Gunnar Tibell : Linné on line – ett skolprojekt som vuxit.

32Figur 1. Linnés resor i Sverige. (Källa: SverigesNationalatlas 1996:8)GEOGRAFISKA NOTISER . 4 . 07<strong>Tibell</strong>.indd 32 07-11-23 09.53.31

33römmelse bidrog i högsta grad de skickligalärjungar, som Linné kallade apostlar. Dessaskickade han ut på resor som sträckte sigtill samtliga kontinenter. 1Avsnittet Linnés liv innehåller också endel citat ur hans verk liksom beskrivningarav de många Linnéminnen man fortfarandekan besöka i Uppsala. Den trädgård där hansom ung student stötte ihop med Olof Celsiuskallas idag Linnéträdgården och innehålleräven det hus där först Rudbeck ochsenare Linné bodde med sin familj. Husetär idag museum och det har under jubileumsåret2007 besökts av många turister.När det gäller frågelådan är det just inomdenna del av projektet som de flesta frågorkommer. De rör hans resor, hans familj,hans apostlar, hans böcker, hans systematikoch mycket annat. Det händer ganska oftaatt skolans elever berättar att man i klassensysslar med ett Linné-projekt och därförbehöver ytterligare information om hansliv och verksamhet.Linné och läkemedlenRubriken anger titeln på nästa avsnitt i Linnéon line. I detta kapitel finns en utvecklingshistoria.Från en beskrivning av Linnésinsatser inom detta fält, från 1700-taletsnaturläkemedel går vi fram till våra dagar.Till mångas förvåning är fortfarande växterbasen för många mediciner, även om manså småningom lärt sig framställa sammatyp av produkt industriellt.Efter en introduktion med titeln Medicinalväxteroch Linné får vi veta att »Växterär viktiga» och att de kan tjänstgöra som1[Se kartan i Ingvar Svanbergs artikel i detta nummer./red]läkemedel. I senare delar berättas om hurnaturen fungerar rent kemiskt och att dettill och med förekommer en slags »kemiskkrigföring» i naturen, i konkurrensen mellanolika organismer. Men det är inte baraväxter som kan utgöra bas för läkemedel –det kan också djur göra.Avsnittet har delats upp i följande kapitel;här följer en mycket kortfattad sammanfattningav innehållet i dem:• Medicinalväxter och Linné: Linné var intebara botanist. Han var även läkare, så hanvisste vad en patient behövde.• Växter är viktiga: Den moderna medicinensvagga var gårdagens folkmedicin.• Växter som läkemedel: Många är de växtersom har bidragit till dagens mediciner:här finns ett antal exempel.• Kemin i naturen: Med kemins hjälp kanman finna nya läkemedel i medicinalväxteroch andra organismer i naturen.• Djur inom medicinen: Vid sidan av växternahar även djuren använts i medicinenstjänst och fortfarande finns det bidrag kvarfrån djurriket.• Naturens kemiska krigföring: I naturenpågår ett ständigt krig med bland annat kemiskavapen. Varför blev det så?Ett exempel på hur arbetet med medicinalväxteridag kan gå till är hur man utvecklarett läkemedel, se figur 2.I diagrammet visas vilka steg som processenomfattar, från idén om att användaen viss substans som läkemedel till dess attden finns att köpa på ett apotek. HåkanTunón, textförfattaren, förvånar oss kanskegenom att meddela att det kan ta tio år innanallt är klart och att forskning, utvecklingGEOGRAFISKA NOTISER . 4 . 07<strong>Tibell</strong>.indd 33 07-11-23 09.53.31

35På en av sidorna som berättar om verketkan man läsa följande:Den första utgåvan av Systema Naturae bestodav bara 11 sidor. Linné gav senare utnya upplagor som varje gång innehöll flerarter av växter och djur. Den 13:e upplagankom ut år 1770 och omfattade 3 000 sidor.Med tiden ändrade Linné sin egen systematik.Ett stort steg var när han i 10:e upplaganflyttade valarna från fiskarna till däggdjuren.Men det mest uppseendeväckande inslagetvar kanske Linnés beskrivning av växterssexualsystem, med sin klassificering avväxter efter antalet ståndare i blomman.Många invändningar gjordes från olikahåll, till och med av moraliska skäl: växteroch sexualitet borde inte förknippas medvarandra. Men för Linné var det naturligtatt tala om brudkammare och fortplantningäven för växter. Hans systematik visade sigvara mycket användbar. Först på senare tid,med moderna analysmetoder, har man påvisatavvikelser från Linnés sätt att betraktasläktskap mellan olika arter.Även djurriket intresserade Linné mycket– det är kanske mindre känt för många.Han delade in djuren i sex klasser, alltifråndäggdjur till maskar och drog sig inte föratt också införliva människan i systemet, iden första klassen som från början benämndesQuadrupedia, dvs fyrfota djur. Så småningomkom denna klass att kallas Däggdjur.Första underavdelningen i denna klassomfattar Anthropomorpha djur och beskrivermänniskan tillsammans med apor ochsengångare.I Linné on line finns ett citat som beskriverLinnés uppfattning om hur djurriketsinvånare karakteriserar livet på jorden ochhur de olika arterna är beroende av varandra:»Utan djuren skulle jorden vara somutdöd, men nu jaga hundarna haren, styngetoxen, falken dufvan, doppingen fiskarna,storken ormarna, örnarna hönsen, och alltär i snabb rörelse.» De ekologiska sammanhangenpåpekas ofta och Linné on linehar ett särskilt avsnitt om detta som heter»Linné och ekologin». Även här kan hansägas ha varit en banbrytare. År 1913 utkom»Linnés föreläsningar öfver djurriket– utgifna och försedda med förklarande anmärkningaraf Einar Lönnberg». De föreläsningarsom redovisas har givits underåren 1748 till 1752 men i den 607 sidortjocka volymen förtecknas också andra föreläsningarsom sträcker sig från 1744 till1772. I allmänhet har man följt anteckningarsom gjorts av lyssnande elever under defyra år som boken omfattar. Utgivaren kändetill inte mindre än 41 manuskript somsträckte sig över hela den tid som föreläsningarnagavs.Även i detta avsnitt är det naturligt attnämna Linnés apostlar och deras bidrag tillden ökade kunskapen om världens växteroch djur. På sina resor gjorde de mångaupptäckter som förmedlades hem till Uppsala,via brev eller vid återkomsten till universitetet.Vi får också en glimt av senarestudier av en okänd flora i vissa länder. Påsidan http://www.linnaeus.uu.se/online/lvd/somalia.html kan man läsa om hur forskarefrån Uppsala på besök i Somalia lyckats observeraca 3 000 växtarter, av vilka 400 varhittills okända för vetenskapen!Fysikens kosmos»Vad Linné inte visste om kosmos» är denlite sparsmakade anknytning till Linné somanges på projektets hemsida. AnledningenGEOGRAFISKA NOTISER . 4 . 07<strong>Tibell</strong>.indd 35 07-11-23 09.53.36

36till denna underrubrik är naturligtvis attden kunskap som förmedlas i detta avsnittär frukter av forskning som ägt rum långtsenare. Man kan dock förmoda att Linnévar hemmastadd med 1700-talets fysik.Han umgicks tex med Uppsalas förste professori ämnet Samuel Klingenstierna. Omhonom planeras ett sjunde avsnitt i Linnéon line. Vi hoppas det finns inne före årsskiftet2007-08.Fysikens kosmos ger glimtar från olikahåll, från kosmologi till elementarpartikelfysikmen även något om den biologiskacellen och dess struktur. Som vanligt närastronomer eller astrofysiker får kommatill tals förekommer ett rikt utbud av färgstarkabilder, som får oss fysiker i andraunderavdelningar att bli riktigt avundsjuka.Atomkärnor och deras beståndsdelarkan man inte fotografera, bara presenterasom mer eller mindre fantasifulla modellbilder.Avsnittet ger en systematisk genomgångav den moderna fysikens kunskapsläge.Att det inte uppdaterats sedan starten förtio år sedan skulle naturligtvis märkas avspecialister inom området, men borde intestöra den genomsnittliga besökaren. Detfinns tex numera bilder av den kosmiskabakgrundsstrålningen, framtagna av nyasatelliter, och de äldre bilderna kommersnart att bytas ut mot de allra senaste. Nobelpriseti fysik år 2006 belönade två pionjäreri detta avseende; John Mather ochGeorge Smoot. Deras instrument, COBEsatelliten(Cosmic Background Explorer),gav bilder av universum med betydligt högreupplösning. Dessa förändrar dock intede principiella slutsatser som tidigare materiallett till.Idéerna och historien,Linné och ekologinDe rubricerade avsnitten är för närvarandede två sista i Linné on line. Som redannämnts planeras emellertid ytterligare ettom en av Linnés samtida, en professorskollegavid Uppsala universitet, matematikernoch fysikern Samuel Klingenstierna. Författarnatill dessa två delar var på sin tiddoktorander i idé- och lärdomshistoria. Isin programförklaring till det första av dessaavsnitt har författarna berättat om sittämne och därefter gett en sammanfattningav sina planer när det gäller innehållet i texterna.Så här skriver man:Idé- och lärdomshistoria är en bred form avhistorieforskning där vi intresserar oss föridéer och vetenskap. I det följande kan duläsa om Linné utifrån olika idé- och lärdomshistoriskautgångspunkter. Några textersom vi kan kalla vetenskapshistoriskahandlar om Linné som zoolog. Några andratexter beskriver hur man under Linnés tidtänkte om samhället - tankar som ingår i detsom vi idé- och lärdomshistoriker kallartidsandan.Det är naturligtvis oerhört viktigt att lärasig något om den rådande »tidsandan» omman vill skaffa sig en djupare insikt i Linnésoch hans samtidas sätt att tänka. Å andrasidan var säkerligen Linné unik i mångaavseenden. Hans pionjärinsatser blev ett bidragtill förändringar i tidsandan.I Idéerna och historien berättas bland annatom på vilket sätt Linné figurerat i litteraturen,som tex i Hedvig Charlotta Nordenflychtsdiktning. Ett annat inslag i sammaämne är den Linnébiografi på Stockholmsslangsom presenteras. »Svarta Masken»,en pseudonym för författarinnan AnnaMyrberg, svarar för detta bidrag, som honGEOGRAFISKA NOTISER . 4 . 07<strong>Tibell</strong>.indd 36 07-11-23 09.53.38

38Den som vill fråga om något rekommenderasatt först kontrollera om frågan redanfinns besvarad. I frågelådans arkiv kan manse svaren grupperade efter det avsnitt dehandlar om. Så fort en fråga har besvaratsoch skickats vidare till den som frågat sättsden också in i arkivet. Detta är en av deuppgifter som vår datorexpert Jonas Rosénsysslar med. Han är också den som implementeraruppdatering av texterna och för inde nya texter som tillkommer. Till dessahör förstås de översättningar till engelskasom gjorts efter hand.Undertecknad redaktör ser alla frågoroch tar hand om så många som möjligt. Vihar också en grupp av experter att tillgå,som representerar de olika områden somLinné on line omfattar. Vissa frågor är förståsalltför svåra även för dessa. Ett exempelär att lokalisera inskickade Linnécitat,vilkas autenticitet kan vara något dubiösa.Följande skickades in av en rysk journalistsom är bosatt i Sverige och rapporterar tillsin tidning i Ryssland:Är det sant att Carl von Linné hade skriviten traktat – Vodka i filosofens, läkarensoch allmogemannens händer, ett intressantoch för alla nyttigt verk. (Det gjorde hanefter att få smakat vodka som kejsarinnanKatarina II sänt till honom). Vad är det korrektanamnet på verket om det stämmer?Via Google lyckades jag då få tag i följandecitat på franska:Quant à Linné (Carl von), en traversant laMoscovie, il ne s’y trompe pas: La Vodkadans les mains du philosophe, du médecinet d’un homme simple: un ouvrage très curieuxet utile pour tous.En intressant brevväxling följde där vi blevöverens om att Linné aldrig rest genomMoskvaregionen och att citatet därför varmycket dubiöst. En rysk idéhistoriker påbesök i Uppsala berättade strax efteråt, underjubileumsveckan i maj 2007, att dettacitat är välkänt i hennes hemland, menmåste betraktas som en myt.Frågor som denna hör kanske till undantagen,och de flesta är inte alltför besvärligaatt reda ut: »Vad hette Carls mor? Vilkenblomma tyckte Linné bäst om? Varför finnsLinné på hundralappen?»Ibland kan man bli ombedd att skyndasig med svaret: »jag vill ha svaret pga attjag vill få en bra betyg. SNÄLLA SVARASNARAST» (sic!) i olika varianter. Någravill att någon av oss svarare ska hjälpa tillmed ett projekt, kanske med hela textersom då troligen går rakt in i elevens anteckningsbok.Frågan om Linné besökt Sala besvaradeslite svävande av redaktören själv:Tyvärr har vi inte lyckats få reda på hur detvar med Linnés besök i Sala, om han vardär etc. Det är mycket troligt, att han besökteSala, tex på sin väg upp till Svedenutanför Falun, där han träffade sin blivandefru.Det var för Linné on line en stor ära att somhjälp få ett betydligt bättre svar från landshövdingeni det län som Sala tillhör, nämligenMats Svegfors. Så här svarade han:Visst var han i Sala. Det berättar han om inedteckningarna från en av sina ungdomsresor»Iter ad Exteros». Den är utgiven1929 med inledning av Knut Hagberg»Ungdomsresor» senare delen.En oerhört intressant iakttagelse gjordes förinte så länge sedan av en amerikan medsvenska som andra språk. Linné on linefick ta del av denna upptäckt, och vi blevGEOGRAFISKA NOTISER . 4 . 07<strong>Tibell</strong>.indd 38 07-11-23 09.53.40

39tillfrågade om vi visste något om det somberättades. Vår amerikanske förmedlarehade fått tag i en översättning till engelskaav en skildring av förhållanden i Nordamerika,skriven av en av Linnés apostlar, PehrKalm. Under sina ganska vidlyftiga resor,från Philadelphia ända upp till Québechade Kalm stiftat bekantskap med urbefolkningen,indianerna, och berättat omsina observationer. I den engelska versionenhade översättaren använt ordet »despicable»(föraktlig, ömklig, usel) och påståttatt Kalm på det sättet karakteriserade deindivider han såg. I det svenska originaletfanns inte någon motsvarighet till dettaord.Avslutande kommentarerDet bör till slut sägas att kostnaderna fördriften av Linné on line bestrids av Rektorvid Uppsala universitet genom ett särskiltanslag. Härigenom har också nya texter ochöversättningar kunnat finansieras, liksomvissa utgifter som har att göra med annonseringav projektet. Vid 2007 års bok- ochbiblioteksmässa i Göteborg deltog undertecknadi montern Linné 2007 Uppsala ochfick där tillfälle att ge dagliga rapporter omLinné on line. Uppsala universitets IT-statistikger varje vecka rapporter om besöksfrekvensen.Under 2007 har antalet »unikabesökare» hållit sig omkring 1000 perdygn, vilket betyder att projektet tillhör deallra mest besökta vid universitetet.ReferenserSveriges Nationalatlas (1996) Växter och djur,SNA.De olika avsnitten på Linné on line har följandeförfattare:Linnés liv: Hans OdööLinné och läkemedlen: Håkan TunónVäxterna och djuren: Mariette ManktelowFysikens kosmos: Johan Rathsman och Mats ThunmanIdéerna och historien: Carl Frängsmyr, MagdalenaHydman och Ragnar InsulanderLinné och ekologin: Ragnar InsulanderMatematiken under Linnés tid: Staffan Rodhe<strong>Gunnar</strong> <strong>Tibell</strong>, professor emeritus vid Institutionen för kärn- och partikelfysik(från 2008-01-01 Institutionen för fysik och astronomi), Uppsala universitet,är informationsansvarig och redaktör för Linné on line.E-post: gunnar.tibell@tsl.uu.seGEOGRAFISKA NOTISER . 4 . 07<strong>Tibell</strong>.indd 39 07-11-23 09.53.41