AR.KIV SAMHÄLLE · OCH FORSKNING - Visa filer

Några anteckningar om organisation och arkiv . . .De skrivna handlingarna i A T A bestod från början till stordel av avskrifter, hämtade från äldre tryckta verk och från andraarkiv och samlingar. Det förefaller, som om man fortsatt attnågorlunda systematiskt taga avskrifter ännu några år in på 1900-talet. Till dossiererna fördes vidare en del äldre lösa handlingar,som kunde få en geografisk bestämning. Bland dessa märks inventariernafrån 1829-1832 års kyrkoinventeringar, som i allmänhetär de äldsta handlingama i socken- och stadsdossiererna (denallra äldsta handlingen är emellertid Rasmus Lodvigssons inventariumför Vadstena slott 1586, nu uttagen). Redan från börjanfogades även tidningsurklipp till materialet, ehuru klippen blotttidvis synes ha gjorts systematiskt. Likaså inlades tjänstemännensanteckningar och beskrivningar, t. ex. av fynd, i dossiererna. Detvar slut1igen naturligt, att man i dossiererna skulle lägga de delarav ämbetskorrespondensen, som kunde bidraga till den avseddabeskrivningen. Redan på 1910-talet började denna kategori handlingardominera, men med tiden utvidgades den dossierlagdakorrespondensen till att omfatta alla ärenden rörande en stadeller socken, ett helt landskap - ja, det skapades t. o. m. ensärskild samlingsrubrik "Riket". Från 1920-talet börjar ocksådet större intresset för bebyggelse och profana byggnader avspeglasig i dossiererna. På detta sätt har myndighetens topografiska"arkiv" utvecklats från ett slags jordebok till en dossierserieför huvud~akligen diarieförd ämbetskorrespondens. Tidningsurklipptillföres dock fortfarande, numera nästan enbart rörandekyrkobyggnader.Till ATA anses också höra de delar av akademiens handskriftssamling,som rör "antikvarisk topografi". Därtill är vissa andraslags skrivna handlingar, t. ex. bundna rtapporter från arkeologiskautgrävningar, fysiskt skilda från dossiererna.ATA:s bildavdelning var tänkt som ett slags illustrationsdeltill "jordeboken". Den synes från början ha omfattat enbart byggnadsverk(fornlämningar, ruiner, kyrkor etc.), medan bilderna avföremål tycks ha bildat ett slags appendix till museets katalog.Under åren 1915-1925 omordnades bildsamlingen, V'arvid antaletserier utökades väsentligt och Hildebrands enklare topografiskaindelning gjordes helt lik dossierseriens. Samlingen innehållerteckningar, akvareller, ritningar och fotografier av antikvarisktintresse och torde vara landets största inom sitt område.Accessionen består nu nästan helt av ritningar, kartor och fotografier.Det har naturligtvis aldrig varit möjligt att göra någon totalboskillnad mellan skriftstyckena och bildframställningarn!a, utanbilder har ingått och ingår i de egentliga akterna. Trots detta ochtrots de båda handlingsslagens proveniensmässiga sammanhang73