AR.KIV SAMHÄLLE · OCH FORSKNING - Visa filer

Stefan Ostergrenmanuskriptkatalog, som successivt utbyggdes. De där upptagnahandskrifterna ordnades förmodligen någon gång kring sekelskiftetefter en biblioteksmässig ordning, och motsvarande signa(top., hist., biogr. etc.) infördes i katalogen. På denna grundgjordes en ny, väsentligt utökad lappförteckning av sedermerabibliotekarien Sigrid Leijonhufvud under åren 1914-1917.I denna infördes alla "handskrifter" (även seriehand1ingar somprotokoll och koncept, däremot inte dossiererna) under uppslagsordoch med samma slags signa som tidigare. Uppslagsorden ärtyvärr inte konsekvent systematiserade; ibland har man använtförfattarnamn eller ortsnamn, ibland rubrik eller arkivbildare.Dessutom redovisar katalogen endast de handlingar som förts till"aktarkivet"; "bildarkivet" saknar helt översiktlig förteckning.- Katalogen var på många sätt förtjänstfull och torde kommaatt föras även i framtiden. Den synes emellertid starkt ha bidragittill att konservera den föråldrade arkivordningen - destomer beklagligt som den utarbetades mer än ett decennium efterproveniensprincipens officiella genombrott.Kulturhistoriska byråns och fornminnesinventeringens arkiv.Bland de mer betydande arkivbildningarna, som uppstått utanfördet centrala arkivet, må nämnas arkivet efter den kulturhistoriskabyrån och fornminnesinventeringens arkiv.Kulturhistoriska byrån upplöstes den l juli 1975 !i och medatt verket omorganiserades. Intill budgetårsskiftet 1967 tillhördeden Byggnadsstyrelsen, där den hade inrättats vid detta ämbetsverksnyorganisartion 1918, f. ö. med Curman som sin förstebyråchef. När byrån överflyttades till Riksantikvarieämbetet,medförde den sina handlingar fr. o. m. 1918. I arkivet ingickockså fotografier av äldre ritningar av stort forskningsvärde,vilka i original levererades till R~sarkivet tillsammans medöver-intendentsämbetets övriga handlingar.Byråns viktigaste arkivserier utgöres av dossierer över kyrkor,byggnadsminnesmärken och begravningsplatser med korresponderanderitnings- och fotografiserier. Dessa serier har - efterRiksarkivets medgivande - fortsatt att föras vid ämbetet. Underhela sin tid vid ämbetet har byrån likaså fört eget diarium, vilketi stort inneburit att dess handlingar dels registrerades i verketsgemensamma diarium, dels vid byrån (således två diarienummer).Arkivet är av stort byggnadshistoriskt värde. Det både kompletteraroch dubblerar ATA:s topografiska dossierer. Särskiltritningarna och fotografierna är efterfrågade. Ritningarna är iallmänhet kopior av förslags- och relations- (uppmätnings-) ritningar,som ingivits tillsammans med ansökningar och i andraärenden. De äldre kopiorna är gjorda på väv vid byrån, medan76