Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård

Delregional utvecklingsplanför Stockholms kustoch skärgårdRapport 15:2008

Delregional utvecklingsplanför Stockholms kust och skärgårdrapport 15:2008

Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplaneringoch regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplaneochtrafiknämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting.RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklingsplanering som grundaspå kvalificerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensamsyn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och tainitiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regionalutvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet medatt ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010).RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapportseriepresenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik ochrekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare,utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll.se/publikationer finnsmöjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter.Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapportenär tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte.Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utansärskilt medgivande.RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifieradeenligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femtesteget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specificerar bådetryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:smiljökrav.Regionplane- och trafikkontoretBox 4414, 102 69 StockholmBesök Västgötagatan 2Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.seKonsulter Inregia AB, Susanne Ingo (ansvarig), Staffan Forsell och Eila Kanerva (kartor).Tyréns, Lena Tilly och Johan Ekvall Systemekologiska institutionen vid Stockholms Universitet, Ulf Larsson© Lantmäteriverket Gävle 2009. Medgivande 1 2009/0295.Omslagsfoto Jeppe Wikström/JohnérGrafisk form och produktion Jupiter ReklamTryck AlfaPrint 2009RTN 200209-0282ISSN 1104-6104ISBN 978-91-85795-27-7

FörordI maj 2008 beslutade Landstingsfullmäktige att anta Delregional utvecklingsplanför Stockholms kust och skärgård. Beslutet markerar inledningenpå ett planerat utvecklingsarbete i kust- och skärgårdsområdet för mångaaktörer i regionen.Redan i den regionala utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen(RUFS) betonas särskilt att delregional planering bör utvecklas för skärgårdenoch omfatta bl.a. bostadsförsörjning, transportinfrastruktur, naturvård och-skydd, kulturmiljöfrågor samt näringslivets förutsättningar. Ett arbetsprogramför delregional planering ”Process för fördjupad regional utvecklingsplaneringi Skärgårdsområdet” har godkänts i Regionplane- ochtrafiknämnden i maj 2003. Beslutet innebar att arbetet skulle ske i tre steg– nuläge, framtida utvecklingsmöjligheter respektive önskad framtid. Underarbetsåret 2003–2004 genomfördes det första momentet i detta arbetsprogram.Resultatet redovisades i en promemoria ”Skärgård i förändring”(Rtk, PM 8:2004) som beskriver utvecklingen i Stockholms skärgård och denpolitik som förts för skärgården de senaste 30 åren samt exempel från andraområden. Det andra momentet innebar dialog och studier kring framtidautmaningar och möjliga utvecklingsvägar samt strategier att möta dessautmaningar. Arbetet bedrevs i en process som främst involverade representanterför berörda kommuner och regionala organ samt Skärgårdensintresseföreningars kontaktorganisation SIKO.Detta gav underlag till det tredje steget. Ett skriftligt samrådsunderlagmed förslag till delregional plan för kust- och skärgårdsområdet sammanställdesoch skickades på remiss maj till augusti 2005 respektive november2006 till februari 2007. Efter genomförda remisser har materialet revideratsoch ytterligare dialog har under 2006 förts med skärgårdskommunerna,länsstyrelsen i Stockholms län, Företagarna samt Skärgårdens intresseföreningarskontaktorganisation (SIKO).Tanken är att den delregionala planen inte bara ska kunna ge underlagoch vägledning för kommunernas fortsatta planering – liksom för övrigaoffentliga regionala och nationella aktörer, privata intressenter, föreningar,intresseorganisationer och enskilda – den skulle också ge underlag förprioriteringar av landstingets egna skärgårdspolitiska satsningar under denärmaste åren.Avsikten med den delregionala planen för skärgårdsområdet är att den skautgöra en fördjupning med vissa tillägg till Regional Utvecklingsplan 2001för Stockholmsregionen (RUFS). Innehållet i den delregionala planen avsesockså ge underlag för nästa regionala utvecklingsplan. Den ger även riktlinjerför integrerad förvaltning av kustzonen i enlighet med EU:s direktiv.Projektledare på RTK har varit Susanne Skärlund.Stockholm i juni 2008Erik LangbyOrdförande i Regionplane- och trafiknämnden

InnehållFörord 3Inledning 5Helhetsperspektiv 7Geografisk helhet 8Samlat regionalt utvecklingsperspektiv 10Många aktörer, roller och mål 12Strategiska utvecklingsfrågor 19Utmaningar 20Livskvalitet 20Strukturomvandling 25Kulturlandskap 31Vattenområden 34Möjligheter 42Boendemiljön 42Besöksmiljön 46Produktionsmiljön 46Landskapet 50Nyckelfrågor 56Ett samlat förhållningssätt 56Delområden med olika karaktär 58Inriktning och åtgärder 61Fördjupning av RUFS 2001 62Vision och mål 62Strategier 62Inriktning och åtgärder 63Redovisning på plankarta 74Genomförande och uppföljning 77Hållbar utveckling 78Källor 79Delregional plankarta 83

InledningDetta delregionala planeringsunderlag innehåller tre delar. Inledningsvis presenterasett synsätt på kust- och skärgårdsområdet i Stockholms, Uppsala och Södermanlandslän ur ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv. Helhetsperspektivet betonas.Där redovisas också att en stor mängd aktörer är verksamma i området eller ansvararför verksamheter som får konsekvenser för områdets framtida utveckling.Den andra delen lyfter fram frågor av strategisk betydelse för den framtidautvecklingen i kust- och skärgårdsområdet med betoning på utmaningar och nyamöjligheter. Ett antal nyckelfrågor av särskild betydelse ur ett samlat regionalt ochlångsiktigt utvecklingsperspektiv pekas ut.Den tredje delen – inriktning och åtgärder – anknyter till form och innehåll tillRegional Utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS 2001). Avsikten äratt den delregionala planen ska fungera som en fördjupning dels för det geografiskakust- och skärgårdsområdet, dels för specifika frågor av särskilt stor betydelse i justdetta område.RUFS är både en regional utvecklingsplan och en regionplan för Stockholms län iplan- och bygglagens mening där Stockholms läns landsting har det formella ansvaretatt vara regionplaneorgan. Arbete med ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010)har påbörjats.Detta stryker under materialets strategiska karaktär. Syftet med den delregionalaplaneringen för kust- och skärgårdsområdet är att ange en översiktlig inriktningav frågor av strukturell betydelse för regionens långsiktiga utveckling. Konkretapreciseringar och nyanseringar av förhållningssätt sker genom kommunernas översiktligaplanering som på sedvanligt sätt bygger på dialog med andra företrädare förallmänna intressen inklusive andra kommuner, regionala och nationella aktörer ochkommunernas egna invånare och företag. Preciseringar sker också genom de olikahuvudmännens planering, exempelvis huvudmännen för trafik och teknisk försörjning.Även om Stockholms läns landsting är en betydelsefull aktör i kust- och skärgårdsområdetär det således främst andra än landstinget som kommer att ansvara förgenomförandet av den delregionala utvecklingsplanens intentioner.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård

HelhetsperspektivDelregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdStockholms kust och skärgård är en del avÖstersjöns känsliga och världsunika skärgårdshav.Området är också en integrerad del avden snabbt växande Stockholmsregionen.För att hantera utvecklingsfrågor krävs ettsamlat synsätt och ett integrerat och gränsöverskridandesamarbete mellan många olikaaktörer inom kommun, landsting, stat, EUoch privata intressen. Den geografiska indelningenav kust- och skärgårdsområdet skiftarberoende på funktion och sammanhang.Geografisk helhetÖstersjön är ett av världens största brackvattenhavoch helt unik i sitt slag. Många arter lever på gränsentill sin överlevnadsförmåga. Nio länder gränsar tillÖstersjön. Delar av fjorton länder befinner sig inomavrinningsområdet. Inom detta område bor 85miljoner människor. Under det senaste decenniethar de förändrade geopolitiska förhållandenainneburit att samarbetet ökat mellan folk i olikaländer. Stora insatser har genomförts för att minskabelastningen på miljön. Samtidigt har den ökadeintegrationen lett till fler kontakter och mer handel.Numera är Östersjön ett innanhav inom EU. EU ochRyssland strävar efter ökad harmonisering av olikaregelverk för att underlätta kontakterna.Östersjöns skärgårdar är också enastående ivärlden. Skärgårdshavet som sträcker sig frånStockholms skärgård via Åland till Åboland ochFinska viken representerar en säregen natur- ochkulturmiljö med en rik historia. Förhållandena harskiftat under århundradena. Även fortsättningsviskan betydande förändringar väntas ske. Östersjön,utom ryska vatten, klassas av FN:s sjöfartsorganisationIMO som särskilt känsligt havsområde.Skärgårdshavet i norra Östersjön är unikt i världen.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård Hela kust- och skärgårdsområdet i Södermanlands, Uppsala och Stockholms län.

10 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdSamlat regionaltutvecklingsperspektivI den regionala utvecklingsplaneringen hanterasStockholmsregionens utvecklingsfrågor i ett samlatregionalt perspektiv. Den delregionala planeringsprocessenhar omfattat hela det geografiskt sammanhållnakust- och skärgårdsområdet inklusivenorra Roslagen och Sörmlandskusten. Inom dettavidsträckta område finns delområden med olikakaraktärer. Förhållandena i kust- och skärgårdsområdetbetraktas både ur den lokala befolkningens ochur den funktionella Stockholm–Mälarregionens perspektiv.Hänsynstaganden till natur- och kulturmiljökvalitéerav nationell och internationell betydelse ären grundläggande förutsättning. Kulturarvet har storbetydelse för lokal och regional utveckling, attraktivitetoch tillväxt i kust- och skärgårdsområdet.Längs kusten finns såväl traditionella städer somflera större och mindre tätorter med mycket gamlaanor liksom nyare och snabbt växande förorter.Många kommuners centrum fyller en viktig funktionsom service- och replipunkter för människor ochverksamheter längre ut i skärgården. I området finnsockså flera stora arbetsplatser, framför allt offentligaverksamheter och militära anläggningar.Flera större öar har numera bro- eller färjeförbindelsemed fastlandet. På dessa öar sker en snabbfolkökning. Många förvärvsarbetande pendlar till fastlandet.Cirka 3 000 personer bor året runt på öar utanvägförbindelser till fastlandet. Där ökar befolkningenockså, men betydligt långsammare. Under de senasteårtiondena har betydande samhällsinsatser gjorts föratt bibehålla och utveckla service och samhällsfinansieradetjänster på öar utan vägförbindelser i formav bro, tunnel eller statlig färja. Bofast befolkning,företagande, aktiv naturvård och levande kulturtraditionerär en förutsättning för att skärgårdens kvalitéerska upprätthållas och vara tillgänglig även i fortsättningen.Ytterskärgården saknar bofast befolkning.Kust- och skärgårdsområdet är ett mycketpopulärt frilufts- och rekreationsområde med högtbesökstryck. På sommaren befinner sig mångamänniskor i området samtidigt. Fritidshus och båtarutnyttjas under längre eller kortare vistelser. Mångagör dagsutflykter eller litet längre besök med övernattningpå vandrarhem, stugbyar, campingplatsereller andra anläggningar. Kust- och skärgårdsområdetsmånga kurs- och konferensanläggningar har sinhögsäsong under våren och hösten. Efterfrågan påbåtplatser, mark och fastigheter är generellt hög.Trafik och annan försörjning av kust- och skärgårdsområdetpåverkar förhållandena i ett stortomland. Vid veckosluten är trafiken intensiv.Trängsel och störningar längs tillfartsvägarna märkslångt in i regionens centrum och småbåtstrafiken ifarlederna in och ut ur Stockholm är intensiv.Mälaren och en stor mängd åar och vattendrag,som avvattnar stora avrinningsområden i Mellansverige,mynnar i kust- och skärgårdsområdet. Medvattnet följer också stora mängder gödande ämnenoch andra miljöstörande föroreningar.Det höga besökstrycket under sommaren utgör enbetydande belastning på skärgårdens känsligavattenresurser. Tillgången till sötvatten är mycketbegränsad och överuttag från brunnar för dricksvattenändamålleder till saltvatteninträngning.Marina miljöer som är viktiga för hela ekosystemetutsätts för störningar och utsläpp från båtar,strandnära bebyggelse och aktiviteter. Den omfattandebåttrafiken orsakar också stranderosion.Det regionala helhetsperspektivet på kustochskärgårdsområdet innefattar bådenaturens och samhällets utvecklingsfrågor.Den funktionella geografiska avgränsningenvarierar med olika sakfrågor. Den regionalautvecklingsplaneringen avser dels förhållandenai det geografiska kust- och skärgårdsområdet,inklusive den bofasta befolkningenssituation, dels kust- och skärgårdsområdetsförhållanden och utvecklingsförutsättningarsom del i Stockholmsregionen, Mälardalenoch Östersjöområdet.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 11Viktiga servicefunktioner för befolkningen i övärlden är lokaliserade på fastlandet.Trafikförsörjningen är beroende av offentlig finansiering för både land- och sjöförbindelsermed bytes- och omlastningsplatser på fastlandet. Öar med enskiltfinansierade färjor har räknats till gruppen ”Öar utan vägförbindelse till fastlandet”.

12 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdMånga aktörer, roller och målKommunernaKust- och skärgårdsområdet har här avgränsatstill följande kommuner: Östhammar, Norrtälje,Österåker, Vaxholm, Värmdö, Nacka, Tyresö,Haninge, Nynäshamn, Södertälje, Trosa, Nyköpingoch Oxelösund.Flera kommuner har prioriterat arbete medutvecklingsfrågor i kust- och skärgårdsområdet.Norrtälje har tagit fram en fördjupning av denkommuntäckande översiktsplanen för skärgårdsområdet,ett skärgårdspolitiskt handlingsprogram,en kustinventering samt ett förslag till bryggplan.Nynäshamn och Haninge har tagit fram en gemensamkustplan för båda kommunerna. I Värmdöpågår arbete med kustplanering. Nacka kommer attinleda ett fördjupat arbete med sina kustområden,bl.a. i syfte att hitta en mer differentierad syn påstrandskyddet.I några översiktsplaner anvisas mark för nybebyggelse i kust- och skärgårdsområdet. Omvandlingenav fritidshusområdet till småhusområden,som bebos året runt, är en stor fråga för flera kommuner.I några kommuners arbete har miljösituationeni kust- och skärgårdsområdet, särskilt denmarina miljön, fått stor uppmärksamhet. Det finnsockså en ambition att förenkla och rationalisera denkommunala verksamheten, exempelvis genom attflera grannkommuner delar på gemensamma expertresursereller gemensam upphandling av tjänster,exempelvis för transporter.Kommunerna samarbetar inom Svealandskustvattenvårdsförbund. En gemensam databashåller på att byggas upp för att man bl.a. ska kunnaanalysera olika åtgärders effekter på vattenkvalitén.Kommunerna samarbetar också sedan längemed sina grannkommuner på Åland och i Åbolandsskärgård. Samarbetet har en tyngdpunkt på turismoch näringslivsutveckling.Regional strategi för samordnad utvecklingav bebyggelsestruktur, serviceutbud ochtrafikförsörjning i kust- och skärgårdsområdetefterfrågas av flera kommunala och regionalaaktörer. Strategin utgår från kom- munernasmellankommunala överenskommelser kringförhållningssätt och utvecklingsriktningar.Regionalt underlag som kan stödja kommunernai deras arbete med att ta fram långsiktigastrategier för bebyggelsens utvecklingefterfrågas också. Det kan exempelvis avselångsiktiga regionala riktlinjer för kommunalserviceförsörjning som vatten och avloppeller samhällsbetalda resor i områden somhittills dominerats av fritidsboende. Kommunernaansvarar för planeringen av markanvändningenoch bebyggelsestrukturen isamråd med bland annat skärgårdensintressenter.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 13Område som omfattas av gränsregionalt samarbete i skärgårdshavet.Exempel på skärgårdsplanering i Norrtälje och Nynäshamn–Haninge som visar att flerakommuner preciserat lokala förutsättningar för mark- och vattenanvändningen.

14 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdLandstingetLandstinget är både regionplaneorgan och huvudmanför kollektivtrafiken i kust- och skärgårdsområdetliksom i övriga delar av Stockholms län.Waxholmsbolaget är huvudman för båttrafiken ochStorstockholms Lokaltrafik för kollektivtrafiken påland.Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar mark iStockholms skärgård. Syftet är att långsiktigt bevaraskärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbildoch samtidigt främja utvecklingen av friluftsliv,kultur, rekreation och turism. Stiftelsen leds av enstyrelse där Stockholms läns landsting, Stockholmsstad och skärgårdskommunerna är representerade.Landstinget är stiftelsens huvudfinansiär. Ett 70-talpersoner, bofasta i skärgården, är idag anställdasom tillsynsmän, naturvårdare och jordbruksarrendatorer.Landstinget ansvarar också för hälso- och sjukvård,tandvård och omsorg i kust- och skärgårdsområdetliksom i övriga delar av Stockholms län.Verksamheten anpassas till säsongen, vilket medförresursförstärkning under högsäsong. För närvarandegenomför Landstingsstyrelsen en översynav närsjukvårdens och sjukhusvårdens framtidaorganisation 1 i länet. Inriktningen av landstingetsegna insatser i kust- och skärgårdsområdet anges ilandstingets skärgårdspolitiska program, antaget ilandstingsfullmäktige i maj 2006.Enligt RUFS 2001 är den övergripande visionenför Stockholmsregionen en långsiktigthållbar utveckling. Tre grundläggande målhar lagts fast för regionens utveckling:internationell konkurrenskraft, goda ochjämlika levnadsvillkor samt långsiktigthållbar livsmiljö. Dessa mål ska också vägledautvecklingen i kust- och skärgårdsområdet.Stockholms läns museum arbetar för att öka medvetandetom betydelsen av länets historia och värdetav Stockholmsregionens kulturmiljöer. Museetmöter främst publiken runt om i länet genom skolbesök,vandringsutställningar och skyltade kulturstigari historiska miljöer. På museet visas tillfälligautställningar om kulturhistoria, byggnadsvård ochkonst. Här finns även en museibutik och ett bibliotekmed kulturhistorisk litteratur om länet. Museetbedriver också en omfattande uppdragsverksamhet.Länsmuseet har uppmärksammat kust- och skärgårdsområdetgenom ett särskilt program (Kulturåri skärgården).StatenStatliga verksamheter har traditionellt spelat enstor roll i kust- och skärgårdsområdet. Mångastatliga verksamheter som har funnits under långtid håller på att omstruktureras och omfattningenminskar. Det gäller exempelvis tullen, posten,kustbevakningen och försvaret. Vägverket ansvararför allmänna bryggor och driver reguljär färjetrafik.Kust- och skärgårdsområdet utnyttjas också förexempelvis hamnar och sjöfart.Kust- och skärgårdsområdet är av riksintresse iflera olika bemärkelser. Enligt miljöbalkens fjärdekapitel är kustområdena och skärgårdarna i Södermanlandoch Uppland från Oxelösund till Herrängoch Singö i sin helhet av riksintresse med hänsyntill de samlade natur- och kulturvärden som finnsi området. Turismens och friluftslivets, främst detrörliga friluftslivets, intressen ska beaktas särskiltvid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretageller andra ingrepp i miljön. Det finns ocksåen lång rad andra riksintressen i området enligtmiljöbalkens tredje kapitel. De avser både bevarandevärdenoch nyttjandeintressen t.ex. naturvård,friluftsliv, yrkesfiske, sjöfart och försvaret.Flera statliga myndigheter är engagerade iutvecklingsfrågor av betydelse för förhållandena ikust- och skärgårdsområdet. På regeringens1Slutrapport från utredningen om Stockholms framtida sjukvårdsstruktur, SLL 2004

Områden som Skärgårdsstiftelsen äger och/eller förvaltar Källa: Skärgårdsstiftelsen.Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 15

16 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårduppdrag har länsstyrelserna i Stockholms, Uppsalaoch Södermanlands län utarbetat ett ”Miljö- ochhushållningsprogram för skärgården”, som ocksåföljts upp. Länsstyrelsen i Stockholms län har regionaliseratde av riksdagen antagna 16 miljökvalitetsmålen,inklusive de tre målen Ingen övergödning,Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samtlevande kust och skärgård. Bland de regionala miljömålenanges att uttagen av grundvatten i skärgårdenoch andra bristområden senast år 2010 ska varareglerade så att de inte är större än grundvattnetsnybildning. I Värmdö kommun, där omfattningenav saltpåverkade brunnar är stor, har sådan regleringredan införts i vissa områden.Länsstyrelsen har ansvar för myndighetsutövning,den ska samordna statliga intressen i denfysiska planeringen och tillhandahålla underlag förkommunernas planering. Den ska också godkännamiljökonsekvensbeskrivningar. Därvid har länsstyrelsenett särskilt ansvar för mellankommunalafrågor och för hälsa och säkerhet.Europeiska unionenInom EU utvecklas riktlinjer för integrerad kustzonsförvaltningi medlemsländerna, (Integratedcoastal zone management, ICZM). Avsikten äratt identifiera bl.a. risker innan de blir problem,vem som har del i problemet samt aktörer som haransvaret att lösa dem. Boverket har fått i uppdragatt redovisa hur samhällsplaneringen för en hållbarutveckling av Sveriges kust- och skärgårdsområdenöverensstämmer med EU:s principer och uppgifter.Nya strukturfondsprogram gäller från 2007.Strukturfondsprogrammet Central Baltic omfattarett betydligt större område såväl i Sverige som iFinland och Baltikum än tidigare programmet förInterreg III-A för skärgården. Central Baltic är ettgränsöverskridande program med tre delprogram;tematiskt delprogram, delprogram för skärgårdar ochöar och delprogram för Södra Finland – Estland.Programmet omfattar geografiskt kustområdet frånGävleborgs län till Östergötlands län och ävenGotland. Det tematiska delprogrammet omfattarsamtliga regioner och prioriterar; ”Förbättradekonomisk konkurrenskraft” och ”Förbättrad miljöoch livskvalitet”. Delprogrammet om skärgårdaroch öar prioriterar ”En diversifierad och dynamiskekonomi” och ”Bra levnadsförhållanden och levandelokalsamhällen”.Av betydelse för skärgårdsområdet är även detförslag till Landsbygdsprogram för Sverige för år2007–2013 som regeringen skickat till EU-kommissionenför godkännande. Det ska ersätta nuvarandeMiljö- och landsbygdsprogram, 2000–2006. Detnya Landsbygdsprogrammet har fyra ”axlar”, vilkaska bidra till en god utveckling av landsbygden;”Förbättra konkurrenskraften i jordbrukssektorn”,”Förbättra miljön och landskapet”, ”Diversifieringoch förbättrad livskvalitet på landsbygden” samt”Leader” som är en metod för lokal förankring ochsamverkan vid genomförandet av Landsbygdsprogrammet.Länsstyrelsen har nyligen färdigställten regional strategi för genomförandet avLandsbygdsprogrammet.Skärgårdssamarbetet inom Nordiska Ministerrådethar pågått sedan 1978 och ska fortsätta.EU:s nya Ramdirektiv för vatten innebärgrundläggande förändringar vad gäller hanteringav vattenfrågor. Principerna är definierade i dengemensamma direktivtexten som gäller för hela EU.Arbetet med att implementera direktivet i Sverigepågår. Direktivet innefattar ytvatten, grundvattenoch kustvatten men inte hav. Utgångspunktenför direktivet är att vattenfrågor ska hanteras påbasis av avrinningsområden. Detta ställer krav påhelhetssyn och bygger på samverkan mellan vattenintressenterna.Den övergripande målsättningen med direktivetär att skydda och förbättra vattenresurserna ochdärigenom bidra till att det finns tillräcklig tillgångpå vatten av god kvalitet för en hållbar, balanseradoch rättvis vattenanvändning. Målsättningen är att iprincip alla vattenresurser ska uppnå god ekologiskstatus. För detta finns en fastställd tidplan.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 17Privata aktörerPrivata aktörer, företag och organisationer har storbetydelse för ekonomisk tillväxt, sysselsättning ochutvecklingen i kust- och skärgårdsområdet. Mångaaktörer är även engagerade och både driver ochdeltar i lokala, regionala och nationella utvecklingsprojekt.Det tycks ske en förskjutning i nationell ochinternationell policy från att främst ha varitinriktad på bevarande och vidmakthållandeav värden och resurser till en mer utvecklingsorienteradinriktning. Insatserna inriktasallt mer på aktiv förvaltning och utvecklinggenom samverkan mellan olika aktörer.

18 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 19Strategiska utvecklingsfrågor

20 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdUtmaningarI kust- och skärgårdsområdet, liksom i övrigadelar av regionen, pågår en snabb strukturomvandling.Förändringarna får påtagligaeffekter för såväl sociala och ekonomiskasom miljömässiga förhållanden.LivskvalitetBefolkning och bostäderSom framgår av rapporten Skärgård i förändring(Rtk PM 8:2004) har skärgårdens befolkning ökatunder senare decennier. Den starkaste befolkningstillväxtenhar skett på öar med vägförbindelse viabro, tunnel eller färja. Även öar utan sådan landförbindelsehar haft en folkökning, men där rör det siginte om så många människor. På några kärnöar hardock antalet barn minskat. Där bor sammanlagtcirka 3 000 personer. Jämfört med länet som helhetfinns en överrepresentation av personer över 45 år iskärgården.Skärgården är starkt påverkad av storstadensutveckling. Skärgården erbjuder ett attraktivtboende för många i de tätortsnära delarna och enattraktiv livsstil i mellanskärgården. Med hänsyntill det starka bebyggelsetryck som finns i kust- ochskärgårdsområdet får det enligt 4 kap. Miljöbalkeni princip inte tillkomma någon ytterligare fritidsbebyggelse.Fritidsbebyggelse får endast kommatill som komplement till befintlig bebyggelse ochsom enklare fritidshus för det rörliga friluftslivet.Den stora efterfrågan på fritidshus gör att tidigarepermanenthus omvandlas till fritidshus och prisernastiger till orimliga nivåer för dem som vill bosätta sigpermanent i skärgården. Detta leder till svårigheterför den bofasta befolkningen, särskilt för ungdomaroch äldre, som vill bo kvar i skärgården. En parallelltrend med ökat permanentboende, och framföralltdeltidsboende, sker i vissa delar av skärgården.Denna omvandling från fritidshus till permanentboendesker främst i de inre mer tätortsnära delarnaav kust- och skärgårdsområdet som har väg-, broochfärjeförbindelse. Under det senaste decenniethar omvandlingen till åretruntboende gått snabbt.Fortfarande finns en stor potential att öka permanentboendei befintliga fritidshus.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 21En av de mest uppmärksammade frågorna blandskärgårdsbor idag är bristen på bostäder i rimligaprislägen. Flera kommuner anvisar mark på öar förny bostadsbebyggelse i sina planer. För att förbättratillgången på bostäder har SIKO (Skärgårdensintresseföreningars kontaktorganisation) inventeratefterfrågan och utrett möjligheterna att bilda ettallmännyttigt bostadsbolag i skärgården med syfteatt skapa fler hyresbostäder.Arbetstillfällen och inkomsterInkomstmöjligheterna är idag bättre, arbetslöshetenär låg och sysselsättningsgraden är hög i skärgårdsområdet.En orsak till att arbetslösheten är låg ärsvårigheten att på vissa öar utan vägförbindelse ståtill arbetsmarknadens förfogande. Under perioden2000–2003 har inkomstutvecklingen varit positivsåväl i skärgården som i länet, mätt som medianinkomst.Inkomstutvecklingen för länet och skärgårdensom helhet överensstämmer väl. Inkomsterna påöarna i länet är lägre än för länet som helhet.Inkomstförhållandena varierar dock mellanskärgårdskommunerna. På öar utan bro, färja ellertunnel varierar inkomstförhållandena mellan de olikaskärgårdskommunerna. Vissa av dessa öar kan hatendenser till att vara förorter, medan andra i högregrad kan karakteriseras som traditionell glesbygd.Det finns en stark tradition av småföretagande iskärgårdsområdet. Traditionella näringar minskarmedan bl.a. småskalig turism har ökat. Näringsstrukturenpå öar med och utan landförbindelser skiljersig åt. Handel, kommunikationer och offentlig verksamhetdominerar på öar utan vägförbindelser tillfastlandet. De är generellt lägre på öar utan landförbindelserän på sådana som har bro, tunnel eller färjatill fastlandet. Den sociala servicen upprätthålls, menmånga butiker riskerar att inte klara sin ekonomi påsikt.Efterfrågan på bostäder är stor. Det pågår enomfattande omvandling av fritidshus tillpermanentboende på fastlandet och iområden som har bro, tunnel och färjeförbindelsemed fastlandet. Omvandling av fritidshustill permanentboende sker även på öarna.Deltidsboendet ökar på öarna. Parallellt finnsen trend att permanentboende i strandnäralägen över- går till fritidshus.Fastighetsprisernaär, i likhet med övriga länet, oftaalltför höga för ordinära hushåll.

22 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdI Stockholms län pågår en omfattande inflyttning i tidigare fritidshus. I röda områden harfastigheter övergått till att bebos året runt under perioden 1990–1998.Källa: Fastighetstaxeringsregistret 1990 och 1998.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 23Vintertid finns inte så många människor i övärlden. Utbudet av trafiktjänster och service är begränsat.Öar med enskilt finansierade färjor har räknats till gruppen ”Öar utan vägförbindelse till fastlandet”..

24 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdUnder sommar, vår och höst vistas många i området och fritidshusen är bebodda.Utbudet av båttrafik och lokal service är betydligt större än på vintern.Öar med enskilt finansierade färjor har räknats till gruppen ”Öar utan vägförbindelse till fastlandet”..

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 25StrukturomvandlingOmvärlden förändrasDe genomgripande globala förändringarnapåverkar även skärgården. De militära hoten minskarsamtidigt som gränserna öppnas och konkurrensenökar. Befolkningen åldras och medelåldernökar. De yngre pensionärsgrupperna kommer att blibetydligt större än tidigare. Många av dem säger sigvilja resa mer när de får mer fritid.De nya förhållandena påverkar också Östersjön.Miljöstörande punktutsläpp till mark, luft ochvatten byggs bort samtidigt som nya produktionsmetoder,konsumtionsmönster och resvanor brederut sig i alla regioner runt havets kuster. Den ekonomiskatillväxten väntas fortsätta. Sjöfarten ökar.Många stadsregioner i Östersjöområdets kustområdenhar stor befolkning. Havets miljöbelastningkan väntas bli mer relaterad till sjötransporter ochdiffusa utsläpp.Försvaret behöver inte så mycketmark på siktI Sverige väntas den pågående omställningen ochneddragningen av försvaret fortsätta. Det senasteförsvarsbeslutet innebär att militära anspråk påmark och anläggningar minskar. Många storaområden och välutrustade anläggningar kan öppnasför alternativ användning. Detta väntas ske stegvisoch under lång tid. I flera områden kan militäranvändning kombineras med civila verksamheter.Efter försvarsbesluten 2000 och 2004 harFörsvarsmaktens anläggningar reducerats ochomstrukturerats i Stockholms län. Försvarsmaktenhar aviserat att man med hänsyn till de olika försvarsbeslutenavser att under 2007 göra en översynav nu gällande förordnandeområden enligt 12 kap.4 § PBL (se karta sid. 22). För de områden somförsvaret lämnar kommer förordnandet att tas bortoch för vissa andra kan det bli fråga om gränsjusteringar.Exempelvis har riksintresse för totalförsvaretför bl.a. Rindö och Myttinge återkallats.Att ett område omfattas av förordnande enligt 12 kap.4 § PBL innebär att Länsstyrelsen ska pröva omlämnade bygglov har beaktat totalförsvarets intressenenligt 3 kap. 9 § MB. Om bygglovet kan innebäraatt utnyttjandet av försvarets anläggningar påtagligtförsvåras så ska byggnadsnämndens beslut upphävas.Eftersom många av försvarets anläggningar/områden av sekretesskäl inte kan redovisas öppethar områdesavgränsningen gjorts så omfattande attförsvarets intressen inte ska röjas, vilket har lett tillstora förordnandeområden. Detta innebär att i storadelar av de områden som omfattas av förordnandenbör som regel försvarsintressena inte vara någothinder för olika åtgärder.Behovet av gränskontroll och kustbevakningmellan länderna inom EU minskar och samarbeteom exempelvis räddningstjänst och katastrofberedskapökar. Detta kan få stora konsekvenserför framtida arbetsmarknad och markanvändning ikust- och skärgårdsområdet.Försvaret kommer dock även fortsättningsvis attbehöva använda mycket stora mark- och vattenområdeni särskilt de norra och södra delarna avkust- och skärgårdsområdet för övning och skarpskjutning.Näringslivet ändrar karaktärStrukturomvandlingen intensifieras också inomkust- och skärgårdsområdets näringsliv. Sysselsättningenväntas knappast öka i traditionellatillverkningsbranscher. De nya jobben kommer istället inom tjänstenäringar och serviceproduktion.Efterfrågan på kunskapsinnehåll i produktionenväntas öka. Nya och växande företag spelaren viktig roll för möjligheterna till försörjning ochsysselsättning i kust- och skärgårdsområdet. Småoch medelstora företag väntas stå för tillväxten påarbetsmarknaden. Inom den offentliga tjänsteproduktionenförutses också en ökad efterfrågan påny arbetskraft inom en inte alltför avlägsen tid.

26 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdRiksintresseområden för totalförsvaret enligt 12 kap, 4 § plan- och bygglagen (PBL), vilkapå underlag av Försvarsmakten förordnats av Länsstyrelsen genom beslut den 1 juli 2003.Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 27Storstadens ekonomiska influensökarDet var länge sen det var ekonomiskt bärkraftigtatt idka jord- och skogsbruk eller fiske i skärgårdenmed traditionella metoder. För att kunna vidmakthålladet öppna skärgårdslandskapet krävs nyalösningar och inkomstkällor som turism ellersamhällsfinansierade åtaganden via exempelvisSkärgårdsstiftelsen.Näringslivets ändrade karaktär innebär att storstädernasekonomiska betydelse ökar. I hela världenpågår en snabb tillväxt i stora stadsregioner. Destora marknaderna kan bära upp en högt drivenspecialisering inom tjänsteproduktionen. Dettamönster märks också i Sverige. Stockholmsregionenskust och skärgård drar fördel av närheten tilldenna stora och växande marknad. Många bofastai förvärvsarbetande ålder lönearbetar och pendlartill jobbet. Andra är egenföretagare. Verksamheteri övärlden replierar på storstadsbefolkningens köpkraft,tjänsteefterfrågan och rekreationsbehov.Inom kust- och skärgårdsområdet arbetar deflesta med tjänsteproduktion. Arbetsställena ärförhållandevis väl spridda inom området. De storaarbetsplatserna, med fler än tjugo sysselsatta,återfinns inom tjänstesektorn. Arbetsställena medvaruproduktion är genomgående mindre. Arbetsplatsernasgeografiska tyngdpunkt finns i områdenarakt öster om Stockholm och norrut längs kusten.Längs norra roslagskusten finns flera tjänsteproducerandearbetsställen med arbetskraft som har merän tre års eftergymnasial utbildning. De flesta somarbetar med varuproducerande verksamheter harhögst gymnasieutbildning. Endast ett fåtal högutbildadearbetar med varuproducerande verksamheter.Vid de flesta av dessa arbetsställen arbetar endasten eller ett fåtal personer.Kust- och skärgårdsområdet har förändrats.Traditionella näringar och arbetsplatserhar minskat i omfattning. Samtidigt ökarstorstadsinfluerade delar av ekonomin.Turism och besöksnäring representerar enstor och växande marknadspotential. Deförändrade ekonomiska förhållandena fårkonsekvenser för användning av mark ochvatten, landskapskaraktär och miljökvalitéer.Omställningen av försvaret kan få särskiltstor betydelse eftersom militär verksamhethittills ställt anspråk på stora områdeni skärgården och representerat mångaarbetstillfällen.GenerationsväxlingUnder senare år har andelen barn i skolåldern (7–19år) i skärgården varit nästan oförändrad och liggerpå ungefär samma nivå som hela länet. 2 Andelensmå barn (0–6 år) är däremot lägre än övrigalänet och har dessutom minskat under senare år.Åldersgruppen 25–44 år är betydligt mindre iskärgården än i länet och har minskat. Personeri åldern 45–64 år utgör den överlägset störstaåldersgruppen i skärgården. Många har bosatt sigi skärgården under senare år. Därför har de äldreåldersgrupperna vuxit. Sammantaget innebär dettaatt personer i åldrar som ingår i unga familjer harminskat, medan äldre hushåll utan barn har ökat.Ett ökat inslag av seniorer med utflugna barn kanväntas under kommande år.Nya attityder och livsstilarUtbildningsnivån i skärgården är avsevärt lägreän i hela länet. Det går dock inte att säga att en lågutbildningsnivå skulle vara ett skärgårdsproblem.Vid jämförelser av skärgårdsområdet med helaskärgårdskommunerna, visar det sig snarast vara såatt skärgårdsområdet dels har högre andel högutbildade(mer än 3 års eftergymnasial utbildning), delsockså har högre andel lågutbildade (mindre än 2 års2Skärgård i förändring, RTK PM 8 2004

28 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdBofast befolkning på öar år 2002 utan vägförbindelse respektive med statligfärjförbindelse. Cirkelns storlek är proportionell mot antalet bofasta.Källa: Glesbygdsverket.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 29gymnasial eller endast förgymnasial utbildning) änhela kommunerna.Genom att modern teknik ger möjlighet tilldistansarbete kan fler personer bosätta sig i skärgårdenoch fortsätta arbeta på fastlandet. Dettauppfattas inte enbart som positivt av alla, menbidrar till en levande skärgård. När de geografiskaavståndens betydelse minskar, ökar möjligheternaatt verka på platser som ligger relativt långt från destora marknaderna. Studier 3 visar att flyttningarinte längre är arbetsrelaterade i samma omfattningsom tidigare. I långt större utsträckning baserasflyttbeslut på behov av miljöombyte eller är en deli människors livsprojekt där sociala aspekter ochvärderingar spelar en betydande roll. Sammantagetkan dessa trender förväntas ge fortsatt utflyttningtill skärgården.En del personer som flyttar ut i kust och skärgårdenförväntar sig ofta samma boendestandard ochdärmed också vattenförbrukning som i storstaden.Stora delar av kust- och skärgårdsområdet utgör ettbristområde vad gäller sötvatten och en anpassningmåste ske till de begränsade resurserna.Mer fritid och rekreationEn ökad efterfrågan på upplevelser, intryck ochresor bidrar till att allt färre väljer att tillbringahela somrarna i segelbåten eller fritidshuset. Defritidshus som finns i skärgården används idag avfler familjer än när de byggdes. Barn och barnbarnanvänder gärna fritidshuset i skärgården. Dettatillsammans med en turistindustri som allt merinriktar sig mot upplevelser gör att skärgårdenbesöks av fler personer och att det krävs mer transporter.En ökad efterfrågan på avskildhet – särskiltinom räckhåll från storstaden, jordnära upplevelser,fysisk aktivitet och äventyr kan konstateras. Andratongivande värderingar som påverkar turismen iskärgården är omsorgen om miljön, levande kulturoch krav på kvalitet. Men turismen belastar ävenden känsliga vattenmiljön.Den digitala utvecklingen görskärgården mer tillgängligYtterskärgårdens känsliga miljöer har tidigare varitrelativt förskonade från det starka besökstryck somresten av skärgården har utsatts för under långtid. Teknikutvecklingen inom navigationsområdet(GPS) tillsammans med nya noggranna sjökortoch allt snabbare fritidsbåtar gör att allt fler harmöjlighet att ta sig långt ut i ytterskärgården pårelativt kort tid. Fler och snabbare motorbåtarutgör ett reellt hot mot ytterskärgårdens känsligaområden. Tystnaden störs. Just tystnad är någotsom många uppskattar i naturen och i synnerhet iytterskärgården. Därför föreslås i länsstyrelsernasmiljö- och hushållningsprogram för skärgården attavgränsade hänsynsområden ska pekas ut i ytterskärgården.Utbyggnad av ny fysisk infrastruktur för bredbandi skärgården har skett med hjälp av offentligfinansiering. Samtliga skärgårdskommuner harutarbetat IT-infrastrukturprogram, men fortfarandevarierar tjänster som finns tillgängliga i nätenmellan olika kommuner. Tillgången till tjänster ärmarknadsberoende. En tillräckligt stor kritiskmassa av abonnenter eller tillräckligt stor betalningsviljaär en förutsättning för att ansluta enskildahushåll och verksamheter.Skärgården lockar fler människor ochnya grupper. Nya tekniska hjälpmedelgör skärgården mindre vansklig och mertillgänglig. Störningarna riskerar att öka bl.a.i ytterskärgårdens känsligaste delar.3Bland annat Regionalpolitiska utredningen, SOU 2000:87

30 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdExempel på sevärdheter och gästhamnar i kust- och skärgårdsområdet.Källa: www.skargardsguiden.com, www.stockholmtown.se

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 31KulturlandskapKulturpräglade miljöerHela skärgården rymmer stora natur- och kulturvärden.Marken och vattnen har brukats med småskaligametoder under lång tid. Detta har gjort attskärgården har en unikt sammansatt karaktär.Stora delar av kust- och skärgårdsområdet är avriksintresse för natur- och/eller kulturmiljövården.Det är en stor utmaning att säkerställa framtidahävd och skötsel av landskapet på ett uthålligt sätt.Idag finns inte mycket kvar av det typiska skärgårdsjordbruket.Många ängsmarker har odlats upp ellerväxt igen. Endast ett fåtal betade strandängar finnskvar. Dessa har ofta ett mycket rikt fågelliv.Bebyggelsen och naturen berättar om hurskärgården har bebotts och hur befolkningen harförsörjt sig. Variationerna i skärgårdens kulturlandskapförklaras bland annat av vem som varitmarkägare. Den sörmländska skärgården, liksominre delen av Stockholms skärgård som anslutertill Sörmlands skärgård har till större delen tillhörtstörre gods och brukats av arrendebönder ellertorpare. Idag finns bland annat flera stora öar meduppvuxen ädellövskog och relativt få bofasta.Mellanskärgården och norra delen av skärgården iStockholms län har av tradition ägts av självägandebönder. Där finns alltjämt en lokal skärgårdsbefolkningmed långvarig historisk anknytning i storadelar av skärgårdsområdet och en rik skatt av kulturhistorisktintressanta natur- och kulturmiljöer.Skärgården i norra Roslagen och Uppsala län harägts av självägande bönder eller hört till de storabruken. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsenoch andra kulturlämningar inventerades under1970-talet. Inventeringen var både geografiskt ochkvalitetsmässigt bristfällig. Därför saknas mycketkunskap om de kvalitéerna idag. I några kommunerhar kompletterande inventeringar gjorts senare.Det finns ett stort behov av att restaurera och vårdakulturlandskap i inre och mellanskärgården. Framtidamöjligheter till djurhållning, i synnerhet av betesdjur,spelar en betydelsefull roll för bevarande av detbiologiska kulturarvet.Skärgårdens äldre bebyggelse uppvisar precis somlandskapet lokala särdrag. Den traditionella skärgårdsbefolkningens(fiskarböndernas) byggnader ochbebyggelselägen är delvis bevarade. Denna bebyggelseutgörs av skärgårdsbyarna vilka består av bebyggelsesamlingarsom lokaliserats till skyddade och obrukbaradelar av marken. En del av dessa byar hartradition sedan medeltiden då skärgården var fulltut koloniserad. Från fiskarböndernas tid finns ävensjöbodar och båthus vilka har förlagts i skyddadelägen. På flera håll finns även större och mindresamlingar av dessa byggnader. I ytterskärgårdenfinns äldre bebyggelse i form av bodar i vilka manbodde då man bedrev s.k. utskärsfiske.En annan betydelsefull byggnadskategori iStockholms skärgård utgörs av sommarvillornafrån 1800-talets senare del. Dessa byggnaderkarakteriseras till stor del av utsirade verandoroch snickerier. Till byggnadskategorin hör oftasmå privata badhus och lusthus i samma stil.Under 1900-talets början slog en betydligt enklarekategori fritidshus igenom. Denna bebyggelsekategoriomnämns fritidshus och sportstugor. RuntStockholmsregionen och i skärgården återfinnsdenna bebyggelsekategori som idag utgör en hotadbebyggelsegrupp.Det maritima kulturlandskapet utgörs av nätverketav farleder och hamnar med lämningar påoch under vattnet. Fiskarbefolkningen, men ocksåsäljägare, utgjorde en stor rekryteringsbas för sjöfart,lotsar och fyrvaktare. I skärgården finns flerahistoriska farleder som än idag uppmärksammasoch värnas, bland annat Kung Valdemars segelled ochPostvägen. I skärgården finns även marinarkeologiskalämningar i form av t.ex. förlista skepp.Den till synes orörda och ostörda naturen i skärgårdensyttre delar har ett särskilt stort upplevelsevärde.Även i områden som Utfredlarna eller StoraNassa finns spår av äldre tiders mänskliga aktiviteter.Delar av ytterskärgården har föreslagits somvärldsarvsområde. Landskapets skönhetsvärden,

32 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdrika djurliv och unika vildmarkskaraktär är viktigatt bevara och vårda för kommande generationer.Ytterskärgårdens unika miljö är också känslig förstörningar till följd av ökad mänsklig närvaro iområdet. Särskilt i ytterskärgården finns områdendär orördhet och tystnad är viktiga för naturupplevelsen.Här finns ett rikt fågelliv som är särskiltstörningskänsligt i häckningstider.Buller och andra störningar av mänsklig aktiviteti skärgården måste hanteras utifrån en helhetssyn.Vem störs var, av vad och i vilka situationer?Förutom störningar från aktiviteter på öar och vattenbör även flyget vägas in. Hastighetsbegränsningartill sjöss kan vara ett sätt att ta ökad hänsyn till djuroch människor.Starkt förändringstryckI stora delar av skärgården finns ett påtagligtförändringstryck. Detta tryck riskerar att påverkakänsliga natur- och kulturmiljöer negativt. Detfinns stora skillnader i hur mycket olika miljöer tål.Värnandet av värdefulla miljöer och samtidigt uppfyllamålet med en levande skärgård, är en mycketkomplex uppgift.Vid alla hav, sjöar och vattendrag i Sverige gällergenerellt strandskydd om 100 meter på landoch ut i vattnet. Syftet med strandskyddet är delsatt säkerställa förutsättningar för allmänhetensfriluftsliv, dels att trygga livsmiljöer för växt- ochdjurliv. Länsstyrelserna har möjlighet att utökastrandskyddet. I Stockholms län gäller i princip300 meters strandskydd i hela skärgården. Länsstyrelsenkan också upphäva eller ge dispens frånstrandskyddet. Även kommunerna kan ge dispensinnanför en specificerad delegationslinje. Länsstyrelseni Stockholms län har genomfört en studie avbefintlig exploatering av hus och bryggor inom 100meter från strand. Studien visar att vissa strandområden,främst nära Stockholm, är hårt exploaterademedan det på andra ställen finns gott om oexploateradestränder.Störningskänsliga naturmiljöerOmråden som är känsliga för störningar är främstsådana som djuren använder som häckningsplatseroch barnkammare. Dessa områden utgörsfrämst av grunda havsvikar och ytterskärgårdenskarga skär. I skärgården finns flera områden somklassats som djurskyddsområden för fågel ellersäl. På dessa öar råder landstigningsförbud underden känsligaste tiden på året. De platser som liggerunder vattenytan i de grunda havsvikarna är meroskyddade. Dessa havsvikar är inte sällan också demest attraktiva platserna för bad, kajakpaddling,fritidshus med bryggor och bastu eftersom vattnetär varmare och vinden lugnare. Länsstyrelsen iStockholms län har tillsammans med Stockholmsläns fiskareförbund, Stockholms läns fiskevattenägarförbund,Sportfiskarna och Skärgårdsstiftelsentagit fram 25 flader och vikar i 18 olika fredningsområden.Värdefulla miljöer hotas när traditionellanäringar, redskap och farkoster övergeseller anpassas till mer moderna villkor. Detbehövs nya sätt att finansiera, vårda ochvidareutveckla natur- och kulturarvet i kustochskärgårdsområdet. Flera intressantaoch karaktärsfulla natur- och kulturmiljöeri kust- och skärgårdsområdet skulle tåla flerbesökare, men platserna är inte särskilt välkända och tillgängliga för allmänheten.Ökad besöksström skulle ge nya intäkter.Ökat besökstryck i områden med känsligtdjurliv är ett växande hot.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 33Hela skärgårdsområdet är kulturpräglat. Många kust- och skärgårdsmiljöerrymmer stora kulturhistoriska värden.Källa: Regionplane- och trafikkontoret och Länsstyrelserna i Södermanland, Stockholm och Uppsala.

34 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdVattenområdenKust- och skärgårdsvattnet ochmarin miljöNäringshalterna har i de områden som påverkasav utsläpp från större reningsverk kraftigt minskatsedan 1970-talet. Fosforhalterna minskade kraftigtnär effektiv fosforrening infördes i reningsverken ibörjan av 70-talet och har sedan fortsatt att minskanågot när reningen blivit allt effektivare. I slutetav 1990-talet infördes även ett kvävereningssteg ide större reningsverken vilket lett till att mängdenkväve också minskat, på de flesta håll dock inte likamarkant som fosfor. Fortfarande finns förhöjdanäringshalter i flera havsområden i Stockholms länsskärgård och övergödningen är det mest allvarligaregionala föroreningsproblemet i skärgården.Värst utsatta är den storstadsnära innerskärgårdenoch djupa havsvikar med näringstillförsel frånvattendrag och avloppsreningsverk och låg vattenomsättning.Även enskilda avlopp bidrar tillövergödningen, men omfattningen varierar i olikaområden. Hela havsområdet påverkas dessutom aven stor deposition på havsytan av framför allt kvävefrån förbränning och djurhållning.Östersjöns generellt höga näringsnivåer, i synnerhetav fosfor, påverkar direkt förhållandenainne i skärgårdsområdena och är ett viktigt inslag iövergödningsproblematiken i skärgårdsvattnen.Genom effektiva reningsåtgärder har mängdenplanktonalger i vattenmassan minskat kraftigt i dedelar av skärgården som påverkats av utsläpp frånde stora reningsverken. I Stockholms inner- ochmellanskärgård och i vattenområdena söder omSödertälje har detta lett till minskade algmängder ivattenmassan och en tydlig förbättring av siktdjupet,särskilt i Stockholms skärgård, efter att kvävereninginfördes i slutet av 1990-talet. Mindre näringsämnenoch bättre siktdjup medför förbättrade förhållandenför algbälten längs stränderna. Deras djuputbredningkommer att kunna öka och mängden påväxtalgeratt minska – något som bör beläggas genomundersökningar. Välutvecklade algbälten förhöjerskärgårdens naturvärden och bidrar till att dennaturliga biologiska mångfalden återställs. Mänskligpåverkan fortsätter dock vara ett konkret hot ochbehovet av skydd är stort. Flera områden anses haså stora värden att de skulle ha varit reservat förlänge sedan om de legat på land. Länsstyrelserna iStockholm, Södermanland och Uppsala har i sittMiljö- och hushållningsprogram för skärgårdenföreslagit att alla vattenområden som är grundareän sex meter skulle kunna omfattas av allmäntbiotopskydd tills vidare.Det stora antalet fritidsbåtar som rör sig i skärgårdenunder sommarmånaderna utgör en del avbelastningen på den känsliga miljön. Utsläpp avtoalettavfall, disk- och tvättmedel, oljor, bensin ochandra kemiska produkter sker från ett antal båtar.Näringsbidraget uppskattas till att sommartidkunna motsvara utsläppet från en medelstor stadutan reningsverk. Utsläppen kan lokalt utgöraäven en sanitär olägenhet och kan i ogynnsammafall sprida smitta. Ett stort hot mot strandnäramiljöer utgörs av byggandet av brygganläggningar,strandskoningar, marinor, muddringar etc.Vågbildningen och de starka strömmar som storabåtar åstadkommer, speciellt i smalare passager, kanåstadkomma erosion och skada det marina livet. Destora färjorna är exempel på hur negativ påverkankan uppstå vid en tät trafik med stort tonnage.Skadorna har dock minskat i omfattning efter atthastighetsbegränsningar införts i vissa ledavsnitt. Idagsläget framstår istället vissa av Waxholmsbolagetsbåtar och Cinderellabåtarna som de som bidrar mesttill stranderosion (Fartygstrafik och stranderosion iStockholms skärgård, rapport 2004:19 från Länsstyrelseni Stockholms län). Lokalt kan även mindrebåtar åstadkomma erosionsskador, speciellt i vattenmed skyddat läge där fauna och flora är anpassade tillmindre utsatta förhållanden. För naturligt känsligastränder innebär det att den normalt förekommandemångfalden av djur och växter på utsatta ställenriskerar att försvinna och ersättas med mindre artrikalivsmiljöer där sten och grus bildar.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 35Den viktigaste zonen i skärgårdshavet är de översta10 metrarna av vattenmassan, vilket också är denzon som mest påverkas av verksamhet i skärgården.Här finns ljus och därmed också möjlighet för algeri vattenmassan och bottenlevande växter att tillväxa.De zoner som de bottenlevande växterna har somoptimala livsmiljöer är ”smala” i höjdled, jämförtmed motsvarande zoneringar på land. Detta innebäratt även små förändringar i grumlighet och ljusgenomsläppligheti vattnet kan ge stora förändringari bältesbildande arters utbredning. Det innebärockså att en stor del av de grunda miljöerna ofta är”linjemiljöer” som förekommer som bälten i ettgivet djupintervall. På land är miljöerna oftare meryttäckande och inte så begränsade av höjdskillnader.Olika former av ingrepp i stränders vattenmiljöerkan därför sammantaget innebära procentuellt settstora bortfall i vattenmiljön. Vissa sparsamt förekommandebiotoper i strand- och grundområdenkan vara väldigt betydelsefulla och samtidigtmycket utsatta.De grunda havsvikarna har stor betydelse förskärgårdens ekosystem. Många arter, såväl växtersom fiskar och fåglar, är beroende av denna miljöunder någon fas i sin livscykel. Dessa miljöer ärbiologiskt rikare relativt miljön i de större vattenområdenabl.a. beroende på snabb uppvärmningoch riklig växtlighet som ger föda och skydd. Det ärockså områden som påverkas direkt vid eventuellexploatering. Det har traditionellt lagts stort fokuspå grunda områden, men det behövs en helhetssynoch en fokusering på alla biotoper eftersom ingenbiotop lever ett eget liv. De grunda områdena ärberoende av nedbrytning och frigöring av näringsämnenfrån de djupare områdena men också avprocesser på land.Sammantaget är påverkan på skärgårdshavet stor,vissa störningar sker främst under sommaren, ävenom utsläppen till kusten har minskat kraftigt historisktsett genom förbättrad rening och åtgärder för attminska avrinningen från land. Under sommarenhar det ökade besökstrycket och möjligheten attnavigera i ”svåra” vatten med hjälp av GPS, ekolodoch bättre sjökort gjort att det snart inte finnsmiljöer kvar som slipper mer eller mindre regelbundnabesök av båtar. Detta innebär att mångaskyddsvärda miljöer ständigt utsätts för störningaroch utsläpp.I kust- och skärgårdsområdet finns flera tidigareoch pågående verksamheter som belastar miljön.Alla större anläggningar för tillverkning, infrastruktur,jordbruk, kemikaliehantering etc. är tillståndspliktigaenligt miljöbalken. Industriområden, båtochfartygsanknutna områden bland andra samtFörsvarsmaktens marker och övningsområden kankomma att kräva betydande saneringsinsatser.Många bebyggelseområden har otillfredsställandeavloppslösningar.ÖstersjönÖstersjön är idag ett helt annat hav än för någradecennier sedan. Östersjön är tydligt påverkad,även långt utanför kusterna. Skador har orsakatsav övergödning, för högt fiskuttag, samt gift- ocholjeutsläpp. Övergödning har lett till stora förändringari växt- och djurliv. Havsmiljökommissionenkonstaterar att undermålig sjöfart, för svagtreglerat fiske, giftutsläpp och övergödning inverkarså negativt på marina ekosystem att produktionsförmåganhar försämrats och fortsätter att försämrasdramatiskt. Framtida klimatförändringar kanpåverka förutsättningarna ytterligare. Idag taringen det yttersta ansvaret för havet. OECD, somregelbundet granskar medlemsländernas miljöpolitik,har rekommenderat Sverige att anta ochgenomföra en nationell havsmiljöstrategi.I miljömålspropositionen 2005 konstateras attförsämringen av miljötillståndet i vattnens ekosystemär ett av de områden som sammantaget ärmest problematiskt att komma till rätta med, ochatt orsakssambanden hos de marina ekosystemenär sämre kända än hos sötvatten. Regeringen avseratt ta fram en sammanhållen och miljömålsövergripandenationell strategi för en långsiktigt hållbarhavsmiljö.

36 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdNaturvårdsverket har i ”Förändringar under ytan– Sveriges havsmiljö granskad på djupet, 2005”sammanfattat hoten mot kust- och havsmiljön.Överfisket är det största nutida hotet mot möjligheternaatt långsiktigt nyttja de svenska havsresurserna,medan rekreationsvärden såsom möjlighetertill bad och fiske främst hotas av övergödning. Settur folkhälsosynvinkel utgör de höga halterna avorganiska miljögifter i fet östersjöfisk vårt störstahavsmiljöproblem. Främmande arter och klimatförändringarutgör tilltagande hot, medan miljögifternasinverkan avtar.Miljön under vattenytan beskrivs i andradokument såsom Miljö- och hushållningsprogramför skärgården (Referens:1999 Länsstyrelserna iUppsala, Stockholms och Södermanlands län), iflera rapporter och publikationer från Länsstyrelseni Stockholms län, Uppföljning av Miljö- ochhushållningsprogram för skärgården (2003) medsammanställning över delrapporter. Informationfinns även hos Svealands Kustvattenvårdsförbund(www.kustdata.su.se) och inarbetad i det regionalamiljövårdsarbetet.SötvattentillgångarDe lokala sötvattenresurserna i form av ytvattenoch grundvatten är överlag små i skärgårdsområdet.Detta har konstaterats vara ett stort problem,enligt en studie som Länsstyrelsen genomfört ärungefär en fjärdedel av brunnarna i länets kust- ochskärgårdskommuner saltvattenpåverkade (rapport2004:26). Resultaten visar också en stark korrelationmellan bostadsstandard/utnyttjandegrad, dvs.vattenuttag, och salthalt. Områden med mycketpermanentbebyggelse och hög VA-standard har enhögre andel saltvattenpåverkade brunnar.EU:s vattendirektiv innebär för kustområdenkrav på att negativa trender avseende salthalt skamotverkas och att en god grundvattenstatus skauppnås i områden som påverkats av saltvatteninträngning.Dessa krav innebär att kraftfulla insatserbehövs för att komma till rätta med problemen.Lösningar med att öka vattentillgången (t.ex.genom avsaltning, överledning av vatten från destora centrala systemen, transport osv.) måste ses iett större perspektiv och dess indirekta konsekvensermed ökade avloppsmängder och övergödning.Dessutom ökar trafiken och transporter, strandområdenexploateras m.m., vilket får negativakonsekvenser för vattenresurserna och den marinamiljön.På grund av de begränsade naturliga möjligheternaatt omhänderta avloppsvatten på ett brasätt i skärgården finns risken för att dåligt fungerandeeller överbelastade reningsanläggningarkan påverka grundvattenkvaliteten. I tätbebyggdaområden med små tomter är det svårt att hållatillräckliga skyddsavstånd mellan avloppsanläggningaroch nedströms liggande brunnar. Även djupborradebrunnar kan påverkas genom de spricksystemsom förekommer i berggrunden. Påverkankan vara i form av förhöjda kväve- och fosforhalteri vattnet men också risk för spridning av smitta frånavloppsanläggningar till brunnar i närheten föreligger.Inventeringar i Värmdö kommun har visat att2/3 av de enskilda avloppen har bristfällig funktionoch riskerar att förstöra miljön och grundvattnet.Den vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten ärbakteriell förorening, Saldo 2005 Uppföljning avmiljömål i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholmslän.Vattenkvalitén i Stockholms skärgård har storbetydelse för regionens attraktivitet.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 37Totalfosfor (μg/l) i ytvattnet under sommaren 2001 (till vänster) och vintern 2002 (tillhöger). Kartorna är baserade på data från ca 200 provtagningsstationer.Källa: Svealands Kustvattenvårdsförbund.

38 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdSiktdjupet är försämrat i områden som påverkats av punktkällor (reningsverkoch/eller vattendrag). Många grunda innestängda områden har dåligt siktdjuputan närhet till större punktkällor. Orsakerna kan vara många; enskilda avlopp,båttrafik, vindexponering, höga strömhastigheter (gäller vattenområden somansluter till omgivande kustvatten på flera ställen) mm. Medelvärdets avvikelsefrån referensstationer i yttre kustbandet (100%=fördubbling, 300%=fyrfaldigande).Medelvärdet är baserat på minst 1 mätning i augusti åren 2001, 2004, 2005. Inrekuststationer har jämförts med referensstationer från motsvarande latitud.Källa: Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 39Syre i djupvatten. Minimivärdet i bottenvattnet av tre års mätningar i augusti(2001, 2004, 2005). De instängda områden som har lite större vattendjup har imånga fall ansträngda syreförhållanden, men i stora delar av Stockholms innerskärgårdär syreförhållandena relativt goda, vilket bland annat beror på attsötvatten från Mälaren driver vattencirkulation där en kompensationsström avsyrerikt bottenvatten förs in i innerskärgården.Källa: Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.

40 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdGrunda vattenområden som identifierats som särskilt känsliga ekologiska miljöer.Källa: Länsstyrelserna i Södermanland, Stockholm och Uppsala län.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 41Klimatförändringar kan få stora effekter i skärgården. Röda markeringar i kartanvisar områden som kommer att översvämmas i ett extremscenario med högaframtida utsläpp av växthusgaser (havshöjning 0,9 m – landhöjning 0,4 m, år 2070– 2100). Prognosen baseras på SMHI/ Rossby Centres modellsystem.Källa: SEAREG-projektet.

42 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdMöjligheterDe väntade förändringarna ställer ökadekrav på en integrerad och utvecklingsinriktadöversiktlig planering som bygger på enkunskapsbaserad dialog mellan myndigheterpå olika nivåer och i olika sektorer. Invånarnabehöver få klara budskap om vilka villkorsom gäller i olika delområden.BoendemiljönOmråden med olika utvecklingsförutsättningarI kust- och skärgårdsområdet finns många attraktivaboendemiljöer inom rimligt restidsavstånd tillStockholmsregionens stora och samlade arbetsmarknad.I delar längst i norr och söder och långt uti övärlden är tillgängligheten till arbetsmarknadenmer begränsad. Längs hela kuststräckan finns såvälstäder, tätorter, samhällen och byar som enskildbebyggelse med mycket stora miljökvalitéer förboende. I stora delar av kust- och skärgårdsområdetär ett ökat antal boende önskvärt för att stärkamarknadsunderlaget för i synnerhet skolor, butikeroch kollektivtrafik. Priskonkurrens, regelverk ochstarka bevarandeintressen komplicerar dock möjligheternaatt tillgodose efterfrågan på bostäder. Dåligtillgång till färskvatten och risk för saltvatteninträngningi brunnar är en starkt begränsande faktor.Hela kust- och skärgårdsområdet är med hänsyntill natur- och kulturvärdena i området i sin helhetav riksintresse enligt 4 kap. 1,2 och 4 §§ Miljöbalken,se karta sid. 59. Bestämmelserna innebär attexploateringsföretag och andra ingrepp får kommatill stånd endast om de inte påtagligt skadar områdenasnatur- och kulturvärden. Bestämmelsernautgör inget hinder för utveckling av befintliga tätorteroch eller det lokala näringslivet. Turismen ochfrämst det rörliga friluftslivet ska särskilt beaktas.Med hänsyn till det starka bebyggelsetryck somfinns i kust- och skärgårdsområdet får det i principinte tillkomma någon ytterligare fritidsbebyggelse.Fritidsbebyggelse får endast komma till som komplementtill befintlig bebyggelse och som enklarefritidshus för det rörliga friluftslivet.NybyggandeI den regionala utvecklingsplanen 2001 förStockholmsregionen (RUFS) har förutsetts ökadbefolkning i kustkommunerna, dock utan närmaregeografisk precisering. Flera kommuner har anvisatmark för att bygga bostäder i olika delar av kust- ochskärgårdsområdet inklusive öar utan vägförbin-

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 43delse. Utmed kusten finns ett flertal tätorter medgoda förutsättningar för förtätning och utbyggnad.Nynäshamns stad är ett exempel på en miljö somskulle kunna rymma ett relativt stort antal nyabostäder. Utbyggnad av väg 73 har påbörjats ochnyligen har beslutats om investeringar längs Nynäsbanan,som trafikeras med pendeltåg. Det kommeratt förbättra tillgängligheten påtagligt. I mångamiljöer krävs hänsynstagande till kulturhistoriskaintressen samt naturförutsättningar vid nybyggande.Permanentning av fritidshusFler bosätter sig i befintliga bostäder inom kust- ochskärgårdsområdet. Det sker en spontan inflyttningi fritidshus, främst i tätortsnära områden med vägförbindelse.Åretruntboende ställer ökade krav påvatten- och avloppsförsörjningen. Ett ökat vattenuttagökar risken för saltvatteninträngning – ca 25procent av brunnarna i kustområdet är idag påverkade4 . Inom vissa områden är problemen mycketmer omfattande. Avloppsvatten behöver renas föratt undvika negativ påverkan på yt- och grundvatten(smittämnen, övergödning, gifter m.m.).Cirka 40 procent av hus med enskilda anläggningari Stockholms län saknar ännu godtagbar avloppsrening.Genom omvandling av fritidshusområdenmed planering och förtätning minskar bebyggelsetrycketpå övriga delar av kommunens landsbygd.Därigenom kan effektivare resurshushållning medmark och vatten uppnås.Kärnöar och replipunkterI RUFS 2001 anges Arholma, Tjockö, Ingmarsö,Tynningö, Ramsö, Svartsö, Gällnö, Stora Möja,Runmarö, Sandön, Nämdö, Ornö och Utö somkärnöar. Dessa har bedömts kunna erbjuda en vissgrundläggande samhällsservice och infrastrukturoch därmed utvecklingspotential för företag, verksamheteroch bebyggelseutveckling. De bör därförha en befolkning på minst 50 personer. Varje ö förutsesfå allmän trafik året runt genom båtförbindelsertill en replipunkt på land. Denna replipunkt skavara en väl fungerande knutpunkt för resande ochgodstransporter. Detta skulle ge förutsättningar fören långsiktig och robust samhällsstruktur och säkragrundläggande villkor för fastboende på öar utanvägförbindelser. Vintertid får kollektivtrafiken medbåt och buss en radiell struktur in mot respektivekommuncentrum medan sommartrafiken kan bäraupp ett mer varierat utbud och direktförbindelsermed centrala Stockholm.Flera kommuner har konkretiserat villkor förbebyggelseutveckling på enskilda öar eller delar avkustområdet. Fortfarande återstår att koppla sammanlångsiktiga planer för bebyggelseutvecklingenmed ett långsiktigt nät för stomlinjetrafiken.Om öar i skärgården utvecklas så att de uppfyllerkriterierna för att vara kärnö, kan deras statuskomma att omprövas. Söderöra, Norröra ochGräskö i Norrtälje kommun är exempel på öar somi framtiden skulle kunna utvecklas till kärnöar.Knutpunkt för dessa öar är Bromskär på Blidö somdå bör utvecklas och planeras för att vara replipunkt.I skärgården finns en struktur med replipunkterenligt RUFS 2001 men därutöver även lokalareplipunkter eller landfästen. Deras funktion somnoder är inte obetydliga och ingår i den totalakommunikationsstrukturen i skärgården. Delokala replipunkterna och landfästena kan få enstörre betydelse i framtiden och därmed övergåtill att klassificeras som regional replipunkt.Exempelvis finns det ett antal sådana landfästenoch lokala replipunkter i Norrtälje kommun, blandannat Vettershaga, Spillersboda och Kapellskär.I Nynäshamns kommun är det Nynäshamn ochAnkarudden samt i Värmdö kommun Björkvik.4Salt grundvatten i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden.Rapport 2004:26. Länsstyrelsen i Stockholms län

44 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdKriterier för val av replipunkt enligtRUFS 2001Hela den befolkade delen av skärgården ska kunnanås inom ett visst restidsavstånd från en replipunkt.En replipunkt bör ha– goda vägförbindelser så att restiden till kommuncentrumrespektive Stockholm City blir kort– goda parkeringsmöjligheter för både öbor ochandra– terminaler eller mark som, på kortare ellerlängre sikt, kan upplåtas för hantering av gods(såväl varma förråd som kalla, kylda, stöldsäkra)och passagerare– väganslutningar för tunga fordon ända tillbryggan, vänd- och lastningsplats för bussar ochlastbilar samtidigt– bryggor som kan hantera såväl passagerare somgods på ett effektivt sätt– många boende i närheten av bussens sista hållplatserför att medge en hög turtäthet även utanskärgårdsbornas resande (helst bör cirka 500personer bo inom gångavstånd till hållplatserna)– ett minsta antal boende (200) i övärlden utanför– rätt läge och vattendjup i hamnbassängensamt närhet till farleder för att man ska kunnanå många öar inom ett begränsat geografisktområde.Riktlinjer för långsiktigt samordnadutveckling av bebyggelse, trafiksystem ochtekniska försörjningssystem behöver tasfram för kust- och skärgårdsområdet liksomi andra delar av Stockholmsregionen. Härbehövs ett samarbete mellan kommunerna,Storstockholms lokaltrafik, Waxholmsbolagetoch Regionplane- och trafikkontoret.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 45Replipunkter för skärgårdens kommunikationer. Gränser för upptagningsområden är markerade för attåskådliggöra tillgängligheten från kärnö till replipunkt och kommuncentrum.Källa: Regional utvecklingsplan för 2001 för Stockholmsregionen.

46 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdBesöksmiljönAttraktionerKust- och skärgårdsområdet är ett attraktivt besöksområde.Besökstrycket är mycket intensivt undersommarlovet och semesterperioden. Mycket storagrupper söker sig till kusten och ut i övärlden. Bad,kanotpaddling och segling lockar. Människor umgåsi gästhamnar, badorter och stugområden. Krogar,vandrarhem och andra övernattningsställen är oftafullbokade. Utbudet har vuxit under senare år. Ävenunder andra delar av året finns ett växande utbud avattraktioner i form av julmarknader, skördefesteroch andra evenemang. Naturupplevelserna växlarmed säsongen. Fiske och skridskoåkning är exempelpå aktiviteter som lockar många människor tillkust- och skärgårdsområdet under andra årstider änsommaren.AnläggningarSkärgårdsstiftelsen är en aktör vars marker ochanläggningar underlättar för människor att vistas iskärgården. Stiftelsen har en omfattande verksamhetsom inkluderar markvård, renhållning och tillsyn.Tonvikten ligger på friluftsliv och övernattning underenklare förhållanden. Det finns också kursgårdaroch pensionat. Många marinor och gästhamnarfinns längs kusten.Många initiativMånga olika initiativ har tagits för att bredda ochutveckla utbudet i skärgården för besökare. Detnordiska och europeiska skärgårdssamarbetet harpågått i flera år tillsammans med Åbolands ochÅlands skärgårdar och bidragit till ett växande utbudav attraktioner. ”Öppen skärgård” är ett samarbetemellan ett stort antal skärgårdskrogar, skärgårdsföretagare,Strömma Kanalbolaget, Waxholmsbolaget,Skärgårdsstiftelsen och Stockholm Visitors Board.Tanken är att uppmuntra och inspirera människortill att besöka skärgården året om och inte barasommartid. Länsmuseets satsning på ”Kulturår iskärgården” har bl.a. lyft fram båtkultur, skördetraditioneroch intressanta kulturmiljöer. Museethar uppmärksammat villkoren för kulturen och föratt leva och verka i skärgården idag, skapandesamtida kultur och kulturarvet. Även hembygdsförbundetoch enskilda privata aktörer spelar en storroll för exempelvis trafikservice och landskapsvård.Erfarenheter visar att kust- ochskärgårdsområdet har en mycket storutvecklingspotential som turist- ochbesöksområde. Genom ökad turism finns enpotential att mobilisera ökade resurser förvård och skötsel av natur- och kulturmiljöer.Hänsyn måste tas till att ett ökat besökstryckäven innebär en ökad belastning påvattenmiljön. Förbrukningen av sötvattenökar och därmed också mängdenavloppsvatten. Båtturism medför störningaroch slitage på känsliga marina miljöer.ProduktionsmiljönNäringslivDe traditionellt största branscherna i skärgårdenär offentlig förvaltning, försvaret, hälso- ochsjukvård samt hotell- och restaurangverksamhetoch byggverksamhet 5 . Verksamheter somlokaliserats till skärgården, exempelvis polisenstelefoncentral på Sandhamn, Arholma och Ornöhar gett ett värdefullt tillskott av arbetsplatser påöarna. Framför allt traditionellt kvinnliga yrkensom offentlig administration, vård och omsorg samtförsäljning är underrepresenterade i skärgården.Företagen i skärgården har låg personalomsättningjämfört med fastlandet där arbetstillfällena är fler.Det innebär samtidigt att arbetsmarknaden ärsnäv. Företag med anställda är i stor utsträckningverksamma inom servicenäringarna (hotell,restaurang, handel och transport). Under de senaste

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 47åren märks en ny utvecklingstrend. Numera stårhandel och kommunikationer för den störstasysselsättningen och sysselsättningen inomfinansiella verksamheter och företagstjänster är likaomfattande som vård- och omsorg. Enmansföretagsvarar för en betydande del av sysselsättningeninom den privata sektorn. Många företagareär verksamma inom tjänstesektorn samt inomtillverknings- och byggnadsbranschen. Mångaenmansföretag 6 är jämförelsevis unga.Boendemiljön i sin helhet och tillräckligkapacitet och säkerhet i leverans i el- och telenätetsamt bredband är viktiga produktionsförutsättningar. Även tillgängligheten till fastlandet är viktig.De långa avstånden, kommunikationerna ochtransporterna är en nackdel. Turismens kraftigasäsongsvariationer och starka koncentration tillsommarmånaderna är en annan svaghet.Studier av sociala förhållanden och enmansföretag iskärgården har visat att• nyföretagande och befolkning ökar på öar medbra förbindelser• skärgården utvecklas som produktionsmiljöför avsättning på storstadsmarknaden, t.ex.rehabilitering, kultur, turism, distanstjänster• skärgården kan ses som en konsumtionsmiljö förspeciella tjänster, t.ex. sjösäkerhet, naturvård,försvar, lotsning, skärgårdstrafik och tillsyn• företag i basnäringar ofta funnits länge (jord- ochskogsbruk samt fiske).TransporterStavsnäs vinterhamn är navet förWaxholmsbolagets godstrafik i skärgården medgodsterminal och bokningskontor. Omfattandeutbyggnader planeras i vinterhamnen. Aktuellaförslag innebär att en ny pir byggs som vågbrytareför att underlätta godshanteringen, kaj ochhelikopterlandningsplats. Magasinsbyggnader ochkylrum byggs. Även vid andra replipunkter behövsinvesteringar på både sjö- och landsida. Ännu haringa beslut fattats.Många väganslutningar till kust- och skärgårdsområdetbehöver förbättras. Väg 222 har lågstandard från Ålstäket till Stavsnäs. Även andraviktiga anslutningsvägar till replipunkter i kustochskärgårdsområdet har låg standard. Vägarnatill skärgårdstrafikens replipunkter trafikeras medstora bussar och tunga lastfordon. Det finns ocksåmånga lokala replipunkter och mindre landfästenav stor betydelse för den lokala tillgängligheten iövärlden.Vägverket ansvarar för allmänna bryggor ochdriver reguljär färjetrafik. En utredning kring vilkabryggor som bör vara allmänna pågår.I samband med helger och semester är personbilstrafikenomfattande. Trafiken till och från skärgårdenorsakar ofta störningar i områden som passeras.Stockholms stad planerar att utlokalisera delarav de hamnverksamheter som nu finns i Frihamnenoch vid Loudden. Stockholm stad har under våren2007 godkänt investeringar för utbyggnad av nyhamn vid Norvik. Miljöprövning pågår. Stockholmshamn med bl.a. hamndelarna Värtahamnen,Frihamnen, Containerterminalen och Louddenär av riksintresse för sjöfarten. För närvarandeplaneras för en flyttning av Containerterminalentill den planerade hamnen i Norvik, vilket kommeratt förändra riksintresseanspråket vad gäller denverksamheten. För övriga hamndelar i Värtahamnenoch Loudden finns för närvarande inte någonalternativ lokalisering. Först när en ny lokaliseringav verksamheten har tillståndsprövats och kommittill stånd kan en omprövning av riksintresse ske.Tills vidare är dessa hamndelar av riksintresseoch ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanförsvåra utnyttjandet av anläggningarna. Övrigahamnar av riksintresse för sjöfarten i Stockholmslän är Kapellskär, Nynäshamn och Södertälje samtOxelösund i Södermanlands län.Sjöfartsverket genomför åtgärder för att höjasäkerheten i nationellt viktiga farleder. I Stockholmsskärgård pågår för närvarande dels upprustning avbefintliga farleder, dels planering av nya farleder.5Sociala förhållanden i Stockholms skärgård, RTK PM 3 20016Enmansföretag i Stockholms skärgård, Inregia 1995

48 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdHorsstensleden är en helt ny led som ger en betydligtrakare och kortare insegling till Stockholm ochdärigenom minskar gångtider och utsläpp. Dessutomges möjlighet att separera färjorna från annan trafik.Miljöprövning pågår. Säkerhetshöjande arbeten hargenomförts i farleden Värmdö Garpen. Trafikensepareras vilket innebär en avlastning av Bergholmsfarleden.I Stockholms län ansluter följande vägar tillreplipunkter : Väg 73, 222, 225, 227, 274, 276, 283,560, 569, 662, 672, 673, 687, 689, 1032, 1035, 1036,1043, 1170 och 1174. Vägverket driver idag följandefärjelinjer i skärgården: Blidöleden, Furusundsleden,Ljusteröleden. Oxdjupsleden, Skanssundsledenoch VaxholmsledenVägverket ger bidrag till ytterligare fyra:Högmarsöfärjan, Ornöfärjan, Oaxenfärjan samtTynningöfärjan.Många skärgårdsbor arbetar i offentligaverksamheter som omstruktureras, krympereller försvinner. Samtidigt blir de små företagenfler. Utbyggnaden av IT-infrastruktur harmöjliggjort nya tjänsteföretag i kust- ochskärgårdsområdet. Turism och upplevelser ärväxande branscher. Belastningen på transportsystemetökar. Investeringar behövs ireplipunkter och anslutande landförbindelser.Investeringar planeras för att förbättrastandard och kapacitet i tillfarterna till destora hamnarna på land och till sjöss. Tillgänglighetenkommer att förbättras.

Trafiknät år 2007.Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 49

50 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdLandskapetUpplevelsevärdenNära storstaden värdesätts stillhet, tystnad ochavskildhet allt mer. Det har också ett stort värde fördagens människor att förstå och uppleva hela skärgårdenskulturpräglade landskap. Många platserhyser unika växter, djur, geologiska förutsättningaroch lokaler. Därför omfattas kust- och skärgårdsområdetav så många olika naturskydd. På många platsersammanfaller dessa, vilket kan ge stora samladeupplevelsevärden.Skärgårdslandskapet ger möjligheter till naturupplevelserunder hela året. Den skiftande landskapsbildeninnehåller ett brett spektrum av natur-och kulturvärden. Skärgårdsbyar, strandängar,lövskog, öppna hav och karga kobbar och skär ärexempel på attraktiva vistelsemiljöer. Sommarvillebebyggelsefrån 1800-talets senare del är i storutsträckning väl bevarad och den ligger väl exponeradlängs farlederna i Stockholms skärgård ocherbjuder unika upplevelsevärden. Möjligheten attröra sig i landskapet och följa dess växlingar ger enhelhetsupplevelse. I syfte att förlänga turistsäsongenutvecklas nya koncept, som upplevelseresor. Debaseras på stillheten i skärgården främst underhöst, vinter och vår. Marknadsföringen riktas delvistill utländska besökare.Några exempel på kulturhistoriskt intressanta besöksmål iStockholms län som inte är årstidsberoende redovisas nedan:Grisslehamn Älmsta Norrtälje stadFurusund Penningby slott ÄngsöVira bruk Fejan SiaröfortetVaxholms fästning Gustavsbergs SaltsjöbadenbruksmiljöSandhamn Bullerö Dalarö skansUtö Landsort Tullgarns slottOaxens kalkugnKälla: Länsmuseet i Stockholms länMöjligheten att nå bad- och ankringsplatser, karaktärsfullnatur och kulturhistoriska miljöer som tålbesökare behöver förbättras. Viktiga aktörer för attlyckas med detta är Skärgårdsstiftelsen och kommunerna.Hela kust- och skärgårdsområdet behövervärderas med utgångspunkt från de socialaupplevelsevärdena. En sammanvägd helhetsbildskulle kunna ge underlag för attpeka ut samlade miljöer med särskilt storavärden som fordrar särskilt hänsynstagandepå motsvarande sätt som den regionalagrönstrukturen på fastlandet. Det ger ocksåunderlag för att artikulera krav på hänsynstagandetill miljö-, kultur- och naturvärdena iövriga delar av kust- och skärgårdsområdet.Försvarets områdenNär den militära verksamheten omstruktureras,öppnas många tidigare stängda områden förallmänheten. I flera fall kommer välutrustadeanläggningar att kunna utnyttjas för civila ändamål.Betydande områden kommer sannolikt att kunnaavsättas som naturreservat eller rekreationsområden.Flera förläggningar som har plats för mångaoch är utrustade med välfungerande kök, vattenochavlopp skulle enkelt kunna användas somvandrarhem. Sådana anläggningar finns på flera öarmed ett stort rekreationsvärde t.ex. Arholma,Söderarmsskärgården och södra Utö. Informellaupplåtelser till föreningar skulle kunna permanentas.Andra anläggningar skulle kunna användas förföretagsverksamhet. Flera ytor lämpar sig förbostadsbyggande. Stora byggnadsbestånd behöverunderhållas och få ny användning. Andra områdenär en del av kulturarvet och utgör viktiga komponenteri 1900-talets gränsförsvar. De besitter ettstort kulturhistoriskt värde från ”kalla krigetsdagar” och bör i tillämpliga delar bevaras tilleftervärlden.

Områden av riksintressen.Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 51

Skyddade områden.52 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 53Ändrad användning av tidigare militära anläggningarska prövas enligt miljöbalken, plan- ochbygglagen och annan tillämplig lagstiftning samt attkommunerna genom sitt planmonopol enligt PBLoch som ansvarig myndighet för bygglovgivningenhar ett avgörande inflytande när det gäller ändringav mark- och vattenanvändning.Under det kommande året finns en unikmöjlighet att diskutera en strategisk framtidaanvändning av mark som inte längrebehövs för militära verksamheter. Ett samlatregionalt agerande kan ge förutsättningarför alternativa lösningar.Den marina miljönStockholms skärgård är unik i världen och ger storamöjligheter till turism och rekreation. De skyddadehavsvikarna används ofta för bad- och båtliv.Skärgårdens grunda vikar utgör dock samtidigtviktiga fortplantnings- och uppväxtområden för fiskoch andra djurgrupper. Muddring och rensning kanpåverka vattenmiljön negativt. De stora summorsom satsats på åtgärder i reningsverk och för attminska närsalts- och annan miljöstörande belastninghar gett effekt i form av minskad belastningpå kustvattnet. De miljöhot som nämns underUtmaningar behöver inte ge negativa effekter om dehanteras på ett bra sätt.Omfattande åtgärder har lett till bättre vattenkvaliteti vissa områden, medan andra inte förbättratsi motsvarande grad. Var, vilka och huromfattande ytterligare åtgärder som behövs föratt nå acceptabel vattenkvalitet i hela regionenkommer att belysas genom genomförandet av EUsvattendirektiv. Direktivets utformning medföratt förhållandena i de mest påverkade biotopernaavgör åtgärdsbehovet, med målsättningen att någod vattenkvalitet.Inom ramen för projektet Inmisjö utreder Sjöfartsverketoch Stockholms hamnar möjligheternaatt utveckla farlederna in till Stockholm. Ökadesjötransporter medför dock ökade risker för olyckoroch utsläpp till luft och vatten. Genom föreslagnainvesteringar i Horsstensleden kommer sjötrafiksäkerhetenatt öka och miljöbelastningarna fråntrafiken minska genom lägre totala avgasemissionersom en följd av förkortade distanser, jämnarehastighet och minskade väntetider. Farledsförändringarfår dock påverkan på miljön i tidigare orördaområden av riksintressen för naturvård, friluftslivoch kulturmiljön. Bland annat berörs viktigaområden för kustfågel och områden med höga värdenför undervattensmiljön. Projektet prövas av miljödomstolen.Fisket i skärgården är av lokal småskalig naturoch kan inte konkurrera med det storskaliga fiskettill havs. En lokal avsättning och förädling är enförutsättning för ett kommersiellt fiske i mindreskala i skärgården. Förutsättningarna för fiskepåverkas negativt av ett stort antal faktorer, bl.a.övergödningen, påverkan på fiskens lekplatser,fartygs- och båttrafik samt utsläpp av miljögifter.Vattenbruk, dvs. odling av fisk och skaldjurunder kontrollerade former, förekommer idagendast i begränsad omfattning.En möjlig väg till utveckling av det lokala fisketär utökning av det befintliga skyddet för lekområden,odling av skärgårdsfisk som gös, abborre ochgädda för utsättning samt en översyn av det friahandredskapsfisket. En översyn kan gälla båderätten att fiska överallt i skärgården, försäljning avfiskekort och begränsning av mängd fisk som tasupp. För att uppnå goda förutsättningar för bådeett allmänt och ett småskaligt kommersiellt fiskei skärgården krävs samordning av olika intressenfrån fiskerättsinnehavare, turistbranschen ochmyndigheter samt också en utökad forskning påområdet.För att möjliggöra en fortsatt positiv utvecklingav den marina miljön krävs en regional kraftsamling.En samlad strategi, gemensamt framtagen av berördahuvudmän som t.ex. Länsstyrelsen, kommuner ochSvealands kustvattenvårdsförbund, behövs som

54 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdgrund för ett systematiskt åtgärdsarbete. Som grundför strategin behövs en analys av vilka åtgärder somär nödvändiga respektive rimliga för att nå önskvärdvattenkvalitet och miljötillstånd. Mycket av dettaarbete kan förväntas få sin kraft från Vattendirektivet.Därutöver behövs åtgärder för att på kort sikt lösaproblem i särskilt utsatta områden.Grunda vattenområden och andra ekologisktkänsliga vattenmiljöer behöverförstärkt skydd. Särskilda insatser krävsför att komma till rätta med oönskadeföroreningar i kust- och skärgårdsområdetsvattenmiljöer. Fördjupade studier behövs.Regionala underlag behöver tas fram genomsamarbete mellan berörda regionala ochlokala aktörer och kopplas till en nationellhavsmiljöstrategi.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 55I Stockholms län är stora delar av bebyggelsen i kust- och skärgårdsområdet inte anslutnatill de kommunala VA-anläggningarnas verksamhetsområden. Kartan visar förhållandenaår 1999. Sedan dess har några nya områden tillkommit, bland annat på Sandön i Värmdökommun och ett flertal i Norrtälje kommun.Källa: Blåstrukturen i Stockholms län RTK Rapport 3: 2001, VA-verksamhetsområden från 1999, bebyggelse från 1998.

56 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdNyckelfrågorUnder dialogprocessen om kust- och skärgårdsområdetsstrategiska utmaningaroch möjligheter har följande nyckelfrågorav regional dignitet identifierats:• Havsmiljöns och landskapets värden ochkvalitéer med särskild tonvikt på socialaupplevelsevärden och resurser, exempelvistysta områden och belastning på känsligavattenmiljöer.• Bostadsmarknad och bostadsförsörjningsamt ett preciserat synsätt på framtidabebyggelseutveckling med hänsyn tillbegränsade sötvattenresurser samt boenderelaterattjänsteutbud inklusive vård ochomsorg samt kollektivtrafik.• Nya möjligheter till följd av strukturomvandlingi statliga verksamheter, särskiltförsvaret.• Förutsättning för och utveckling avnäringslivet med särskild inriktning påturismsektorn.• Konsekvenser och åtgärdsbehov till följdav ökade transporter och nya målpunkter ikust- och skärgårdsområdet.Ett samlat förhållningssättKomplexa sambandDen regionala utvecklingsplaneringen har ettsamlat helhetsgrepp på långsiktigt betydelsefullaoch strukturellt viktiga utvecklingsfrågor. Mångaenskilda frågor behöver vidareutvecklas ochkonkretiseras av den eller de aktörer som har detfaktiska ansvaret – den enskilda kommunen ellerberörd myndighet och i samråd med invånare ochprivata aktörer. Den regionala utvecklingsplanenska anvisa ett strategiskt förhållningssätt tillregionalt viktiga förändringsfrågor för att stimuleraen önskad utveckling eller motverka en oönskadutveckling. Det ligger i sakens natur att i första handse till övergripande och långsiktiga förlopp.Nya ekonomiska och socialaförutsättningarAv de tidigare avsnitten kan utläsas att sociala,ekonomiska och ekologiska system fungerar iett komplext samspel med betydande inbördessamband. Människans roll har varit viktig genomårhundradena och kommer att vara det i framtidenockså. Kust- och skärgårdsområdet är en tillgångför många fler än de som bor där. Samtidigt är lokaltnäringsliv och bofast befolkning året runt och deltidsbefolkningen viktig förutsättning för exempelvisrekreationslandskapets tillgänglighet, kulturlandskapetsskötsel och sjösäkerheten. Nu ökar dockbefolkningen i kustnära områden på fastlandet ochöar med vägförbindelse i en takt som ställer ökadekrav på de offentligt finansierade försörjningssystemeninklusive transportsystemet, vatten- ochavloppssystemen och den sociala servicen. Dettainnebär också ökade krav vad gäller rening ochsmittskydd i lokala avloppssystem samt för uttag avgrundvatten i berg. Tidigare har många verksamheterdrivits av staten som haft en egen försörjningsochförvaltningsorganisation skild från den civila.Nu kommer många anläggningar att användas avcivila aktörer. Det innebär att marknadsunderlagetför serviceverksamheter i området kommer att öka.Samtidigt kan viktiga resurser – kompetens, markområdenoch anläggningar – få civil användning.Landskapet och havsmiljönI det samlade förhållningssättet behöver hänsyntill skärgårdslandskapets specifika karaktärer vägatungt. Underlag för framtida hantering av förändringari natur-, kultur- och rekreationslandskapetbehöver utvecklas på motsvarande sätt som i andradelar av Stockholmsregionen. Också inom kust- ochskärgårdsområdet behöver begrepp som sociala

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 57upplevelsevärden och värdekärnor artikuleras ochknytas till geografiskt sammanhållna områden.Kan man exempelvis peka ut ”tysta områden”? Härfinns redan ett underlag genom de dokumenteradevärden som motiverat skyddsbestämmelser ochreservat. Därutöver krävs en precisering av hur hänsynkan tas till de samlade miljövärdena i hela kustochskärgårdslandskapet vid ställningstaganden tillolika förändringsförslag. Exempelvis kommer detatt krävas ett underlag för att kunna ta ställning tillframtida förslag om ny åretruntbebyggelse, trafikanläggningareller energiproduktionsanläggningar(som vindkraftverk) i havsbandet.Förhållandena i vattenmiljön är kanske i ännumer akut behov av uppmärksamhet. Kunskapernaom värden, status och utvecklingstendenser i denmarina miljön växer snabbt. Förhållandena ärofta oroande. Samtidigt ökar konkurrensen omvattnets användning. Alla intressen kan sannoliktinte förenas överallt. Exempelvis kan badplatser,småbåtshamnar, fågelvikar och ekologiskt viktigamiljöer för vattenlevande djur och växter behövaskiljas åt. Recipienter behöver skyddas från förorenandeutsläpp. Medvetandet om viktiga marinainklusivekulturhistoriska värden behöver stärkas.EU:s vattendirektiv innebär krav på att negativatrender avseende salthalt ska motverkas och atten god grundvattenstatus ska uppnås i områdensom påverkas av saltvatteninträngning. Dessa kravinnebär att kraftfulla insatser behövs för att kommatillrätta med problemen.Bebyggelsens utvecklingBebyggelseutvecklingen i kust- och skärgårdsområdetär delvis svår att kontrollera eftersom det redanfinns ett mycket stort bestånd av fritidshus som kanbyggas om, förstoras och få ny användning. Trotsatt det i hela området finns strikta strandskyddsbestämmelserär det inte alltid lätt att förhindraen mer eller mindre spontan och ibland oönskadutveckling av bebyggelsestrukturen. Tillgångenpå sötvatten utgör en starkt begränsande faktor.Överuttagen av grundvatten utgör ett stort problemredan i dagsläget med befintlig bebyggelse. Utvecklingenav bebyggelse måste anpassas till de naturochkulturgivna förutsättningarna.En precisering av strandskyddet skulle kunnavara önskvärd bland annat på vissa platser längskärnöarnas stränder. Det finns också städer, samhällen,byar och kulturmiljöer där väl utformadnybebyggelse kan tillföra mervärden även inomområden med starka skyddsbestämmelser. Därförfinns ett behov av att precisera förhållningssättettill både nybyggande, omvandling och bevarande avbebyggda miljöer och att tydligt kunna kommuniceradetta förhållningssätt till allmänheten. I vissaområden med dåliga förutsättningar för såväl kommunalsom lokal vattenförsörjning och avloppsreningbör kraven vara höga vid ytterligare exploateringaroch permanentning av fritidsbebyggelse. Detbör tydliggöras att kommunal service, kollektivtrafikeller kommunalt vatten- och avloppssystem intekan påräknas vid bosättning i sådana områden.BefolkningenBefolkningsstrukturen i kust- och skärgårdsområdetskiljer sig i vissa avseenden från den i länet ochlandet i stort. Bland de bofasta finns exempelvisfärre som är födda utomlands och fler äldre medelåldersoch seniorer. Det är svårt att veta vilka gruppersom söker sig ut i området under högsäsongen.Erfarenheterna från särskilda arrangemang, somhar gjorts för att introducera skärgårdsmiljön tillinvånare i etniskt segregerade områden är uppmuntrande,men visar också att kunskaperna omkust- och skärgårdsmiljön, och praktiska möjligheteratt komma dit och vistas där, är begränsade.Stora grupper hittar inte ut till kust- och skärgårdsområdet.Befolkningsstrukturen bland de bofasta skiljersig åt mellan öar med vägförbindelse och öar somsaknar vägförbindelse med fastlandet. Den socialaoch ekonomiska strukturen är betydligt mer sårbarpå de sistnämnda. Där krävs exempelvis insatser för

58 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdatt underlätta generationsväxling och försörjningsmöjlighetergenom anställning eller företagande.TurismenPå senare år har turismen i kust- och skärgårdsområdetutvecklats betydligt. Numera finns mångaolika tjänste- och varuproducerande företag somvänder sig till besökare med erbjudanden i kust- ochskärgårdsområdet. Även skärgårdsstiftelsens ochWaxholmsbolagets tjänster har tagits i anspråk ihögre grad under senare år. Det finns många olikaförklaringar, inklusive några varma somrar och tidigarenämnda utvecklingssatsningar. Erfarenheternavisar att det finns stor efterfrågan. Samtidigt finnsen stark medvetenhet om värdet av småskalighet,autenticitet och en oro för att miljövärden ska förslitaseller gå till spillo om besökstrycket blir alltförstort. Exempelvis upplevs ofta båttrafikens buller,svall och säkerhetsrisker som störande. Säsongsvariationernaär mycket stora. Många anläggningarhar bara öppet under de mest frekventerade delarnaav året. Det innebär att stora investeringar i turistiskinfrastruktur och andra resurser ligger outnyttjadeunder stora delar av året. Utnyttjandet av tillgängligaresurser behöver bli mer effektivt. Säsongen behöverförlängas.ProduktionsekonominBåde privata och offentliga verksamheter på öarutan fasta vägförbindelser har vissa avståndsnackdelarpå grund av avstånd och andra barriärer somförsvårar kontakter och förflyttningar. Erfarenheterav ny teknik och olika typer av samverkansformerleder till att nya ekonomiska mönster utvecklas.Samverkan sker inte alltid inom traditionella ochhierarkiskt styrda strukturer. Nya nätverk börjarväxa fram. Samverkanspotentialen är stor förexempelvis transporttjänster, offentlig och privatserviceproduktion inklusive katastrofberedskap ochsjösäkerhet, liksom hantering av frågor som kräverspecialexpertis. Även på öar som saknar väg- ochfärjeförbindelse med fastlandet kan man få tillgångtill specialistkompetens. Det förutsätter att mankan komma överens om samverkansformer och attansvarsfrågor och ekonomiska mellanhavandenmellan olika huvudmän och mellan beställare ochproducent klarläggs.KommunikationernaÖkad folkmängd och aktivitet i kust- och skärgårdsområdetleder naturligt till ökad efterfrågan påtransporter. De privata transporterna ökar i omfattning.Samtidigt stärks underlaget för offentligtfinansierade transporttjänster. Exempelvis kanökad turism och längre säsong för besöksnäringenstärka underlaget för kollektivtrafiken. Ökadetransporter medför dock ofta ökade störningar iform av utsläpp, buller, stranderosion, trängsel ochsäkerhetsrisker. Frågan om fritidsbåtstrafikenbehöver regleras med hänsyn till exempelvis bulleroch säkerhet övervägs av Sjöfartsverket. Vägnät ochfarleder är inte alltid utformade för att hantera storaflöden och nya typer av fordon och fartyg.Delområden med olika karaktärTre naturgeografiska zonerSkärgårdsområdet brukar indelas i tre zoner– innerskärgård, mellanskärgård och ytterskärgård.Dessa gränser markerar huvudsakligen skillnaderi naturkaraktär. Närmare fastlandet dominerarstörre kulturpräglade öar, vikar och fjärdar. Längreut till havs finns större vattenytor och arkipelagermed många små kobbar och skär. Det finns ocksånaturgeografiska gradienter i nord-sydlig riktninginom kust- och skärgårdsområdet.Öar med olika tillgänglighetInom skärgårdsområdet varierar också de socialaförhållandena. Det finns en tydlig skillnad mellanöar som har väg, tunnel eller färja till fastlandet ochde som saknar sådan vägförbindelse.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 59Delområden i kust- och skärgårdsområdet med olika förutsättningar och karaktär.Notera att den geografiska tolkningen av hela skärgårdsområdet enligt 4 kap. miljöbalken som anger särskildahushållningsbestämmelser för vissa områden i landet, har gjorts av länsstyrelserna i respektive län. Gränserna ejfastställda.

60 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdEkonomiskt geografiskaförutsättningarNorra Roslagen har karaktär av landsbygd. Härfinns inte så många större samhällen och avståndenär ofta långa även på fastlandet.Områdena närmast öster ut från Stockholm hållerpå att bli allt mer urbaniserade. Här finns en storkoncentration av fritidshus och marinor. Här finnsockså en stor koncentration av mycket stora natur-och kulturvärden. Här rinner Mälaren ut i havet ochhär belastas naturen av utsläpp från omfattandetrafik och stora reningsverk. Inom just dennabegränsade del av skärgården möts således mångaolika intressen.Längs Södertörnskusten ligger flera stora öar somtill stor del dominerats av försvarets verksamhet.Sörmlandskusten har få bofasta och ett fåtaldominerande markägare.Omprioritering mellankonkurrerande intressenFörändringarna av militära verksamheter ochkommande omstrukturering av hamnverksamheteröppnar nya möjligheter att hävda ett ökat hänsynstagandetill miljö-, kultur- och naturvärdena. Detgäller särskilt i de Stockholmsnära delarna av skärgården.Vid framtida tillstånd till ny eller förändradlokalisering av störande verksamheter ochstörre trafikanläggningar i de Stockholmsnäradelarna av kust- och skärgårdsområdetska hänsyn till natur-, kultur- och rekreationsvärdenväga tungt.Skärgården består av flera olika delar somhar skilda förutsättningar och karaktärer.En övergripande geografisk indelning kange vägledning vid prioritering av framtidaoffentliga insatser. Indelningen behöverpreciseras i samband med uttolkningen avmiljöbalkens fjärde kapitel för att ge engrund för ställningstaganden till framtidaförslag till förändringar.

Inriktning och åtgärderDelregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 61

62 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdFördjupning av RUFS 2001En delregional plan för kust- och skärgårdsområdetutgör en fördjupning och ger vissa tilläggtill Regional Utvecklingsplan 2001 förStockholmsregionen (RUFS 2001). Dendelregionala utvecklingsplanen får inte formellstatus enligt plan- och bygglagen. Innehållet i dendelregionala planen avses dock att föras in i enkommande regional utvecklingsplan.Vision och målDen övergripande visionen för kust och skärgårdenliksom övriga delar av regionen är att uppnå enlångsiktigt hållbar utveckling – ”en utvecklingsom tillgodoser dagens behov utan att äventyrakommande generationers möjligheter att tillgodosesina behov”.I RUFS har tre grundläggande mål lagts fram förregionens utveckling:- Internationell konkurrenskraft- Goda och jämlika levnadsvillkor- Långsiktigt hållbar livsmiljö.En långsiktigt hållbar livsmiljö innebär enligtRUFS en bebyggd miljö som är hälsosamoch har skönhets- och trevnadsvärden.Grönstruktur, vattenresurser samt natur-,kultur- och rekreationsvärden inom kustochskärgårdsområdet är utsatta för stortförändringstryck. Dessa värden och resurser skaskyddas och vårdas och den biologiska mångfaldenupprätthållas. Skärgården är tillgänglig för besökoch rekreation året om. Här finns rika möjlighetertill rekreation och friluftsliv, samtidigt som skyddetför känsliga miljöer är starkt.StrategierRUFS anger följande fem tvärsektoriella strategierför att förverkliga de regionala målen inom olikasakområden:• Öka regionens kapacitet• Stärka regionens innovationsmiljö• Vidga och håll ihop regionen• Utveckla regionens system och strukturer• Internationalisera regionen.Detta innebär att förhållandena i kust- ochskärgårdsområdet ska bidra till att stärka regionensinternationella konkurrenskraft. Infrastruktur,miljö, regelverk och ekonomiska och socialaförhållanden i kust- och skärgårdsområdet skabidra till att stärka regionens attraktivitet somlokaliseringsort för företag och som bostadsort.Näringarna i skärgården är livskraftiga och byggerpå skärgårdens genuina värden och samspelet medstorstaden. Unika natur- och kulturvärden bidrartill skärgårdens och regionens attraktivitet.Kust- och skärgårdsområdet ska vidare erbjudagoda och jämlika levnadsvillkor för den bofastabefolkningen och jämlika möjligheter till rekreationför regionens befolkning. Skärgården är en attraktivdel av regionen med goda levnadsvillkor för allamänniskor. Skärgårdsmiljön ger livskvalitet ochekonomisk utveckling både i skärgården och helaregionen.För kust- och skärgårdsutvecklingen kan regionenskapacitet öka genom att exempelvis redan befintligaresurser i form av bostäder, lokaler och anläggningarför att ta emot besökare utnyttjas under en större delav året samt att utbudet av trafiktjänster, kommunaltekniskförsörjning, vatten och avlopp samt annansamhällsservice som skola, vård och omsorg utnyttjasav flera. Detta kan exempelvis ske genom ökat åretruntboendei kust- och skärgårdsområdet, ändradanvändning av mark och lokaler som inte längrebehövs för tidigare ändamål och längre besökssäsong.Kapacitetsökningen måste utgå från och anpassastill de naturgivna förutsättningarna, speciellt debegränsade resurserna av sötvatten och de marinamiljöer som är känsliga för påverkan.Regionens innovationsmiljö kan stärkas avbättre möjligheter att dra nytta av kust- och skärgårdslandskapetsspeciella kvalitéer för att höjakreativitet, kunskap och förnyelse i ekonomin.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 63Skärgården är en stark och attraktiv del av regionenutifrån dess stora betydelse och allt vad den har att ge.Skärgården bör i större utsträckning kunna betraktassom en del i regionens attraktivitet och förmåga tilltillväxt och välstånd. Skärgårdens kultur och miljöska på bästa sätt värnas för dagens och kommandegenerationer, och dess befolkning och näringsliv skages möjlighet att fortsätta utveckla de näringar förvilka det finns unika förutsättningar. Skärgårdenhar en styrka i sin tradition av lokal mobilisering.Denna kan användas för att finna innovativa ochlokalt anpassade arbetssätt för samhällsservicen.Kursgårdar, konferensanläggningar och rekreationsmiljöerrepresenterar attraktiva utbildningsmiljöer.Många söker ro och inspiration i havsbandet.Omvandlingen av statliga verksamheter och annanstrukturomvandling får påtagliga effekter i kustochskärgårdsområdet. Det ökar möjligheterna förnyföretagande och entreprenörskap. Informationsteknikenger möjlighet att vara uppkopplad. Denekonomiska tillväxten i regionen ökar efterfråganpå varor och tjänster under fritiden, vilket ökarefterfrågan på tjänster producerade i skärgårdent.ex. byggverksamhet och skärgårdskrogar. Den nyamarknaden med turism har växt fram som enexklusiv och högkvalitativ, men ändå naturnära ochupplevelseinriktad, besöksnäring och är en attraktionsfaktorför hela regionen.Bibehållen och utvecklad trafik och telekommunikationär viktigt för att vidga och hålla ihop helakust- och skärgårdsområdet inklusive Sörmlandsoch Upplands skärgårdar och för att öka områdetstillgänglighet i regionen. Infrastruktur, tjänsteutbudoch prisvillkor, exempelvis för att resa kollektivtinom kust- och skärgårdsområdet, liksom överlänsgränserna, kan behöva anpassas till praktiskaoch funktionella förutsättningar.Regionala system och strukturer i kust- ochskärgårdsområdet behöver utvecklas med avseendepå såväl framtida bebyggelse- och transportstruktursom grönstruktur och vatten men även för att geföretagen goda förutsättningar och villkor. Särskildainsatser krävs för att förbättra förhållandena i denmarina miljön inklusive försörjningssystemen förvatten och avlopp. Kulturlandskapets upplevelsevärdenoch tillgänglighet behöver stärkas och värnas.Den framtida användningen av mark som inte längrebehövs för militära ändamål behöver läggas fastmed utgångspunkt från de grundläggande regionalautvecklingsmålen.I kust- och skärgårdsområdet är turism ochbesöksanläggningar, transportsystem, telekommunikationersamt farleder och hamnar för internationelltrafik viktiga för att möjliggöra och underlättainternationella kontakter. Dessutom krävs internationellsamverkan för att hantera flera viktigafrågor som rör Östersjön, kust- och skärgårdsområdetsförhållanden inklusive den marina miljönoch kulturlandskapets framtida utveckling, säkerhetoch beredskap samt skärgårdsspecifika kulturtraditioneroch produktionsmetoder. Kontakter ochsamverkan med Ålands och södra Finlands skärgårdaroch med andra kust- och skärgårdsområden behövervidareutvecklas. Det är viktigt att militära markområdensom frigörs även kan utnyttjas för attstärka den internationella konkurrenskraften.Inriktning och åtgärderHär beskrivs vilka åtgärder som krävs inom niosakområden för att förverkliga de fem strategiernaoch uppnå regionens långsiktiga mål:• Förnyelse i näringslivet• Integration och invandring• Kompetensutveckling och FoU• Bebyggelsestruktur• Grönstruktur och vatten• Transportsystemet• Mark och lokaler för verksamhet och service• Bostadsmarknad och bostadsbyggande• Teknisk infrastruktur.Förnyelse i näringslivetNäringslivet i kust- och skärgårdsområdetförändras snabbt. Den bättre tillgängligheten idet tätbefolkade storstadsområdet med dess stora

64 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdsamlade marknadspotential är en stark drivkraftför förnyelse. I hela regionen ökar sysselsättningeninom tjänste- och serviceorienterade verksamheter.Denna typ av verksamheter finns väl representeradi kust- och skärgårdsområdet där utvecklingsförutsättningarnaför nya typer av verksamheter, innovativaproduktionsmetoder och affärskoncept ofta ärfördelaktiga.I kust- och skärgårdsområdet finns unika miljöerför rekreation, återhämtning och eget skapande.Utomhusvistelse, stillhet och avskildhet befrämjarkreativitet och problemlösande. Många söker sig tillfritidshuset eller båten för att kunna tänka ostört.Upplevelse- och äventyrsturism utnyttjas också försocial träning och kompetensutveckling.Den digitala infrastrukturen och möjlighetentill spridning av digitala tjänster är avgörande förmånga verksamheter i kust- och skärgårdsområdet.Grundläggande infrastruktur för telekommunikationeri form av optiskt stamnät och fast telefoni finnsi stora delar av området. Fortfarande återstår attbygga ut lokala förbindelser i de mer glest befolkadedelarna av området eller att utnyttja annan teknik.I Stockholmsregionen finns det fortfarande bristeri infrastrukturen när det gäller Internetanslutningar.Bristerna handlar om kapaciteten i telestationernaoch om enskildas och småföretags tillgångtill anslutningar med hög bandbredd.Det är av strategisk betydelse att löpande följautvecklingen av utbyggnaden av IT-infrastrukturen.Förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av trådlösinfrastruktur i kust- och skärgårdsområdet börklargöras. Utbyggnaden av fiberkabel kommer inomvissa geografiska områden att ske under de närmasteåren. Ny trådlös teknik håller på att byggasut i vissa delar av skärgården. Länsstyrelsen följerplanerad utbyggnad av IT-infrastrukturen inomramen för sitt statliga bredbandsuppdrag.Det internationella samarbetet inom Östersjönsskärgårdshav och kontakter med andra skärgårdarhar redan lett till förnyelse av lokala produktionsmönsteroch nya ekonomiska nätverk. Digital kommunikationär en viktig förutsättning för förnyelse.Inriktning – förnyelse i näringslivetStärk nätverken med andra regioner• Medverka i samarbetet med andra regioneroch skärgårdsområden för att stimulera tillförnyelse i näringslivet generellt och i kustochskärgårdsområdet. Många utvecklingssatsningarär väl lämpade att genomförainom ramen för internationella samverkansprojekt.Nya möjligheter kan öppnasunder EU:s kommande programperiod.Förbättra tillgången till digital kommunikation• Se över utbud och efterfrågan på data- ochtelekommunikationer i kust- och skärgårdsområdet,ta fram ett åtgärdsförslag ochdriv på genomförandet av tekniskt ochekonomiskt ändamålsenliga lösningar.Dra nytta av kust- och skärgårdsområdetsspeciella attraktivitet och utvecklingspotential• Skapa förutsättningar och ange villkor förföretag och verksamheter att utveckla sittvaru- och tjänsteutbud med utgångspunkti kust- och skärgårdsområdets specifikaförhållanden, resurser och kvalitéer.Integration och invandringEnligt RUFS är den bristande integrationen mellansvenskfödda och invandrare en av regionens störstasvagheter. Denna brist på integration märks även ikust- och skärgårdsområdet. Invandrare är underrepresenterade.Stora insatser görs av exempelvis Skärgårdsstiftelsenoch Waxholmsbolaget för att informeraom allemansrätten och utbudet av rekreationsområdenoch aktiviteter i kust- och skärgårdsområdet.Även kommuner, myndigheter och organisationerinom turism-, kultur- och naturvårdsområdet harambitionen att informera och locka nya gruppertill kust- och skärgårdsområdet. Sådana insatser

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 65behöver pågå under lång tid och sikta på att nå människori olika åldrar, livssituationer och kulturellasammanhang.Den offentliga sektorn är en stor arbetsgivaresom har möjligheter att främja ökad integrationgenom rekrytering av sin personal.Inriktning – integration och invandringBredda tillgängligheten till kust- och skärgården• Utnyttja möjligheterna att bredda rekryteringentill arbetsplatser inom offentligsektor.• Bjud in människor med olika kulturell,social och etnisk bakgrund till vistelse ikust- och skärgårdsområdet. Förbättralångsiktigt information och marknadsföringav möjligheter till friluftsliv och turismoch rikta utbudet till fler målgrupper.Kompetensutveckling och FoUInsatser för att utveckla kompetens behövs ikust- och skärgårdsområdet liksom i andra delarav regionen. Skolan spelar en stor roll. I kust- ochskärgårdsområdet har särskilda satsningar gjortsför att stärka och utveckla den grundläggandeutbildningen. Den mest basala förutsättningen ärnaturligtvis att skärgården även i fortsättningen kanerbjuda en god livsmiljö för barn och vuxna. Dessutomkan möjligheter att locka fler elever genomsamarbete och genom att utveckla ett konkurrenskraftigtutbildningsutbud utnyttjas.Det behövs också insatser för att påverka attityderoch intresse för högre utbildning. När flerhögutbildade bosätter sig i området och näringslivetblir mer kunskapskrävande ökar efterfrågan påhögre utbildning.Möjligheterna att delta i högre utbildning ochvuxenutbildning är i hög grad beroende av tillgångtill datorkommunikation. Många kust- och skärgårdsborstillgång till information och kunskapi närheten av hemmet skulle kunna tillgodosesgenom skolor, lärcentra och andra miljöer medmöjlighet till datorkommunikation.Erfarenheterna av lokalt initierade satsningarsom genomförs med stöd av EU-bidrag är goda.I kust- och skärgårdsområdet finns också viktigaresurser för forskning och kunskapsproduktioni form av laboratorier och andra anläggningar,exempelvis på Askö och vid Studsvik i Sörmland.Ytterligare resurser kan bli tillgängliga när denmilitära verksamheten omstruktureras.Inriktning – kompetensutveckling och FoUStärk elevunderlaget och underlätta skolornasutveckling för att långsiktigt säkerställatillgången på skolundervisning på kärnöarna• För att bibehålla och utveckla den grundläggandeskolundervisningen i övärldenbehöver elevunderlaget stärkas bl.a.genom samverkan och profilering.Säkerställ möjligheter till kunskaps- och kompetensutvecklingi kust- och skärgårdsområdet• Lokaler, teknisk utrustning och andra resurserför distansutbildning behöver finnas ikust- och skärgårdsområdets olika delar.• Kursutbud, innehåll och undervisningsformerbehöver utvecklas för att passalevnadsförhållanden och utvecklingsbehovi kust- och skärgårdsområdet.BebyggelsestrukturSkärgården består av olika delar som har skildaförutsättningar och karaktärer. Skärgården kandelas upp i tre naturgeografiska zoner och i delarmed olika tillgänglighet till arbetsmarknad, service,utbildning mm. Detta har påverkat och kommer attpåverka både bebyggelse- och befolkningsutveckling.Kusten och framförallt skärgårdsområdet med

66 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdöar utan vägförbindelse är småskalig jämfört medStockholmsregionen i övrigt. Bebyggelsestrukturenska stödja företagande och boende i kust- ochskärgårdsområdet. Särskilda åtgärder behövs förpermanentboende och för att värna känsliga natur-,kultur- och rekreationsområden.Skärgården är i hög grad en resurs för helaregionen. Bebyggelsen måste utvecklas på ett sättsom är förenligt med känsliga miljö-, natur- ochkulturhistoriska värden. Regler för strandskydd ochhänsynstagande till natur-, kultur- och rekreationsvärdenbör anpassas efter de lokala förhållandenamed ambitionen att stärka vattenkontakten ochandra upplevelsevärden i den byggda och obebyggdamiljön.Inom de delar av skärgården som saknar vägförbindelser(bro, tunnel och statlig färja) bör nybebyggelse i första hand lokaliseras till samhällenoch byar på kärnöarna. På det sättet motverkasspridd bebyggelse och obebyggda områden bevaras.Det ökar också de långsiktiga förutsättningarna attbibehålla och stärka underlaget för kommunikationeroch annan service på öarna liksom deras möjligheteratt fungera som servicepunkter för befolkningenpå omgivande öar och för rekreations- ochfriluftslivet. Det stärker även förutsättningarna förföretagande. När kostnaderna kan fördelas på fler,ökar också möjligheterna att tillhandahålla ändamålsenligaanläggningar för vatten, avlopp, energioch för telekommunikation. Särskilda bedömningarbör göras för var gemensamma VA-anläggningarkan vara lämpliga och var tillgången på sötvattenkan bli ett problem. Enstaka bebyggelsekompletteringarbör även tillåtas på övriga öar. Bebyggelseutvecklingför åretruntboende och verksamheterbör ske, förutsatt att tillgången till sötvatten täckerbehovet och den marina miljön tål den ökadebelastningen. Dessutom förutsatt att det är förenligtmed valda förhållningssätt till natur-, kultur- ochrekreationsvärden samt krav på miljöanpassadetekniska försörjningssystem. Idag finns 13 kärnöarutpekade i RUFS (Arholma, Tjockö, Ingmarsö,Tynningö, Ramsö, Svartsö, Gällnö, Stora Möja,Runmarö, Sandön, Nämdö, Ornö och Utö). Omandra öar i skärgården utvecklas så att de uppfyllerkriterierna för att vara kärnö kommer deras statusatt omprövas.I kustområdet på fastlandet och öar med bro,tunnel och färja pågår en mer eller mindre omfattandepermanentning av fritidshus. Omvandlingtill permanentboende kan vara ett sätt att stärkaregionens kapacitet inom redan bebyggd struktur,förutsatt att detta kan ske på ett långsiktigt hållbartsätt, exempelvis i form av godtagbara lösningar förteknisk försörjning, kollektivtrafik och service.Utvecklingen kan påverkas genom bl.a. detaljplaneläggningoch bygglovgivning. Kommunernabör prioritera och lyfta fram de områden som ärbäst lämpade för permanentboende eller som ärmest angelägna att detaljplanelägga därför att dehar ett högt permanentningstryck. Andra områdenkan vara mindre lämpliga eller ha ett förhållandevislågt permanentningstryck. Där får kommunerna taställning till bygglovsansökningar från fall till fall.Städer och tätorter längs kusten har stor betydelseför kust- och skärgårdsområdet med sin tillgänglighettill arbetsplatser, service, utbildning ochkultur. Vissa orter har i den regionala utvecklingsplanen2001 för Stockholmsregionen, RUFS 2001angetts som övrig regional stadsbygd eller regionalstadsbygd med utbyggnadspotential.RUFS 2001 anger att bebyggelsestrukturen skainriktas på att, göra regionens bebyggelsestrukturtätare, skapa en god stadsmiljö med arkitektoniskavärden och vidga den funktionella regionen. Omfattandetillväxt av spridd bebyggelse bör motverkas.De stora bebyggelsetillskotten bör koncentreras tillregionala kärnområden och till områden i anslutningtill kommunikationsstråken.När detta synsätt tillämpas på kust- och skärgårdsområdetinnebär det att framtida bebyggelseutvecklingbör prioriteras i anslutning tillbefintlig bebyggelse med goda förutsättningar förbland annat service och kollektivtrafik. I kust- ochskärgårdsområdet finns ytterligare en parametersom är en förutsättning för ny bebyggelse och det

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 67är tillgång till långsiktig vatten- och avloppsförsörjning.Tillgången på sötvatten utgör en begränsandefaktor.Inriktning – bebyggelsestrukturPlanera för ny bebyggelse för permanentboendepå öar med statlig färja och för attstärka kärnöarna• Kommunerna bör ha underlag som angerförutsättningar för ny bebyggelse för kommunensolika delar.• Ny bebyggelse bör tillkomma för att möjliggöraåretruntboende och verksamheter isamhällen och byar på kärnöarna och påöar med statlig färja.• Bebyggelsen bör anpassas till de naturgivnaförutsättningarna, så att natur-, kultur- ochrekreationsintressena tillgodoses. Det börövervägas var tillgången på sötvatten ochpåverkan på den marina miljön kan utgöraett problem.Ta fram strategier för kust- och skärgårdsområdenmed olika karaktär• Överväg vilka bebyggelseområden i kustochskärgårdsområdet som bör detaljplanerasför permanentbebyggelse, vilka somkan förändras med bygglov från fall till falloch vilka som inte bör permanentas.• Precisera tillämpningen av strandskyddet iöversiktsplaner.• Precisera i översiktsplaner förhållningssätttill natur-, kultur- och rekreationsvärden (ikust- och skärgården) genom att ange kvalitetskriterierför lokalisering och utformningav byggnader och anläggningar.Grönstruktur och vattenKust- och skärgårdsområdet är ett vidsträcktgeografiskt område med unika natur-, kultur- ochrekreationsvärden både på land och i den marinamiljön. Mycket stora delar av området är obebyggda.Under senare tid har hoten mot dessa värden fåttökad uppmärksamhet. Hela ytterskärgården är avriksintresse för såväl naturvård som friluftsliv och harmycket höga natur-, kultur- och rekreationsvärden.Förhållningssätt till kust- och skärgårdslandskapetsnatur-, kultur- och rekreationsvärden inomhela det område som omfattas av skyddsbestämmelsernaenligt miljöbalkens fjärde kapitel behöverpreciseras för områden med olika karaktär.Upplevelsevärdena i kust- och skärgårdsområdetsolika delar, inklusive kulturarv, flora och djurlivbehöver artikuleras på motsvarande sätt som i deregionala grönkilarna. Det ger underlag för attdefiniera förhållningssätt och utgångspunkter förbrukande, skötsel och vård samt framtida utvecklingav grönstruktur och vattenmiljöer i hela kust- ochskärgårdsområdet. Redan idag finns dock tillräckligkunskap för att kunna fördjupa dialogen om framtidaanvändning av försvarets marker, belysa miljövärdeni samband med omstrukturering av farleder ochhamnar, behov av restaurering, aktivt bruk ochdjurhållning för att vidmakthålla kulturlandskapsamt skärpa kraven på ökad miljöhänsyn i särskiltkänsliga och upplevelserika områden. Ett mellankommunaltsamarbete bör initieras för att identifieraområden med särskilt stora upplevelsevärden ochföreslå hur de kan skyddas mot intrång som bulleroch visuella störningar, samtidigt som allmänhetenstillgång till attraktiva områden förbättras. Detta kaninkludera överväganden om regler och förhållningssättför att utveckla ett långsiktigt hållbart båtliv iskärgården och att värna tystnaden.Förhållandena i Östersjöns marina miljö haruppmärksammats internationellt bl.a. till följd avEU-utvidgningen, som inneburit att Östersjön nästanblivit ett innanhav i EU. FN:s sjöfartsorganisationhar klassat Östersjön som ett särskilt känsligt

68 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdhavsområde. OECD har uppmanat Sverige attutarbeta en nationell havsmiljöstrategi, ett behovsom hörsammas i miljömålspropositionen 2005.Inom Stockholm–Mälarregionen håller nyastrukturer och system för miljöövervakning ochåtgärdsinriktad förvaltning av Mälarens ochSvealands kustvattenområdes avrinningsområdenpå att byggas upp med utgångspunkt från EU:svattendirektiv.Miljösituationen i kust- och skärgårdens vattenområdenbehöver belysas, förslag till insatserbehöver föras fram och genomförandet stimulerasför att komma till rätta med oönskade förändringaroch för att förbättra skyddet av den marina miljön.Kommunernas arbete med kustplanering ochfördjupade översiktsplaner utgör ett viktigt underlagliksom länsstyrelsernas, kustvattenvårdsförbundetsoch andras arbeten. Institutionen för systemekologivid Stockholms universitet undersöker för närvarandeskärgårdsvattnen på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund.Detta kommer att ge underlag förarbetet med karaktärisering enligt vattendirektivet.Med en åtgärdsinriktad vattenförvaltning avsesdet arbete som kommer att utföras med anledningav vattendirektivet. En fördjupad karaktärisering avvattenmiljöer i länet inklusive kustvatten (ut till ennautisk mil från baslinjen) har genomförts omfattandefysikalisk-kemiska och biologiska faktorer. Ettövervakningsprogram har fastställts i syfte att följaupp de vattenrelaterade miljömål som anges avvattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt.Vattendirektivet har en specifik tidplansom styr bl.a. framtagande av åtgärdsprogram ochförvaltningsplan (år 2009), ekonomiska styrmedel(2010) och uppnådd god ekologisk status (2015) föryt-, grund- och kustvatten.Utbyggnaden av anläggningar för avloppsreningoch försörjning med sötvatten behöver skyndas på ikust- och skärgårdsområdet. Ekologiskt känsligavattenmiljöer behöver få ett ökat skydd och insatserför att säkerställa kulturlandskapets värden brådskar.Bygg vidare på tidigare regionalt strategiarbete ochkunskapsunderlag för att skapa regional samsyn ifrågor som rör den marina miljön. Vidareutvecklaarbetet med att fördjupa förståelsen och ta fram ochgenomföra konkreta åtgärdsförslag på basis avtidigare gjorda erfarenheter, inklusive Länsstyrelsernasmiljö- och hushållningsprogram och detregionala miljömålsarbetet i Stockholms län.För att tillräckligt stora och ekologiskt fungerandestrandmiljöer ska kunna finnas framöver och för attde marina livsmiljöerna inte ska utarmas ochförändras genom exploatering behöver möjligheternatill samlokalisering av båtplatser utnyttjas istörre omfattning. Detta är nödvändigt för att levaupp till strandskyddsbestämmelsernas intentionerom långsiktigt hållbara strandmiljöer med möjlighetför allmänheten att röra sig utmed stränderna ochbehovet av att värna de för fiskereproduktionen såvärdefulla grundområden, vilka hotas speciellt imellanskärgården.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 69Inriktning – grönstruktur och vattenBelys, stärk och skydda natur-, kultur- ochrekreationsvärdena i kust- och skärgårdsområdet• Ta fram ett delregionalt underlag förlandskapets upplevelsevärden på land ochi vattnet.• Öka kunskapen om bullerpåverkan ochtysta områden i kust- och skärgårdsområdet.Identifiera ”hänsynsområden” därbuller och andra störande verksamheter fördjur- och friluftslivet begränsas.• Identifiera insatser som stärker skyddet avnatur-, kultur- och rekreationsvärden i denmarina miljön.• Definiera förhållningssätt och regler för ettlångsiktigt hållbart båtliv i skärgården.• Samförlägg olika bryggor för att på så sättkunna spara tillräckligt stora strandområden.Ta fram regionalt underlag till en nationellhavsmiljöstrategi• Identifiera insatser som leder till att miljösituationeni kust- och skärgårdsområdetsvattenområden förbättras.• Ta fram ett förslag till åtgärdsstrategi föratt förbättra den marina miljön i Stockholmskust- och skärgårdsområde.Utveckla åtgärdsinriktad vattenförvaltning,som inkluderar användningen av sötvattensresurseroch recipienter i kust- och skärgårdsområdet• Stimulera genomförandet av åtgärdsinriktadvattenförvaltning för att kommatill rätta med oönskade förändringar avvattenkvalitén.TransportsystemetTransporter i kust- och skärgårdsområdet hardelvis andra förutsättningar än i övriga länet. Detvidsträckta, vattenpräglade landskapet är ofta glestbefolkat. Tidvis är vattenområdena oframkomligaoch marknadsunderlaget för ekonomiskt bärkraftigatransporttjänster är ofta svagt. Det gäller båderesande och godstransporter med tillhörande informationstjänster.Under de kommande åren väntas både dag- ochnattbefolkningen öka i området liksom antalet besökare.Marknadsunderlaget för transporter kommeratt förbättras samtidigt som nya störningar ochkapacitetsbrister kan uppstå. Utbudet av allmännakommunikationer i form av kollektivtrafik till landsoch till sjöss är en viktig utvecklingsförutsättning.När efterfrågan på privata och kollektiva transporterökar, behöver både infrastruktur och tjänsteutbudutvecklas. Infrastrukturen för transporter ikust- och skärgårdsområdet inkluderar vägar, järnvägaroch farleder av nationell och internationellbetydelse samt regionalt betydelsefulla land ochvattenvägar, färjor, bryggor, replipunkter, bytespunkteroch hamnar och en stor mängd lokalavägar, farleder, landfästen, bryggor och angöringsmöjligheter.Ett ökat antal sjötransporter kaninnebära ett ökat slitage på skärgården.Kollektivtrafiken omfattar såväl spårtrafik ochbusstrafik som båttrafik. Den inkluderar ocksåsamhällsfinansierade tjänster som skolskjuts ochfärdtjänst. God passning mellan trafikslag i tid, rumsamt med avseende på biljett- och rabattsystem,taxestruktur och regler är viktigt för trafikanternaoch näringslivets förutsättningar.Även systemen för varutransporter behöverkunna utvecklas i takt med att befolkning och verksamheterökar i omfattning.Den internationella sjöfarten väntas fortsätta attöka. Pågående översyn av hamnstruktur och farledssystemkan komma att leda till nyinvesteringar ochandra förändringar i såväl hamnområden somanslutande förbindelser på både sjö- och landsidan.

70 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdStockholm-Mälarregionens framtida hamn- ochterminalstruktur med tillhörande farleder ochlandanslutningar studeras för närvarande i fleraolika sammanhang. Framtida rollfördelning ochutvecklingsinriktning är ännu inte fastlagda. I detfortsatta arbetet behöver miljöhänsyn och kriterierför hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområdetbeaktas.Kust- och skärgårdsområdets transportsystembestår funktionellt av land- och sjöbaserade tillfarterfrån Stockholm–Mälarregionshållet, lokalalänkar som fördelar trafiken inom olika delområdensamt landfästen i form av replipunkter för kollektivtrafikliksom hamnar, färjelägen och bryggor föromlastning och omstigning mellan land och sjötrafik.Den delregionala planen omfattar internationellt,nationellt och regionalt betydelsefulla delar av dettasystem. I detta system ingår även en stor mängdlokalt betydelsefulla landfästen, anläggningar ochtjänster.Behoven av framtida investeringar i kust- ochskärgårdsområdet behöver uppmärksammas särskilti samband med den återkommande transportinfrastrukturplaneringen.En långsiktig strategi bör tasfram för upprustning, miljöanpassning, säkerhetsochstandardförbättring, kapacitetsförbättring samtutbyggnad för att undanröja eventuella flaskhalsarlängs kust- och skärgårdsområdets tillfarter iväg- och spårtrafikinfrastrukturen. Den långsiktigastrategin bör också omfatta regionalt betydelsefullanoder (inklusive vändplaner, godstransportmöjligheter, parkering, bryggor och angöring för bådeenskilda och kollektiva transporter). Möjligheten attutveckla spårburen kollektivtrafik längs kusten tillNorrtälje på sikt bör säkerställas.Smidiga transportlösningar från dörr till dörr,som inkluderar flera transportslag, kräver helhetstänkandeoch effektiv logistik. Både land- och sjötransportförbindelseroch anknytningar till lokala,regionala och nationella terminaler för resor ochtransporter i såväl kust- och skärgårdsområdet somi andra delar av storstadsregionen behöver beaktas.Resor, godstransporter och informationstjänsterbehöver integreras så att trafikanternas resorunderlättas, liksom varuägarnas, trafikutövarnasoch andra berörda aktörers godstransporter fråndörr till dörr, och så att tjänsteutbud och service vidbytespunkter och bryggor fungerar väl. Samordningenbehöver ske utifrån både tekniska och administrativautgångspunkter. Ett gemensamt systembehöver definieras som också inkluderar insatserför att samordna och effektivisera utnyttjandet avhela det samlade trafikutbudet av kollektivtrafiki kust- och skärgårdsområdet inklusive samhällsfinansieraderesor.Ett långsiktigt bestående nät av stomlinjer, somansluter till det regionala stomlinjenätet utanförregioncentrum, bör definieras med utgångspunktfrån de principer för upptagningsområden, replipunkteroch kärnöar som anges i RUFS.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 71Inriktning – transportsystemetTa fram underlag för en samlad investeringsplaneringutifrån kust- och skärgårdsområdetsspecifika situation och långsiktigautvecklingsmöjligheter• Uppmärksamma behoven av investeringari kust- och skärgårdsområdetsärskilt i den återkommandetransportinfrastrukturplaneringen.Anpassa inseglingsförhållandena tillStockholmsregionens hamnar och andradelar av farledssystemet i kust- ochskärgårdsområdet för att tillgodose nyabehov och med hänsyn taget till högt ställdakrav på säkerhet och miljöanpassning• Förbättra inseglingsförhållandena tillStockholmsregionens hamnar genom attbl.a. bygga ut Horsstensleden.Ta fram underlag som belyser kust- ochskärgårdsrelevanta aspekter inför beslut omframtida storregional hamnstruktur• Se över sträckning och regler för regionensfarleder och lokalisering av hamnarmed inriktning att säkerställa skyddetför känsliga områden, minska trafikensmiljöstörningar och öka säkerhetensamtidigt som framkomligheten för denkollektiva trafiken på land och vattensäkerställs.Samordna, effektivisera och utveckla detsamlade utbudet av transporttjänsteri kust- och skärgårdsområdet inklusivesamhällsfinansierade resor• Ta fram en bryggplanering utifrån enbrygghierarki, se över serviceutbud ochtjänster.• Informationstjänster som underlättarresande och frakttransporter behöverutvecklas.Mark och lokaler för verksamhet ochserviceEfterfrågan på mark och lokaler i kust- och skärgårdsområdetförutses få en ökad inriktning på mersmåskaliga verksamheter. Ökad sysselsättning väntasinom tjänste- och serviceproducerande verksamheter.Fler företag väntas efterfråga lokalisering i anslutningtill bostäder, service och reguljär linjetrafik. I vissafall, exempelvis inom turism- och rekreationsnäringarna,kan dock efterfrågan på transporter ökasnabbare.I kust- och skärgårdsområdet behöver ocksåmark reserveras för mer störande verksamhetersom omlastningsplatser, terminaler och hamnar,industriella verksamheter samt för militära ochandra mer ytkrävande, bullrande och materialhanterandeverksamheter som behöver tillfarter förtung trafik både på land och till sjöss.Även om mark- och lokalanspråken kan förutsesvara mer småskaliga än i andra delar av länet kanmark för t.ex. godshantering behöva reserverasför att tillgodose näringslivets behov i kust- ochskärgårdsområdet.Den pågående omställningen av försvaret ochomstrukturering av andra verksamheter, exempelvishamnverksamhet och sjöfart, kan väntas leda tillväsentligt förändrade markanspråk i kust- ochskärgårdsområdet. Stora delar av de tidigare militäraområdena bör ges stärkt skydd för vidmakthållandeav natur- och kulturmiljövärden, eller upplåtas tillrekreation och friluftsliv. Möjligheter att användabetydande markområden för helt nya ändamål,inklusive näringslivets behov, bör vidare beaktas.I många fall kommer flera olika verksamheter attkunna samlokaliseras och även samutnyttja markoch anläggningar.Nya hamnanläggningar med tillhörande terminalområdensamt land- och sjöförbindelser kan fåmycket stora omgivningseffekter. Miljöpåverkankan även bli stor i själva hamnområdet.

72 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdInriktning – mark och lokaler för verksamhetoch serviceReservera mark för terminaler och verksamhetersom är beroende av tunga transporter• Reservera mark för tungtransportberoendeverksamheter i anslutningtill omlastningspunkter, hamnar ochterminaler av regionalt och nationelltintresse. Säkerställ långsiktiga behov avmark för teknisk försörjning, industriellproduktion och andra regionalt ochnationellt betydelsefulla verksamheter,som kan medföra störande inverkan påomgivningen.Utnyttja möjligheterna att överföraområden som inte längre behövs för militärverksamhet till civil användning• Klarlägg framtida användning av tidigaremilitära områden och anläggningar medutgångspunkt från de grundläggandemålen för regionens utveckling enligtRUFS.• Skjutfält och militära övningsområden sominte används för militär verksamhet börskyndsamt röjas och saneras.Bostadsmarknad och bostadsbyggandeBostadsmarknaden i kust- och skärgårdsområdet ärolika på fastlandet och på öar med vägförbindelse(dvs. bro, tunnel och färja) jämfört med öar utanvägförbindelse. På öar utan vägförbindelse är detsvårt att få till stånd och behålla bostäder förpermanentboende, särskilt för ungdomar och äldre,medan det på fastlandet och öar med vägförbindelsepå många håll pågår en snabb permanentning ochkomplettering. Det pågår även en viss permanentningpå öar utan vägförbindelse. I kust- och skärgårdsområdetfinns en trend med ökat deltidsboende.Den stora efterfrågan på fritidshus här gör atttidigare permanenthus omvandlas till fritidshus.För öar utan vägförbindelse är bofast befolkningnödvändig för att skärgårdens natur-, kultur- ochrekreationsvärden ska bestå. En framsynt bostadsförsörjningsplanering är viktig för att kunnabehålla en levande skärgård. Det finns behov avnya/fler bostäder för den bofasta befolkningen,framförallt på kärnöarna. Främst finns behov avnya hyresbostäder. Ur hela regionens synvinkeltorde bostadstillskotten på öarna vara små. Det ärsåledes lokala överväganden som behövs för dessaområden.Fastlandet och öar med vägförbindelse är mer endel av Stockholmsregionens bostadsmarknad, ävenom den har starka lokala drag. För mindre och störresamhällen som ofta har en viktig roll för service ochlokal arbetsmarknad bör inriktningen vara att nypermanentbebyggelse kommer till stånd, medhänsyn tagen till natur-, kultur- och rekreationsvärdensamt tekniska förutsättningar. För orternatorde det ofta handla om detaljplaneläggning.Kommunerna bör verka för att tillgodose ettvarierat bostadsutbud för olika hushållstyper ochbostadsbehov.För områden på fastlandet eller på öar medvägförbindelse som domineras av fritidshus ellersom har dominerats av fritidshus behövs särskildaöverväganden. Ett antal av dessa områden ligger vältill ur regional synvinkel eller har en hög grad avpermanentning. För dessa torde en total omvandlingvara en tidsfråga. Sannolikt behövs för dessaområden en detaljplaneläggning för att klara trafik,teknisk försörjning och annan service. Det kan varalämpligt att sträva efter en tidsordning för dekommunala insatserna både för att prioriteraresurserna och för att uppnå en tydlighet för fastighetsägarna.För andra områden kan en omfattandeomvandling ligga långt fram i tiden eller knappastbli aktuell. Det kräver andra förhållningssätt.Viktiga frågor att beakta i bostadsförsörjningsplaneringär läget i regionen, förutsättningarna förväg- och kollektivtrafik, service, tekniska systemliksom förhållningssätt till natur-, kultur- ochrekreationsvärden. Kulturhistoriska värden såsom

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 73bevarad äldre bebyggelse och kulturpräglade landskapska ses som en tillgång och ett mervärde vidutvecklingen. Stor hänsyn ska därför tas till dessamiljöer så att de bevaras till eftervärden. Förutsättningarnaför enskilda vatten- och avloppsanläggningari de olika områdena är viktiga att ta frameftersom det finns delar av skärgården där dettaannars kan bli ett problem. Ett varierat utbud avbostäder bör även eftersträvas på öar med vägförbindelseoch på kärnöar. Omprövning pågår av endel områden som haft militära restriktioner, det kange nya förutsättningar.Inriktning – bostadsmarknad och bostadsbyggandeVerka för att nya permanentbostäder tillkommerför olika hushållstyper på öar utanvägförbindelse där det är rimligt med hänsyntill natur-, kultur- och rekreationsvärden.• Klarlägg förutsättningar för var permanentbebyggelsekan tillkomma och för varpermanentning ej bör ske.• Verka för att större och mindre samhällenkan öka sin permanentbefolkning för attbehålla en levande skärgård.Teknisk infrastrukturEn regional och nationell kraftsamling krävs för attförbättra miljön i Stockholms kust- och skärgårdsområdeoch i Östersjön.Befintlig och tillkommande bebyggelse böranslutas till ändamålsenliga anläggningar för sötvattensförsörjningoch avloppshantering. Bebyggelseinom Stockholmsnära delar av skärgårdenbör prioriteras, liksom bebyggelse i områden somavvattnas till recipienter med kraftigt förhöjdanäringsvärden.Möjligheten till vatten- och avloppsförsörjningär i delar av kust- och skärgårdsområdet en starktbegränsande faktor för exploatering och utvecklingav boende och verksamheter. Stora delar avkust- och skärgårdsområdet har redan idag problemmed tillgång och kvalitet avseende grundvatten. Ide delar av skärgården där man under överskådligtid är beroende av lokala lösningar för vatten ochavlopp behöver strategier utarbetas för hur dessafrågor ska lösas långsiktigt och med hänsyn tilllokala resurser och miljön.Avsaltning av havsvatten är en möjlig teknik förproduktion av sött vatten för hushålls och verksamhetersbehov. Kunskapen kring avsaltning är dockotillräcklig, t.ex. vad gäller förekomsten av algtoxiner.Tekniken är kostsam i anläggande och drift samtkräver regelbunden tillsyn och service, vilket gör attden lämpar sig bäst under vissa förutsättningar,t.ex. som gemensamhetsanläggning.Skärgården med sitt ofta ringa jordtäcke,sprickiga berggrund och känsliga recipienter ställerhöga krav på avloppsanläggningarnas funktion,utformning och placering. Detta tillsammans medden begränsade tillgången på vatten gör att WC ärmindre lämpligt på många platser.I många fall är gemensamhetsanläggningar förvatten och/eller avlopp som försörjer ett störreantal fastigheter bättre ur miljö- och hälsoskyddsperspektivän enskilda lösningar. Kretsloppslösningarkan vara ett sätt att säkerställa en godnärsaltsreduktion och smittskydd. För att dessalösningar ska fungera fullt ut krävs dock system förhygienisering av avloppsfraktioner och avsättningtill odlad mark inom rimliga avstånd.Avfallshanteringen står inför nya förutsättningargenom nya arbetsmiljökrav och förbud mot deponeringav latrin. De nya förutsättningarna kräverförbättrade och fler gemensamma avfallsstationermed källsortering. Det bör utredas om latrinhanteringenkan ordnas i ett större sammanhangoch med möjlighet till lokala kretslopp.

74 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdInriktning – teknisk infrastrukturBygg ut miljöanpassade anläggningar försötvattensförsörjning och hantering av avloppoch avfall i kust- och skärgårdsområdet• Utveckla och etablera ändamålsenliga tekniskasystem och anläggningar i kust- ochskärgårdsområdet.• Utred den regionala betydelsen av gemensamhetsanläggningarför vatten ochavlopp.• Utveckla verktyg (juridiska, organisatoriska,tekniska, metodmässiga) för att förutseoch förhindra saltvatteninträngning ibrunnar. Öka kunskapen kring avsaltningsanläggningaroch teknikens potential.• Utred möjligheterna till kretsloppslösningarför avlopp med hygienisering avavloppsfraktioner samt möjligheterna tillsamordning med hantering av organisktavfall.Redovisning på plankartaPå den delregionala plankartan redovisas inriktningenför den framtida markanvändningen i olikakategorier inom Stockholms län. Stockholms länslandsting kan endast politiskt behandla den delregionalaplanen med inriktningar och åtgärder somomfattar länet.Kartredovisningen ansluter till redovisningen iden Regionala utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen,RUFS 2001.Kartan här redovisar även bebyggelsestruktureni RUFS 2001 med Regional stadsbygd med utbyggnadspotentialsamt övrig Regional stadsbygd.Regional stadsbygd med utbyggnadspotential avsermark med goda regionala lägesegenskaper och förutsättningarför god försörjning med kollektivtrafikoch för en energieffektiv stadsbygd. Det är marksom är väl lämpad för ett intensivt markutnyttjandeoch som bör prioriteras för bebyggelseutveckling.Övrig regional stadsbygd avser mark för samladbebyggelse i områden av större omfattning. Denomfattar befintlig tätortsbebyggelse, markreservationeri kommunala översiktsplaner samt fritidshusområdensom bedöms bli permanentade underRUFS planperiod (fram till 2030).Kartan redovisar den principiella avvägningenmellan olika mark- och vattenanvändningsintressendär även kulturpräglade områden med starkabevarandeintressen kan kräva ett aktivt nyttjande.Slutlig avvägning görs på kommunal nivå.På plankartan indelas skärgården i fyra delområdensom har olika förutsättningar ochkaraktär, se även sid. 59.RUFS hänsynskarta omfattar även kust- ochskärgårdsområdet i Stockholms län.Öar utan vägförbindelser tillfastlandet – KärnöarÖar med grundläggande samhällsservice som skolaoch kollektiv trafikförsörjning året runt och som intehar vägförbindelse genom bro, tunnel och statligfärja till fastlandet.Inriktning – öar utan vägförbindelse tillfastlandet – Kärnöar• På öar utan vägförbindelse bör ny bebyggelsei första hand tillkomma i byar ochsamhällen på kärnöar för utveckling avåretruntboende, verksamheter och servicemed hänsyn till natur- och kulturvärdensamt miljöanpassade tekniska system.• Kärnöarna bör ha tillgång till ett varieratutbud av bostäder för permanentboende.• Ny bebyggelse anpassas till tillgången påsötvatten och till känsliga marina miljöer.• Befintlig bebyggelse bör vara ansluten tilländamålsenliga anläggningar för vattenförsörjningoch avloppshantering.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 75Öar utan vägförbindelse tillfastlandet – Övriga öarInriktning – öar utan vägförbindelse tillfastlandet – Övriga öar• Ny bebyggelse kan tillkomma genomavstyckning i anslutning till befintligbebyggelse om det finns ändamålsenligvatten- och avloppsförsörjning och kollektivtrafikförsörjning.• Befintlig bebyggelse bör vara ansluten tilländamålsenliga anläggningar för vattenförsörjningoch avloppshantering.• Ny bebyggelse anpassas till tillgången påsötvatten och till känsliga marina miljöer.• Ny bebyggelse bör undvikas på obebyggdaöar.Öar utan vägförbindelse tillfastlandet – YtterskärgårdenYtterskärgården omfattas av de yttre delarna avskärgårdsområdet i en linje från Arholma till Utöned utanför Tjockö, Blidö, Möja, Runmarö, Nämdöoch Ornö.Fastlandet och öar med bro, tunneloch statlig färjaBefintlig bebyggelse utanför regional stadsbygd iRUFS. Bebyggd mark med möjligheter till förtätningoch kompletteringsbebyggelse.Inriktning – fastlandet och öar med bro,tunnel och statlig färja• Öar med vägförbindelse bör ha tillgång tillett varierat utbud av bostäder för permanentboende.• Ny bebyggelse kan tillkomma inom befintligasamhällen, byar eller redan bebyggdaområden om det finns långsiktig vattenochavloppsförsörjning och kollektivtrafikförsörjning.• Befintlig bebyggelse bör vara ansluten tilländamålsenliga anläggningar för vattenförsörjningoch avloppshantering.• Ny bebyggelse anpassas till tillgången påsötvatten och till känsliga marina miljöer.• Ny bebyggelse bör inte tillkomma ominte hänsynstaganden till vattenkvaliténi vattendrag och grunda havsvikar ellerhänsynstaganden till andra natur-, kulturochrekreationsvärden kan säkerställas.0Inriktning – öar utan vägförbindelse tillfastlandet – Ytterskärgården• Ny bebyggelse bör undvikas. Befintlig bebyggelsebör vara ansluten till ändamålsenligaanläggningar för vattenförsörjningoch avloppshantering.• Ytterskärgårdens karaktär av ostört natur-och kulturlandskap med vidsträcktaarkipelager ska behållas och skyddas.

76 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdNationella och regionala vägar,spår, farleder, stombusslinjer ochlinjetrafik på vattenFramtida trafiksystem redovisas i form av övergripanderegionalt vägnät och kollektivtrafikensregionala spårbundna nät med utblickar motangränsande län. Inom kust- och skärgårdsområdetredovisas replipunkter för stomlinjetrafik.Mark för spårtrafik längs kusten mot Norrtäljebör reserveras i den kommunala planeringen.På sikt bör replipunkterna i Dalarö och Årstaersättas av mer ändamålsenliga och långsiktigaalternativ.Inriktning – nationella och regionala vägar,spår, fartleder, stombusslinjer och linjetrafikpå vatten• Mark och vatten bör hållas tillgängligaför den nationella och regionala trafikförsörjningen.Vid planering för ändradmarkanvändning bör förutsättningarna förtrafiksystemets utbyggnad, funktionalitetoch samspel med bebyggelsen uppmärksammas.• Långsiktiga alternativ för replipunkternaÅrsta och Dalarö bör utredas för framtidabehov.• Möjligheter att förbättra inseglingsförhållandenatill regionens hamnar säkerställsgenom reservat för nya eller ändradestomfarleder.Större regionala terminaler,anläggningar och verksamhetermed tunga transporterBefintliga och nya terminaler samt övriga områdensom behövs för kust- och skärgårdsområdets trafikförsörjning,till exempel hamnar och omlastningsplatserför gods.Inriktning – större regionala terminaler,anläggningar och verksamheter med tungatransporter• Mark och vatten bör hållas tillgängligaför regional försörjning med gods, varor,maskiner, energi, avfall och massor m.m.som kräver tunga transporter. Skyddsavståndtill annan bebyggelse och tillområden med känsliga natur-, kultur- ochrekreationsvärden bör beaktas.• Förutsättningar för samverkan mellanland- och sjötransporter bör särskilt uppmärksammas.Samplanering bör ske mellanberörda kommuner och trafikhuvudmän.Militära övningsområden ochskjutfältOmråden för militär verksamhet behövs i mindreomfattning även i framtiden. Områden som intelängre behövs som militära övningsområden kanövergå i civil verksamhet under förutsättning attområdet saneras och röjs samt att erforderligatillstånd ges.Inriktning – militära övningsområdenoch skjutfält• Villkor för ändrad användning av tidigaremilitära övningsområden preciseras enligtmiljöbalken och annan tillämplig lagstiftning.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 77Genomförande och uppföljningI likhet med andra strategiska insatser för att stärkaStockholmsregionens internationella konkurrenskraft,erbjuda goda och jämlika levnadsvillkor samten långsiktigt hållbar livsmiljö enligt RUFS, krävssamverkan mellan många olika parter för att ovanföreslagna insatser i kust- och skärgårdsområdetska kunna genomföras.I kust- och skärgårdsområdet spelar offentligaaktörer en jämförelsevis stor roll. Kommunerna haren ledande roll genom sitt planmonopol. De statligaoch nationella intressena har starka företrädare.Regionala huvudmän har ett särskilt ansvar förexempelvis kollektivtrafik och Skärgårdsstiftelsensområden. Privata aktörer kan förutses få växandebetydelse under kommande år.Insatser för att utveckla förhållandena i kustochskärgårdsområdet bör ske på samma sättsom annan samverkan vars syfte är att stimuleragenomförandet av RUFS 2001. Genomförande avden delregionala utvecklingsplanen för Stockholmskust och skärgård kan ske inom ramen för redanetablerade samverkansprocesser och i samverkanmed företagen. Det är betydelsefullt att även hittanya former för samverkansprocesser.Nya initiativ behövs dock för att klara ut fortsattanvändning av och villkor för nyttjande av tidigaremilitära områden samt för att förbättra den marinamiljön och stärka hänsynstagandet till natur-,kultur- och rekreationsvärden i hela kust- och skärgårdsområdet.Inriktning – genomförande och uppföljningInordna arbetet med att genomföra föreslagnainsatser i den delregionala planenför kust- och skärgårdsområdet både i redanetablerade samverkansprocesser och nyaprocesser samt i samverkan med företagen• Uppmärksamma förhållandena i kust- ochskärgårdsområdet särskilt inom ramen förredan etablerade samarbetsprocesser somhar till syfte att stimulera innovation ochförnyelse, integration och invandring samtkompetensutveckling och FoU.• Fördjupa samarbetet mellan kommuneroch andra berörda huvudmän kringgemensamma planeringsfrågor som rörbebyggelsestrukturen, landskapets socialaupplevelsevärden, den marina miljön samtplanerade investeringar och andra insatserför att förbättra infrastrukturen, ökasäkerheten och utveckla serviceutbudet itrafiksystem och tekniska försörjningssysteminom kust- och skärgårdsområdet.Driv på den regionala dialogen för att klaraut framtida användning av militäraområden• Verka för en samsyn i regionen om fortsattanvändning av och villkor för nyttjandeav tidigare militära områden i kust- ochskärgårdsområdet.Ta fram en regional strategi för samverkani kust- och skärgårdsområdet. Regionalaaktörer behöver gemensamt utarbetaåtgärdsstrategier för olika geografiska ochtematiska områden• Utveckla dialogen med nationella ochinternationella aktörer.• Precisera hur de unika natur-, kultur- ochrekreationsvärdena i olika delar av kustochskärgårdsområdet kan värnas ochstärkas.

78 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdHållbar utvecklingI det delregionala planeringsarbetet har nya ekonomiska,sociala och miljömässiga villkor för kust- ochskärgårdsområdet uppmärksammats liksom grundläggandebehov av att precisera hur hänsynstagandettill natur-, kultur- och rekreationsvärden kan stärkas.Hoten mot miljön har delvis ändrat karaktär. Merliv och rörelse, mer trafik och ökad befolkning i kustochskärgårdsområdet och dess avrinningsområdeinnebär att diffusa utsläpp och spridda miljöstörningarökar. Samtidigt har en avveckling av militäraverksamheter som haft en stor miljöpåverkan inletts.De sociala förhållandena har gradvis förbättratsunder lång tid och ekonomin har stärkts.Fortfarande behövs dock samhällsinsatser för attvidmakthålla grundläggande förutsättningar förföretagande och bofast befolkning året runt påkärnöarna samt för att säkra allmänhetens tillgångtill mark och anläggningar för rekreation och friluftslivi kust- och skärgårdsområdet. Detta har storbetydelse för en långsiktigt hållbar social struktur ikust- och skärgårdsområdet och för välfärden i helaregionen.Nya verksamheter, ökad trafik och andra aktivitetersamt ökad bosättning kommer att ge upphovtill både nya möjligheter och även störningar. Påbåde land och vatten behöver trafiksystemet bli mermiljöanpassat. Det tärs på de begränsade sötvattenresursernai kust- och skärgårdsområdet vilket ledertill saltvatteninträngning. Dricksvattenförsörjningoch omhändertagande av avlopp och avfall behöveranpassas till de naturgivna förutsättningarna ochske på ett miljöanpassat sätt och med beaktande avlokala kretslopp.Risker för störningar i områden med mycketstora natur-, kultur- och rekreationsvärden måstehanteras och irreversibla förändringar förebyggas.Den befintliga bebyggelsen, turistverksamheten ochbåtlivet innebär redan i dag störningar på känsligamarina miljöer som är viktiga för hela ekosystemeti skärgården. Unika marina miljöer i skärgårdenbehöver värnas på samma sätt som skyddade områdenpå land.Inriktning – hållbar utvecklingAnge tydliga förutsättningar för bebyggelse,åretruntboende och etablering eller utvecklingav verksamheter i olika delar av kust- ochskärgårdsområdet• Klarlägg villkor för tillståndsgivning ochförutsättningar att få del av samhällsservicei olika delar av kust- och skärgårdsområdetoch kommunicera detta på ett tydligtsätt till allmänheten.Belys långsiktigt strukturella regionala effekterav förslag till lokalisering av ny bebyggelsesamt etablering av nya verksamheter ochanläggningar i kust- och skärgårdsområdet• Regionala effekter ska belysas i sambandmed strategiska konsekvensanalyser avplaner och program för förändringar ikust- och skärgårdsområdet.

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 79KällorEuropeiska kommissionen, Mot en europeisk strategi förintegrerad förvaltning av kustområden, 1999Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten påvattenmiljön, Svenska miljömål – ett gemensamtuppdrag. Prop. 2004/05:150Inregia AB, Enmansföretag i Stockholms skärgård, 1995Haninge kommun, Översiktsplan Haninge kommun,utställningsversion, 2004Haninge kommun och Nynäshamns kommun, Kustplan, 2002Havsmiljökommissionen, Havet – tid för en ny strategi,SOU 2003:72IEH, Svenska kommunförbundet, Svenskt Vatten,Stockholm Vatten, Lantbrukarnas Riksförbund och RTK,Bra små avlopp vid Bornsjön – resultat från 15 enskildaanläggningar, 2004Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (KSLA), Fiskar ochfiske i Sverige, 2002Länsstyrelsen i Stockholms län, Beräkning av kväve ochfosforbelastning på Svealands kustvatten 1997, Rapport2003:17Länsstyrelsen i Stockholms län, Saldo 2005, Uppföljningav miljömål i Stockholms länLänsstyrelsen i Stockholms län, Skyddsvärdagrundområden i Svealands skärgårdar, Rapport 2003:05Länsstyrelsen i Stockholms län, Salt grundvatten iStockholms läns kust- och skärgårdsområden, Rapport2004:26Länsstyrelsen Stockholms län Strandexploateringi Stockholms län, 2004Länsstyrelsen Västra Götaland, Kustområdet ochskärgården i Bohuslän – en värdebeskrivning av ettnationallandskap enligt 4 kap miljöbalken, 2000Länsstyrelserna i Uppsala län, Stockholms län ochSödermanlands län, Miljö- och hushållningsprogram förskärgården, 1999Länsstyrelserna i Uppsala län, Stockholms län ochSödermanlands län, Uppföljning av Miljö- ochhushållningsprogram för skärgården, 2003Miljödepartementet, Uppdrag om hållbar utvecklingi kustområdet, 2004Naturvårdsverket, Ingen övergödning, 2003Naturvårdsverket, Förändringar under ytan,Monitor 19, 2005Norrtälje kommun, Skärgården – hållbar framtid, 2000Norrtälje kommun, Bryggplan för Norrtälje kommun,Remissversion oktober 2004Norrtälje kommun, Fördjupad översiktsplan förskärgården i Norrtälje kommun 2004–2015, Antagenaugusti 2005 Regionalpolitiska utredningen,SOU 2000:87Region Skåne, Skånes kustområden ettnationallandskap, 2000Riksantikvarieämbetet, Kulturarvet som resurs förregional utveckling – en kunskapsöversikt, 2002RTK, Framtidens skärgård Scener för utvecklingeni Stockholms skärgård, Rapport 7 2000RTK, Skärgården – glesbygd i dynamikens periferi,Arbetspromemoria Nr 2 2000RTK, Sociala förhållanden i Stockholms skärgård,Promemoria nr 3 2001RTK, Blåstrukturen i Stockholmsregionen,Rapport 3 2001RTK, Regional utvecklingsplan 2001 förStockholmsregionenRTK, Skärgårdsresandet 1970–2001 – medWaxholmsbolagets båtar, Promemoria Nr 26 2003RTK, Vatten och avlopp i omvandlingsområden– rapport från en intervjuundersökning, PromemoriaNr 23 2003RTK, Skärgård i förändring, Promemoria Nr 8 2004SIKO, Förstudie, inventering av behov av befintliga/nyahyresbostäder i Stockholms skärgård, 2004Sjöfartsverket, Sjöfartens riksintressen, 2001SOU 2003.:72, Havet – tid för en ny strategiStockholms läns landsting, 3 S: Stockholms framtidasjukvårdsstruktur, 2004Stockholms universitet, Stockholms marinaforskningscentrumSvealands Kustvattenvårdsförbund (www.kustdata.su.se)Södertälje kommun, Översiktsplan för Södertäljekommun, 2004Trosa kommun, Översiktsplan för Trosa kommun, 2000Tyresö kommun, Översiktsplan för Tyresö kommun, 1998Tyresö kommun, Fördjupad översiktsplan för ÖstraTyresö, 2003

80 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgårdWaxholmsbolaget, Skärgårdsresor, 2004Waxholmsbolaget och RTK, Resvaneundersökning– fritidsboende 2000, 2001Waxholmsbolaget och RTK, Resvaneundersökning– skärgårdsbor 2000, 2001Värmdö kommun, Översiktsplan för Värmdö kommun,2003Värmdö kommun, Program för kustplan, 2004Ändamålskommittén, Betänkande SOU 2004:28Österåkers kommun, Översiktsplan för Österåkerskommun, 1990Östhammars kommun, Översiktsplan för Östhammarskommun, 2003www.vattenportalen.se

Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård 81Regionplane- och trafikkontorets rapporterPå www.rtk.sll.se/publikationer finns förteckning över samtliga RTK:s publikationer från år 1997.Rapporter2001:1 Stockholmsregionens roll för Sveriges tillväxt2001:2 Storstadskonkurrens i norra Europa2001:3 Blåstrukturen i Stockholmsregionen2001:4 Upplevelsevärden2001:5 Kvinnorna, näringslivet och framtiden2001:6 Informationssystem för regionala grönområden2002:1 Mälardalen – en region?2002:2 Trafikpolitik i Nordamerika och Asien2002:3 Fler till högre utbildning2003:1 Flera kärnor2003:2 Stockholmsregionens samspel med sin nära omgivning2003:3 Destination Stockholm2003:4 Trafikpolitik - samspelet mellan stat och region2003:5 Hållbar utveckling för forskningen?2004:1 Yrkesutbildning i Stockholmsregionen2004:2 Stockholmsregionen och EU-utvidgningen2005:1 Kunskapsregioner i konkurrens – regional samverkanför framgång2005:2 Infrastrukturplanering i Stockholmsregionen2006:1 Företagens FoU i Stockholm – Mälarregionen2006:2 Transportsystemets finansiering2006:3 Samverkan i Stockholmsregionen2006:4 Räcker arbetskraften?2007:1 Planering för minskad boendesegregation2007:2 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet2007:3 Eftervalsundersundersökning 20062007:4 Från Hörjel till Cederschiöld2007:5 Begrepp inom regional utvecklling2007:6 Stationsstruktur i ABC-stråket2007:8 Ansvarskommittén och storstaden2007:9 Universitet och högskolor i Stockholms län – nulägeoch trender2007:10 Vision, mål och strategier före regional utveckling.Program för regional utvecklingsplan (RUFS2010)2007:11 Social Interaction in the Virtual Stockholm Region2007:12 Vi ses på Internet Om Stockholmsregionens virtuella rumför socialt kapital (endast digital version www.rtk.sll.se)2007:13 Stockholmsregionen i ett europeiskt perspektiv2007:14 Stockholmsregionens hamnstruktur – underlag till ettförhållningssätt2007:15 Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T)i Stockholm-Mälarregionen2007:16 Vision, objectives and strategies for the regionaldevelopment of Stockholm.Programme for a new Regional Development Plan(RUFS 2010)2008:1 Kultur i regional utvecklingsplanering2008:2 Folkhälsa i regional utvecklingsplanering2008:3 Näringsliv, logistik och terminaler Stockholms län2008:4 Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering2008:5 Invånarnas värderingar i Stockholm-Mälarregionen2008:6 Öppnare storstäder2008:7 Framtidens bostäder i Stockholmsregionen2008:8 Branschanalys för Stockholms län2008:9 Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering2008:10 Livsstilar och konsumtionsmönster i Stockholmsregionen2008:11 Hållbarhetsperspektiv i regional utvecklingsplanering2008:12 Energiförsörjningen i Stockholmsregionen2008:13 Framtidens transportsystem i Stockholmsregionen2008:14 Socialt kapital i regional utvecklingsplaneringProgram och förslag2000:1 Stockholmsregionens framtid En långsiktig strategi2000:2 En region för framtiden2000:3 Regionplan 20002000:4 Trafiken i regionplan 20002000:5 Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration2000:6 Kompetensutveckling och FoU2000:7 Östersjöperspektivet2001:1 RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen2001:2 RUFS Samrådsredogörelse2002:1 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen.Synpunkter på utställningsförslag2002:2 Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen.Antagen regionplan2003:1 Lägesrapport 2003 om förnyelse, integration ochkompetens i Stockholmsregionen2003:2 Insatser för förnyelse och integrationi Stockholmsregionen – 20032003:3 Insatser för kompetens och FoUi Stockholmsregionen – 20032003:4 Regional Development Plan 2001 forthe Stockholm Region2004:1 Genomförande av RUFS 20012004:2 Aktualitetsprövningen av RUFS2006:1 Aktualitetsrapport – Aktualitetsprövning av RUFS 2001Beställ frånRegionplane- och trafikkontoretBox 4414, 102 69 StockholmTel 08-737 44 92 Fax 08-737 25 66e-post: rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.se

I maj 2008 antog landstingsfullmäktige Delregional utvecklingsplanför Stockholms kust och skärgård. Utvecklingsplanen hanterar samlatbefolkningsökning i regionen, de höga natur-, kultur- och rekreationsvärdenaoch det förändringstryck som sker i kust- och skärgårdsområdet.Det regionala helhetsperspektivet på kust- och skärgårdsområdetinnefattar både naturens och samhällets utvecklingsfrågor. Denfunktionella geografiska avgränsningen varierar med olika sakfrågor.Ytterligare frågor som hanteras är bostadsmarknad och bostadsförsörjning,förutsättningar för näringslivet, transporter och kollektivtrafik,marina miljön, landskapet och kulturmiljöerna samt turism.Den delregionala planen är en fördjupning av den regionalautvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen (RUFS 2001) och utgörsamtidigt ett strategiskt inriktningsdokument till ledning för arbetetmed Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010.Delregional utvecklingsplan för Stockholms skärgård rapport 1512008ISSN 1104-6104ISBN 978-91-85795-27-7