslentror vi inte är realistiskt. Därför har visom en förutsättning räknat med 90%minskning.OM man stoppar 90% av nuvarandeCO2-utsläpp och på bred globalskala tillverkar biokol från outnyttjadegrödor och från skörderester så skulleman på ett århundrade kunna återgåtill 280 ppm CO2 i atmosfären.Det är viktigt att påpeka att biokoli vårt scenario tillverkas endast frånskörderester samt från växter på arealersom inte används i nuläget men somkan skördas utan negativa miljöeffekter(alltså inte kolning av regnskog, mangroveskogeller av livsmedel).Lars HylanderAnm (red) Värdet på koldioxidhalten iatmosfären är nu 387 ppm.)8 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Originalet!Träröret från Boxholm.Nya dammluckor?Anlita... med 25 års erfarenhet i branschen.Vi bygger intagsgrindar och olika sortersdammluckor allt efter kundens önskemål.Några av våra kunder är Mälarenergi,Vattenfall, Filipstads Energi, VB Kraft.Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.Trärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör ärfortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Alltifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!Jakobssons Smide ABBox 28, 730 30 KOLSVATel: 0221-502 89, mobil: 070-33 513 00, 57 66 278E-post: jakobssons@smide.seBOXHOLM PRODUKTION ABBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.SEROjournalen nr. 4 - 2009 9

Studiebesök för att se en litenvertikalaxlad vindmöllaStudiebesök i Klagstorp utanför Trelleborg innan EPL´s årsmöte 2009.Göran Gatenfjord blev känd för ossi EPL genom ett TV-inslag i höstasdär han pratade om sitt nyinstalleradevertikala vindkraftverk som han importeratifrån Kina. Göran gav oss enguidad tur, där han berättade ganskaingående om alla turer han råkat utför i samband med att vindkraftverketskulle anslutas mot elnätet och EON.Vi började med att få se hans prydligainstallation i garaget. Här hadehan samlat utrustning som har mednätanslutningen och dess säkerhetsanordningaratt göra, för att både säkraså att inte ström kan gå baklänges utpå nätet okontrollerat och för att säkraav vindkraftverket har något att skickaströmmen till i alla möjliga situationersom kan uppstå. Några av apparatskåpenhade han själv konstruerat ochbyggt enligt de normer som finns.Göran berättade att han jobbatmed elkonstruktion efter sin civ.ing.utbildning så detta var inget nytt förhonom. Göran berättade att han harmätt vindhastigheten och fått fram enungefärlig medelhastighet och utifrånden hade han Weibullkorrigerat ochfått fram en beräknad årsproduktionav elenergi för denna vindmölla på ca:30 000kWh. Denna årsproduktion varnästan lika stor som hans nuvarandeelförbrukning. Men bara efter en korttid visar det sig att beräknad elenergioch verklig ligger långt ifrån varandra.Göran trodde att den gav ungefär 1/3av den beräknade.När vi kom på besök stod vindmöllanhelt stilla av en annan orsaknämligen generatorhaveri. Generatornsom är en permanentmagnetsgeneratoroch som innehåller Neodym-magnetersom är mycket kraftiga men materialetär också skört och hårt, så skört attde hade gått sönder. Göran trodde attmagneterna hade sprucket i sambandden stänga kylan som varit. En ny generatorår på väg ifrån Kina.Istället för att bara acceptera lägethar Göran bestämt sig för att tillverkaen ny vindmölla utifrån gammal ochny kunskap han fått. Tidplanen förden nya möllan är provdrift tidigt ihöst, utvärdering året ut. Om detta fallerväl ut så kommer Göran att ta framandra storlekar med samma bladprofilmen höjden kommer ändras för få rättrotoryta för resp. generator.Prisbilden kommer att hamna på ca:40 000:-/kW. Vi i EPL önskar GöranGatenfjord lycka till med sitt vindmölleprojektoch hoppas få kommatillbaka när Göran G fått fram sinegenproducerade mölla.Lars-Erik Lennartsson10 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Mångfald…100 turbinerMångfaldigt tack till allasom tillåtit CKTAB varamed och utveckla densmåskaliga vattenkraften.Vill du vara med?www.hydropower.nu 0222 280 80

Vid sidan av dammen rinner en anlagd bäck som fungerar som fiskväg för vandringsfisk.Det lillavattenkraftverket görstor miljönyttaDammen till mitt lilla vattenkraftverk fungerar som en utmärkt kväve- ochkvicksilverfälls och minskar belastningen på flodpärlmusslor och öring som levernedströms. Den som säger så är ägaren till Kvarnstugans snickerifabrik och kraftverk,Nils-Erik Pettersson.Kraften i Sällevadsån har använts tillolika ändamål under mycket lång tidvid Kvarnstugan. Det började troligenmed en kvarn som malde mjölet åtKlövdala Gård. 1935 totalförstördesalla byggnader som då förutom kvarnäven innehöll såg och träullshyvlerisom drevs av vattenhjul i forsen.Efter branden byggde Nils-Eriksfarfar en ny såg som drevs av en francisturbinsom stod i en sump ditvattnet leddes i en träränna. Nils-Eriksfarbror drev sedan sågen in på 60-taletdå sågen lades ner, byggnaden revs ochturbinen togs bort.1975 bosatte sig Nils-Erik och fa-miljen i Kvarnstugan och 1980 byggdeNils-Erik sitt minikraftverk med enbegagnad francisturbin från 1942 ochen 35 meter lång trätub. Stationsbyggnadenuppfördes på den stengrundsågverket lämnat efter sig.Fallhöjden var 5 meter och fl ödet0,65 kubikmeter per sekund., vilket12 SEROjournalen nr. 4 - 2009

gav effekten 10 kWsom gav en årsproduktionpå 60 000 kWh.Sällevadsån har riksintresse och områdetär ett Natura 2000-område medkänslig och unik natur. 1999 byggdesmed stöd från Länsstyrelsen i Kalmarlän en fi skväg (omlöp) i form av enliten stenig bäck vid sidan av dammen.Resultatet blev mycket lyckat ochöringen och andra organismer kan nuvandra upp och nedströms efter behag.För att den hotade flodpärlmusslanskall kunna fortplanta sig behöver desslarver sitta som parasiter på någon laxfisksgälar under en period i livscykeln.För att främja flodpärlmusslans utvecklingborde kanske öringfiske förbjudas iåar där pärlmusslan lever.2004 byttes turbinen till en fullkaplanoch därmed ökade effekten till 15kW utan att ändra fallhöjden. År 2008byttes kontrollskåp och installeradesen nivåvakt som håller dammen påsamma nivå hela tiden vilket gynnarlivet i ån.Länsstyrelsen följer noga utvecklingenvarje år med kontroller av tillståndet.Deras omdöme är att fi skvägenoch driften fungerar perfekt och dehar inte hittat någon miljöskada menväl både klimat- och miljönytta av detDen lilla kraftstationen.välskötta lilla kraftverket i Sällevadsånsom har många ”systerverk” över helaSverige..Historien bakom kraftverket Kvarnstuganär nog ganska typisk för mångasmå vattenkraftverk som gått olikaöden till mötes under seklernas gång.Exemplet Kvarnstugan motbevisar påståendetatt alla små vattenkraftverk ärmiljöskadliga och borde tas bort.Olof KarlssonSEROjournalen nr. 4 - 2009 13

Vattenkraften på Island står för 17 procent av energiproduktionen.Med SERO och SvenskVattenkraftförening påIslandPå väg från flygplatsen i Reykjavik passerar vi resterna av en amerikanskmilitärförläggning. Regnbågen tornar upp sig över den tunna jorden. På håll ser vi entrubbig, utslocknad vulkan. Färgskalan går i grönt, olivgrönt och brunt.Aluminiumsmältverket precis vid vattnethar egen hamn. Bauxit skeppas frånAustralien och Västafrika, eftersomelen är så billig. Vi befinner oss i ettland där det finns gott om energi. Manser inga högspänningsledningar till detenergikrävande smältverket. Energinkommer från underjorden. Här ochdär förekommer steniga partier där densvarta lavan syns tydligt.Luften på Island är mycket ren. Detfinns knappt någon olje- och koleldning,som skapar luftföroreningar.Däremot finns det gott om bilar. Bilkörningär mycket populärt och Islandär ett av Europas biltätaste länder. Detvar här på Island som Europas förstavätgasmack installerades. Sedan 2003går en del av bussarna i Reykjavik påvätgas. De sägs fungera bättre än dieselbussarna.En tankning räcker under14 SEROjournalen nr. 4 - 2009

ett arbetspass för en busschaufför.Man tror att man kan klara sig med 15tankstationer för vätgas i hela landet.Det finns även planer på att köra fiskeflottanpå vätgas eller metanol. Islandär ett föregångsland när det gäller attskapa ett vätgassamhälle. Förutsättningarnaför elbilar är också utmärkta.Nästa dag besöker vi den Blå lagunen,som ligger knappt en timmes resväg frånReykjavik. Här doftar vattnet av svaveloch det är gott om hälsobringande mineraleroch kisel. Vi badar i det ljusblåvattnet som egentligen är värmt av kylvattenfrån ångkraftverket Svartsengi,intill. Vattnet är 37 grader varmt och detär 8 grader i luften. Den blå färgen berorpå att vattnet innehåller mineraler, algeroch andra mikroorganismer.Vi passar också på att besöka detstora ångkraftverket som förser helaReykjavik med vatten till uppvärmning.Värmeverket är placerat i närhetenav en spricka i berggrundenvilka är vanliga på Island på grund avkontinentalförskjutningen.Plattorna glider isär med 2 centimeterper år. Det gör att det är lämpligt attborra efter värme här. Värmen utvinnsur hett eller förångat vatten. Borrhålenär ofta flera kilometer djupa. En del avångan omvandlas till elenergi. Temperaturenpå ångan är ett par hundra grader.87 procent av behovet av värme ochvarmvatten täcks av geotermisk energi.Den geotermiska energin användstill simbassänger, växthus, fiskodlingaroch till att värma upp trottoarerna iReykjavik under vintern som ett slagsgolvvärme.Idag används 52 varma källor för attförse Reykjavik med värme via fjärrvärmenätet.65 procent av energibehovetkommer från den geotermiska energin.Fem stora geotermiska kraftverk stårför 26 procent av elenergin.Islänningarna har tur som har geotermiskenergi, eftersom det är ont omträd på ön. Det växer några enstakarönnar här och där. De granar somman har planterat och vårdat ömt ärinte särskilt stora trots att de är gamla. Ijordbruksbygden har man planterat endel poppel för att förhindra erosion.Det finns planer på att exportera eltill Skottland via en kabel. Den skullekosta många miljarder. Man har ävenräknat ut att en ledning till Tysklandskulle kosta trettio miljarder kr. Kablarnakan bli verklighet om tio år.Man har redan nu planer på fler djupaborrhål i den heta basalten.Det finns fem stora geotermiska kraftverkpå Island.Resan innehöll också en flygtur tillnorra Island och ett besök på ett ångkraftverk,Krafla, för dem som önskadese mer av Island från luften.Vi promenerar också genom dalendär Tingvalla ligger och där vikingarnahöll ting under tidig medeltid. Landskapetär ödsligt och mycket vackert.Tingvalla fi nns intill en sjö, som ärmycket lik en svensk fjällsjö. Underforts. sid 16Bad i varmvatten från kraftverket.SEROjournalen nr. 4 - 2009 15

forts. från sid 15bussfärden ser vi Hekla, som är en avIslands 30 aktiva vulkaner. Hekla fårett utbrott ungefär vart tionde år.Under en rundtur besöker vi ävendet berömda vattenfallet Gullfoss,som inte är utbyggt. Vattenkraftenpå Island står för 17 procent av energiproduktionen.På väg hem stannarvi till för att invänta gejsern Geysirsutbrott, som kommer var fjärde minut.Till att börja med är allt stilla, sedansyns några decimeterstora bubbloroch därefter fylls luften av varma vattendroppar.Tänk att befinna sig i ettland med så mäktiga naturfenomenoch med så mycket förnybar energisom 70 procent. 48 personer deltog iresan. Islandskännaren Hans Forslundvar uppskattad reseledare.Christina KarlssonNatur vid Tingvalla.Lagstiftningen omelnätenSyftet med den nya ellagen 1996 varatt konkurrensutsätta så stor del avelförsörjningen som möjligt. Nätverksamhetenundantogs eftersom den sågssom ett s k naturligt monopol. Att lagstiftareninte tänkt färdigt visas bl a avden handfull utredningar som arbetatmed nätfrågan sedan dess. De senastemen säkert inte sista är Nätanslutningsutredningen(SOU 2008:13) ochEnerginätsutredningens delbetänkandeNya nät för förnybar el (SOU 2009:2).Baserat främst på dessa utredningarhar regeringen i oktober 2009 skickatöver propositionen ”Enklare och tydligareregler för förnybar elproduktion,m.m.” till lagrådet för yttrande innanden efter eventuell omarbetning gårtill riksdagen. Främst handlar det omvillkoren för att ansluta små och storaelproduktionsanläggningar till nätet.Nätlagstiftningen hindraronödiga ledningarFörst några principiella synpunkterpå att nätverksamhet betraktas somett naturligt monopol. Detta betyderegentligen inte mer än att det (i de flestafall) inte är ekonomiskt motiveratatt ha två parallella ledningar mellan Aoch B. Alla andra delar av nätverksamhetenär däremot möjliga att konkurrensutsätta:att bygga, underhålla ochdriva näten; att mäta, rapportera ochfakturera den överförda elen. Särskiltstörre elnätsföretag utnyttjar möjlighetenatt handla upp dessa tjänsteroch låter sina egna enheter tävla medutomstående.Däremot har varken lagstiftareneller ännu mindre elnätsföretagenkommit på tanken att de delar avnätverksamheten som inte ingår i detnaturliga monopolet skulle kunnakonkurrensutsättas genom att de konsumenteroch producenter, som villvara anslutna till elnätet, själva fårhandla upp dessa tjänster.Det skulle ge (den lilla) kraftproducentenrätt att själv handla uppanslutningen av sin anläggning till nätet.Också mätning och rapporteringav produktionen skulle producentenkunna handla upp på den marknadsom fi nns. I båda fallen måste mannaturligtvis iaktta de tekniska och an-dra krav som ställs av myndigheter ochbranschöverenskommelser.Det ligger nära till hands att jämföraelnätet med telenätet. I bådafallen har omregleringen gett olikaaktörer rätt att utnyttja nätet, menändå finns i båda fallen ett missnöjemed att nätföretagen ändå missbrukarsin monopolställning. Detta är lättareatt komma till rätta med för telenäteteftersom det där finns flera fysiska nätmed olika ägare. Också mobiltelefoningör situationen annorlunda (även omden också använder fysiska nät).Anslutning av storaanläggningarDen ena viktiga frågan i de båda utredningarnagäller anslutningen av denstorskaliga vindkraften till nätet. Dettadiskuteras utförligt främst i Nätanslutningsutredningen,som lägger fram enrad förslag. Ett av de viktigaste var attdet interna nätet i en vindkraftsparkskulle undantas från kravet på nätkoncessionoch alltså behandlas som etticke koncessionspliktigt nät. Dennaförenkling genomförde regeringen16 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Remiss från Näringsdepartementet avseende Energimyndighetens rapportER 2009:29Uppdrag att föreslå nyakvoter i elcertifikatsystemetm.m.Synpunkter:EU:s direktiv om förnybar energi syftartill att förnybar energi skall byggas utså att den tränger undan fossil energifrån kol, olja, fossilgas och uran. Eftersomdessa energiformer inte fullt utbetalar sina miljökostnader, samhällskostnaderoch riskkostnader behöverförnybara energiformer kompenserasmed olika stödsystem för att nå ekonomisklikställighet. Elcertifikatsystemetär ett sådant stödsystem som dock läggerhela kostnaden på hushållen ochövriga sektorer som inte är elintensiva.SERO är tveksam till om de som nu ärkvotpliktiga ensamma orkar bära helakostnaden för utökad kvotplikt utanatt det behövs komplettering i någonform. Nedan följer våra synpunkter pårapporten.1. EM antar att den kvotpliktiga elanvändningenligger kvar på ca 96 TWhflera år. Man nämner överhuvudtagetinte kravet på att minska energianvändningenfram till 2020 med 20%.I år ligger både elproduktionen ochelanvändningen ca 10 TWh underförra årets nivå då kvotplikten var 94TWh som med temperaturkorrigeringskulle varit 96 TWh. SERO föreslår attvolymen kvotpliktig elanvändning beaktareffektiviseringen genom att densänks med 1 TWh årligen med start på94 TWh under 2010.2. I rapporten saknas bedömningarav vilket producentpris som behövsför att locka fram nyinvesteringar. Förvindkraften blir det allt svårare att hittabra vindlägen att bygga på. Därmedtvingas branschen – om det skall byggasstörre volymer - acceptera platsersom ger betydligt högre produktionskostnader.I Finland föreslås ett feedin-systemdär ny vindkraft erbjuds ca93 öre/kWh och Tyskland har ungefärsamma nivå på landbaserad vindkraftoch avsevärt högre på havsbaserad.Dagens forwardpriser på Nord Poolanger för 2010 till 36 öre/kWh ochstiger 2014 till 47 öre/kWh. Men fören investerare är det svårt att utan storaavdrag teckna avtal som gäller tidenefter 2012.Om vi i en vindkraftkalkyl räknarmed investeringskostnaden 15-19miljoner kr/MW, 15 års ekonomiskavskrivningstid, ränta 5 % samt 8-11öre/kWh i drift, underhåll och försäkringsamt 4 % markarrende blir mednuvarande priser på vindkraftverkenproduktionskostnaden 71-87 öre/kWhi vindlägen 2 400 fulleffekttimmar perår. Det betyder att elpriset år 2010behöver kompletteras med ett certifikatprispå 35-51 öre/kWh och år 2014med 24-40 öre/kWh. Valet av 15 årsekonomisk avskrivningstid är baseratpå den bestämda tilldelningsperiodenför elcertifikatsystemet och på den lånetidbankerna normalt accepterar.Den principiella frågan uppstårdå om vindkraften kan begära enkompensation på den nivån utan att”prisa ut” sig jämfört med andra energiformer.Det förnybara alternativvindkraften tävlar med är kraftvärmei stor och liten skala. För lönsamhet istorskalig kraftvärme krävs ett värmeunderlagi form av fjärrvärmenät ochdär finns inte mycket kvar att anslutatill stora verk. Däremot finns möjlighetatt bygga ut medelstor och småskaligkraftvärme ner till villastorlek. Med nyutrustning som ger värme och el samtidigtfinns det en stor potential ”hembrännare”men sedan kommer frågan– är deras rökgasutsläpp acceptabla itätare bebyggelse vilket är nödvändigtför att få volymer. Jag tvivlar även omdet sker med sofistikerad rökgasreningoch effektiva pelletsbrännare. Exporttill kontinenten av pellets och flis hardrivit upp priset på biobränsle kraftigtoch det krävs därmed också ett högtelpris på kraftvärmeel. Elproduktionskostnadenför vindel och kraftvärmeeltorde därmed följas åt uppåt.De prisnivåer som därmed öppnasför utbyggd vattenkraft gör denmycket intressant antingen det gälleråterupptagen drift eller nybyggnadmen då måste våra politiker un-derlättatillståndsgivningen.3. Förslaget till nya kvoter tar ingenhänsyn till effekterna av en eventuellnorsk anknytning av marknaden förelcertifikat. Om det blir så måste helaförslaget om nivåer på kvotplikten iSverige uppdateras.4. Under år 2010 och 2011 kommerett antal redan påbörjade projekt attfullföljas medan några andra planeradeprojekt avbryts eller läggs vilande.Detta gäller bl. a. vindparker i skogslandetsom får för dålig lönsamhet medenbart certifikaten som inkomstförstärkningi en situation där stigandeöverskott knappast blir prishöjare. Medsviktande intresse för nyinvesteringartvingas regeringen vidta åtgärder för attuppnå målen. Läget för att etablera ettsvenskt feed-in-system som parallellt20 SEROjournalen nr. 4 - 2009

erbjudande till certifikaten öppnas då,vilket några partier vagt öppnat för, mpt.ex. Även om certifikatsystemet verkarsvårrubbat kan EM:s prognos på hurstor belastningen blir på elanvändarnaom hela utbyggnaden skall bekostasmed certifikat bli orimligt hög för attkunna accepteras. Redan nu är smärtgränsennära och att det inte knorratsmer beror på att vanligt folk tror attcertifikaten enbart gynnar vindkraften.När man upptäcker att bara 2/15 gicktill vindkraften år 2008 och att den enligtEnergimyndighetens prognos ökattill 40 % först år 2020 kan acceptansenändras. Vår uppfattning är att certifikatsystemetgett oss bättre utdelningän förväntat genom begränsning av utbudet.Frågan är dock hur många certifikatstorproducenterna orkar bunkraupp av ett skenande överskott. Osäkerheteni handeln verkar vara stor och detfinns få köpare på långa kontrakt. Justörre överskott som lagras upp destostörre blir risken för utförsäljning avfinansiella skäl för att putsa bokslutet,med prisras utan botten i nuvarandecert-system. Redan finns fler elcertifikatpå marknaden än vad som väntas behövastill annullering den 1 april nästaår. Därför anser SERO att vi behöverförändra nuvarande certifi katsystem.Det kan ske på olika sätt, t.ex. genomatt införa för nya investeringar erbjudaett feed-in-system med garanterademinimipriser avpassade till olika produktionskostnaderi långa avtal. Ett sättatt öka behovet av certifikat är ocksåatt låta systemet omfatta den industrisom nu är undantagen, ca 40 TWhgenom att ge dem en viss kvotplikt,t ex 5% jämfört med årets 17% förövriga. Överskottet skulle då kunnabalanseras snabbare men troligen mötasav ihärdiga protester om hur illadet skulle vara för konkurrenskraften.SERO anser det fullt rimligt att ävenden elintensiva industrin borde varamed och dela kostnaden för utbyggnadav förnybar elproduktion.5. Att enligt förslaget ta bort förnybarelproduktion från elcertifikatsystemetefter den första tilldelningsperioden på15 år anser vi innebär att många anläggningarinte kommer att bedömaslönsamma att reparera utan skrotas.Därför föreslår SERO att anläggningarska kunna få en ny tilldelningsperiodpå 15 år med delcertifikat motsvarandeupprustningens andel av en total upprustning.Äldre vattenkraftverk, somrustas upp och får ökad produktion, ärredan idag berättigade till certifikat förden ökade produktionen, detta är entyp av delcertifikat.6. Det nuvarande stödsystemet,som innebär en inbördes konkurrensmellan de förnybara energikällorna,hindrar utveckling av solel och annansmåskalig elgenerering. Ett kompletterandestödsystem behövs.Sammanfattning:• Prognosen för kvotpliktig elanvändningbör sänkas med 1 TWh per årmed start på 94 TWh för 2010• Kvotplikten från 2013 och framåtbehöver ökas markant jämfört medförslaget i rapporten för att ta ner lagretav ännu ej använda elcertifikat• Om investeringar i förnybar elproduktionskall fortsätta i hög taktbehöver systemet med elcertifikat förändrasantingen genom att öka gruppenkvotpliktiga, kompletteras mednågot annat stödsystem t. ex feed-ineller statliga investeringsbidrag i någonform som exempel.• I stället för att i princip kräva upprustningtill nivån ny anläggning föratt få en ny tilldelningsperiod bör ettsystem med delcertifikat införas motsvarandeupprustningens andel av entotal upprustning. Detta skulle räddamånga kraftverk från nedläggning närtilldelningsperioden löpt ut• Stora och långsiktiga investeringarbehöver större trygghet än vad elcertifikatsystemet i nuvarande formerbjuder om vi skall få önskade volymer.• Vad gäller ett eventuellt gemensamtcertifikatsystem med Norge så återkommervi med synpunkter.Olof KarlssonV.Ordf. SEROToppmöte om att lagrakoldioxid - Carbon CaptureBåde utmaningarna och möjligheternakommer att få större fokus under klimatmöteti Köpenhamn, där världenspremiärministrar kommer att samlasför att komma tillrätta med klimatförändringen.EU har åtagit sig att utvecklaCCS, Carbon Capture and Storage,en metod för att lagra koldioxid.Kommissionen har tillkännagivit attman ska bidra med ekonomiska medelför att Kina ska kunna testa CarbonCapture. Man ska också skapa ett dussindemonstrationsanläggningar förtekniken på kontinenten. Storbritan-nien ska sätta upp fyra stora försöksanläggningari landet och när tekniken ärväl beprövad ska man rulla ut den rödamattan för den. Som en del i dettaåtagande ska Storbritannien visa en nystrategi för den hårt ansatta kolkraften.Man har lovat högtidligt att inte startanågra nya kolkraftverk förrän man kanlagra en del koldioxid under marken.Storbritannien ska minska sina utsläppav växthusgaser med 34 % fram till2020 jämfört med 1990 års nivå. EUsatsar enorma belopp – mycket mer änpå förnybar energi på att utveckla CCS– men många tvivlar på att teknikenkommer att fungera. Den lagrade koldioxidenkommer förr eller senare attläcka ut men hoppet om att teknikenskall fungera ett antal år utgör dock ettalibi för fortsatt koleldning.Den 18 och 19 november 2009hölls ett toppmöte om Carbon Capturei London. Bland annat fanns enmycket kompetent expertpanel somdiskuterade problem, teknik, lagar ochfinansiering.Christina KarlssonSEROjournalen nr. 4 - 2009 21

Invigning av Sveriges störstamarkanlagda solelanläggningDen 5 oktober, invigdes Sveriges hittills största solelanläggning av landshövding,Ingemar Skogö, och det skedde i Sala. Anläggning är på 375 m 2 och producerar energi,som skall räcka till 20 lägenheter.Sala-Heby Energi ABföregångare – satsar på solelIdén till en solelanläggning föddes hosSala-Heby Energi AB (SHE) underhösten 2008. Man gick ut med enförfrågan om det fanns intresse hosallmänheten att vara ägare i en solelanläggning.Intresset var större än manvågat hoppas på, runt 100 anmälde intresseoch föreningen ”Solel i Sala ochHeby Ekonomisk förening” bildades.En andel kostade 10 000 kronor ochi dagsläget har omkring 130 medlemmarsatsat drygt 1,7 miljoner. Dessutomställde Energimyndigheten upp med 1miljon. Nu när anläggningen invigs ärföreningen skuldfri och har till och medett litet rörelsekapital. Framtida överskottkommer att satsas i nya projekt.Kenneth Mårtensson, Vd för Sala-Heby Energi, har varit en viktig personför projektets genomförande. Utanhans engagemang hade solelprojektetknappast genomförts. Att utvecklateknik som gör det möjligt att användasolen som elproducent kräver ekonomisktstöd. Sverige är ett u-land på detområdet. I Tyskland garanterar statenett lägsta pris på solel. Det innebär attdär har mängder med vanliga villatakförsetts med solelspaneler, mot i Sverigeknappast några.Sala Energi med Kenneth Mårtenssoni spetsen har kopierat det tyskafastprissystemet på lokal nivå. Manbetalar 4:50 per kWh under fem år.Nu är första anläggningen på plats.Nästa anläggning befinner sig på planeringsstadiet.Den hamnar troligen iHeby kommun.Från naturlig till konstgjordfotosyntesI anslutning till invigningen höll professorStenbjörn Styring från UppsalaUniversitet ett intressant föredrag omhur vi i framtiden kommer att kopieraden naturliga fotosyntesen och om-vandla solljus till bränsle.Svenska forskare medStenbjörn Styring i spetsenär på väg att lösa problemet.Lyckas de kommervi i framtiden att utvinnabränsle genom att kombineravatten och sol.– Det är nödvändigt om viskall klara av att skapa välståndför jordens växandebefolkning konstateradehan.– 80 procent av den energivi använder i dag kommerfrån fossila bränslen.Utöver det att det skaparmiljöproblem måste vi inseatt de fossila bränslena hållerpå att ta slut och det iett läge där 2/3 av människornapå jorden inte enshar börjat använda energi.– Det råder ingen brist påenergi, det är bara det att vianvänder fel energislag.Det gäller för Sverigeatt satsa rätt nu. Om 30år, förutspår FN, kommerhela 30 procent av världensel från solceller. Hur ser detut i Sverige då?Kyrkan i Väster Färneboville satsa på solelI Sala/Heby satsar man på solel. Intelångt från Sala ligger Fläckebo. Där harförsamlingen försökt att få sätta uppsolpaneler på kyrktaket men både LänsochRiksantikvarieämbetet har sagt nej.– Kyrkan betraktades utifrån ett musealttänkande. Med den inställningenblir kyrkan ett dött minnesmärkeoch det har en levande kyrkan ingenanvändning för säger kyrkoherde LejfW. Östborg. Kyrkorna i Sverige ärorienterade i öst – västlig riktning ochhar alltså södertak, ett utmärkt lägeEn av solelspanelerna i Sala.Solelspanelerna på ett uthus intill kyrkan i Fläckebo.att lägga solceller på. Rätt utformadeskulle de vara angelägna miljösatsningarsamtidigt som det skulle bidratill att kyrkorna skulle kunna finnaskvar och fortsätta att vara kulturbärare.Nu byggde församlingen ändå en solcellsanläggningmen den hamnade påtaket till ett uthus och placeringen göratt den knappast ger maximalt energitillskott.Frågan om solel på kyrktakligger just nu hos Regeringen.Carl Olov PerssonTfn 0221- 146 81E-post: C.O.P@koping.netTidigare revisor i SERO, nu valberedningensordf.22 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Hydraulisk stirling motorhöjer verkningsgradenStirling motorn blir effektivare medkolvar som består av vätska. Ny forskningvid WPI universitetet har ambitionenatt bygga en ny typ av stirlingmotor som skall användas i bl a hybridbilar.Denna hydrauliska stirlingmotor skall ha en högre verkningsgraden dagens bilmotorer.Stirling motorn är ur ett teoretisktperspektiv en motor som kan omvandlavärme energi till rörelse energimed mycket hög verkningsgrad.Men i praktiken måste man göra enrad kompromisser och avsteg från denideala termodynamiska processen föratt få den klassiska stirling motorn attfungera. Dessa praktiska kompromisserleder ofta till att man får ett stortgap mellan det teoretiska och praktiskaverkningsgraden i stirling motorn.I en klassisk stirling motor använderman kolvar och vevaxel mekanismersom påminner om en vanlig kolv förbränningsmotor.Man använder oftahelium som fl yttas fram och tillbaksmellan en varm och en kall cylinder.Gasen flyttas genom en värmeväxlaresom består av en värmare en regeneratoroch en kylare. Värmaren är den del somför in värme till stirling motorn frånen extern värmekälla. Regeneratornfungerar som en temperaturstege somåtervinner värmeenergi varje cykel (regeneratornär en viktig grundläggandedel som gör stirling motorn effektiv).Kylaren är den del som kyler den inneslutnagasen från en extern kyl källa.Isotermiska cylindrarNär exempelvis kolvarna fl yttar deninneslutna gasen från den kalla cylinderntill den varma cylindern fårman en tryckstegring i gasen. Kolvarrangemangetplockar sedan ut tryckstegringensom rörelseenergi. Närkolvarna omvandlar tryckstegringentill rörelse energi sjunker trycket och isamma takt sjunker temperaturen i allgas som inte ligger i nära kontakt medcylinderväggarna. Endast ett tunt skiktav den gas som ligger alldeles närmastcylinderväggen hålls konstant högtemperatur (i den varma cylindern)trots att kolvarna sänker trycket. Dettatunna skikt närmast cylinderväggenkallas ”Isotermisk” gas och är av godo.Den gas som inte är i nära kontaktmed cylinderväggen kan inte hållajämn temperatur med den heta cylinderväggen(denna gas kallas för”Adibatisk” gas). Detta fenomen medkraftiga temperatur växlingar inne icylindrarna sänker verkningsgraden(och effekten) markant i den klassiskastirling motorn. På 1900-talets mittbörjade man experimentera med attanvända helium istället för vanlig lufti stirling motorn främst pga att heliumhar betydligt högre värmeledningsförmåga(drygt 6ggr högre än luft), detisotermiska skiktet blev tjockare innei cylindrarna med helium och stirlingmotorn blev effektivare.Att designa en stirling motor somhar helt Isotermiska cylindrar är ettdrömscenario i jakten på hög verkningsgrad.Därför försöker man på WPI universiteteti USA att konstruera en unikstirling motor med vätska som rör sig icylindrarna d v s vätske nivån stiger ochsjunker med snabb takt inuti cylindrarna.Cylindrarna innehåller många smalavertikala rör så att formen i cylindrarnaegentligen består av 1000-tals små cylindrari stället för en stor cylinder. Pådetta sätt ökar värmeledningsförmågandrastiskt i stirling motorn. Denna motorblir nära nog isotermiska istället föratt vara nära helt adibatisk som fallet äri vanliga stirling motorer.DödvolymDen andra stora fördelen med dennastirling motor är att man inte behövernågon extern värmare och kylare utanförcylindrarna. Värmaren och Kylarenär direkt naturligt integrerad i cylindrarnasom gör att ”dödgasen” blir minimal.Att minimera ”dödgas” i stirlingmotorer ökar också verkninggraden.I den klassiska stirling motorn ärman däremot tvingad att placera enextern kylare och värmare som kräveren betydande gasvolym och därmedökar mängden ”dödgas” utanför cylindrarna.Värmaren och kylaren ärdärmed komponenter som kräver enbalansgång mellan dödvolym och enasidan och dålig värmeväxling med högströmningsförlust å andra sidan.I den hydrauliska stirling motornkopplar man in värmekällan och kylkällandirekt in i vätskan till respektive cylinder,dödvolymen minimeras som följd.Carnot profilen = icke kontinuerliga”kantiga” rörelsenDen tredje fördelen med denna hydrauliskastirling motor är att man harmöjlighet att följa nära den idealiska”carnot” rörelse profilen med hjälp avatt man använder hydraul ventiler ochspeciella koniska hydraulkolvar. Mankan på så vis följa den icke kontinuerliga”kantiga” rörelsen istället för attfölja en vanlig sinus formad kolvrörelsesom blir följden av att använda en vanligvevaxelmekanism.I historien med vanliga kolvstirlingmotorer har man under årens lopp kämpatmed olika mer eller mindre lyckadeoch avancerade mekaniska vevaxelarrangemangför att kolvarna närmareskall följa ”carnot” diagrammets profiloch vinna verkningsgrad istället för somi enklaste fallet använda en vanlig vevaxel(med ”sinus” profil) och då förloraen del effekt och verkningsgrad.Täthet och friktionDen fjärde fördelen med vätske-stirlingmotorn är att vätskan i kolvarna fungerarsom en mycket tät kolvtätning tillminimal kostnad av friktion. I vanligakolv stirling motorer med inneslutenhelium eller vätgas behövs ytterligareen krävande balansgång mellan ochena sidan så tät kolvring så möjligt ochandra sidan så lite friktion så möjligtför att få en effektiv motor.Jag tror att stirling motorer i allmänhetkommer vara en viktig pusselbit iutvecklingen mot bättre energianvändning.Och jag tror i synnerhet att denhydrauliska stirling motorn kommer attföra stirling motorn ett stort steg närmareden teoretiska carnot motorns maximalaverkningsgrad, just på grund av att manhär trummar på flera grundläggande fysikaliskafenomen i stirling motor.Olle Welin 2009-10-25SEROjournalen nr. 4 - 2009 23

Ett studiebesök påSolcellfabriken i Vilshult 2009Efter år av planerande och väntan fick EPL möjlighet att få göra ett studiebesök på PVEnterprises fabrik i det lilla samhället Vilshult, en liten bit från Olofström. Vi fick etttrevligt mottagande av Mikael Abaji, säljansvarig i bl.a. Sverige. Han var också vårguide när vi gick runt i fabriken.Till att börja med fick vi en presentationav företaget i deras konferensrum.Företaget grundades 2002 och harnumera ca 60 anställda och hade underfjolåret en omsättning på 381 miljonerkr. Just nu kör man 3 skift.Företagethar som affärside att bygga ihop waffers(kiselceller) till solcellspaneler somsäljs via grossister.Vi fick också se hur waffers (kiselskivor)ser ut som råvara och då blev vivarse hur ömtåliga dessa ungefär 1 mmtunna och 150x150mm stora kiselskivorär. Materialet är mycket sprött ochgår sönder för det allra minsta, så allhantering måste göras med stor försiktighet.Färgen på dessa kiselskivor varblå, men de finns i flera andra färger.Anledningen till att det finns olikafärger är estetiskt och har inte medfunktion att göra.Väl ute i produktionslokalen, råderdet fotoförbud.Produktionsflödet1. På den första stationen packar manupp, och placerar kiselskivorna i enfixtur, där skivorna ligger på rad.2. Därefter sammanbinds de med enelektrisk ledare.På nästa station placeras de sammanbundnakiselskivorna ovanpå en plastfilm,som ligger på ett glas. Glaset harantingen en lätt strukturerad yta ellerett antireflektionsskikt,3. Därefter ska hela detta paket av glas,plastfi lm och kiselskivor bakas ihop,så att det blir helt fukttätt. 4.Samtligapaneler funktions kontrollerades, ochmonterades i en ram av aluminiumprofil.De monokristallina solceller somPV Enterprise tillverkar har en verkningsgradpå drygt 16%.EPL i Sverige tackar för en trevligkväll och önskar PV Enterpriser lyckatill, troligen kommer några i EPL attinstallera solceller som goda exempelför energismartare och klimatvänligareelproduktion.Lars-Erik Lennartsson24 SEROjournalen nr. 4 - 2009

CORNELIS MEKANISKA ABVi utför till kraftverksindustrin:- Turbintillverkning- Renoveringar- Reparationer- Service- Tillverkning av grindrensare- Automatiseringar- Ombyggnader- Betongsprutning- Injektering- Entreprenadarbeten- Mobil betongblandning- Uthyrning byggnadsmaskinerFör mer info www.cornelismek.seCORNELIS MEKANISKA ABGrönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.comSköt alltfrån dinegen PC.Styrningoch övervakningFVB kan erbjuda kostnadseffektiva lösningar för styrningoch övervakning av din kraftstation.Välj mellan en helt fristående installation med enbart lokalövervakning, eller styr och övervaka på distans via centraltsystem, eller via din hemmadator.Fast telelina med ADSL-uppkoppling, GSM, radio, uppringdförbindelse och EtherNet är tekniker som fungerar.Vi använder enbart standardsystem av kända fabrikat.Låt oss ta del av dina behov och krav.Läs mer på www.fvb.seKontaktperson: Nils-Göran Nordqvist.Tel: 021-81 80 40. Mail: n-g.nordqvist@fvb.seAlla vill förändra världen. Som Sveriges ledande energikonsult gör vi det genom attleverera hållbara och samordnade energilösningar tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt.Sedan 1970 bidrar vi till att minska koldioxidutsläppen i världen. Med brinnandeengagemang och spetskompetens verkar vi i teknikens framkant och driver utvecklingeni stället för att bara följa den. Våra kunder – offentliga som privata – återfinns över helavärlden huvudsakligen inom sektorerna energi, industri och fastigheter. Vårt kundlöfte ärenergisatsningar som ökar verkningsgraden, minskar kostnaderna och reducerar miljöpåverkan.Energilösningar i kubik®.www.fvb.seSEROjournalen nr. 4 - 2009 25

Vill Du göra Din röst hörd i energi- ochmiljöfrågor ?SERO arbetar med information omförnybar energi och energieffektivisering.Det innebär bl.a. intressebevakningför producenter av förnybarenergi och uppvaktningar av politikeroch myndigheter samt att uttryckavår åsikt i många frågor som vi får påremiss från departementen. SERO:s verksamhet ligger rätt i tiden ochföreningen växer genom att allt fl ermiljömedvetna människor blir medlemmar.Arbete i t.ex. SERO:s styrelse ärmycket intressant och lärorikt och detkänns riktigt bra att kunna påverka be-slut som med SERO:s tyngd går vidaretill regeringen säger Pontus Widén ochErik Lindroth, två unga som sitter medi SERO:s styrelse.För att aktivera fl er, särskilt ungai styrelsens arbete öppnar vi nu förintresserade att delta som adjungeradi styrelsens sammanträden och attfå fortlöpande intern och extern informationom vad föreningen sysslarmed. En sådan aktivitet kan vara att påförhand få ta del av och påverka innehålleti de skrivelser och remissvar föreningenofta lämnar till departementoch myndigheter. Exempel på vårasenaste remissvar hittar Du på SERO:shemsida www.sero.se.Om Du är intresserad av att prövaatt vara med kan Du kontakta ChristinaKarlsson, tel 0221-821 02 (förmiddagar)E-post Christina@sero.sepå SERO:s kansli eller SERO:s ordf.Christer Söderberg 070-677 26 90 E-post: soderberg.sero@telia.com(Nästa styrelsemöte blir i Hallsberglördagen den 13 februari 2010, reseersättningkan utgå.)Välkommen att höra av Dig.SERO:s styrelseDinEl drar igång miljöfondAtt bidra till ett hållbart samhälle bådei stort och smått ligger elhandelsföretagetDinEl (tidigare Plusenergi) varmtom hjärtat. De har därför sedan 2008avsatt 20% av merintäkterna från derasmiljöprodukter Lokal VindEl och LokalVattenEl samt SERO-el ® till DinElmiljöfond som ska göra det möjligt attbidra till utvecklingen inom miljöområdet.Ökar försäljningen av dessa produkterökar givetvis fondens medel.”- Vi hoppas att vår fond ska kunna geett mervärde till våra kunder som köpervåra miljöprodukter, att de ser att deverkligen bidrar till utveckling inomenergiområdet”, säger Pia Borg som äransvarig för fonden på DinEl.Fondens styrelse består av representanterfrån SERO, Chalmers samtnäringsliv. Sista ansökningsdatum är15 februari 2010 och i mars träffasstyrelsen tillsammans med DinElsrepresentant för att gå igenom ansökningarna.”- Vi har valt att vara ganska öppna ivåra ansökningskriterier, vi vill stimuleranytänkande och förmedla kunskap inomenergiområdet” berättar Pia. Både företag,organisationer och privatpersonerär välkomna att söka. Vidare kan ävenpersoner som i massmedia förtjänstfulltinformerat om ett miljöproblem få belöningoch för detta kan utomståendepersoner nominera.DinEl räknar med många ansökningaroch hoppas att flera SEROmedlemmarpassar på att skicka inen ansökan för projekt som de har itankarna. DinEl är noga med att poängteraatt de vill följa upp projektensom får bidrag och sprida den kunskapsom förvärvats inom projektet vidaretill andra intressenter. För mer informatonom DinEl miljöfond, gå in påwww.dinel.se.Kontaktperson på Din El är Pia BorgTfn 031-333 30 42E-post: pia.borg@dinel.seOlof Karlssonwww.solteknik.se SEROjournalen nr. 4 - 2009 29

SEROADRESSER8 december, 2009Sveriges Energiföreningars Riksorganisation,SERO, Box 57, (Nibblesbackevägen 19, 2 vån ”Nygårdshuset”) 731 22 KÖPING. Tfn 0221-824 22, -82102, Fax 0221-825 22E-post: Info.sero@koping.net Plusgiro 6 78 57-3 Bankgiro 829-8481 Org. nr 87 85 00 - 60 35Medlemsavgift i SERO: 250 kr för 2009. För familjemedlem på samma adress tillägg med 50 kr.Medlemstidning: SERO-Journalen Hemsida : www.sero.seSERO är registrerat hos FN som NGO, Non Governmental OrganizationOrdförande i SERO:Christer Söderberg, Smedslättstorget 44, 167 63 Bromma. Tfn 08-25 68 81 Fax 08 – 634 00 36Mobil: 070-677 26 90 E-post: soderberg.sero@telia.comVice ordförande i SERO redaktör för SERO-Journalen och ansvarig för SERO:s elförmedlingOlof Karlsson, Vretlundavägen 36, 731 33 KÖPING. Tfn/Fax 0221-197 65 Mobil 070 – 285 19 88E-post: Karlsson.sero@koping.netKassör i SERO och ansvarig för medlemsmatrikel och adressändringar samt V. ordf. i EREF, European RenewableEnergies Federation, dit SERO är anslutet tillsammans med motsvarande organisationer från 11 EU-länder:Peter Danielsson, Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN. Tfn 0550 – 137 61 Fax 0550 – 164 83E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.comSveriges Energiföreningars Service AB, (SERO Service AB) är ett av SERO helägt servicebolagAdress: Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post till kansliet info.sero@koping.netVD Peter Danielsson Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN Tfn 0550 – 137 61 Fax 0550 – 164 83E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.comOrg nr 55 64 20 - 3403 Plusgiro 634 20 90 - 5 Bankgiro 5776-4151SEKTIONER INOM SEROVATTENKRAFTSvensk Vattenkraftförening, SVAF (tidigare Småkraftverkens Riksförening),är SEROs vattenkraftsektionOrdförande: Lars Rosén, Adilsvägen 3 D, 182 54 DJURSHOLM Tfn 08-753 23 42 E-post: lars.rosen@lansforsakringar.sePlusgiro 5424-7 Bankgiro 5965-7404Svensk Vattenkraftförening:s kansli, Box 57, (Nibblesbackev. 19, 2 vån, ”Nygårdshuset”) 731 22 KÖPING,Tfn 0221-824 22 Fax 0221-825 22 E-post : info@sero.seKassör i SVAF: Daniel Danielsson, Sjötorpsvägen 9, 240 10 DALBY Tfn: 046 – 20 12 94E-post: daniel.danielsson@gs-development.seKontaktperson för IF:s SERO-försäkring (en specialförsäkring för småkraftverk): Birgit Ek SERO:s kansliAvgifterna till Svensk Vattenkraftförening inkl. SERO för 2009 är:Medlemsavgift 250 kr samt en serviceavgift för kraftverksägare som beräknas enligt följande:A. Kraftverk i drift: 0,175 öre/kWh beräknat på medelårsproduktionen, dock lägst 100 kr och högst9000 kr. Ägare med flera kraftverk beräknar summa av medelårsproduktionen.B. Företag i branschen som är tillverkare, konsulter leverantörer av utrustning etc. 800 krHallands Vattenkraftförening, Co ordf. Gunnar Olofsson, Reaskäl Mellomgården, 512 92 SVENLJUNGA.Tfn 0325-62 11 22. Sekr. Peter Sandberg, Bruket, Lindoms Kvarn, 310 31 ELDSBERGA Tfn. 035-432 04.Smålands Vattenkraftförening Co Ordf. Jan Johansson, Skogström, 335 93 ÅSENHÖGA Tfn 0370-971 47Årsavgift 170 kr. Plusgiro 627 38 89 – 3Värmlands Vattenkraftförening Co Ordf. Lennart Swahn, Ransbysätter 80, 686 97 LYSVIK. Tfn 0565-830 80E-post: naturkraft@swipnet.seVINDKRAFTSvensk Vindkraftförening är SERO:s vindkraftsektionSvensk Vindkraftförening co Ordf. Jan-Åke Jacobson, Nedre Möllan, 310 58 Vessigebro Tfn 0346-207 45, 070640 57 59E-post: Jan-ake.jacobson@telia.comSvensk Vindkraftförenings kansli: Danska gatan 12, 441 56 ALINGSÅS. Tfn/Fax 0322-933 40.E-post: info@svensk-vindkraft.org. Kanslist och redaktör för medlemstidningen Svensk Vindkraft: Örjan HedblomMedlemsavgift 2009 i Svensk Vindkraftförening och SERO : 430 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 350 kr.Bankgiro 5842-2551, Plusgiro 62 62 13-3Årlig serviceavgift för ägare av vindkraftverk: 3,50 kr + moms per installerad kW högst 20 000 kr + moms/ägare.Lokalföreningar inom Svensk Vindkraftförening:Vindkraft i Roslagen, Co ordf. Kaj Larsson, Mora 130, 760 10 BERGSHAMRA Tfn 0176-26 09 30Medlemsavgift i SERO+Svensk Vindkraftförening 430 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 350 kr betalas till Svensk Vindkraftförening.Plusgiro 62 62 13-3 Bankgiro 5842-2551Västsvensk Vindkraftförening, Co Ordf. Erik Karlsson Jättesås 415, 459 93 LJUNGSKILE, Tfn 0522-240 82Medlemsavgift i SERO+Svensk Vindkraftförening 430 kr, enbart Svensk Vindkraftförening 350 kr betalas till Svensk Vindkraftförening.Plusgiro 62 62 13-3 Bankgiro 5842-2551BIOENERGIOrdf. Kurt Hansson, Norrbäck, 733 92 SALA. Tfn 0224-106 33. E-post: Kurt.hansson@gasilage.seMedlemsavgift 300 kr (inkl. medlemsavg. i SERO) Plusgiro 6 78 57 - 3 (SERO)SOLENERGICo Ordf. Leif Göransson, Kräcklinge, Eketorp, 716 92 FJUGESTA Tfn: 019 – 22 41 87E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se Medlemsavgift 300 kr (inkl. medlemsavg. i SERO)Plusgiro 6 78 57 - 3 (SERO) Sektionen samarbetar med Svenska Solgruppen ek.för.ENERGIEFFEKTIVISERINGSERO/EF, Co Ordförande: Göran Bryntse Österå 22,791 91 Falun Tfn 023-301 61, 070-621 71 96E-post goran.bryntse@falubo.seMedlemsavgift 300 kr (inkl medlemsavg i SERO)Plusgiro 6 78 57 -3 (SERO)SERO – Partnerskap – ATS (Tidigare SERO/Bistånd)Samordnare för nätverket. David Artursson, Granvägen66, 702 21 ÖREBRO, Tfn/fax 019- 36 41 14. Medlemsavgifti SERO 250 kr Plusgiro 6 78 57 - 3 eller Bankgiro829- 8481 (SERO)ELBIL SVERIGE, tidigare ELFIR, ElfordonsintressenternasRiksförbundCo Ordf. Håkan Joëlson, Björnvägen 426, 906 43 UMEÅTfn 090-13 68 61 Mobil 070-656 09 74 E-post: hakan.joelson@elbilsverige.seKassör: Ingemar Ljungcrantz, N Backegård,355 95 TÄVELSÅS, 0470-681 53E-post: elvira@elbilsverige.seSekr. Kjell Cederberg, Enoch Thulins väg 34A,261 53 LANDSKRONA Tfn 0418-45 77 16E-post: kjell.cederberg@elbilsverige.seMedlemsavgift 280 kr per år inkl SERO, enbart ElbilSverige 200 kr betalas till Pg 10 02 87 – 2. För SERO– medlemmar som är medlem i annan SERO-sektion/förening och dessutom vill bli medlem i Elbil Sverige ärmedlemsavgiften 100 kr.Hemsida: www.elfir.seVätgas och Bränsleceller, H – FCCo Ordf. Kjell Mott, Orustg. 18 F, 414 74 GÖTEBORGTfn: 031 – 24 86 80 E-post: Kjellmott@yahoo.seMedlemsavgift 300 kr inkl. SEROPg 6 78 57 – 3 (SERO)I sektionernas medlemsavgifter ingår medlemsavgift iSERO, som bara behöver betalas via en sektion.SERO Ungdom Adress SERO:s kansli. Ordf. JonathanHjorth, Haddås Södergård, 570 31 INGATORP.Mobil 070-686 70 70E-post: jonathan.hjorth@gmail.comMedlemsavgift 150 kr/år, studerande 100 kr.Pg 6 78 57-3 Bankgiro 829-8481 (SERO)Energi på lantgård i Sverige, EPL, Co Ordf.Göran Sarner, Sigfridslund 812, 260 21 RÖSTÅNGA.Tfn. 0413-54 31 10 Medlemsavgift 300 kr inkl. SEROBankgiro 5618-7875CET, Centrum för Ekologisk Teknik, Aschebergsgatan44, 411 33 GÖTEBORG. Tfn 031-705 07 40.Ordf Kjell Mott. Tfn 031-24 86 80.Medlemsavgift CET och SERO 230 kr. Enbart CET 150 kr.Plusgiro 29 12 39-2Lokala energiföreningar anslutna tillSERO:Västmanlands Energiförening, Co Ordf. StefanSpringmann, Näslundavägen 5, 734 40 HALLSTAHAM-MAR Tfn 0220-173 01Medlemsavgift 150 kr inkl SERO Plusgiro 435 73 54-2Dala Energiförening, Box 138, 791 23 FALUNPlusgiro 434 42 - 3 Medlemsavgift 160 kr, betalas inovember varje årOrdf. Dennis Adås Digertäktsv.32, 791 33 Falun Tfn 023-296 85 E-post: Dennis.adas@telia.comNärkes Energiförening, Närenergi, co KassörEddy Willers, Östanfallagatan 694 72 ÖSTANSJÖ Tfn0582-52394Ordf. Leif Pettersson, Markatorps Gård, 690 50VRETSTORP Tfn 0582-66 01 98Plusgiro 34 78 92-2 Medl. avg. 150 krSödermanlands Energiförening,Co Ordf Lars Besterman, Faskungev. 17, 632 33 ESKIL-STUNA. Tfn 070-333 80 48Medlemsavgift 200 kr Plusgiro 41 88 72-8Värmlands Energi- och Vindkraftförening,VEV, Co Ordf. Anders Björbole, Tallvägen 4, 663 31SKOGHALL 054-52 53 73Plusgiro 191 15 22-9 Medlemsavgift 150 krE-post: Anders.bjorbole@comhem.seVestas Användarförening.Ordförande Mats Olsson, Möllegårdsvägen 19,244 91 Kävlinge, Tfn 046-24 97 90, Fax 046-24 97 90,Mobil 0708-744733. E-mail mats.mollare@telia.comSekreterare. Rune Halldén, Hällebäcks Gård, 47195Skärhamn, Tfn 0304-670900, Fax 0304-671750,Mobil 070-6572423. E-mail rune.hallden@telia.comKassör. Ola Jönsson, Box 36, 27237 Simrishamn,Tfn 0414-13153, Fax 0414-13153,Årsavgift 2009, 300 kr, Postgiro 6099179-1, Bankgiro5108-0505Hemsida, www.vestasanvandarforening.org30 SEROjournalen nr. 4 - 2009

Bojkottaful-el!Vi ser tillatt elsystemetblir lite snällaremot miljön SEROjournalen nr. 4 - 2009 31

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPINGÖstkra blir BixiaNu samlarvi den lokalakraen.Nu går Östkra, Fyrstad Kra och HöglandsEnergi ihop undernamnet Bixia. Det stärker oss i vårt arbete för mer närproduceradförnybar energi från sol, vind och vaen. Och för ännu bärepersonlig service på våra många lokalkontor. På så sä samlarvi den lokala kraen.Läs mer på www.bixia.se eller ring oss på 0771-16 17 18.Vår elförsäljning 2007 fördelades på: förnybart 68,5 %, kärnkraft 14,9 % samt fossil och torv 16,6 %.