Konst eller klotter

18.Volontärarbete fortsätter att engagera.Hokus träffar de som har TID ATT GE38.Det finns mer än fotboll på Hisingen.Vi träffar LAGET UTAN PUBLIK44.MAKTEN FRÅN GEVÄRSPIPANSverige anordnar vapenamnesti i vårGatukonstnärer eller vandaler?Hokus undersöker GATANS KULTUR52.Alltidihokus08. Ö-känd – EMMA HISINGEN28. Historia – HISTORIEN OM EN Ö50. Hokus ringer – TORSLANDAS FRAMTID62. En Dag – HASSES LIV SOM KLIPPARE

hAnsvarig utgivare:Per AlmRedaktörer:Jonas PartheenAnna ÖfvermanWebbredaktör:Hanna KyhleBildansvarig:Erik AlfredssonLayout:Per ForsbergHugo HellmanText/foto:Erik AlfredssonRebecka EriciPer ForsbergEmelie HagbardHugo HellmanHanna KyhleJonas PartheenMolli RosenströmKatarina SmedbergAndreas SvenssonSebastian ZweinigerAnna ÖfvermanOmslagsbild:Anna Öfvermanhisingen.jmg.gu.seVälkommen tillhokusVälkommen till det första numret av Hokus, ett nytt magasinmed fullt fokus på Hisingen. Ett Hisingen som består avmånga delar som alla har sin charm men också olikautmaningar. Hokus är ett magasin för alla på Hisingen. Vi visar uppdet vackra samtidigt som samhällets utmaningar får komma fram.Vi ska vara ute och möta människor på deras villkor och i derasvardag. Som läsare ska du känna igen dig i miljön och samhälletsom speglas i magasinet. Men du ska också känna att du lär dignågot nytt och får en annan bild av det samhälle vi alla är en del av.Men tidningen Hokus är mer än bara en papperstidning. På vårhemsida har vi många intressanta TV-reportage och radioinslagdär vi bevakar vad som händer på Hisingen. Vi vill nämligen att dusom läsare ska kunna ta del av innehållet på det sätt som passar bästdär just du är. Vissa ämnen gör sig också bäst i TV eller radio ochdå känns det fel att inte redan från början erbjuda dig som läsaredet bästa.I vårt första nummer fokuserar vi på boende. Du kan både läsaom ett lite alternativt sätt att bo på; eller i vår nättidning höra omhur bostadsområdet vid Kvillebäcken håller på att förändras. Därkan du också upptäcka Hisingens bortglömda platser och få svar påfrågan om Hisingen verkligen är en ö.Du har redan börjat upptäcka detta nyamagasin. Vi hoppas och tror att redandet första numret ger dig en vidgad bildav Hisingen och dess möjligheter.Saknar du något eller har du tips elleridéer på något som ska vara med i nästanummer så tveka inte att kontakta oss.På magasinet baksida hittar du allavåra kontaktvägar.Trevlig läsning!4 HOKUS MAGASIN

Amanda, Partille (ska flytta till Hisingen snart)Jag tänker mest att det är en förort och lite sådär slum, fast det finns ju ställen som är jättefinaockså. Men jag förknippar det inte med så jättebra, fast jag har ju vant mig vid det. Det är nogganska bra ändå. Min pojkvän bor här så vi ska flytta ihop så småningom, vid Wieselgrensplatsen.Jakob Lönn,WieselgrensplatsenJag har inte bott härjättelänge, men jagtycker det kännsganska bra att bo här.Det är inte mycketmer komplicerat attjag fick en lägenhethär och högg. Jag harbara bott på Hisingenän så länge och detkänns helt okej. Det ärhelt okej nära stan, detfunkar för mig.Hikmat Hard, Hjällbo (jobbar vidFriskväderstorget, Biskopsgården)Jag jobbar bara här. Det är ganska lugnt härnu, men förut var det mycket problem ochså. Jag jobbar inte riktigt här, utan hjälper till.Det är bättre än att hänga ute.Vad ärHisingenför dig?Marian, EriksbergJag tycker om Hisingenså mycket, för att deti första hand är näravatten och naturen ärfin, tycker jag. Jag harnästan alltid bott påHisingen, förutom etteller två år i Kortedala.Men jag trivs bäst påHisingen.Jan Jakobsson, SannegårdenHisingen är ett central och bra ställe att bo. För 20 årsedan kunde jag inte tänka mig att bo här, men nustortrivs jag. Jag upptäckte hur mycket kommunikationerdet finns här och närheten till city och så. Jag troddejag bodde centralt när jag bodde i Mölndal, men dettog ju en evighet att ta sig till stan, här är man inne påtio minuter. Vi sålde huset i Mölndal och så ville vi hanågonstans där man kunde ha båten, och här kan vi haden nere i hamnen. Det var det som fick oss till flytta hit.Jag ser absolut inga problem med Hisingen.Josefin, Mölndal (jobbar på Backaplan)Jag kommer ju verkligen inte från denna sidan, så attjag har inte så mycket uppfattning om den. Men det harväl varit ganska mycket negativt, men sedan jag börjadejobba här så har det blivit mer positivt. Det är väldigtfina områden här som man inte visste om. Jag skulle intekunna tänka mig att bo här. Är man från ena sidan såtror jag att man stannar nog där, faktiskt.Det är inget fel på Hisingen, men jag trivs där jag bor.Emilio Rossi,WieselgrensplatsenJag tycker det är bra, mycket brapersoner som bor här faktiskt.Det bästa är att fotbollsklubbenBK Häcken finns.HOKUS MAGASIN 5

Bostad – för den som har rådPå Hisingen byggs det mest bostadshus i hela Göteborg,men de allra flesta är bostadsrätter för flera miljoner.Bostadsfrågan är brännande, inte minst när det kommer till attvända trenden med den ökade segregationen i staden.Går det att planera bort segregation med bostäder, eller är framtidensnybyggen dömda att fortsätta dela upp stadens invånare efter inkomst?hokusTVSe reportaget påhisingen.jmg.gu.se

Ö-KÄNDEmmaHisingenVissa göteborgare har knappt satt sin fot på Hisingen, andra harkanske bott här ett kort tag – i väntan på något ”bättre”. Men förEmma Gustafsson är Hisingen en livslång kärlek.TEXT och BILD: Emelie HagbardFrån Emma Gustafssons kökhar man utsikt över helaWieselgrensplatsen. Honbor på femte våningen i ett avhusen vid Rambergets fot.– Just Wieselgrensplatsen är välkanske inte det vackraste påHisingen, men det finns så klartfina platser här, som i vilkenannan stadsdel som helst, sägerEmma Gustafsson.Och nog borde hon veta vadHisingen har för kvalitéer, i helasitt 31-åriga liv har hon bott påön. Emma Gustafsson är föddoch uppvuxen i Helgered, ett litetvillaområde nära Björlandavägen,med mamma, pappa och enlillasyster.När det var dags att flyttahemifrån vid 20 års ålder fick hontag på en lägenhet vid Bjurslättstorg, som ligger några hållplatserbort från föräldrahemmet.Emma Gustafsson började läsatill lärare, och fick göra sin praktikpå Torslandaskolan som ligger påvästra Hisingen. Idag är honanställd på samma skola.Lägenheten i Bjurslätt har byttsut mot en större vid Wieselgrensplatsendär både pojkvännenKool och deras tvååriga dotterAda får plats. I samma hus, meni porten bredvid, bor lillasysternIda. Hisingen tycks vara dengemensamma nämnaren i EmmaGustafssons liv.– Jag vet inte riktigt vad det ärsom gör att jag trivs så bra. Menman har lite distans till centralastan, man kan vara lite som manär. Samtidigt så är det väldigt närain till stan med spårvagnen.Men hon erkänner att turernaöver Göta älvbron har blivit alltmer sällsynta med åren.8 HOKUS MAGASIN

Emma Gustafsson i sin lägenhet med utsikt över hela Wieselgrensplatsen.– Jag åker in till centrum någongång i veckan kanske, eller nä, detär nog snarare varannan veckafaktiskt.Den absoluta majoriteten avEmma Gustafssons liv utspelar sighelt enkelt på Hisingen. Honhåller inte alls med om attHisingen skulle vara en isoleradoch tråkig del av Göteborg.– Det är klart att det inte finnssamma utbud av till exempelcaféer och restauranger som iandra delar av Göteborg, men jaguppskattar lugnet här istället.Hon tycker också om denblandade bebyggelsen som finns imånga delar av Hisingen.– Jag bosatte mig ju inte här föratt det var det vackraste stället istan, men jag tycker det har sincharm. Det finns många olika stilarpå husen, både gamla och nya.Emma Gustafsson tyckeregentligen inte att det är någotsom saknas i det område där honbor. Allt som man behöver finnsinom räckhåll, affärer, natur ochspårvagnshållplats precis utanfördörren. Och så familjen förstås.– Hela min familj bor ju häri närheten och det gör att mankänner sig mer hemma så klart.Jag säger inte att det är en bättrestadsdel än någon annan, men förmig är Hisingen det bästa ställetatt bo på.Tror du att du kommer bohär hela ditt liv?– Haha, ja. Det tror jag faktiskt.Jag kan inte tänka mig att bonågon annanstans.HOKUS MAGASIN 9

husmanDEN EVIGA FETMAHETSEN | SÅ KAPADE VI TACON | DEN PERFEKTA BURGARENALLT ELLER INGETMysteriet med vår bortglömda mattradition:HUR SMAKAR EGENTLIGEN FÅRPUNG?SPORTLOVSMATEN - VI HAR RECEPTEN DAGISKOCKEN TIPSAR MATTRENDER 2013HUR SÄKER ÄR SURSTRÖMMINGEN PÅ BESÖK HOS UTEGRISARNA

Linas egendrömbostadHOKUS MAGASIN 11

BOENDEI Göteborg råder bostadsbrist. Och det som byggs är främst tegeloch trä för människor med pengar på kontot. Att köpa sig ett egethem finns inte på kartan för de flesta.Lina Nystedt ritar sin egen karta. Hon bygger ett alldeles eget hus.På hjul.TEXT och BILD: Rebecka EriciMollaryd tågstation idecember. Stationendär ingen hoppar av.Lång träbrygga som vinglar tillnär tåget saktar in. På andra sidanjärnvägsbommen väntar LinaNystedt på 10:33-tågets endaavstigande. Ett par hundra meterbort, på pojkvännens föräldrarsgård, står hennes alldeles egnahus.För medan de stora byggbolagenbygger nytt iSannegårdshamnenochEriksberg såbygger detlilla byggbolagetLinaNystedt ett16 kvadratmeterstorthus.– Det här bygget har föregåtts avår av googlande och bokläsande,hur man verkligen gör när manbygger hus. Det här är ju ett litetbygge så det kändes väldigt lagomatt börja med, säger hon.”Det går i principatt bygga på nollbudget”Att bygga ett hus på hjul är intehelt ovanligt. På sociala medierfinns sidor för de invigda och detär många som bloggar om sinabyggen med tips och svårigheter.Husen blir små eftersom de ska gåatt transportera och kopplas oftasammanmed ett miljötänkochalternativtleverne. Ochsåklart enmöjlighetatt ta medsig husetnär det ärdags att byta bostadsort. I LinaNystedts fall fick hon tillgång tillunderredet, det vill säga enstomme med hjul, från en nedbrunnenbyggbarack. På den harhon byggt upp ett träribbat hussom hon ska inreda med kök,sovrum, matplats och veranda.– De där skivorna är svindyraoch dom går sönder om mantrampar på dom, så trampa påbrädorna bredvid. Lina Nystedtlyfter undan enpresenning och vikryssar på brädorsom bara delvistäckergolvisoleringen.Hon gestikuleraroch berättar. Idet som nu är engrund, ett husskal,ryms många månadersplaneringoch tankekraft.Längst in ska detbli sovrum, en storsäng och två stora12 HOKUS MAGASIN

BOENDEfönster för att göra det ljust ochminska känslan av instängdhet.Sedan en kvadratmeter badrum.– Det blir inte stort men detkommer rymma både toalett,förvaring, handfat, dusch ochvacker utsikt mot sjön. Så mankan få in mycket på en kvadratmeter,säger Lina Nystedt.Medelsvensken bor idag på drygt50 kvadratmeter per person. Attvälja att bosätta sig på16 kvadratmeterblir ett sätt att gå emotnormen. Lina Nystedt har möttbåde beundran och fördomar.– Jag tänker mig att jag ska boprecis som vanligt bara det attmitt hus är mycket mindre än allaandras. Plus att jag faktiskt kan tamed mig det den dag jag vill flyttapå mig, säger hon.Vi kliver över några trälistermed långa spikar tvärs igenom.Här ska köket vara. Ettstort matbord med plats förolika projekt. Lina Nystedttycker det är viktigt attkunna sy, snickra ochsjälv pyssla ihop saker.Och längst bort finns detsom så småningom ska bliverandan. På en liten stålavsatssom sticker ut frånunderredet ryms en heltankevärld av ljumma sommarkvällarmed en filt ochen kopp te i handen. Härska bli en altandörr och enliten inglasad veranda.– Trots att det är så litetska jag ha två dörrar. Detska vara som ett uterumeller ett växthus. Så ska jagbara kunna gå ut genomköket och hämta kryddor,eller plocka tomaterkanske.Lina Nystedt kommer frånGöteborg. Och bostadsbrist ärnågot hon känner till. Just nu borbåde hon och pojkvännen delvishemma hos respektive föräldrar.– Det här är ju ett sätt för migatt skaffa mig en egen bostad,säger Lina.Att bygga litet är även ett sättatt gå emot låneströmmen. För vilånar mycket i Sverige. År 2001var hushållens bostadslån ungefär713 miljarder och år 2012 hade deökat till 2 215 miljarder. Efter denekonomiska krisen ökar inteutlåningen lika mycket som tidigare,men dock, ökar.Lina Nystedt vill inte lägga extrakronor på lånehögen. Att självbygga ett hus behöver inte kostaså mycket, i nuläget har hon lagtmellan 30 – 40 000 kronor påprojektet. Då har hon ändå valtatt satsa på bra isolering som skahålla. Länge. För det här är ingettillfälligt projekt, huset ska hållaett helt liv. Om inte som bostad såsom gäststuga, ateljé ellersommarhus.HOKUS MAGASIN 13

BOENDEtänker att huset ska blåsa sönder,så där som jag gjorde i början.Lina Nystedt har lagt mycket tid och jobb på att skydda vagenen från vädrets starka krafter.– Jag vet de som byggerbetydligt billigare. Jag läste omen som hittade material på ensoptipp och gjorde i ordning ochbyggde av det. Det går i principatt bygga på nollbudget, beroendepå vad man vill ha för materialoch lägga ner för tid, säger LinaNystedt.För projektet har tagit tid.Hur många timmar är svårt attsäga men Lina Nystedt börjadei somras och har fortfarande enbit kvar. I höstas byggde hon frånklockan nio på morgonen till elvapå kvällen för att få husgrundenskyddad.– Nu är det inga mer stressnätteroch inga mer nätter när jag liggervaken och lyssnar på blåsten ochFlera tusen timmars byggande,kalla vinterdagar när det inte gåratt bygga för att fingrarna stelnar.Men samtidigt en möjlighet att fåprova själv.– Det är få saker som känns såmeningsfulla som att bygga sigsitt eget hem. Och just det här attman har sån koll på allting. Jagkänner ju det här huset ner tillminsta lilla bräda och jag vet hurdet mår, exakt. Det känns väldigtbra. Det känns sunt på något sätt,säger Lina Nystedt.Mollaryds station. Lättasnöflingor på träribbsstationen.Innan fanns här en skylt mankunde vända upp så att lokförarenskulle veta att någon ville medtåget. Den är borta nu.– Vi får nog gå upp på brygganså att de ser oss.Tåget stannar, hämtar upp ochavgår. Långt nere vid sjön skymtardet som är på väg att bli LinaNysteds egen plats på jorden. Etthus. På hjul.För att läsa mer om alternativt boende och hur det är att leva på liten yta:www.bondgardpahjul.se - Lina Nystedts bloggar om hennes byggprojekthttp://attlevadetlevandelivet.wordpress.com - blogg om vad det innebär att leva och bo i mindre skala14 HOKUS MAGASIN

KRÖNIKA:BOENDEVem vill sova på en flygplats?Det finns så många olika ställen att sova på. Villor,bostadsrätter, hyreslägenheter. Tält, hängmattor iskogar och rullande hus. Och så flygplatser. Men intepå Hisingen. Säve flygplats är en plats i världen därdu inte får tillbringa natten om inte omständigheternaär helt extraordinära.Enligt flygplatsens pressansvariga är det heller ingetsom efterfrågas. Varför skulle någon vilja sova på enflygplats? Frågar jag mig själv. Efter två dygns övernattningpå Gardemoen, Oslos flygplats. Zombieliktskjutande på en bagagevagn och väntande på attNorges översvämmade vägar ska torka upp så att denförbannade bussen kan köra igen. En fattig studentsom inte har råd att spendera pengar på övernattningaroch hellre sover medhuvudet på ryggsäcken utslagen över fyraväntsalsstolar med hårda kanter.Varför skulle någon vilja sova på en flygplats?Frågar jag mig själv. En mörk januarinatt på enflygplats nära de franska alperna. När en okändfransk kvinnoröst med nasal stämma basunerar ut“don’t leave your luggage unattended.”Men hur ska man lyckas komma in på en enkvadratsmörk klinkerstoalett och samtidigt övervaka tvåmonstruösa ryggsäckar och en gigantisksnowboardväska?Varför skulle någon vilja sova på en flygplats?Frågar jag mig själv. När jag vaknar upp på en luddiginomhuslekplatsmatta med bondgårdsmotiv.Flygplatsstädaren dammsuger bort allt världsvantkvalster jag somnat på och ”you have to wake up” ominte backpacken ska gå samma dammsugarmun tillmötes. Fåren skrattar åt bagagekärran som lommariväg.Varför skulle någon vilja sova på en flygplats?Frågar jag mig själv. När jag och min fullastadebagagevagn hemsöker norska flygplatsaffärer ochtigger gratis internet. Vi rör oss i cirkulära rörelserför att inte väcka uppmärksamhet. Man får enhalvtimme åt gången om man skriver ner namn ochmejladress. En halvtimmes kontakt med yttervärldensen måste jag och kärran vidare till affären ellerinformationsdisken som står näst på tur i vårtcirkulationsmönster. Runt, runt.Varför skulle någon vilja sova på en flygplats?Frågar jag mig själv. På Salzburgs luftterminal.Ensam så när som på ett gäng på fyra andra. Stora.Läskiga. Män.Varför skulle någon vilja sova på en flygplats?Pengabrist kan få oss att sova nästan var som helst.Kulornas tyngd i fickan avgör var din huvudkuddehamnar för natten. Hårda plastsäten,ovanpå skrattandemattfår eller insmugen på detstängda flygplatscaféet. Obekvämtjavisst, men dock, sova. PåGöteborg City Airport finns ingagratis alternativ.Kanske är Hisingsresenäreren envälplanerad och respektabelperson som aldrig somnarpå klinkersgolv. Kanskevill inte Hisingen ha folkpå resande fot som intekan betala för natten.Eller kanske finns detbara ingen efterfrågan.Varför skulle någonvilja sova på enflygplats?Rebecka EriciHOKUS MAGASIN 15

MÅNADENS$IFFRATEXT: Andreas Svensson80procent av all industri i Göteborgfinns på Hisingen.Största industrin på Hisingen är Volvo, somsammanlagt har runt 40 000 anställda och enomsättning på 280 miljarder kronor. Volvo äregentligen två företag - Volvo AB och Volvopersonvagnar - och harstora anläggningar iTorslanda, Arendal,Tuve och Lundby;alla på Hisingen.På Ringöns industriområde finns många mindreindustrier. I öster har området växt ihopmed Backa industriområde som har mångastora lagerbyggnader. I Backa har även ettstort expeditionsföretagen terminal som hanterargods till ochfrån Göteborg.Industrinär starkt beroendeav möjligheten att transporteravaror. På sydvästra Hisingen ligger Nordensstörsta hamn där nästan 40 miljoner ton godspasserar varje år. I anslutning till hamnen liggertvå av Sveriges fyra raffinaderier för att förädlaråolja som kommer in via Torshamnen. Flera storaoljebolag har anläggningar för sina verksamheterhär och oljehandeln är en stor inkomstkälla förGöteborgs kommun som äger hamnen.Förstagångenmånen fotograferadespå plats var det med en kamerafrån Hassleblad, som år 2003 flyttadedelar av sin produktion till Hisingen.Sedan i fjol finns all företagetstillverkning på Lindholmen. NASAär företagets mest välkända kund.16 HOKUS MAGASIN

ÖGRUPPENHISINGENHisingen kallas ofta för Sveriges fjärde största ö. Men det finns en litenbortglömd bäck som på kartor ser ut att dela Hisingen i två delar. Är Hisingeni själva verket två öar? Och vem bestämmer egentligen vad som ären ö? Hokus gav sig ut i terrängen för att gå till botten i frågan.hokusTVSe reportaget påhisingen.jmg.gu.se

Tid att geHelena bidrar genom sitt yrke som fotograf.Mats är pensionerad men arbetar som volontär.Båda ger de av sin tid för att hjälpa andra.TEXT och BILD: Katarina SmedbergHemma hos familjenKristensson-Forsbäckhänger familjefotografieri långa rader på väggarna.Bilderna är tagna på Gunneboslott. Dottern Iza poserar i denena prinsessklänningen efter denandra och det formligen lyser omhenne. På andra bilder är hela familjensamlad. De kramas, pussasoch skrattar.– Iza pratar fortfarande om närvi var på slottet och lekteprinsessa, säger Izas mammaLena Kristensson.Fotografen bakom bildernaheter Helena Kyrk. Hon deltar iett projekt där fotografer ställerupp gratis och porträtterarbarnfamiljer som drabbats av enlivshotande sjukdom. Syftet äratt ge familjerna ett minne förlivet genom att fånga kärlekenoch glädjen i relationerna – detviktigaste i livet, därav namnetEssence Vitae.– Jag var mobbad som barnoch hade många människor somfångade upp mig under vägen.Därför har jag länge velat genågot tillbaka.Vi träffas i Helena Kyrks fotostudioi Frihamnen. Hon har precisavslutat en bröllopsfotograferingmed konfetti och ballonger ochmöter upp i korridoren med enkram. Innan Helena Kyrk hördetalas om Essence Vitae funderadehon länge på att engagera sig ifrivilligarbete, men hittade ingetsom kändes rätt.– Jag hade tankar på ett fotoprojektmed vuxna som hade utsattsför mobbing. Så läste jag om dettaoch kände att det var lite sammaidé, fast med sjuka barn.Att vara klassförälder, serverasoppa till hemlösa eller tränaknattarna i fotboll. För den somvill ge av sin tid för att hjälpaandra finns det många sätt att18 HOKUS MAGASIN

HOKUS MAGASIN 19

Svenskar är ett flitigt folk vad gäller frivilligt arbete.Insatserna motsvarar 400 000 helårsarbeten och forskning visaratt 48 procent av befolkningen engagerar sig ideellt.engagera sig på.Och svenskar ärett flitigt folk vadgäller frivilligtarbete. Insatsernamotsvarar 400 000helårsarbeten ochforskning visar att 48 procentav befolkningen engagerar sigideellt, men egentligen är siffranhögre än så.– Det innefattar endast de somvar aktiva när undersökningengjordes. Sett till hur många somnågon gång har engagerat sigfrivilligt är siffran närmare 75procent.Det säger Lars Svedberg, professori sociologi vid Ersta Sköndalhögskola. I närmare tjugo år harhan genomfört befolkningsundersökningarvid enheten förforskning om det civila samhället.Tillsammans med kollegornaJohan von Essen och MagnusJegermalm står han bakom densenaste rapporten, ”Svenskarnasengagemang är större än någonsin”,som utkom 2010.Internationella studier visaratt det finns en mycket starkkoppling mellan ett demokratisktsamhälle och socialt arbete.– De länder där man är bäst ivärlden på att engagera sig ideelltär alla demokratier. Sverige liggerHelena Kyrk har precis fotograferat ett bröllopspar som råkade glömma kvar sina ballonger.i topp tillsammans med Holland,Norge och USA.Den starka föreningstraditioneni Sverige är en annan viktigfaktor bakom folkets engagemang.Med cirka 200 000 klubbar ochföreningar kommer man sommedborgare och boende i Sverigelätt i kontakt med ideellt arbete,menar Lars Svedberg.Familjen Kristensson-Forsbäckvar en av de första familjerna somHelena Kyrk fotograferade.Deras dotter Iza, 5 drabbades förtre år sedan av en elakartadhjärntumör. Det blev akutoperation och långvarigcytostatikabehandling. Enfamilj på barncancercentrumtipsade om EssenceVitae och de fick kontaktmed Helena Kyrk.Izas stora intresse vid dentiden var att leka prinsessa.Det tog Helena Kyrk fastapå och förutom att fotograferaIza och familjen påett slott samlade hon ihopvarje prinsessklänningsom fanns att tillgå blandgrannar och vänner. Tillsin hjälp under fotografe-20 HOKUS MAGASIN

För Helena Kyrk har Essence Vitae-projektet blivit som ett kall. - Har man väl börjat kan man inte sluta, säger hon.ringen hade hon sjukhusclownenMattis som Iza hade träffat påsjukhuset. Det bidrog till att Izakände sig trygg vid fotograferingen.– Det värmer så man blir lyckligin i själen när någon gör någotfint för ens barn. Jag blir lycklig ihela kroppen bara jag tänker pådet, säger Lena Kristensson.Essence Vitae grundades av JulianaWiklund 2009 som i höstasmottog utmärkelsen Årets Mamaav magasinet Mama. I nuläget ärde ett femtiotal fotografer runtom i landet som deltar ochupp emot hundra familjer somhar blivit fotograferade sedanstarten. Sedan 2011 har HelenaKyrk fotograferat sex familjerinom projektet.Ofta sker fotograferingen ifamiljernas hem. Det är viktigtatt själva fotograferingarnaär en glädjefylld och positivupplevelse för familjen.– När vi är där är de jättegladaoch det är mycket busoch skoj. Problemet är att fåfamiljer att ställa upp. Det är ettjättestort steg att låta sig fotograferasmitt i en behandling.De flesta av familjerna somdeltar i projektet har barn somär sjuka i cancer, men det förekommerockså att en förälderär sjuk.– Det är något av det värstasom kan ske att ett barn förloraren förälder. En del är så små attde inte ens minns mamma ellerpappa. Då kan bilderna visa huroerhört älskade de var.HOKUS MAGASIN 21

Dels viljan att förverkligasig själv.Om man däremot sertill vad engagemangetger är det tre saker somligger i topp; att vara i ettsammanhang, att träffa nyavänner och att utöva ettintresse.På Ängårdens hospicevårdas människor som befinnersig i livets slutskede.Här arbetar Mats Hult somvolontär. År 2008 komhan hit för första gången,när hans fru var döendei cancer. Några månaderefter hustruns död varMats på en anhörigträff.Då blev han tillfrågad omhan inte kunde tänka sigatt bli volontär.– Jo, jo, sa jag, jag ställer upp.Då var Mats Hult 82 år gammaloch hade aldrig tidigare jobbatideellt. Nu är han här lika ofta,om inte mer, än de anställda. Femdagar i veckan, inklusive varjehelg, året om tar han bussen frånlägenheten i Västra Frölunda tillhospicet i Lillhagsparken. Det bliren livsstil, menar han.Mats Hult hjälper till med lite avvarje. Han fixar och donar, gör detSanne Bohman är en av de som jobbar på Änggårdens hospice och som vittnar om volontärernasmånga insatser. – Mats är en klippa, säger hon och ger Mats Hult en kram.som han ser behövs. Mest tyckerhan om att arbeta i trädgården.Även om det inte ingår i volontärernasuppgifter att samtalamed gästerna händer det att deändå kommer till Mats Hult föratt prata. För en del kan det varalättare än att öppna sig för någoni personalen.Emellanåt går han små ärenden.Han berättar om en gäst sombad honom att gå till affärenoch köpa cigaretter. Regnet stodsom spön i backen och det fannsinga regnkläder att tillgå. Matsfrågade om det kunde vänta tillveckan därpå. Jovisst kan det det,sa gästen.– Men så blev hon sämre ochsämre och orkade inte… Sedanundrade jag varför, det hade välkunnat regnat spik om så var? Nuhar jag tagit hit en regnrock, såhänder det igen ska det inte hängapå det.Fem dagar i veckan, inklusive varje helg, året omtar han bussen från lägenheten i Västra Frölunda.Det blir en livsstil, menar Mats Hult.HOKUS MAGASIN 23

Volontärerna bakar och bidrar tilltrivseln på Änggårdens hospice.Gästerna väljer själva om de villäta i matsalen eller på sina rum.För Mats Hult är gemenskapendet bästa med att vara volontär.Det gäller både gemenskapenmed personalen och gästerna.Med endast 27 anställda och elvagäster att ta hand om blir det enbra sammanhållning.– Alla är ett team här, det ärunderbart på så vis. Så mycketskratt och glädje som det finnshär får man leta efter.På hospicet arbetar idag åttavolontärer med varierande saker.En dam sköter om växterna, enannan brukar baka. Flera av deanställda vittnar om att volontärernabidrar till en bättre miljöför såväl gäster som personal.– De gör det där lilla extra somvi själva inte hinner och bidrartill trivseln för oss alla. Och Matsär guld värd, säger Sanne Bohmansom är sjuksköterska ochkramar om honom när de ses.Själv tycker inte Mats Hult attdet han gör är så märkvärdigt.Många vänner och bekanta harfrågat honom hur han kan arbetapå ett hospice. Men för MatsHult är det enkelt.– Där utanför gnäller alla bara,de tycker allt är så jobbigt. Här ärde underbara. Ibland undrar desom kommer hit vad de har gjortför att förtjäna ett så bra slut.Helena Kyrk ser det som en äraatt vara en del av Essence Vitae,men också som en självklarhetatt hjälpa till. Samtidigt som honbörjade engagera sig i projektetblev hennes syster diagnostiseradmed en cancer som inte gåratt bota. Därför känns det extraangeläget att hjälpa familjer sombefinner sig i liknande situationer.– Helst vill jag jobba medprojektet på heltid, om vi bara fårmöjlighet att anställa en person.Men det går inte att bara fotograferadrabbade familjer, det klararman inte i längden.– Kommer min dotteratt dö nu? frågade jagläkaren.Han bara tittade påmig och ryckte påaxlarna.Helena Kyrk börjar packa ihopför dagen. Hennes barn är sjukaoch hon har knappt sovit enblund på hela natten. Hemmaväntar mer jobb med att redigerabilder. Hon har fått veta att enfemårig cancersjuk pojke varsfamilj hon fotograferade i förraveckan hastigt har blivit sämre.24 HOKUS MAGASIN

- Det handlar om att skapa en känsla ochfånga det på bild, säger Helena Kyrkoch visar upp ett häfte med fototips somJuliana Wiklund har skrivit.

Läkarna hade gett honom tvåmånader att leva, men nu är lägetmycket ovisst.– Jag vill få klart deras bilder såfort som möjligt, ifall det värstaskulle hända.Iza har precis lärt sig att ritahjärtan och vill visa upp sinsenaste teckning. De omfattandebehandlingarna gav goda resultatoch Iza går nu på tremånaderskontroller.Men än är hon intefriskförklarad, det blir man förstfem år efter avslutad behandling.Lena Kristensson berättar om densvåra tiden de har gått igenom.Om ovissheten och framför alltden enorma rädslan.– Kommer min dotter att dönu? frågade jag läkaren när hangav hos beskedet om hjärntumören.Han bara tittade på mig ochryckte på axlarna.När allt var som värst medblodförgiftning, antibiotika ochblodtransfusioner kom en ljusning,lillebror Willgot föddes.– Det var det bästa som kundehända, att få en bebis så vi kundebyta fokus. Tillvaron var intebara sjukhus och slangar längre.Lena Kristensson visar runt ilägenheten. I sovrummet, därfavoritbilderna hänger, vill Izaner från mammas famn till denstora dubbelsängen. Iza studsar isängen och skrattar, om och omigen. För ett par år sedan såg detannorlunda ut, då var Iza för sjukför att busa på samma sätt.Sedan i höstas har livet mer ellermindre återgått till det normalaför familjen. Lena Kristenssonhar avslutat sin föräldraledighetoch både Iza och Willgot går påförskolan.– Sjukdomen har medfört attvi ser varann på ett annat sätt. Viförsöker ta till vara på varandrahär och nu.Iza och hennes mamma visar favoritbilderna.- Vi har väggarna fulla och ser bilderna varjedag, säger Lena Kristensson.26 HOKUS MAGASIN

DEN NYA STADENS FÖRLORARESöder i Stockholm, SoHo i New York och Haga här i Göteborg. De är alla exempelpå områden som genomgått en gentrifieringsprocess: en statushöjning aven stadsdel. Göteborg växer och kommunens förhoppning är att city ska växaöver älven med attraktiva stadsdelar på båda sidor. Just nu bygger man för fullt iKvillebäcken och många är positiva till bygget som kommer att resultera i 2000lägenheter, ett antal verksamhetslokaler och en ny saluhall. Men vilka är detsom måste flytta på sig, för att ge plats åt det nya?hokusRADIOHör reportaget påhisingen.jmg.gu.se

HISINGENS HISTORIAHistorien om en öTvå kungar som spelar tärning, 700 års krigande och nordens största hamn.Historien om Hisingen är allt annat än tråkig. Hokus följerden historiska älvstranden.TEXT: Andreas Svensson28 HOKUS MAGASIN

Vi går längs älvstrandenmed Lars Högberg somär historieintresseradpensionerad hamn- ochvarvsarbetare.– Det har bott folk här omkringi stort sett sen istiden, men vilketland det varit har ju varierat sigganska mycket, säger han.Norra älvstranden var längeett bokstavligen talat omstrittområde som Danmark, Norgeoch Sverige alla ville ha kontrollöver. Göteborgsområdet harFoto: Privat samlingbevisligen varit befolkat sedanstenåldern och omstritt av denordiska länderna åtminstonefrån vikingatiden. Sverige, Norgeoch Danmark ville under mångaår alla ha tillgång till älven som ären naturlig hamn med möjlighetertill vidare transport långtupp i landet och vidare till Norge.En av de minst blodiga uppgörelsernaländerna emellan var enligtlegenden när kungarna OlavHaraldsson och Olof Skötkonungkom överens om att spelatärning om Hisingen i stället föratt fortsätta slåss. Olof Skötkonungska då enligt legenden harullat två sexor och trott sig havinsten säkrad. Men han förloradeändå eftersom Olav Haraldssonockså rullade två sexor och enetta. Den ena tärningen spracknämligen och visade upp en ettajämte de två sexorna. Norges kungvann alltså Hisingen på tärningsspel.Det hindrade inte senarekungar att slåss om Hisingen inästan 700 år till.– Det är ju en sån där historiasom man helst inte vill kolla uppför noga. Det vore ju synd om detgick att bevisa att det inte är santoch lite skoj ska det ju vara också,säger Lars Högberg.Vi står vid Älvsborgsbrons norrafäste och känner lukten av oljehamnensticka i näsan.– Här luktar allt som oftast avnågot, antingen hamnen ellerreningsverket, det beror på vindenoch på vad de håller på med på deolika anläggningarna, säger LarsHögberg.Idag är det nästan vindstilla menett stort fartyg ligger och lastar iSkarvikshamnen och det är därifrånlukten kommer idag.– Där borta låg änna borg innan,inte Anders men Älvs, säger LarsHögberg och pekar mot Klippanpå andra sidan älven och skrattaråt min suck, en av många på denhär promenaden. Är mangöteborgare så är man.På medeltiden byggdes detborgar vid det område som nukallas Klippan. I flera omgångarHOKUS MAGASIN 29

HISTORIEN OM EN Öbyggdes och brändes borgarnaoch det hela kulminerade iÄlvsborgs lösen då Sverige till slutfick behålla området. Idag finnsbara en mindre ruinrest kvar avÄlvsborgs fästning, inte attförväxla med turistattraktionenNya Älvsborgs fästning sombörjade byggas 1653.En så kallad Johnsare, det vill säga ett fartyg från detklassiska rederiet Johnson Line.FAKTA FÄRJESTADEN:Färjestaden som nu bara finns kvar i form avett par villor vid Älvsborgsbrons norra fäste varlänge en egen ort. Området blev dock inte en delav Göteborgs stad innan 1906. Området fick sittnamn av att det gick färjor därifrån till Klippanoch därmed Älvsborgs slott från åtminstone år1600 och framåt. Den första maskindrivna färjan,som hette ”Bonnafröjda”, togs i bruk 1874 ochkördes av kapten Adolf Danielsson. Färjorna varviktiga för att hålla industrierna bemannade medarbetarna som bodde på fastlandet. Varje dag gickfärjorna över älven med arbetare från Masthuggetoch Majorna från Klippan till Färjenäs.Foto: Privat samlingVi går vidare mot den nyanlagdaFärjenäsparken där en rest avden allra första staden som hetteGöteborg finns kvar. Det är enstenruin med en minnestavla somberättar att detta var en kyrka idet första Göteborg.– Jo serru, det var här detbörjade om man ska förenkla dethela. Men den här stan blev inteså långlivad under det namnet.Men det hette Färjestaden bralänge, eller ja, den heter la det än,säger Lars Högberg.– Men de brände ner rubbet härflera gånger om, i Bohuslän kallladesKalmarkriget för Brännefejdeneftersom både svenskaroch danskar brände ner så jäklamycket; städer, fästningar ochgårdar, allt gick åt.Det var här som Karl IX, hansom sitter på Kopparmärra, bestämdeatt det skulle ligga en stadmed namnet Göteborg. Den förstastaden som fick namnet Göteborgvar alltså det område somnu kallas för Färjenäs. Karl IXbestämde i början på 1600-talet30 HOKUS MAGASIN

HISTORIEN OM EN Öatt det behövdes en handelsplatsför i synnerhet alla de holländskaköpmän som ofta fanns i området.Att namnet blev Göteborg kommersig sannolikt av att kungarnasom hette Gustav på den här tidenegentligen inte alls hette Gustavutan Göte. Gustavus som är denlatinska formen av Göte är densom bevarats i skrivna dokumentoch blev sedan namnet somanvändes. Staden brändes ner1611, av danska trupper, och fråndetta allra första Göteborg finnsdet bara kvar den kyrkoruin somligger mitt i Färjenäsparken. Detdröjde tio år till innan GustavII Adolf bestämde att det nyaGöteborg skulle ligga på fastlandet.Det var två år efter att det bestämtsatt Göteborgs hamn skulleanläggas, en hamn som på grundav misslyckade byggplaner blevuppdelad i ett område vid LillaBommen och ett vid Klippan.– Innan de byggde bron så gickdet färjor här, de gick från Klippanoch hit i flera hundra år, sägerLars Högberg.1966 invigdes Älvsborgsbron ochfärjetrafiken upphörde. Drygt 30år innan invigningen låg Göteborgsstora nöjespark nedanförFärjenäs. Mellan 1903 och 1934var Krokängsparken, som idag ären nästan bortglömd liten park,helgnöjet för Göteborgarna. Dåroddes, seglades och kördes folkÄlvsborgsbron invigdes år 1966. Det norra fästet mynnarut i det som finns kvar av FärjestadenFAKTA ÄLVSBORGS LÖSEN:Älvsborgs lösen är namnet på två betalningarsom Sverige tvingades göra till Danmark för att fåtillbaka Älvsborgs fästning. Den första betalningen,150 000 riksdaler, var 1563 efter freden iStettin och gjorde att Sverige för första gången vartvungna att ta ut skatt baserat på individernastillgångar. Den andra betalningen, 1 miljon riksdaler,var efter freden i Knäred 1613. Som pantför den andra betalningen höll Danmark inte baraÄlvsborgs fästning utan också Lödöse, Hisingen,Askim Bollebygd och några områden till.I dagens penningvärde motsvarar summornanågonstans mellan fem och tio miljarder kronor.Foto: PrivatHOKUS MAGASIN 31

HISTORIEN OM EN ÖI Göteborg har vattnet alltid haft stor betydelse.med ångbåtar över älven för attlyssna på talare, åka karusell,umgås och dansa. Arbetarrörelsenarrangerade alltihop ochagitatorer, föreläsare och olikaintresseorganisationer samlades iKrokäng. Det var konkurrensenfrån Liseberg, som öppnade på20-talet, som gjorde att parken tillslut förlorade sin funktion somnöjescentrum i Göteborg.– Ja, här var liv och rörelse engång i tiden. Farsan tog med mighit när jag var grabb men detminns jag inte själv, det är barasom jag fått berättat för mig. Nuär det svårt att föreställa sig detmen det var hit alla arbetarnakom på helgerna. Det var jupraktiskt eftersom de jobbadehär i närheten så det fanns ju sättatt ta sig hit och så, säger LarsHögberg.Nedanför Krokängsparken stårännu Eriksbergsvarvets bockkransom ett landmärke över varvsindustrinsom engång domineradeNorra älvstranden.Idag liggerdet tunna isflakoch guppar ivattnet underkranen och detligger ett snötäckeöver hela området.På sommarenkan man sefamiljer sompromenerar häreller sitter med”När tidernavar goda vardet bara att gåhit på morgonenoch börjajobba”picknickkorgar på träbryggorna.– Förr fanns det inga finabryggor här, det var en arbetsplatsoch inget annat, för det mestagick jobben dygnet runt, sägerLars Högberg.– När tiderna var goda var detbara att gå hit på morgonen ochbörja jobba, perfektför såna som mig, detfanns jobb överallt omman behövde pengar.Det var sällan tjafs omanställningar och sånt,man fick pengarna inäven när man gickhem, fortsätter han.I mitten av 1800-taletblev Norra Älvstrandensindustrier meroch mer inriktade påtillverkning ochunderhåll av fartyg. 1840 påbörjadesbyggandet av denmoderna hamnen. Det var föratt möta de nya behoven somuppstod i och med att ångfartygen32 HOKUS MAGASIN

HISTORIEN OM EN ÖFoto: Privat samlingbörjade bli vanliga som hamnenmåste anpassas. Under andrahalvan av 1800-talet växte varvsindustrinsnabbt på Hisingen ochunder högkonjunkturensom råddepå 1870-talet hadebara Lindholmensvarv över 800anställda och växtesnabbt.”Då fannsinte en tankepå att detskulle bli finkvarteri fabrikerna”Vi går längs denmoderna älvstranden.Där det engång var varv ochverkstäder är detnu bostäder ochrestauranter.Slottsberget är idag ett villaområdemen här stod en gångNorra älvstrandens första officiellabyggnad. Det var kung MagnusEriksson som lät bygga en borgpå 1330-talet. Det kan ha funnitsen mindre borg där innan dessmen riktigt säkra källorpå det finns inte.Borgen kallades förborgen Lindhomeneller Lindholmens husoch Magnus Erikssongav några år senareborgen till Blanche avNamur som morgongåvanär de förlovadesig. Blanches namnblev försvenskattill Blanka och idagminns vi henne bästför barnvisan ”rida rida rankahästen heter Blanka” som skrevspå 1800-talet. Borgen var inringadav en kanal och idag är densista resten av Magnus Erikssonsetablering den bit av kanalen somkallas för Sannegårdshamnen. Desista resterna av Göteborgs allraförsta officiellt svenska byggnationförsvann på 1800-talet när norraälvstranden industrialiserades.– Allt här var en röra av hamnar,verkstäder och varv. Det var båtarinne i Sannegårdshamnen och detlåg båtar uppe här där det är skolornu, man blir lite sentimentalnär man tänker på det. Då fannsinte en tanke på att det skulle blifinkvarter i fabrikerna, säger LarsHögberg.Dagens Lindhomen är ett skolochkontorsområde som underdet kommunala bolaget ÄlvstrandenUtveckling AB satsarpå att bli ett center för forskningHOKUS MAGASIN 33

HISTORIEN OM EN ÖGöteborgs hamn, en klassisk vyoch entreprenörskap. Eriksbergsområdetsgamla verkstadslokalerär numera hotell, restauranter,affärer och bostäder. Bockkranenvid Eriksbergs gamla torrdockasom är ett av Hisingens, ochGöteborgs, mest prominentalandmärken står idag kvar somturistattraktion.Götaverkenär det sistavarvet på Norraälvstranden mendär byggs intelängre någrafartyg, de reparerasoch underhållsdäremotfortfarande här.– Det är baradem kvar nu förde stora båtarna,Gothenius tarju ganska stora”Omsaker inteförändradessåvore vi jukvar påstenåldern”grejer men inte i den här klassen.Klart att det är lite tråkigt menom saker inte förändrades så vorevi ju kvar på stenåldern, sägerLars Högberg.FAKTA RAMBO:Actionhjälten John Rambo är döpt efter Ramberget på Hisingen. Nästan ialla fall. När Peter Gunnarsson emigrerade till USA på 1600-talet tog hannamnet Ramberg till minne av sin födelseplats. Han började odla äpplen isitt nya hemland och döpte sin äppelsort till Ramboäpplen. Just ett sådantäpple fick författaren David Morrell av sin fru när han satt och funderadepå ett namn till huvudpersonen i sin bok First Blood och resten är historia.Rambergsvallen som gett namn åt hjältenFoto: Privat samlingFoto: Privat samling34 HOKUS MAGASIN

VARFÖR HÄNDER INGET I HAMNEN?År efter år står stora delar av Ringön ochFrihamnen oanvända. Hokus söker svaret påvarför inget händer med ett av de mest attraktivaområdena på Hisingen.hokusTVSe reportaget påhisingen.jmg.gu.se

Ny arena dröjerBeslutet om Rambergsvallen har dragit ut på tiden. Det är intetroligt att ombyggnaden börjar förrän nästa år, om pengarna räckertill. Är den inte åtgärdad innan säsongen 2015 får BK Häcken spelasina allsvenska matcher någon annanstans.TEXT: Erik Alfredsson BILD: Erik LundinRambergsvallen är i dag isämst skick utav samtligaallsvenska arenor. Det ärden enda arenan med löparbanorrunt fotbollsplanen och den ärfortfarande brandskadad efterbranden i augusti 2011.– Det är tråkigt att man inte hartagit tag i det här innan, sägerLennart Karlsson, BK Häckensstyrelseordförande.BK Häcken har dispens förallsvenskt spel på arenan fram till2015. Har den inte åtgärdats innandess kommer man antagligenfå spela sina allsvenska matcherpå Gamla Ullevi.– Det finns inte. I så fall skulleGöteborg vara den enda stadensom inte bryr sig om sina elitklubbar,säger Lennart Karlsson.Från början var det tänkt attbygget skulle börja till sommarenoch stå färdigt till säsongen 2014.– Det är tveksamt om det börjarbyggas i år. Higab fick uppdragetatt projektera och få ut det i enupphandling i höstas och det taren stund, säger Anna Johansson,socialdemokratiskt kommunalråd.Kommunstyrelsen har sagt attbygget inte får överstiga 130 miljonerkronor. Det är 100 miljonermindre än vad som lades fram tillpolitikerna i det första förslagetunder hösten 2011.– Vi ska ta fram ett beslutsunderlagdär vi ska se om det går attbygga en arena för de pengarnasom finns. Därefter får kommunstyrelsenoch kommunfullmäktigebesluta om de vill ge ossuppdraget att bygga arenan, sägerJan-Åke Johansson som sitter iprojektgruppen på Higab.Som det ser ut i dag tror maninte på Higab att bygget kommerkunna inledas förrän 2014.– Det är möjligt att vi börjarbygga nästa år. Om vi får uppdraget,och det har vi inte ännu, sägerJan-Åke Johansson.Kommunstyrelsen har sagt attarenan ska rivas och byggas uppigen.– Vi har talat om att det ska blien funktionell arena som klararallsvenska krav. Pengarna räckerinte till något spektakulärt, sägerAnna Johansson.Men trots att man får spela ytterligareen säsong på Rambergsvallenär Lennart Karlsson hoppfull.– Vi hoppas att det går bra i årändå. Det ser bra ut på pappretoch vi hoppas att det gör det påplan också.36 HOKUS MAGASIN

HISINGENSBÄSTAFRILUFTSOMRÅDENRYA SKOG är Göteborgs första naturreservatoch en guldgruva för fågelskådare. Djurlivet och isynnerhet insektslivet, är rikligt vilket gör attfåglarna stannar kvar. På våren blommar vitsippornaoch skogen är då ett populärt utflyktsmål,men tänk på att området är skyddat och allemansrättenkraftigt begränsad. Rya skog är en lövurskogvilket innebär att den inte blivit avverkad någongång. Det finns även det rullstolsanpassad spångför större lättillgänglighet.För den historieintresserade filuftaren finnsSKÄNDLA. Förutom medeltidsbyn som ligger iområdet finns det utsatta skyltar längs stigarna i skogenoch på ängarna som berättar om hur det var här frånstenåldern till 1800-talet. Den varierade terrängen harflera fina platser att stanna och fika på och området ärett populärt picknickmål för Hisingsfamiljer.Foto: Inga SchultzeSVARTE MOSSE lockar bland annat med sittkarpbestånd där fritidsfiskare fångat upp till 16 kilo tungakarpar. Det är dock förbjudet att avliva karp i Svarte mosseoch det är dessutom förbjudet att fiska med blysänken.Allt för att skydda de många fåglarna som annars riskeraratt förgiftas av blyet. Förutom karp kan man fånga gädda,mört och abborre här.LILLEBY är mest känt som badplats förturisterna som bor på campingen. Men det finnsockså naturområden innanför den badvänligakusten. Bland annat finns det tio kilometer långamarkerade naturstråket ”Lillebyrundan” mellanTorslanda och Lilleby. Där kan man i växlandenatur se ovanliga blommor som orkideér ochvildrosor.Göteborgs största park heter HISINGSPARKEN ochinnehåller bland annat Slätta damm, Gunnestorps mosse,motionsspår och Kättilsröds lantgård. I området finnsockså uppsatt vindskydd för övernattning och grillplatser.Det finns gott om stigar och motionsslingor i parken därbesökare kan njuta av naturen.HOKUS MAGASIN 37

38 HOKUS MAGASIN

LagetutanpublikNär man tänker Hisingen och sportdå tänker nog de flesta på Häcken.Men ett stenkast från Rambergsvallenligger Rambergsrinken, där HisingensIK:s damlag spelar sina matcher.TEXT och BILD: Hanna KyhleHOKUS MAGASIN 39

Det är tidig kväll, och uteär det deprimeranderegnigt januariväder. PåRambergsrinken har HisingensIKs damlag just gått ut på isenför att värma upp inför kvällensmatch. Stämningen är hög trotsatt publiken är liten. Vartenda ropoch slagskott ekar i ishallen.– Ska de skjuta sönder vår endamålvakt? utbrister assisterandetränaren Heini Lundin om uppvärmningen.Hisingen IK är en klubb medgamla anor. Damlaget startadesdock inte förrän 2004. Men sendess har det gått bra för laget.Eller lagen, de är nämligen egentligentvå: A-laget som spelar idivision 1, näst högsta divisionen,och utvecklingslaget i division 2.A-laget ligger tvåa i tabellen, enpoäng efter ettan, NorrköpingsVita Hästen. Den här kvällenmöter de Vårgårda, sist i tabellen.De har redan mötts två gångerunder säsongen, och båda gångernahar Hisingen vunnit stort.– Man ska inte jämföra herrochdamhockey. Det är två heltolika saker. Damhockey handlarmer om teknik. Man får intetacklas mot, bara tacklas med,säger Jan Mellberg, tränare förlaget, medan han ställer ut enhink på isen för spelarna att läggapuckar i.Uppvärmningen är slut, snartbörjar matchen. De röda hising-Matilda Carlsson40 HOKUS MAGASINMatilda Carlsson i närkamp med en Vårgårdaspelare.

Assisterande tränaren Heini Lundin och tränare Jan Mellberg följer matchen med spänning.enspelarna susar in mot båset,och på sin sida susar de mörkblåaVårgårdaspelarna till sitt.Varför har det gått så bra för er?– Har man bra träningar därman har kul kommer tjejerna.Och framgång föder intresse,säger Jan Mellberg.Klubben gör sitt bästa för att ökaintresset för sporten. Inte bara iGöteborg, utan världen runt.Förra året samlade man ihophockeygrejer och skickade tilltjejer i Indien. Nu har de kontaktoch samarbete med ett damhockeylagi Förenade Arabemiraten,och nästa år ska de försöka åkaner till Dubai och spela RamadanCup.När resten av laget går tillomklädningsrummet för attpeppa inför matchen sätter sigbacken Matilda Carlsson i båsetmed mig en stund. Hon drar avsig handsken för att hälsa meninser att hon är svettig efteruppvärmningen och görhandskakningen till en vinkistället.HOKUS MAGASIN 41

Matilda Carlsson är arton år ochhar spelat hockey sen hon var tio.Hon började i Borås, men sedande gått i konkurs hoppade honöver till Hisingens IK den härsäsongen.– Det är alltid kul att komma tillishallen, särskilt när man spelar iett bra lag. Man släpper det somär utanföroch baralirar, sägerMatilda Carlssoninnan honförsvinner utpå isen igen.Hisingens IK lider av sammaproblem som all damhockey iSverige. Inga pengar. Inga sponsorer.Liten publik. I fotbollen hardamallsvenskan och landslagetfått mer och mer uppmärksamhet”Man kan släppaallt utanför ochbara lira”de senaste åren, även om det fortfarandeär långt till den uppmärksamheti media, för att inte talaom de löner, som herrarna har. Ihockey är gapet ännu större.– Jag blir så upprörd när jagtänker på det. Det finns en sådanojämställdhet i media när detkommer till hockey. Är det tillexempel någonsom visste attJunior-VM fördamer gicksamtidigt somherr-JVM nurunt nyår? Idamhockey blir man tvungen atttänka bort klubbemblemet ochförsöka locka folk till sporten istort, säger Jan Hellberg.Hur gör man det?– Svårt att säga. Det är så mycketsom ska klaffa, det ska finnasMatilda Carlssonledare, sponsorer. Men vi vill visaför alla tjejer som flyttar hit somvill spela hockey att det finns ettlag i stan. Och vi håller på ochkollar på ett samarbete medgymnasieskolan också.När jag frågar Matilda Carlssonom hennes mål med hockeyn ärsvaret svävande.–Alltså, förut var det ju landslaget.Men nu vet jag inte riktigt. Jagvill satsa på skolan, man måste haen utbildning för i hockeyn finnsdet ju inga pengar att tjäna. Mentill riksserien vill jag i alla fall,samtidigt som jag vill fortsättahjälpa till i Hisingen, säger hon.Men matchen då? Hisingen vannmed 7-3.42 HOKUS MAGASIN

IDROTT OCH HÄLSAKRÖNIKA:De förlorade förebilderna”Det är väl inte så konstigt att damidrott inte fårlika mycket uppmärksamhet – tjejer är ju sämre!” Ettpåstående som jag hört flera gånger. Och som varjegång gör mig lika förbannad.När jag var runt sju blev jag skitarg på min mammanär hon sa att killar var starkare än tjejer. Jag förstodverkligen inte hur hon kunde säga att tjejer var svagare.Det fanns ju jättemånga starka tjejer! Och jättemångasvaga killar. Jag vann alltid i brottning motmin lillebror. Nu ser jag detsom mitt förstafeministiskauppvaknande.”När jag var sju blev jagskitarg på min mamma närhon sa att killar var starkareän tjejer”.Och ja, jagvet attdamlandslaget i ishockey aldrigkommer att slå herrlandslaget.Men det är ingenursäkt för att puttaundan damidrotten,som en parentes,som att till exempelherrfotboll är ”riktig”fotboll ochdamfotbollen ärnågot annat. Det ärinte så många somär intresserade avdamidrotten, hävdarman som ursäkt föratt inget skrivs omden. Det är ett slagi ansiktet för de somfaktiskt är intresserade,de som bryrsig, de som älskarsport och letar förebilder utan att hitta några. Och detär många.Unga tjejer, och killar för den delen, behöverförebilder. Starka, hälsosamma förebilder som inte ärtrådsmala modeller eller skådespelare med stora bröstoch små kläder. Inom idrotten är det fullständigtirrelevant hur man ser ut, var man kommer ifrån ellervilken hudfärg man har. Allt glöms bort när man korsarmållinjen eller pucken går in i mål. Det enda somräknas är att man kämpar, att mangör sitt bästa, att man vinner. Men fårman från första början höra att manär sämre, att ens sport inte räknas,då är det inte konstigt att mångalägger ner hockeyklubban för attaldrig plocka upp den igen. MatildaCarlsson i Hisingens IK får inte en krona betalt föralla timmar av slit, svett och hårt arbete hon lagt nerpå sin sport. Lika mycket arbete måste hon lägga påskolan. Hon måste ha en karriär, för hon vet att honaldrig kommer kunna leva på hockeyn.Av någon märklig anledning verkar inte samma sakgälla individuella sporter. Anja Pärson och CharlotteKalla får precis lika mycket mediebevakning somherrarna, och ingen skulle få för sig att påstå att Kallaär sämre än Hellner. Jag vet inte varför. Kanske hardet inte alltid varit så. Men någon måste ta förstasteget för att lagidrotterna ska nå samma status. Ochhos medierna finns genomslagskraften. Mediernamåste skriva, prata om, och visa damidrott för attintresset ska kunna öka. För ingen som ägnat livet åten passion vill höra att man är sämre på grund av sittkön.Och får jag någonsin en dotter är det första jagtänker göra att sätta henne i hockeyskola.Hanna KyhleHOKUS MAGASIN 43

MAKTEN FRÅNDen som tittade på amerikanska polisfilmer förtjugo år sedan gjorde det med ett leende på läpparna.Scenerna var främmande och det grova våldet fannsbara i USA. Idag kommer våldet allt närmare detegna livet. Och tillgången till skjutvapen har blivit ettså stort problem att Sverige inför en vapenamnesti tillvåren. Hokus har tagit sig en titt på världen där grovtvåld är vardag.TEXT och BILD: Jonas Partheen44 HOKUS MAGASIN

GEVÄRSPIPANHOKUS MAGASIN 45

MAKTEN FRÅN GEVÄRSPIPANNågra meter ovanförmarken hänger den.Upphängd i trädet medhjälp av en hemmagjord anordningav tejp och snören. På andrasidan trädet står fyra pojkar iunga tonåren och håller i ett rep.Den andra änden ringlar sig uppmot det decimeterstora svartaföremålet. Alla är medvetna omatt det som snart ska ske kommeratt förändra deras liv. Men Andersoch hans tre kompisar kan intebestämma vem som ska göra det.Alla vet att den som vågar vinnerrespekt. Men tänk om någon ser.Eller än värre, blir skadad.Tidigare har Anders tillsammansmed sina tre kompisar tagit bussentill Lindholmen. Där har deträffat en bekants storebror innepå hans gymnasieskola. Ingenkänner honom speciellt väl. Andersoch hans kompisar har medsig 800 kronor. Mötet är snabbt.Byt pengarna mot det hemmatillverkadeföremålet. Diskret.Och gå så obemärkt som möjligttillbaka till hållplatsen.Det är mörkt och ingen människagår att se. Träden står tätt iskogsdungen och förhoppningsvisser ingen Anders heller. Någonkan visserligen vara ute på kvällspromenadmed hunden, men intehär, så här långt ifrån bostadshusentänker killarna.Pang!De fyra killarna ryggar tillbaka avsmällen. Tittar på varandra ochser att alla är utan några skador.De tittar upp och ser att äventrädet är fritt från skador. Mungipornadrar sig uppåt. Allt fungerarsom tänkt. Pistolens eldkraftgår åt rätt håll. Det är inte någonrisk att de egna händerna tarsmällen om de ska använda derasförsta skjutvapen på riktigt. Motnågot eller någon.– Förmodligen smällde det merän vad det var farligt. Men detkunde döda, säger Anders, somegentligen heter något annat.Han var 14 år när han provskötpennpistolen i en skogsdungenågonstans på Hisingen. Då hadehan redan gått med kniv på sig itvå år. Han deltog i ett ungdomsgängsom stal, rånade och iblandockså misshandlade. Att skaffa ettskjutvapen var ett naturligt stegför att få mer makt och status.– Vi var hysteriska kommerjag ihåg. Det var någon form avmaktkänsla. Tanken var att ingjutarädsla hos folk och genomrädsla kommer makt.Anders är inte unik på någotsätt. Problemet med illegalavapen ökar och användningengår även nedåt i åldrarna enligtden nationella kartläggning somRikspolisstyrelsen och Tullverketpublicerade förra året. Ochfrämst är det de grovt kriminellaorganisationerna som efterfrågarskjutvapen.Trenderna är likadana i Göteborgsäger Paavo Honkavaara,poliskommissarie vid roteln motgrovt organiserad brottslighet.– Mesta problemen är inom”En pistol eller tusen är intedet viktiga.”och mellan gängen. Det är föratt kunna visa sin makt. Sedanfinns det andra som blir dödadeav vapen. Men då är det oftastinom relationsgrejer där man hartillgång till legala vapen.Under 2011 skrev polisen 186händelserapporter om skottlossningpå Hisingen. Det äröver hälften av alla rapporteradeskottlossningar i Göteborg detåret. Det är också en ökningjämfört med tidigare år, men tillviss del beror det på det som imedia har kallats för Backaupploppen.Och antaletskjutningar brukar gå upp ochner över tiden. Det räcker medatt ett gäng inkräktar på ett annatgängs revir eller att någon har46 HOKUS MAGASIN

en personlig dispyt med en frånett annat gäng för att skottlossningarnaska öka en tid framöverberättar Paavo Honkavaara.Anders är idag strax under 30år och har sedan flera år tillbakalämnat sitt kriminella liv. Denhemmatillverkade pennpistolenbar han med sig varje dag överallti flera år utan att den kom tillnågon egentlig användning.– Det var någon form avfascination. Det är som med en nytelefon, Ipod eller dator. Det är ettjäkla fokus och coolt i någradagar, kanske veckor men sen ärdet vanligt. Man vänjer sig snabbt.Från den där kvällen i skogsdungentog det ytterligare två årinnan han köpte sin första riktigapistol.– Vi fick ligga i för att få tag påden. Frågade runt mycket blandfolk. Det var samma brottslighetmen nätverket hade ökat vilketgjorde det möjligt för oss att fåtag på det.Sedan dess har det blivitvanligare att kriminella beväpnarsig. Det är inte lika viktigt medkontakter eller att du har gjortdig ett namn i ett större gängför att kunna köpa ett skjutvapenmenar Anders. Den storamängden illegala vapen kommerfrån Balkan eller Östeuropa därtillgången till vapen är stor eftertidigare krig. Anders har självkört ner till Balkan en gång förEn pennpistol är ett hemmabyggtskjutvapen. Oftast är det ettsignalstift, som används för attskjuta upp nödraketer, som byggtsom för att kunna skjuta skarp ammunition.Konstruktionen gör attprecisionen blir dålig, men skottetkan döda en människa. Namnetkommer från att vapnet liknar enpenna i formen.Källa: PolisenHOKUS MAGASIN 47

MAKTEN FRÅN GEVÄRSPIPANatt hämta en pistol. Han stoppadeden innanför byxlinningen närhan körde tillbaka in i Sverige.Och så är det vanligaste sättetatt få in vapen i Sverige, enligtpolisen.– Det kommer in mängdvis. Dukan i stort sett köra genom helaEuropa utan tullkontroll. Detfinns personer som livnär sig pådetta. Tar med sig en eller ett parpistoler hit som de köpt för någonhundralapp och säljer för någratusenlappar här, säger PaavoHonkavaara.Illegala skjutvapen är inte baraett problem i sig, utan det är ocksåen förutsättning för stora delar avden organiserade grova brottsligheten.Det gör att polisen ser detsom en av sina viktigaste uppgifteratt begränsa tillgången till vapen.Men trots det ökar alltså antaletskjutningar. I ett försök att minskamängden vapen kommer Sverigeatt införa en vapenamnesti mellanmars och maj i år. Det betyder attden som har ett vapen kan lämnain det till närmsta polisstationutan straff och utan att polisen fårfråga vem det är som lämnar ineller varför vapnet lämnas.– Det kan vara bra och detkommer ju alltid in vapen. Enpistol eller tusen är inte detviktiga. Det inlämnade vapnet kanåtminstone inte döda någon, sägerAnders.– Tanken är god men jag trorinte vi kommer få se någon störreeffekt på den kriminella sidan.Är det något vapen som använtsi ett känsligt ärende dumpar mandet i vattnet eller hamnen, sägerPaavo Honkavaara.Varken regeringen, polisen ellerAnders tror att det i huvudsak ärkriminella personer somkommer lämna in vapen.Regeringen motiverar vapenamnestinmed att det minskarden totala mängden vapen ochdärmed blir det svårare för dekriminella att få tag på vapen.Sedan 2011, när över hälften avskottlossningar i Göteborg inträffadepå Hisingen, har det totalaantalet rapporter om skjutningarökat. Däremot har andelen skottlossningarsom sker på Hisingenminskat. För Paavo Honkavaaraär anledningen enkel.– Det var för att vi visade upposs och hade en insats där i nästanett års tid vilket gav en lugnandeeffekt i området. Och det kvarstårän idag. Vi har fortfarande poliserkvar i området som skapartrygghet för de boende.Vapenamnesti innebär att personersom innehar illegala vapen ellerammunition kan lämna in demtill polisen utan att riskera åtal.Polisen får inte fråga efter namnetpå den som lämnar in vapen ochvapnet ska förstöras om det inteanses ha ett historiskt värde.Sverige har tidigare haft två vapenamnestier,1993 och 2007. Underden senaste fick polisen totalt in 13835 vapen och 14 ton ammunition.48 HOKUS MAGASIN

MED BLICK MOT ENLJUS FRAMTIDMedia målar upp en nattsvart bild av den svenskaarbetsmarknaden. Och många har svårt att hitta jobb och värrekommer det bli. Men skillnaden är stor mellan olika yrken. Hokushar tagit en titt på ett av de yrken där hoppets lampa lyser starkt.hokusRADIOHör reportaget påhisingen.jmg.gu.se

HOKUS RINGERKampen försjälvständighetHokus pratar med lokalpolitikern LennartBjärknemyr, som varit en drivande kraft inätverket Torslandas Framtid sedan 1997.Hur går det egentligen med Torslandasutbrytningsförsök frånGöteborgs kommun?TEXT: Hugo Hellman FOTO: Torslanda Tidningen50 HOKUS MAGASIN

HOKUS RINGERVarför vill ni göra en egenkommun av Torslanda?– Kort och gott tror vi attdet blir bättre med en egenkommun. Men det handlarinte om pengarna, vi vill barafå möjligheten att skapa det vibehöver eftersom vi anser attGöteborgs kommun inte geross det. När jag satt i stadsdelsnämndenmellan 2003 och 2007stod det högt upp på listan attstarta en fritidsgård, men det harvi aldrig fått pengar till. Dessutomgjordes det en utredning 2010som visade att vår skola fått så litepengar att vi inte ens borde kunnadriva den utifrån vår situation.Det vill vi kunna styra över själva.Var vill ni dra kommungränsen?– Det är inte så lätt att svara på,men ungefär mellan Volvo ochSäve flygplats är väl ungefärtanken. Sen spelar det inte så storroll på vilken sida industriernahamnar direkt.Hur har ni jobbat genom åren?– Det har ju varit i flera omgångarvi har ansökt om att få vara enegen kommun. Första gångenvar 1997, samma år somTorslandas Framtid grundades.Då fick vi kommunen att göraen utredning så vi fick faktatill en informationskampanjinför omröstningen 1998. Meninformationen till den storamassan blev inte särskilt saklig.Folk trodde att vi och de andratvå områdena som vill bryta sigloss, Askim och Älvsborg, baraville smita med skattepengarna.Kan det inte väldigt lätt tolkasså?– Det är ju ryggmärgskänslan,men enligt utredningen somgjordes skulle den förlusten somGöteborg skulle dras med varaförsumbar om Torslanda bröt sigloss. I den omröstningen röstadesförslaget ned med 80 mot 20procent. Men stödet i Torslandalåg kring 65 procent, och det hardet gjort sen dess. Och nätverkethar starkt stöd, det är ideellakrafter som har jobbat med ideellamedel efter bästa förmåga, aldrigen krona i bidrag.Hur ser situationen ut idag?– Det senaste beskedet kom kringmidsommaren 2012 när det hadeöverklagats till regeringsnivå. Vihade stora förhoppningar om atten borgerlig regering skulle sedet på ett annat sätt i och medatt de borgerliga partierna bettden tidigare socialdemokratiskaregeringen att ompröva sitt beslutom Torslanda. Men de sa nej. Ochvi har fortfarande inte fått någonmotivering till avslaget. Men viantar att regeringen talat medGöteborgs kommun och blivitrådda att inte låta det gå igenom.Hur jobbar ni vidare nu?– Vi jobbar vidare politiskt.En del av det är starten avTorslandapartiet, som vihoppas ska kunna ta sig in ikommunfullmäktige och påverkainifrån. Vi behöver ungefär 17procent av torslandabornas rösterför en plats, så två mandat är utantvekan inom räckhåll.Ni kommer aldrig att ge upp?– Det svårt att svara på det. Detenda jag kan svara är att jag vet attjag någon dag kommer dö. Ochvad andra gör efter den dagen vetjag inte.Men du kommer inte ge dig sålänge du andas?– Det kan jag inte heller säga. Detär ingen mening med att slåssför det man tycker är rätt när detblir likt Don Quijotes bråk medväderkvarnar. Då kan man läggasin tid på betydligt bättre saker.Men så länge inte situationen blirbättre för de som bor i Torslandakänns det viktigt att driva frågan.”Så länge inte situationen blir bättre för de som bor iTorslanda känns det viktigt att driva frågan”HOKUS MAGASIN 51

GATANSKULTURTEXT och BILD: Anna ÖfvermanOffentlig konst brukar förknippas med statyereller andra konstverk. Politiska beslut och pengaravgör vad som får synas. Men vad mer kanräknas in i begreppet?52 HOKUS MAGASIN

HOKUS MAGASIN 53

KULTURGraffiti är för vissa ettkonstuttryck och förandra något som smutsarner vårt gemensamma ”vardagsrum”.Lisa Ewald tillhör de somtycker att det offentliga rummetska vara fritt för alla uttryck. Varesig det handlar om konst uppfördav kommunen, klotter, gatukonsteller graffiti.– Staden tillhör alla som bor iden och därav är också rätten attuttrycka sig i den, säger hon.Lisa Ewald är född och uppvuxeni Göteborg men bor sen tre årtillbaka i Malmö där hon läserpå Serieskolan. Hon sysslar medspraykonst som hon kallar det.Som tjej är det inte helt vanligteller enkelt att komma in igraffitivärlden, tycker hon. Självblev hon introducerad av sinpojkvän som målade och det bleven naturlig och trygg ingång.Även att hon redan kunde målagjorde att hon hade byggt upp ettsjälvförtroende när det gällde attuttrycka sig i konstformen.Steget till att börja spraya påväggar var då inte så stort ochförsta gången hon målade på enStickad gatukonst vid Kvillebäckens stadsjordsområde.54 HOKUS MAGASIN

KULTURIfrågasättande gatukonst vid Wieselgrensplatsen.Lisa Ewalds ”gubbar” som hon kallar dem.Staty uppförd av kommunen.vägg var i Barcelona tillsammansmed sin kille. Främst målar LisaEwald på lagliga väggar och hongillar det stora formatet.– Jag har alltid älskat att målastort. Jag hade ofta svårt att hållamig innanför papperet innan,säger hon.På senare år har gatukonstblossat upp som en lekfull konstart.Det kan till exempel handlaom stickkonst runt lyktstolpareller budskap som sprayas påmark eller väggar i staden. LisaEwald upplever att gatukonst harblivit ganska accepterat hos gemeneman. Att folk tycker att detär mer okej än graffiti och klottereftersom det anses som mer fint.– Graffiti handlar istället omatt man vill få sitt namn att synasnågonstans, att äga och ta tillbakanågot i staden, säger hon.Hon tycker att det är viktigt attgraffitikonsten får det erkännandesom det ska ha och tycker attgatukonsten är lite ”puttinuttig”.Men att någon form skulle varamer rätt än den andra tycker honinte.– Allt bygger på att människorhar ett behov av att lämna avtryck,säger hon.Lisa Ewald tycker att det ärtråkigt att det är människor medpengar som får synas i det offentliga.Antingen det är reklamtavloreller statyer som kommunenupplåtit. Att det finns graffiti somkontrast blir då viktigt.Tags vid Kvillängen i Backa.HOKUS MAGASIN 55

KULTUR– Jag blir ju gladare om jag ser en slarvig tag (signatur,reds. anm.) än om jag ser en behå-reklam.Göteborg har längehaft en klotterpolicysom inneburit nolltoleransmot graffiti.Detta var något somkommunalrådetoch miljöpartistenThomas Martinssonville ändra pånär han tillträddesom ordförandei kulturnämndeni staden. Han harkämpat för att detska finnas ställen därdet är lagligt att målagraffiti.– Ser man graffitisom ett konstnärligtuttryck så kan maninte säga att just densorten inte skafinnas. Det ärsamma som att sägaatt skulpturer inteska få finnas, sägerhan.Men om graffitinska finnas måste denregleras, anserThomas Martinsson.Han säger attdet är viktigt att ettregelverk finns. Men att det då också finns väggar därman ska kunna uttrycka sig lagligt. Just nu finns detbara en laglig vägg i Göteborg som det offentliga haruppfört; Draken vid Röda Sten. Både Miljöpartiet ochVänsterpartiet är positiva till att möjliggöra mer lagliggraffiti i Göteborg,men inom Socialdemokraternafinns detmer spridda uppfattningar.Att det ska blifler väggar är något dekämpar för, men det ären politisk balansgång.– Det är viktigt att gåförsiktigt fram så attdet inte blir en tillbakagångmot nollvisionenigen, sägerhan.Till offentlig konsträknar Thomas Martinssonalla konstnärligaoch kulturellayttringar som äger rumi det offentliga. Tillkonst räknar han densom utförs av professionellaaktörer medankulturella yttringarockså kan handla omtillfälliga gatumålningar,uppträdanden ellergatumusikanter. Allt istadsrummet förutommänniskorna ochLisa Ewald vill inte kalla sig graffitikonstnär, utan ser det mer som att husen som väckerhon sysslar med spraykonst.känslor.– Utan konst och kultur blir det för kliniskt, sägerhan.56 HOKUS MAGASIN

DEN FUNKTIONELLAFRITIDSGÅRDENFlera nya fritidsgårdar har öppnat i Göteborg. I Biskopsgårdenöppnar en ny fritidsgård till hösten och flera andra verksamhetersatsar med längre öppettider. Men varför satsar man på dem ochär de så viktiga? Hokus åkte till Backa fritidsgårdför att söka svar på frågan.hokusRADIOHör reportaget påhisingen.jmg.gu.se

Minareten tysttills vidareEtt par timmar innan den stora gemensamma fredagsbönen ärdet lugnt i Göteborgs moské vid Rambergets fot. Varje fredag vidlunchtid samlas ungefär tusen muslimer från Göteborg med omnejdhär för att delta i bönen. Men något böneutrop kommer inte attströmma ur minareten idag och antagligen inte framöver heller.TEXT och BILD: Molli RosenströmBöneutropet är en kallelsetill bön som sammanfattarislam. Det innefattar blandannat den kärnfulla muslimskatrosbekännelsen. MohammadEl Alti är informationsansvarigpå Göteborgs moské och hanberättar att det är en tradition attanvända den mänskliga rösten föratt kalla till bönen. Klockor varredan så förknippade med kyrkan,så man var tvungen att komma pånågot annat, även om de två tillstor del symboliserar samma sakoch utgör samma funktion.En viss förvirring verkar rådaöver vilka beslut som egentligenfattades i september förra åretom böneutrop från minaretenvid moskén i Fittja söder omStockholm. Samhällsbyggnadsnämndeni Botkyrka har kommitfram till att den skrivning somfinns i detaljplanen som sägernej till böneutrop saknar stödi lagstiftningen och kan därförinte tillämpas. Detta har av vissatolkats som att moskén i Fittjafått klartecken från kommunentill böneutrop från minareten ianslutning till moskén. Så är interiktigt fallet, och fler beslut måstefattas innan det blir något böneutropfrån någon svensk moské.Olikt medias rapportering verkardet än så länge inte aktuellt medböneutrop i Fittja, och antagligeninte i Göteborg heller. I alla fall58 HOKUS MAGASIN

”Det är så här en moské ser ut - jag tror inteman kan bygga en moské utan en minaret”HOKUS MAGASIN 59

HOKUSERATinte i nuläget.– Bönen är inte fullständig utanutropet, men det fyller egentligeningen funktion här, eftersomdet knappt bor några muslimeri området, säger Mohammad ElAlti. Han menar att det inte äraktuellt att ansöka om tillstånd dådet inte kommit några önskemålfrån medlemmarna. Man nöjersig med det böneutrop som skerinne i moskén.Kristdemokraterna i Botkyrkavar det enda partiet som liknandeböneutropet vid propaganda ochmenade att det inte borde vara ettpolitiskt beslut, utan en polissak.– Jag hade förväntat mig mertolerans från Kristdemokraternaoch trodde de gav mer utrymmeför religionsutövning. Utropet ärinte propaganda utan en kallelsepå samma sätt som kyrkklockorfungerat som kallelse till kyrkanför kristna.Vad som händer med moskén iFittja är inte bestämt ännu, mensituationen har blivit rörigare änman trott. Beslutet som fattatshandlar inte om vilket budskapsom förmedlas, utan främst ombullernivå och decibeltal. Miljö-och hälsoskyddsnämnden somockså uttalat sig ser inte på frågansom ett bullerproblem.Peter Nyberg på samhällsbyggnadsnämndeni Botkyrkasäger att det från och med nuantagligen kommer att bli enpolisfråga och det är inte orimligtatt polisen i sin tur åter vänder sigtill kommunen någon gång undervåren. Det är ny situation i Sverigeoch därför kan processen dra utpå tiden.Moskén i Fittja har ansökt om attfå ha böneutrop en gång i veckan,innan fredagsbönen mitt på dagen.Kritiker har menat att om detbörjar med fredag kommer det attfortsätta och till slut gälla veckans”Jag hade förväntat mig mer toleransfrån Kristdemokraterna och trodde degav mer utrymme för religionsutövning”alla dagar, fem gånger per dag.– Det är absolut inte målet iGöteborg och jag tror inte att detär vad man vill i Fittja heller. Dethandlar om fredagsbönen, engång i veckan.Frågan är kanske omminareten spelat ut sin roll i detsekulariserade samhället. Tillviss del är kanske utropet frånGöteborgs moské överflödigteftersom det bor så få muslimeri området, men Mohammad El”Utropet är inte propaganda utan enkallelse på samma sätt som kyrkklockor”Alti tror att minareterna ändåkommer att finnas kvar.– Det är så en moské ser ut. Detstår inte i koranen eller så, utandet är en tradition som skapatseftersom. Jag tror inte man kanbygga en moské utan en minaret,säger han.Bor man inte i närheten av enmoské med böneutrop, som jugäller alla muslimer i Sverige,finns det dock alternativ.Mohammad El Alti visar en apphan har i mobilen som berättarnär det är dags för bön. Enmobilminaret. Det finns mångaappar som erbjuder sådanatjänster där man ställer in varman bor och appen räknar sedanut bönetiderna åt en. Man kanockså bestämma vilka bönetiderman vill höra. Appen reglerartillfällena efter var i världen manbor och följer de ljusa timmarnapå dagen. Bönerna är merihoptryckta nu på vintern ochmer utspridda under sommaren.– De timmarna som jag är på60 HOKUS MAGASIN

HOKUSERATjobbet har jag ställt in en diskretsignal och när jag är hemma villjag gärna höra ett riktigt böneutrop,berättar Mohammad El Alti.Han berättar även att det ärmånga som börjat installera appeni sina mobiler. Att själv räkna utexakta tidpunkter för bönen är intelätt. Mohammad El Alti tycker attdet är smidigt att appen gör det åten och tiderna stämmer väldigtbra. Det är viktigt eftersom det ärcentralt inom islam att hålla tiden.Bönen ska ske på exakta tider. Itakt med att apparna har blivitbättre har de också blivit mycketmer populära även i Sverige.De fyller samma funktion somminareten traditionellt har gjort.Mohammad El Alti tror att varjemuslims önskan är att höra utropeti alla fall under fredagsbönen. Hantycker även att det skulle vara etthäftigt inslag i det mångkulturellaGöteborg och att det ger enspeciell känsla. Frågan har tagitsupp i Moskéns styrelse, men manhar inte sett behovet. MohammadEl Alti säger att han själv gärnaskulle höra böneutropet eftersomdet är en speciell känsla ochbetyder mycket för en muslim.Men han vill inte att det skauppfattas som något negativt.– Vi är så tacksamma för att ensha fått en plats att vara på. Böneutropetär helt enkelt inte relevantjust nu.Minareten vid Göteborgs moské används inte i dag. Det är oklart om den någonsinkommer till nytta.HOKUS MAGASIN 61

62 HOKUS MAGASIN

Hasses liv somklippareTEXT och BILD: Katarina SmedbergDet är första öppetdagen efter jul- och nyårshelgerna. Hans Gustavsson, ellerHasse Klippare som han kallar sig, har funnits på plats sedan klockan tio. Kundernadroppar in genom dörren och önskar god fortsättning.– Jag har jobbat konstant sedan jag kom hit, säger han när klockan närmar sig tre.Men Hasse är inte den som klagar. Han tycker om när det finns att göra. I 46 år har hanarbetat som frisör och än tänker han inte sluta.HOKUS MAGASIN 63

Med 46 år i yrket och mästarbrevetfrån 1973 väl synligt är det knappastnågon som ifrågasätter Hasses kunnighet.– Jag läste på Göteborgs stadsyrkesskola som låg i Fjällbo och numeraär Burgårdens gymnasium. Vifick öva oss på de äldre på äldreboendetdär, det var jättebra.Stålhandskegatan på Hisingenhar varit Hasse Klippares adressi fyrtio år. Salongen kan vara lättatt missa, men är desto svårareatt glömma om man väl har varitdär. I lokalen trängs bilder ochprylar framför allt med 50-talskoppling.Från golv till tak täcksväggarna av bilder och affischermed fotbollslag och musiklegendersom Elvis, Johnny Cash och HankWilliams.64 HOKUS MAGASIN

Blues och rockabillymusik är det som gäller förHasse. I en vrå ligger en trave av hans egna skivor,dels en med bluesmusik och en med country.– Jag finns till och med på Spotify nu. Hasseberättar att en kund har lärt honom introt ochsolot till Johnny B’ Goode av Chuck Berry. Ett parsekunder senare har han hämtat sin akustiskaFender och ger kunderna en demonstration.För Hasse är den socialaaspekten med jobbet viktig.Den familjära stämningeninbjuder till mycket tjöt ochskratt i salongen. Hasseberättar för Ingvar Ax och DanSundström om när han varmed i Galenskaparnas show”Alla ska bada”.– Vi skulle ta några dansstegoch hoppa i badet. Vi var 25stycken som var med. I ett ochett halvt år höll vi på och jagvar inte sjuk en enda gång,säger Hasse. Som bevis på hansmedverkan hänger två bilderpå Hasse iklädd baddräkt påväggen.HOKUS MAGASIN 65

Unga på scen i vårBild: Hans WretlingI Backateaterns vårprogram ingår föreställninge Run foryour life. Berättelsen är både skapad och gestaltad avungdomar från Hisings Backa.Föreställningen handlar om vad man som ung människaegentligen strävar efter i livet. Och behandlar frågor somvem som egentligen är en vinnare, och vem som är enförlorare.– Temat är överlevnadstrategier, och vad det betyderatt vara uppväxt i förorten, säger Frida Hallberg påBackateatern.Teatern improviseras fram och arbetet har skett i samarbetemed den tyska regissören Uta Plate som är knutentill den framgångsrika teatern Schaubühne i Berlin. Därhar hon skapat ett flertal föreställningar tillsammans medungdomar som tar upp olika teman runt social utsatthet.– Vi har tidigare gett röst åt ungdomar på andra vismen nu gör de debut på scenen, säger Frida Hallberg.Medverkande ungdomar är Dastan Ahmed, SaharAmini, Alice Erzmoneit, Tanaz Daraee, Ludvig Turegård,Tame Wolday, Timotej Mimen, Wissam Morabet, DanialNazem och Romella Hannoun. Övriga skådespelare ärbland annat Josefin Neldén och Ramtin Parvaneh. Föreställningenhar urpremiär den 16:e februari.Backateatern har funnits sedan 1978 och ingår i GöteborgsStadsteater. Inriktningen är barn- och ungdomsteateroch man har även gästspelat med olika föreställningarpå en rad platser runt om i världen. Det planerar manäven för i vår berättar Frida Hallberg.– Vi gör ett gästspel i Washington med föreställningenLille kung Mattias.Under våren kommer även föreställningarna Utopiaoch Kicktorsken fortsätta att spelas.Per Forsberg66 HOKUS MAGASIN

KRÖNIKA:En fläck i universumDet är lätt att gå vilse om man är på väg tillHisingens – och hela Göteborgs – mesta punkhak.Tar man buss 52 från Hjalmar Brantingsplatsen ochhoppar av vid Stora Arödsgatan inser man genast attdet knappast är de givna gångvägarna som leder tilldet beryktade spelstället Aktivitetshuset Härden. Istället hänvisas man till att promenera över Kvillebäcken,över ett gammalt tågspår, genom ett industriområdeoch ut på en gräsmatta, där man ofelbartbörjar fundera på om man gått fel.Nej, man får gå över gräsmattan och ta sikte mottvå gula garagelängor som skymtar några hundrameter bort. Här finnsverkstäder för både bilaroch båtar som, kanskeovetandes, är grannarmed ett ställe somfår vilken sjaskig pubi Gamlestan som helstatt framstå som Café Opera vid en jämförelse. Attveta vilken port som leder rätt är i princip omöjligtatt veta om man ska besöka Aktivitetshuset Härdenförsta gången – man får hoppas att någon annan somvarit där tidigare är på väg dit.”Härden är ett paradis endastför sluskpunkare sombojkottar hygien”På sin hemsida förklarar de anonyma eldsjälarnabakom kulisserna varför de startade AktivitetshusetHärden:”Alla är i alla fall överens om att samhället är fuckedup och vi behöver nåt bättre. Till att börja medbehöver vi nånstans att vara. Efter mycket letandehittade vi vår fläck i universum, och nu ska vi byggaett kulturhus och samlingspunkt.”Det må låta som att Härden är ett paradis endast försluskpunkare som bojkottar hygien och etthelveteshål för alla andra. Och det kanske det är.Men, samtidigt finns det inget lämpligare ställe medDu som tycker att TruckstopAlaska blivit för städatrekommenderas att tasikte motHildedalsgatan 128.en mer skräddarsyddatmosfär för att bevittnaspelningar med band somkallar sig exempelvis HållKäften, Vad Vill Du!? ochFuck The Facts.Det är lätt att få en chock när man stegar in ochregistrerar atmosfären. Glöm flitig personal somplockar tomma ölglas och torkar av lediga bord, glöminredning som subtilt bygger upp en mysig atmosfäroch glöm ordning och reda. Här trängs trasiga stolaroch malätna kartonger i hörnen, här finns klotter ombåde det ena och det andra på varenda kvadratcentimeterav väggarna och här är personerna som jobbarpå stället lika mycket besökare som vem som helst.Rökare behöver inte gå ut för att stilla nikotinbegäretoch utspilld öl är en regel snarare än undantag.Alkoholtillstånd saknas och drycker säljs direkt frånkartongflak om tjugofyra burkar. Scenen där bandenspelar är en illa hopsatt träkonstruktion som ser ut attkunna falla ihop vilken sekund som helst.Sebastian ZweinigerHOKUS MAGASIN 67

BAKOM SCENENPÅ LINDHOLMENGöteborgs internationella filmfestival närmar sig för 36:e gången.Samtidigt som festivalen slår upp dörrarna bjuder GothenburgFilm Studios in alla filmintresserade till GoKinema.Nyfiken på hur en filminspelning går till? Då är det tillGothenburg Film Studios vid Lindholmen som du ska begedig 25-27 januari. Förutom öppet hus med guidade turerfinns det möjlighet att följa en filminspelning från börjantill slut vid ett så kallat Open set. Tre inbjudna regissöreroch fotografer får under en dag skapa sin egen tolkning avett och samma manus. Till sitt förfogande har de var sittfilmteam och samtidigt som arbetet pågår finns publik påplats och kan ställa frågor.I år äger GoKinema rum för tredje gången. Syftet är delsatt vara en internationell mötesplats för verksamma inombranschen, dels att bjuda in filmintresserade besökare att tadel av arbetet som ligger bakom en film. Kända författaresom John Ajvide Lindqvist och Erlend Loe har stått bakomtidigare års manus. I årets upplaga är det Ulf Kvensler, en avmedskaparna bakom komediserien Solsidan, som har fåttden äran.För den som är tekniskt intresserad arrangeras ävenen mässa för teknik och film där tillverkare, leverantörer,branschfolk och likasinnade får möjlighet att mötas. Seminarierkommer också anordnas, bland annat ett där man fårveta mer om filmkyssen.Resultatet av Open set kommer att kunna beskådas i slutetav filmfestivalsveckan.Katarina Smedberg68 HOKUS MAGASIN

FILMER PÅAFTONSTJÄRNANUNDERFILMFESTIVALENHeadshotVisas 29/1 kl 17.30Polisen Tul ger sig ut i världen för att bekämpakorruption och maktmissbruk. Efter ett misslyckatuppdrag hamnar han i koma och när han vaknarupp börjar han se världen upp och ner. RegissörenPen-ek Ratanaruang har gjort en film som handlarom rätt och fel, karma, moral och hämnd. Filmen ärThailands oscarskandidat.Last ElvisVisas 26/1 kl 10 och 29/1 kl 15Carlos är en elvisimitatör som drömmer omde stora scenerna men blandar spelningar pånattklubbar med uppträdanden på ålderdomshem.Lönen är urusel men det hindrar honominte från att leva ett liv som den riktiga kungen.Drömmen har kostat honom äktenskapet ochkontakten med hans dotter. Men när hanstidigare fru skadas i en olycka måste han ta sittansvar som förälder samtidigt som hans egnaålder närmar sig 42 – samma som Elvis när handog.Fill the VoidVisas 30/1 kl 12.30Shira är tonårstjejen som växer upp i ett ultraortodoxt judiskt hem iIsrael. Hon är spänd över att hon snart ska giftas bort med en man honaldrig träffat. Plötsligt dör hennes syster i barnsäng och föräldrarna villdå att hon ska ta över systerns barn för att barnet ska stanna i familjen.Regissören Rama Burshtein lever i en sträng religiös miljö i Israel ochhennes filmer har tidigare bara visats för andra kvinnor inom sammarörelse. Detta är hennes första film som visas publikt.HOKUS MAGASIN 69

70 HOKUS MAGASINBjörn & Benny

I nästa nummer...träffar vi Hisingens storespråkprofil STURE ALLEN...lär vi osshemligheterna bakom fågelskådning...kollar vi hur hisingsbornaegentligen firar påsken...gör vi en tillbakablickpå upploppen i BackaKommer 3:e mars

hhokushisingen.jmg.gu.setwitter @hokusmagasinMagasinet hokus JMGBox 710405 30 Göteborg