AR.KIV SAMHÄLLE · OCH FORSKNING - Visa filer

Stefan tJstergreninnebär, att det kan vara mycket tidsödande att återvinna informationur arkivet. Förteckningsuppgifterna måste därför ses somen viktig del av det "inre" arbetet.Förtecknandet kommer att bli en uppgift på mycket lång sikt,bl. a. därför att det i många fall måste kombineras med genomgripandeordningsarbeten. En viss början har gjorts genom attarkivamanuenser anställts tillfälligt för att ordna sådana handlingar,som ibland under flera decennier stått ouppackade i arkivet.Bland vad sålunda förtecknats, märks Oscar Montelius' lärdomshistorisktbetydelsefulla arkiv. Därjämte har vissa serier iämbetsarkivet förtecknats.De enskilda arkivbildningarna rör ofta ämnesområden, som harstort intresse för verket som myndighet; mycket ofta kompletterarde ämbetsarkivets topografiska dossierer och bildserier.Tjänstemännens ofta uttalade efterfrågan på ett enhetligt ochlättillgängligt informationssystem - vilken man alltså tidigaresökt tillmötesgå med den osystematiska ämnesordning som numerafullständigt kollapsat - kan alltså komma i strid medproveniensprincipen. Problemet måste lösas genom att man upprättarett formellt hänvisningsregis.ter.Hur ett sådant register skall utformas, står fortfarande öppet.Till frågan hör emellertid en plan på att skapa en geografisktbestämd nummerkod, som skulle vara enhetlig för all objektbundendokumentation inom verket. Härigenom skulle det skapasmöjlighet till referenser mellan handlingar av olika slag (skrivelser,ritningar, film, fotografier m. m.), samtidigt som man skullekunna använda koden i museernas inventarienummer och alltsåknyta samman den skriftliga dokumentationen med föremålsdokumentationen.Det pågår för närvarande arbete på att skapa ett sådant registreringssystem,vilket möjligen skulle kunna användas också fördatamaskinell bearbetning. Indelningsgrunden kommer att varaverkets nuvarande topografiska sorteringsbegrepp, som vunnithävd sedan 1880. Landskap och socknar har nämligen den fördelengentemot län och kommuner, att de knappast längre nyttjasi den administrativa indelningen och därför är oföränderliga.De lämpar sig alltså utmärkt för att registrera handlingar, somhar ett långvarigt värde. Till detta kommer, att landskaps- ochsockengränserna ofta sammanfaller med äldre odlings- och bebyggelsegränser.Som utgångspunkt för arbetet tjänar fornlämningsregistretArkivvård. Vård av fotografier är onekligen ingen traditionelluppgift för arkivmannen, som ju oftast är historiker. För en sådanhar detta slags handlingar vanligen blott ett sekundärt värde.82