AR.KIV SAMHÄLLE · OCH FORSKNING - Visa filer

Per Clemenssonpropaganda för återlämnande av stulna objekt. Tyvärr har resultatetav dessa ansträngningar varit mycket blygsamt: endast 5personer har hörsammat maningama och självmant utan vederlagtill landsarkivet överlämnat sammanlagt 518 objekt. Vissastörre poster av stulet material har dock genom polisens förmedlingkunnat återfås.Vid återköp av objekt har landsarkivet nödgats betala "marknadsmässiga"priser. Som exempel kan nämnas, att landsarkivetför 46 brev, ursprungligen tillhörande Ekman & Co:s arkiv,tvingats att till AB Postiljonen utbetala 9.730:- kr. Värderingenskedde efter filatelistiska grunder och beloppet angavsav företaget utgöra deras inköpskostnad jämte administrationskostnader.Någon åtkomsthandling kunde ej företes och affärenforcerades genom hot om försäljning på auktion. Vid förfråganhos Kammarkollegiet rörande reglerna för inlösen av stulnaarkivalier hänvisades till SOU 1965: 14 (Godtrosförvärv av lösöre)sid 107 f, varav framgår, att enligt handelsbalken 11: 4 och12: 4 äger rätt ägare att mot gäldande av lösen få egendomenåter av godtroende besittare. Lösen kan antingen motsvara egendomensvärde vid inlösningstillfället (värdeprincipen) eller detvederlag förvärvaren har utgivit (vederlagsprincipen). Kammarkollegiettillrådde landsarkivet att söka träffa uppgörelse medförvärvarna rörande lösenbeloppen.Denna inlösenrätt av godtrosförvärv är för en statlig arkivmyndigheten omöjlig väg, då det kan krävas en rättslig processför att genomdriva sin rätt. Låt mig exemplifiera. Nyligen önskadelandsarkivet återlösa två Ekman-omslag ur ett objekt om 26omslag med lösenanteckningar, utbjudet på auktion av AB Postiljonen.Utropspriset var satt till 3.000: - kr. Efter inlån av detvå omslagen kunde konstateras, att dessa var stulna från landsarkivetoch att de 1973 sålts till en viss person (kopior av hanssamling hade av polisen inkrävts i samband med stöldutredningen).Vid kontakt med denne samlare visade det sig, att hanvar identisk med auktionsinlämnaren, och att han var villig tillåterlösen, såvida ej därmed hela objektet måste återtagas frånauktionen. Postiljonen vägrade att undantaga dessa omslag utanatt få ersättning för utebliven vinst och hävdade, att objektet varosäljbart utan dessa två omslag. Postiljonens motbud var, attlandsarkivet kunde inköpa hela objektet för 3.000: - kr ochsedan vid nästa auktion genom Postiljonen sälja de resterande24 omslagen! Landsarkivet tvingades att återlämna omslagen,vilka i och för sig inte var ur arkivsynpunkt särskilt värdefulla,med en bön om att den eventuelle köparen skulle meddelas, attdessa två omslag utgör tjuvgods och att landsarkivet önskar återlösadem. Denna händelse visar klart arkivmyndighetens dilemlO