Riskanalys fyra varugrupper för Hållbar Upphandling ... - Swedwatch

Fördjupad riskanalysRapport om fyra varugrupper för projektetHållbar upphandling 20101

InnehållsförteckningInledning..................................................................................................................................... 3Handskar..................................................................................................................................... 6Företag och produkter ............................................................................................................ 6Produktionskedja.................................................................................................................... 7Riskanalys .............................................................................................................................. 8Insatsvarorna ............................................................................................................................ 11Instrument................................................................................................................................. 14Företag och produkter .......................................................................................................... 15Produktionskedja.................................................................................................................. 15Riskanalys ............................................................................................................................ 16Miljö..................................................................................................................................... 19Förbandsartiklar. ...................................................................................................................... 21Produktionsprocess............................................................................................................... 22Riskanalys ............................................................................................................................ 23Insatsvaror ............................................................................................................................ 23Engångsoperationsartiklar........................................................................................................ 25Produktionsprocess............................................................................................................... 26Riskanalys ............................................................................................................................ 27Fallstudie: Mölnlyckes tillverkning i Thailand .................................................................... 27Insatsvaror ............................................................................................................................ 28Plast ...................................................................................................................................... 28Pappersmassa ....................................................................................................................... 29Miljörisker............................................................................................................................ 29Sociala risker........................................................................................................................ 29Ågärder................................................................................................................................. 29Slutsatser .................................................................................................................................. 31Swedwatch rekommenderar ................................................................................................. 33Intervjuer .............................................................................................................................. 352

InledningStockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionens gemensammaprojekt Hållbar upphandling har velat analyserat vilka risker som finns i produktionen av fyraprioriterade varugrupper: handskar, enkla instrument 1 , operationsartiklar och förbandsartiklarutifrån de sociala och miljörelaterade kraven i deras gemensamma uppförandekod. Uppdragetatt genomföra dessa riskanalyser gavs till Swedwatch och har genomförts under vintern2009/2010 av Kristina Areskog Bjurling, Madeleine Johansson och Jerker Thorsell. Irapporten identifieras produktionskedjan samt en preliminär bedömning av var de störstariskerna finns gällande arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt arbetsmiljö i produktionen.Gemensamt för varugrupperna ”operationsartiklar” och ”förbandsartiklar” är att artiklarna ärrelativt avancerade, trots att det huvudsakligen är engångsprodukter såsom material ochverktyg till operation och sårvård. Höga kvalitetskrav ställs på dessa artiklar och i jämförelsemed andra varugrupper har producenterna generellt sett god kontroll på produktionen ocharbetar nära underleverantörerna. Samtidigt vet vi att de arbetsmiljömässiga bristerna är storai underleverantörsled och råvaruproduktion när det gäller dessa produkter.Enkla kirurgiska instrument är antagligen den varugrupp som har den minst komplexaproduktionen utifrån att det oftast endast förekommer en insatsvara. Dock kännetecknasvarugruppen av ett omfattande underleverantörsled med hög risk för brott mot landstingensuppförandekod.Kunskapen om arbetsvillkor och arbetsmiljö i produktionen är generellt sett låg hosleverantörsföretagen. Många av företagen i studien tenderar att tona ner de risker som finns iden egna produktionen.För handsktillverkning verkar gälla att större sociala och miljömässiga risken finns iproduktionen av undersökningshandskar, jämfört med operationshandskar, som har lägrekvalitetskrav. Även för operationshandskar finns dock risken att arbetsvillkoren inte lever upptill landstingens/regionernas krav.Vidare visar undersökningen att produktion i låglöneländer (och därmed högriskländer utifrånmiljö- och sociala parametrar) är relativt liten i varugruppen ”förbandsartiklar” och begränsadi varugruppen ”engångsoperationsartiklar”. Dessa artiklar produceras främst i Europa.Däremot tillverkas undersöknings- och operationshandskar samt enkla kirurgiska instrumentnästan uteslutande i låglöneländer. Dock köper företagen in insats- och/eller råvaror frånlåglöneländer inom alla varugrupper.Metod och begränsningarInformation har samlats in från tolv företag som är leverantörer till landstingen inom de fyrabranscherna. Urvalet gjordes av utifrån att företagen var strategiskt viktiga leverantörer förlandsting/regioner. Telefon- och e-postintervjuer med företagen har gjorts utifrån vartillverkningen sker och hur produktionskedjan ser ut. Informationen är sedan kopplade tillkända fakta om sociala och miljömässiga risker i denna typ av produktion, i dessaländer/regioner. Källor som använts är experter inom miljö, kemikalier, arbetsvillkor ocharbetsmiljö, samt arbetsmiljöforskning, information från miljö- ochmänniskorättsorganisationer, FN-systemet och myndigheter.1 Enkla kirurgiska instrument är saxar, pincetter, peanger med mera för undersöknings-, ej operationskvalitet.3

Inom varugrupperna ”operationsartiklar” och ”förbandsartiklar” ingår en stor mängdprodukter (en enskild leverantör kan leverera uppemot 100 olika artiklar), vilket innebär attfrågeställningarna har behövt avgränsas till vissa artiklar.Det var ofta svårt att få reda på detaljer kring miljö- och arbetsrättsförhållanden i de fallföretagen använder sig av leverantörer, både vad gäller produktion och insats- och/ellerråvaror. Företagens representanter i Sverige kunde ofta inte redogöra för förhållandena i dessaled. Kunskapen om förhållandena i fabrikerna var bättre i de fall företagen äger produktionensjälva, men även då behövde företagen i vissa frågor kolla upp fakta innan de gav svar. I vissafall har företagen inte återkommit med svar.4

Fig 1. Sammanställning av produktion i låglöneländer samt sociala risker. Källa: LO-TCOBiståndsnämnd, Kränkningar av fackliga rättigheter 2009.FörbandsartiklarKinaIndonesienRisker:Många tillfälligtanställdaRepressalier motfackligverksamhetThailandOperationsartiklarLandstingens inköpHandskarInstrumentPakistan KinaKina Malaysia Vietnam ThailandRisker:Arbets-miljöOmfattandeunderleverantörsledBarnarbeteRisker:Förbudmot fackföreningarInterna”migrantarbetare”FörtryckmotaktivisterRisker:MigrantarbetareEkonomiskazonerBegränsadorganiseringsfrihet,trakasserierRisker:Förbudmot friafackföreningarBegränsadstrejkrättGripandenavaktivisterRisker:MigrantarbetareBegränsadorganiseringsrättIneffektivaarbetsdomstolar5

HandskarFlödesschema, handskar:Odling avnaturgummiLatextillverkningHandsktillverkningUtvinningav oljaTillverkningav olikaplasterTransportEventuellsteriliseringAvfallshanteringAnvändningFöretag och produkterDe företag som har intervjuats och tjänar som exempel är Mölnlycke, Onemed och Kimberly-Clark (underleverantör till Vingmed). Kontakt har också tagits med Johanna Håkansson somär högskoleingenjör i kemiteknik och sitter med i den svenska standardiseringsgruppen förskyddshandskar. Johanna Håkansson är anställd på Ejendals, ett företag som bland annatsäljer skyddshandskar. 2Vingmed Svenska AB bildades 1979 och är en del i Vingmed-gruppen som även finns iNorge och Danmark. 3 Tillsammans utgör företaget ett av Nordens största försäljningsbolaginom kardiologi, radiologi, endoskopi, intensivvård och kirurgi. Företaget har idag 28anställda och närmare 40 leverantörer. Kimberly-Clark är Vingmeds leverantör av handskar2 http://www.ejendals.com/162.php3 http://www.vingmed.se/foretaget.aspx, 2010-01-08.6

och det är Kimberly-Clark som tillverkar nitril-handskar för landstingen. Företaget tillhör enamerikansk jättekoncern med 140 miljarder kronor i årsomsättning. Förutom handskartillverkar Kimberly-Clark operationsförkläden, pappskynken med mera till sjukvården. 4Tillverkningen av nitril-handskar sker i en egen fabrik nära Khao Lak i södra Thailand med 9000 anställda. 5 Det är en av världens största handskfabriker, enligt Tom Schauman påKimberly-Clark.Mölnlycke Health Care är ett globalt företag med 6 200 anställda på totalt 25 kontor ivärlden. Produktionsanläggningarna finns i Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Malaysia,Thailand och Storbritannien. Företaget startade sin verksamhet 1998, 2007 övertogs det avInvestor. Tillverkningen är inriktad på engångsprodukter för operation och sårbehandling ochföretaget erbjuder även servicelösningar för den professionella hälsosektorn. 6Inom varugruppen handskar tillverkas främst operationshandskar (puderfria latexhandskar).Handskarna tillverkas i Mölnlyckes tre egna fabriker i Malaysia. Totalt anställs omkring 1900 personer och alla uppges ha malaysisk nationalitet förutom tre personer på högrepositioner. 7 Fackföreningar uppges vara tillåtna, dock återfinns inga fackklubbar påMölnlyckes fabriker. Fabrikerna finns i städerna Kuala Ketil och Kulim (båda i delstatenKedah) och Batang Kali (i delstaten Selangor) i Malaysia. Till de egna fabrikerna köpslatexen in från underleverantörer i Malaysia.Onemed Sverige ingår i Onemed Group som distribuerar sjukvårdsprodukter i Nordeuropa,med verksamhet i Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen och Polen. OnemedGroup hade cirka 800 anställda år 2008 och en nettoförsäljning på cirka 380 miljoner euro.Försäljningen är störst inom varugruppen förbrukningsartiklar. 8Onemed har inga egna fabriker men köper och levererar operationshandskar i latex ochundersökningshandskar i vinyl, latex och nitril. Vinylhandskarna är både av sorten utanftalater och med ftalater (godkända ftalater i Sverige). Onemed köper in produkter frånfabriker i Kina, Malaysia, Thailand och Vietnam. 9ProduktionskedjaInsatsvaran (latex, vinyl, nitril) levereras i fast form som granulater (gryn/korn) eller tunna,tillplattade former. För att omvandla dessa plastgranulater till flytande form tillsätts så kalladeacceleratorer 10 av något slag. Om inte företagen har egen produktion känner de ofta inte tillvilka kemikalier dessa acceleratorer består av, därför att leverantörerna kan hävda att dettillhör deras affärshemlighet. 11Handskmodeller i porslin doppas i den flytande vätskan (latex, vinyl, nitril) och hängs uppoch härdas. Handskarna doppas sedan flera gånger i olika kemikalieblandningar, beroende på4 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju 2009-12-14.5 Ibid.6 http://www.molnlycke.com/se/About-us/The-Company/, 2010-01-057 Mail från Anders Klinton, Mölnlycke, 2009-12-148 http://www.onemed.com/onemed/onemedwww.nsf/sp?open&cid=Content25832-8-2&sofnavinf=SwedenOneMed\Navi\Om OneMed&sofnavinfa=o, 2010-01-059 Intervju med Hans Ahlström, affärsområdeschef, produktförsäljning, Onemed, 2009-12-0910 Acceleratorer är kemikalier med förmåga att sätta igång en kemisk process.11 Johanna Håkansson, högskoleingenjör i kemiteknik, Ejendals, 2009-12-18.7

vilken slutprodukt som önskas. Denna del av produktionen är relativt automatiserad ochhandhas av maskinskötare. De arbetsintensiva processerna finns i paketeringen avhandskarna. 12Andra kemikalier används sedan för att rengöra handskarna. För önskvärd yta används iblandklor, man gör en så kallad klorifiering av handskarna. Klorifieringen kan ske genom att enklorblandning sprayas på handskarna med uppenbara miljö- och arbetsmiljörisker. Kloreradelösningsmedel är hälsofarliga, till exempel cancerframkallande. Många är också farliga förmiljön, till exempel ozonstörande. I Sverige är klorföreningar förbjudna ikonsumentprodukter men får användas yrkesmässigt, i vissa fall först efter dispens frånKemikalieinspektionen. 13 Klorifiering har allt mer ersatt den tidigare användningen avmajsstärkelse. Skälet är att majsstärkelse kan framkalla allergier hos slutanvändaren. 14Varje operationshandske kontrolleras så att det inte finns något hål i gummit. Handskarnapaketeras manuellt i lådor, vilket är ett monotont arbete. Därefter skickas lådorna tillsterilisering vilket kan göras med olika metoder; gas, strålning, värme och ånga till exempel.Hela lådorna steraliseras. Mölnlycke använder sig av kobolt (strålsterilisering som sker viaradioaktivitet). Denna process är enligt Mölnlycke hårt reglerad och ligger separerat frånövrig tillverkning för att skydda mot strålningskador. De steriliserade handskarnatransporteras sedan i kylcontainrar. 15RiskanalysHandskarna både tillverkas i egna fabriker och köps in av underleverantörer. Tillverkningensker oftast i Malaysia, Kina, Thailand och Vietnam (därutöver kan det finnas okändaunderleverantörer till insatsmaterialet). En rad generella problem är kopplade till produktion idessa länder, både miljömässigt och socialt (se figur 1 på sid 4).Undersökningshandskar är en produkt med relativt få kvalitetskrav och tillverkningen präglasav stor prispress vilket för risker med sig. Tillverkningen av operationshandskar präglas avfler kvalitetskontroller och innebär därför mindre risker, menar de intervjuade företagen.Företagen uppger att arbetsförhållandena är acceptabla därför att branschen ställer högakvalitetskrav; många andra internationella företag med uppförandekoder köper också avleverantörerna.Johanna Håkansson påpekar att i och med att handsktillverkning kräver en slutprodukt medmycket jämn kvalitet och att detta i sin tur innebär en relativt automatiserad produktion,återfinns inte de värsta arbetsmiljöerna i denna industri.Sociala riskerDet förekommer relativt omfattande brister i hänseende till nationell arbetsrättslagstiftning,liksom kränkningar av ILOs kärnkonventioner, i flera av de länder och regioner somlandstingens handskar tillverkas. 16 Ofta karaktäriseras förhållandena för produktionsarbetare i12 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju 2009-12-14.13 PRIO-listan, Kemikalieinspektionen, http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx14 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju 2009-12-14 och JohannaHåkansson, högskoleingenjör i kemiteknik, Ejendals, 2009-12-18.15 Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, 2009-12-1016 Kina http://www.lotcobistand.org/krankningar/countries/view/1698

Malaysia, Thailand, Vietnam och Kina av långa arbetsdagar, låga löner och mångamigrantarbetare. Migrantarbetarna har ofta de sämsta arbetsvillkoren. Anställningarna är intesällan tidsbegränsade och arbetsgivarna inskränker deras rätt att ansluta sig fackligt. 17I Malaysia beräknades det år 2005 finnas 1,5 miljoner registrerade migrantarbetare och 1,3miljoner papperslösa arbetare. Deras legalt sett osäkra status gör att de lättvindigt utnyttjas avarbetsgivare. Papperslösa migrantarbetare har ofta lägre löner, längre arbetstider och sämrearbetsförhållanden än lokala arbetare, och de är hänvisade till arbetsuppgifter som andraogärna tar. Enligt International Council on Human Rights är även migrantarbetare med sinapapper i ordning alt. arbetstillstånd och anställningskontrakt utsatta för sämre arbetsvillkor äninhemska arbetare. Som exempel nämns att migrantarbetarna inte har tillgång tillskyddsutrustning eller förmåner, och har mindre möjlighet att framföra klagomål än andraarbetare. 18I VGR: s avtalsuppföljning av Papyrus tillverkning i Malaysia, framkom att deras leverantör ien industrizon i Selangor har 1 640 anställda varav cirka 80 procent är migrantarbetare frånBangladesh, Nepal, Indien, Indonesien, Vietnam och Burma. 19 (Omkring 50 av dessa äranställda på den fabrik som tillverkar handskar för landstingen). Migrantarbetare från Burmahar en ännu mer rättsosäker situation på arbetsmarknaden då de kan ha flytt från inte barafattigdom utan också politiskt förtryck, och i många fall befinner sig i grannländernaolagligt. 20I Vietnam kontrolleras den enda officiella fackföreningen av kommunistpartiet. Enligt enrapport från Human Rights Watch blir försök att organisera oberoende fackföreningar ständigtmotarbetade av den vietnamesiska regeringen. Många ledare och aktivister har blivitarresterade och fängslade och strejker får sällan tillstånd. Minimilönerna är så pass låga att deenligt många kritiker inte räcker till en anständig levnadsstandard, inflationen är hög. Destrejker som trots allt genomförs handlar om låga löner, utebliven lön samt dåligaarbetsförhållanden. 21Företagen är medvetna om att vissa risker är förbundna med produktion i dessa länder, menhävdar att förhållandena på de egna fabrikerna är bättre. Generella brister som de nämner äratt det kan bli mycket varmt, förekomma dålig belysning och monotona arbetsuppgifter. Devisar även en medvetenhet om att det kan vara svårt att bilda oberoende fackföreningar.Företagen anser generellt att de har tillräcklig kontroll på att det råder rimliga arbetsvillkor påde fabriker som de anlitar eller äger, främst genom den interna kvalitetskontrollen som byggerpå annonserade besök.Malaysia http://www.lotcobistand.org/krankningar/countries/view/179Thailand http://www.lotcobistand.org/krankningar/countries/view/187Vietnam http://www.lotcobistand.org/krankningar/countries/view/18817 Intervju med Erik Andersson, internationell sekreterare och Asien-ansvarig på IF Metall, 2009-12-1718 Human smuggling, migration and human rights: a Malaysian perspective. (2005) (International council onhuman rights), s20-21, http://www.ichrp.org/files/papers/140/122_Santhiago.pdf19 Informationsinsamling inför social revision, korrespondens med Papyrus, december 2010.20 Swedwatch, Rapporten ”En exkluderande resa - en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilienhttp://www.swedwatch.org/swedwatch/rapporter/turismrapporten21 Not yet a workers’ paradise, Vietnam’s suppression of the independent workers’ movement.http://www.hrw.org/sites/default/files/reports/vietnam0509web.pdf9

Erik Andersson, internationell sekreterare på IF Metall, menar dock att kvalitetskontroller inteär detsamma som kontroller av arbetsvillkor och att besök som är förannonserade troligtvisinte får en helt rättvisande bild av verkligheten. 22MiljöriskerDenna industri är förenad med stora miljörisker. Förutom plasten i sig (se nedan), tillförsolika kemikalier och stora kvantiteter vatten används. Vattenrening och kontrollrutiner ärnödvändiga. Kimberly-Clark hävdar att det vatten de släpper ut från sin anläggning i Thailandär renare än det vatten de för in i systemet, men inga ytterligare belägg har givits för dettapåstående. 23Johanna Håkansson bedömer att den största miljörisken i nitril-handsktillverkning ärklorifieringen av handskarna mot slutet av tillverkningsprocessen. 24 Klor är värst när detuppgår i organiska molekyler, vilka är kraftfulla och långlivade i kretsloppet. Klor harpotential att hindra vattenrening, eftersom klor slår ut bakterier som har en uppgift i reningenav vattnet. Risken är speciellt stor att vattenreningen störs om det förekommer klorutsläpp tillsmå lokala vattenreningsanläggningar kopplade till den specifika fabriken (som ofta är fallet iAsien), eftersom att koncentrationen av klor i detta fall kan bli relativt stor, i jämförelse medstora kommunala reningsanläggningar. Klor kan också ge stor skada om det ombildas tillfreoner. 25År 2006 genomförde Miljöstyrningsrådet en undersökning om miljöriskerna i tillverkningenav undersökningshandskar. I tillverkningen av både latex- och olika sorters plasthandskaranvänds en mängd kemikalier. I tillverkningen av vinylhandskar, som är gjorda i PVC,används enligt miljöstyrningsrådet koksalt och olja/naturgaskondensat. 26 Ofta används fleracancerogena kemikalier (till exempel vinylklorid) i tillverkningen. I en del vinylhandskaringår också olika mjukgörande tillsatser, som DEHP, DINP, citrater, adipater och butyrater.Vid tillverkning av latexhandskar används ammoniak och formalin, och olika typer avacceleratorer. Enligt Miljöstyrningsrådet är flera av dessa acceleratorer kända för att kunnaorsaka allergier. 27”I handskarna som inte innehåller ftlater som mjukgörande tillsats, förekommer i dag enblandning av citrater, butyrater och adipater, enbart citrat eller epoxiderad sojabönsolja sommjukgörande tillsats. Handskar kan också vara av andra material än PVC/vinyl. Då behövsingen mjukgörande tillsats. ”En allmän observation är att tillgänglig data avseende hälso- ochmiljöegenskaper är bristfällig för många mjukgörare som inte använts så länge,” skriverMiljöstyrningsrådet i sin utredning. 2822 Intervju med Erik Andersson, internationell sekreterare och Asien-ansvarig på IF Metall, 2009-12-1723 Tom Schauman, Kimberly-Clark, Sales Manager Nordic & Baltics, Intervju 2009-12-14.24 Johanna Håkansson, Ejendals, 2009-12-18.25 Ibid.26 Miljöstyrningsrådet: Miljömässiga förutsättningar för upphandling av undersökningshandskar inom vården.2006-05-22 , http://www.msr.se/Documents/Kriterier/sjukvard/handskar/msr_handskar_bg_060522.pdf27 Ibid.28 Ibid.10

InsatsvarornaPlasttillverkningGenerellt sett kan plasttillverkning innebära många hälsorisker och rentav faror, men det berormycket på vilka maskiner och ämnen som används. Brand- och explosionsrisk är en generellrisk eftersom plaster är lättantändliga, men branschen har vidtagit åtgärder som minskarriskerna för brand och explosion. 29 Det finns också en hälsorisk på grund av alla kemikaliersom används. Många processer sker i höga temperaturer, och vid kontakt med het metall ellerplast kan allvarliga brännskador uppstå. Högt ljud är en annan arbetsmiljörisk. 30De kemikalier som används i tillverkningen av olika plaster kan vara allergiframkallande ochge hudskador. Många av kemikalierna är kraftigt irriterande och skyddsutrustning ärnödvändig. 31Enligt Rosalie Andersson på IF Metall är en arbetsmiljörisk i plastindustrin att anställda kanfå brännskador. Hon påpekar även att det måste finnas bra utsug och ventilation vidhanteringen av farliga kemikalier inom denna industri. I Sverige finns hårda krav på detta,men hur kraven och uppföljningen i andra länder ser ut varierar. 32Kemikalierna i plasterna är en risk även under och framförallt efter användningen. Mycketomtalat under senare år är de så kallade ftalaterna (DEHP, BBP, DBP, DiNP, DnOP, DiDP) somavges kontinuerligt från plast och kan tas upp direkt genom huden. Forskare och miljörörelserhar länge varnat för deras hormonstörande effekter, bland annat. Ftalater finns numera ivatten, sediment, jord och organismer på grund av utsläpp till kretsloppet. 33LatextillverkningLatextillverkningen börjar med tappningen från gummiträden. Några risker är hanteringen avde vassa knivarna som arbetarna beskär träden med samt insektsbett, som i vissa fall kan ledatill malaria. 34 Fackliga konflikter och oorganiserade arbetare kan vara en annan riskfaktor.Mats Wingborg, konsult i arbetsrätt, besökte 1999 gummiplantager i Kerala. Här hadegummiarbetarna bland annat strejkat för att arbetsgivarna tog in arbetare från granndelstatenTamil nadu istället, på grund av att Keralas arbetare ofta är fackligt organiserade. 35 Matsintervjuade även arbetare i latexhandsktillverkning i Chochin, Kerala. De klagade påkemikalieanvändning.När naturgummit processas används ammoniak som konserveringsmedel. Om producentenvill hålla nere ammoniakhalten används ytterligare några ämnen, som till exempel sodiumpentachlorophenate, tetramethylthiuram disulphide, sodium dimethyldithiocarbamate ellerzinkoxid. 36 Sodium pentachlorophenate är en natriumförening som används för att döda29 Som ett exempel på brandrisk kan nämnas att vid VGR: s avtalsuppföljning av nitril-handsktillverkning iMalaysia, brann hela fabriken ner strax innan VGR: s inspektion, i november 2009.30 http://www.ilo.org/safework_bookshelf/english?d&nd=170000102&nh=031 OSH for Development, edited by Kaj Elgstrand and Nils F Petersson, Royal Institute of Technology (KTH),2009, p 381 f.32 Rosalie Andersson, If Metall, 2009-12-21,33http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/vart-arbete/miljogifter-iplastskor/34 http://www.ilo.org/safework_bookshelf/english?d&nd=170000102&nh=035 Intervju med Mats Wingborg, arbetsrättsfrågekonsult, 2009-12-1436 http://www.ilo.org/safework_bookshelf/english?d&nd=170000102&nh=011

svampar, bakterier och dylikt. Det är misstänkt (men ej bevisat) cancerframkallande. Det kanäven ge hudirritation vid beröring, och andningsbesvär, illamående och yrsel vid inandning.Tetramethylthiuram disulphide kan ge skador på lever, njurar och andra inre organ,andningsorgan och ögon. Ämnet kan dessutom brytas ned till andra giftiga substanser. Vidinandning eller intag kan detta ämne bland annat leda till illamående, delirium, yrsel ochhallucinationer. Sodium dimethyldithiocarbamate kan ge skador på foster och är misstänktcancerframkallande och neurotoxiskt. Ämnet är även giftigt för vattenlevande organismer ochkan brytas ned till andra farliga ämnen. Det är oklart om zinkoxid är hälsovådligt. Det haranvänts i solskyddskrämer, men är nu förbjudet på grund av oklarheter kring riskerna. 37Arbetsmiljörisker i tillverkningen av latex är, enligt ILO, bland annat heta ytor, ånga,lösningsmedel eller andra tillsatser samt buller. 38Allergi mot latex ökade under 90-talet då latexhandskar blev vanligare inom vården. 39Numera är medvetenheten om detta stor, och regleringen för bättre kvalitet har skärpts.Thiuramer, karbamater och mercaptobenzothiazoler är några av de allergiframkallande ämnensom kan användas i tillverkningen. Allergin beror oftast på att det finns en hög halt avrestproteiner kvar i handskarna. (Producenten kan påverka så att proteinhalten blir lägre vidtillverkningen.) En annan faktor som minskar risken för allergi är puderfria handskar. 40 Omden inre ytan i handsken kan vara pudrad som slutprodukt krävs generellt mindre bearbetning.Om ytan inne i handsken däremot måste vara glatt, bearbetas handskarna mer. 41De intervjuade företagens arbete med CSR och miljöSamtliga av de intervjuade företagen har uppförandekoder och gör fabriksbesök, dock inteoannonserade sådana. Detta skulle vara för svårt på grund av att företagen inte behärskar detlokala språket och att det är krångligt att anlita tolkar eller anställa lokala kontrollanter.Däremot uppger en del av företagen att de stannar flera dagar vid besök och menar därför attleverantören skulle ha svårt att dölja något under en så lång period. Uppförandekoderna ärantingen en kopia av landstingets, eller så utgår den från ILO:s konventioner.De olika företagen kontrollerar likartade saker, men kontrollerna beskrivs lite olika.Mölnlycke tittar på arbetsmiljö, brandutrustning, brandvägar, träning för utrymning,försäkringar av anställda, maten de anställda äter, hur det ser ut där de sover om de bor påområdet samt renlighet i fabriken och på personaltoaletter. De kontrollerar också att lagarnaför arbetstider och övertidsersättning följs. 42Onemed tittar på minimilöner, att inget barnarbete eller tvångs-/straffarbete förekommer,arbetstider, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet samt kvalitet. 43 Företaget uppges kontrollera dettatvå gånger per år med interna kontroller. Onemed ser inte något problem i att haunderleverantörer, eftersom dessa tillverkar för stora internationella företag, som Lanxess ochBASF, vilka också har uppförandekoder och genomför kontroller.37 Informationen om kemikalierna är inhämtade från olika officiella myndigheters kemikalieinformation avMaria Engvall, researcher och miljöexpert på Swedwatch, 2010-01-11.38 http://www.ilo.org/safework_bookshelf/english?d&nd=170000102&nh=039 OSH for development, 2009. ed. Elgstrand, Kaj & Petersson. Nils F, Royal Institute of Technology,Stockholm, s. 381-38740 Ibid.41 Johanna Håkansson, Ejendals, 2009-12-18.42 Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, 2009-12-10.43 Intervju med Johanni Kivijärvi, Onemed Finland, 2009-12-16.12

Kimberly-Clarks representant menar att risken för dåliga arbetsvillkor är liten, eftersom deäger sin egen tillverkning i Thailand. Företaget har en detaljerad policy som bland annatinkluderar mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, miljöförhållanden och krav på skogsråvara. 44 Ipolicyn beskrivs även en viss uppföljning av kraven och Kimberly-Clark har enhållbarhetsredovisning av förbättringar i bland annat arbetsmiljön. 45En generell svaghet är att kontrollbesöken inte är oannonserade, vilket skulle kunna innebäraatt fabriken gör vissa korrigeringar före besöket och att bilden företagen får, därför inte heltstämmer överens med verkligheten. En brist som ett av företagen själva påpekade var att detinte kunnat prata med arbetarna i någon större utsträckning. 46Mölnlyckes fabrik i Malaysia är ISO14001-certifierad och företaget har ett systematisktmiljöarbete med OSAS 18001, ledningssystem för arbetsmiljö, och liksom Kimberly-Clarkhar de en årlig hållbarhetsrapportering. Anders Klinton på Mölnlycke uppger att företagetsträvar efter att reducera sina koldioxidutsläpp, minska energiåtgången och avfallet. Företagetjobbar med kemikaliehantering och riskhantering och byter till viss del ut farliga kemikalier.Det finns, enligt Mölnlycke, rutiner för hur kemikalierna ska förvaras och hanteras. Deanställda uppges få säkerhetsutbildning. 4744 Kimberly Clarks Corporate Policies, skickad per e-post till Swedwatch 2010-01-12.45 Kimberly Clarks Sustainability report 2008, e-postad till Swedwatch 2009-12-14.46 Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, 2009-12-10.47 Intervju med Anders Klinton, Mölnlycke, 2009-12-1013

Företag och produkterDe företag som har intervjuats och tjänar som exempel är Henry Eriksson, Instrumenta ochWingplast. Information har också inhämtats från Mats Weibull på Sunnex Tillquist samtprofessor Gunnar Rosén på Akademin Industri- och Samhälle, Tema Arbetsliv, HögskolanDalarna.Företagen producerar olika typer av instrument.Henry Eriksson AB är ett familjeföretag som startade 1950 med tillverkning, försäljning ochreparation av blodtrycksmätare och stoppur. Idag är Henry Eriksson AB framföralltåterförsäljare och säljer blodtrycksmätare, stetoskop, signalur, örontrattar (engångs),personvågar, personmått, lysningslådor och syntavlor. Störst är varugruppenblodtrycksmätare. Företaget är marknadsledande i Sverige vad gäller blodtrycksmätare.Kontoret ligger i Stockholm och har sju anställda. 48Wingplast är ett familjeföretag som har kontor och fabrik i Sverige med cirka 10 anställdaoch tillverkar en rad olika engångsinstrument i plast, som pincetter, vaginalspekulum,vaginaldepressorer, proktoskop, rektoskop, urinprovsbägare och olivkopplingar.Instrumenta AB distribuerar och marknadsför kirurgiska och diagnostiska instrument, samtmedicinteknisk apparatur. Företaget har tolv anställda och kontoret är placerat i Partille,utanför Göteborg. För sina leveranser av enkla kirurgiska instrument köper de in instrumentfrån en leverantör i Sialkot, Pakistan. 49 De har även leverantörer i Tyskland avoperationskvalitetsinstrument.ProduktionskedjaAlla Wingplasts produkter till landstinget är producerade i Sverige i Smålandsstenar.Anledningen till detta är att ”det är här vi bor och vi vill ha full kontroll från råvara till färdigprodukt för att säkerställa kvalitén.” 50 Wingplast köper in plastgranulater från distributörenBröste i Danmark, som i sin tur handlar plastgranulaterna från ett multinationellt företag iFrankrike. 51Då Henry Eriksson AB:s mest omfattande produkt är blodtrycksmätare, ligger fokus på dennaproduktion. De består av olika delar som företaget sätter ihop i Bandhagen (Stockholm).Manschetter och innerblåsa kommer från Kina (asian-medical.com) och manometrarna(mätinstrumenten) från Tyskland (boso.de). 52Manschetterna innehåller många olika material (nylontyg, kardborrefästningar samtgummimaterial eller vinylplast). Företaget köper in manschetterna färdiga från Honsun Groupi Kina. Det svenska företaget har hittills inte besökt tillverkningen. Henry Eriksson kännerinte till så mycket om förhållandena i fabrikerna. Leverantören har fått intyga att det inteförekommer barnarbetare. Honsun Group är en stor kinesisk industrigrupp inommedicinteknik med huvudkontor i Shanghai. 53 Produktionen sker mestadels i de ekonomiskazonerna Wenzhou Yongqiang Seashore Industrial Zone och Nantong Economic Zone. Enligt48 http://www.henryeriksson.se/web/article.asp?artID=101, 2010-01-0849 E-post från Lars Juhlin, VD, Instrumenta AB, 2009-12-18.50 Wingplast via mail, 2009-12-0851 Intervju med Hans Henrik Wengel, Business manager, Bröste, Danmark.52 Intervju med Lars-Erik Eckerblom, Henry Eriksson, 2009-12-1453 http://www.asian-medical.com/, nedladdad 2009-12-22.15

företagets hemsida är produktionen i linje med ISO-standarder, bland andra. Honsun Groupuppger att de har 600 anställda och att all tillverkning för Henry Eriksson AB sker i fabriken iShanghai. 80 procent är migrantarbetare från andra provinser, enligt hemsidan. 20 procent ärkorttidsanställda och 80 procent uppges vara fast anställda. Vidare uppger leverantören att deinte använder sig av underleverantörer för produktionen till Henry Eriksson AB, och att deanställda har åtta timmars arbetsdag i bra arbetsmiljö. Lönen uppges variera efter arbetsbörda,vilket tyder på att all ersättning är knuten till ackord. 54Manometrarna innehåller också en rad komponenter. Den tyska leverantören avmätinstrumentet, Boch + Sohn, uppger att deras tillverkning sker i Tyskland och Slovakien. 55Instrumenta vet inget om leverantörens produktionskedja. Ingen av Instrumentas leverantörerger någon fördjupad information om tillverkningsteknik eller produktionskedja av derasprodukter. Det är enligt Lars Juhlin, VD på Instrumenta, på grund av att leverantörerna anseratt det tillhör deras yrkeskunskap och kompetens. Han menar att producenter som konkurrerarom att vara marknadsledande i sin nisch alltid är mycket restriktiva med information för attförhindra företagsspionage och kopiering. Detta är enligt Instrumenta ett mycket stortproblem för industrin. 56RiskanalysWingplasts produktion sker i Sverige och Europa, vilket inte borde innebära några störrerisker.När det gäller instrument med flera komponenter, som blodtrycksmätare, gör de mångamaterialen det svårare att veta varifrån allt kommer och vilka risker det medför. Att dessutommindre företags begränsade resurser minskar möjligheten till att göra fabriksbesök ökar riskenför dåliga arbetsvillkor som är okända för företaget. Materialen i Wingplasts instrument bestårav olika typer av polystyren och polyeten. Alla material uppges vara miljövänligaNylon, som är en av insatsvarorna i blodtrycksmätare, är en polyamid, en syntetfiber som sättssamman av olja, stenkol, kalk, salt, vatten och kemikalier till en pasta som spinns ut somfibrer. 57 Med stor sannolikhet tillverkas även nylontråden i Kina, eftersom de ingår imanschetterna.SocialtHenry Eriksson AB:s import av delkompontenter från Kina kan medföra vissa risker fördåliga arbetsvillkor, samt eftersatt miljöhänsyn i produktionen. Instrumenta bedömer att detendast är leverantören i Pakistan som eventuellt ligger i riskzonen, eftersom fabriken ligger iett lågutvecklat industriland. Samtidigt har företaget inte information om huruvida övrigaunderleverantörer förlägger delar av produktionen i låglöneländer. 58 Detta menar Instrumentaatt deras leverantörer knappast vill svara på. Det är dock oklart i vilken utsträckningInstrumenta har försökt få mer information.54 E-post från Ivy Zheng, Honsun Group, 2010-01-13.55 E-post från Oliver Wolf, Bosh + Sohn, 2010-01-12.56 E-post svar från Instrumenta AB, Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, 2009-12-17 samt 2009-12-18.57 http://www.woolpower.se/se/asp/material_3.asp58 E-post svar från Instrumenta AB, Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, 2009-12-17 samt 2009-12-18.16

KinaGenerella problem i tillverkningsindustrin i Kina är att det ofta är unga migrantarbetare frånfattiga provinser som söker sig till kustområdena för arbete. Migrantarbetare löper risk attutnyttjas som billig arbetskraft, då de sällan har kunskap om sina lagliga rättigheter, och frifacklig organisering är förbjuden i Kina. 59Har man som inköpande företag inga rutiner att ställa krav på goda arbetsvillkor, samt en vissuppföljningsmekanism, är det stor risk att man omedvetet köper varor som tillverkats underolagliga och i vissa fall omänskliga förhållanden.PakistanInstrumenta och Sunnex Tillquist är de företag som mestadels levererar enkla instrument, somsaxar och pincetter, till sjukvården. Båda företagen förlägger produktionen av denna del avsitt sortiment till leverantörer i Sialkot, Pakistan. Eftersom Swedwatch genomfört enfältundersökning 2007, en uppföljning 2008 samt en avtalsuppföljning hösten 2009 de socialariskerna väl kända i denna produktion.Industrin kännetecknas av ett antal större fabriker som står för större delen av exporten tillväst, med ett stort nätverk underleverantörer bestående av tusentals mindre verkstäderArbetskraften består mestadels av oorganiserade män med olika grad av yrkeskunskap, en deltillhör familjer som även bedriver jordbruk i kringliggande områden utanför Sialkot. Mångaarbetar endast på ackord och får därmed endast betalt efter hur mycket de producerar,alternativt förlorar inkomsten om det inte finns tillräckligt med beställningar.Ackordsarbetarna tillhör vanligtvis inte heller socialförsäkringssystemet, vilket gör demytterligare sårbara för olycksfall och sjukdomar. 60I slutet av 90-talet uppmärksammades förekomsten av barnarbete i industrin och sedan desshar bland annat ILO arbetat för att förhindra detta. Det är främst i underleverantörsledet somde sämre arbetsvillkoren är vanligt förekommande. Skyddsutrustning är endast undantagsvistillgänglig, inte heller finns det kunskap om arbetsmiljörisker och vilket skydd som krävs.Till bilden hör att denna tillverkning är oerhört prispressad. Avtalsuppföljningen avInstrumentas tillverkning visar att leverantören i Sialkot inte fått någon prishöjning av varornasedan 80-talet. Givet att lönenivåer liksom råmaterial gått upp avsevärt sedan 80-talet görföretaget numera ingen vinst, utan går runt tack vare subventioner från staten förexportindustrin, och vinster de kan göra på växelkursen. Utan dessa två faktorer skulle de varatvungna att stänga igen fabriken, enligt Instrumentas leverantör. Leverantören menar att detinte finns utrymme att be om högre priser från köparna i Väst.Sunnex Tillquists VD Mats Weibull bekräftar detta utifrån ett annat perspektiv. 61 Efter attSwedwatch kritiserat de bristfälliga arbetsvillkoren i dess tillverkning i Sialkot, påbörjadeSunnex Tillquist ett visst förbättringsarbete tillsammans med sin leverantör i Sialkot. Varornaprisjusterades därmed upp något, varpå de förlorade nästkommande upphandling för SLL.Mats Weibull påpekar att de därmed har haft svårt att motivera sin leverantör att genomföraförbättringar.59 Se bland annat Swedwatchs tidigare rapporter om leksaker och elektronik, www.swedwatch.org60 Se Swedwatchs tidigare rapport, “Vita rockar-vassa saxar”, 2007, www.swedwatch.org61 Mats Weibull, VD, Sunnex Tillquist, 2009-12-16.17

ArbetsmiljöriskerFör att avgöra arbetsmiljörisken med att bearbeta och slipa metall, är det avgörande vilkenmetall som används. Om det är rostfritt stål, vilket det ofta är i kirurgiska enkla instrument,kan det vara problem med nickel och krom. 62 I Sverige och internationellt finns regelverk hurman får använda och utsättas för dessa metaller (så kallade occupational exposure limits(OELs)). I Pakistan är dock lagstiftningen och fastställda gränsvärden bristfälliga. 63När metall slipas bildas det luftföroreningar i form av damm. Här är partiklarnas storlek avbetydelse för graden av hälsorisk. Ju mindre partiklar desto farligare för lungorna. Dock kanäven något större partiklar skada andningsorganen.Sitter en arbetare helt oskyddad och slipar metall finns en överhängande risk att han får besvärmed andningsvägarna förr eller senare. Under svetsning eller smide av metallen bildas enfarligare typ av rök med mindre partiklar. Nickel- eller krompartiklar i lungorna kan leda tilllungcancer. 64Här finns det en potentiellt stor arbetsmiljörisk i smidet av de delar som är insatsvaran iSialkots instrumenttillverkning. Oftast har själva stålet gjutits till olika metalldelar i andranärliggande städer, som exempelvis Daska. 65Andra arbetsmiljörisker gäller legeringsmetaller. Även här kan det förekommacancerframkallande ämnen. För att få en verkligt slitstark yta används ibland sexvärdigt krom,vilket är mycket cancerframkallande. Dock används vanligtvis inte förkromning av de enklainstrument som Instrumenta och Sunnex Tillquist oftast lägger beställningar på i Sialkot.Risken finns dock att andra instrument med högre kvalitetskrav (som vanligtvis kräver medmer legeringsmetaller och ytbehandling) ser ut att produceras i exempelvis Tyskland, menändå innebär att underleverantörer finns i exempelvis Pakistan.I ytbehandlingen används syror och alkaliska ämnen som kan verka frätande vid beröring ochgiftiga vid till exempel inandning. Det förekommer även elektrolytiska ytbehandlingar därström tillförs i ett kemikaliebad, där metallerna doppas. Beställarens önskemål om vilkaegenskaper ytan ska ha, till exempel hur slitstark den ska vara, har stor betydelse för hurarbetsmiljöbelastande ytbehandlingen är. Totalt förekommer en mängd kemikalier iytbehandlingen och många kan vara giftiga för både hud och/eller andningsorgan. Det kan tillexempel förekomma arsenik. 66 I tvättningen kan det bland annat förekomma Trikloretylen.Arbetsmiljömässigt kan användning av detta ämne ge bestående hälsoskador. Trikloretylen ärförbjudet att användas yrkesmässigt i Sverige, utom undantagsvis efter dispens frånKemikalieinspektionen. 6762 Intervju med Gunnar Rosén, Professor Akademin Industri och Samhälle, Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna,intervju 2009-12-10.63 Se SLL: s avtalsuppföljning om instrumenttillverkning i Sialkot, Pakistan.64 Intervju med Gunnar Rosén, Professor Akademin Industri och Samhälle, Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna,intervju 2009-12-10.65 Se SLL: s avtalsuppföljning om instrumenttillverkning i Sialkot, Pakistan.66 Ibid samt Elgstrand, Kaj & Petersson, Nils F (Ed), 2009, OSH for development, Royal Institute ofTechnology.67 Svensk författningssamling, Riksdagen, Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering,införsel och utförsel av kemiska produkter (SFS 1998:944).18

För säker hantering av Trikloretylen krävs personlig skyddsutrustning av speciell sort, tillexempel andningsskydd med godkänt filter, handskmaterial av Neopren eller nitrilgummi,ögonsköljflaska med rent vatten, tättslutande skyddsglasögon och ogenomtränglig klädsel.Man ska inte heller äta, dricka eller röka under hanteringen samt vara noga med att tvättahänderna före raster och efter arbetstidens slut. 68 Med stor sannolikhet vidtas inga av debeskrivna försiktighetsåtgärderna vid tillverkningen i Sialkot, förutom möjligen undantagsvis.Riskerna är välkända och det finns enligt Gunnar Rosén, professor och expert på arbetsmiljö itillverkningsindustrin, enkel och beprövad kunskap om hur man kan förhindra elleråtminstone minska risken. 69 Den grundläggande principen är att i första hand se till attproblemen inte uppstår genom att byta ut (substitutionsprincip), att ta bort källan tillproblemen eller genom att genomföra förändringar i arbetsmiljön. Till exempel kan företagenordna med enklare utsug vid slipskivorna. Detta förekommer inte i instrumenttillverkningen iSialkot, förutom möjligtvis i några av de större fabrikerna. Om detta inte går att genomföraska arbetsgivaren i sista hand ordna med andningsskydd av olika slag. Det viktiga är att detfinns kunskap och adekvat utrustning, det vill säga andningsskydd med partikelfilter och intevanliga bomulls- eller pappmunskydd.Arbetsmiljörisker för instrument sammansatta av olika insatsvaror varierar, beroende på vilkamaterial som är inblandade. För blodtrycksmätare finns vissa risker med tillverkningen avgummimaterial och vinylplast, se under handskar.MiljöMetallhanteringen medför utsläpp både till vatten och till luft, dels genommetallbearbetningen i form av metalldamm som sprids, dels genom de kemikalier som tillförsför att ge metallen en speciell yta, eller för att tvätta föremålen.I ytbehandlingen är det många frätande syror som används, som på olika sätt kan vara farligabåde för människa och för miljö. Till exempel är arseniksyra ”långsiktigt miljöfarlig”, enligtkemikalieinspektionens Priolista. 70Trikloretylen, som nämns ovan under arbetsmiljörisker, är ett utfasningsämne i Sverige och ärkategoriserat som starkt cancerogent av kemikalieinspektionen, Kemi. 71 Enligt Kemi skautsläpp till miljön helt undvikas. Men i Sialkot går utsläppen direkt ut i det kommunalaavloppet utan rening. Vidare kategoriseras Trikloretylen som skadlig för vattenlevandeorganismer och ämnet kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.De intervjuade företagens arbete med CSR och miljöWingplasts fabrik i Sverige har tio anställda, ny lokal, nya maskiner och är ISO-certifierad(kvalitet, miljö och ”medical devices”). De arbetar med riskanalyser gällande kemikalie- ochmiljörisk. Företaget menar dock att deras verksamhet inte medför någon större risk inomdessa områden. Det uppger att alla plasterna är miljövänliga och att det bara bildas ånga närdessa förbränns. Jens Wilhelmsson på Wingplast säger att företaget inte använder några68 E-post från Inger Lindqvist, Kemikalieinspektionen, 2009-12-22.69 Gunnar Rosén är även aktiv i U-föreningen för arbetarskydd, www.ufa.se70 CAS-nr 231-901-9 7778-39-4, http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx, nedladdat 2009-12-22.71 CAS-nr 79-01-6, http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx , nedladdat 2009-12-22.19

miljöfarliga tillsatsämnen (”inga tillsatser alls”) i plasterna. De använder sig också avarbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt miljöarbete: AFS2001:01. 72Henry Eriksson AB har en uppförandekod som bygger på samma krav som landstingen ochregionerna ställer. De gör inga kontrollbesök då det kostar för mycket.Instrumenta har en uppförandekod sedan cirka tre år som finns på svenska och engelska. 73Företaget har informerat om Instrumentas policy och meddelat att om leverantörerna inteföljer den så kan det bli aktuellt att byta leverantör. Företaget har skickat uppförandekoden tillalla leverantörer i USA, England, Tyskland, Sverige och Pakistan. Instrumenta uppger att defick en ganska blandad reaktion från sina leverantörer, men de flesta ansåg att det var ensjälvklarhet.Instrumenta har fått information från sin pakistanska leverantör att denna anser sig följauppförandekoden och Instrumenta menar att deras leverantörer visat att de förstått derasönskemål.72 Intervju med Jens Wilhelmsson, Wingplast, 2009-12-07.73 E-post svar från Instrumenta AB, Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, 2009-12-17 samt 2009-12-18.20

Förbandsartiklar.Flödesschema förbandsartiklar, förband.Tillverkningav plastfilmTillverkningav limTillverkningavplastgranulatTillverkningavyttermaterialTillverkningav träfiberTillverkningavabsorbtionsmaterialSammansättning ochförpackningSteriliseringoch ytterligareförpackningTransportAvfallshanteringAnvändningSlutkund21

Gruppen förbandsartiklar rymmer en stor mängd produkter, från avancerade biologiskt aktivaprodukter till enklare artiklar, som kompresser och torkar. Sammanlagt levererar de treföretag som intervjuats mer än 150 olika produkter. De vanligaste är olika typer av bandage,kompresser och plåster.De leverantörer som intervjuats inom gruppen förbandsartiklar är Mediplast, Hartmann och3M. Alla dessa tre företag har egen produktion men är till större eller mindre del ocksååterförsäljare av andra varumärken och sjukvårdsprodukter.Mediplast är en svensk koncern som säljer och distribuerar både egna och andras produkter.Företaget har 44 anställda och omsatte 166 miljoner kronor 2008. Mediplast är dotterbolag tilldet betydligt större Procurator AB.Mediplast levererar bandage i olika storlekar och former till landstingen. Allt som levererasinom gruppen förbandsartiklar är egna produkter tillverkade i egen fabrik i Danmark. Totalthandlar det om 25–30 versioner av samma artikel. Produktionsprocessen är att likna vidtextilproduktion, av bomull och olika syntetiska material spinns trådar som sedan vävs tillbandage.De material som används mest är bomull och olika typer av syntettråd, som viskos, polyamid,polyuretan och lycra. Tråden köps från en stor mängd länder, bland annat Indonesien ochKina.Mediplast ställer inga etiska krav på sina leverantörer.Hartmann är en global koncern som utvecklar och säljer sjukvårdsmateriel ochhygienprodukter. Bolaget har närmare 10 000 egna anställda och omsatte 14 miljarder kronor2008. Huvudkontoret finns i Tyskland men det är ett svenskt dotterbolag som är landstingenskontraktspart.Hartmann levererar 97 olika artiklar inom området förbandsartiklar; bandage, plåster,kompresser, stödstrumpor och liknande typer av sårvårdsprodukter. Det är till 90 procent egnaprodukter i eget namn. Majoriteten är producerad i Tyskland och andra europeiska länder,Storbritannien, Spanien, Tjeckien, Österrike och Schweiz. Fem artiklar tillverkas i Indien (tvåtyper av bomullsbinda). Dessa produceras i en fabrik som är helägd av Hartmann. Bomull ärden viktigaste råvaran i de produkter som levereras till landstingen.3M är ett stort globalt företag som gör allt från post it-lappar till komponenter förflygindustrin. Huvudkontoret finns i USA, omsättningen är nära 200 miljarder kronor och 3Mhar 79 000 anställda. Hälsovård är ett av sex huvudsakliga affärsområden. Det svenskadotterbolaget har 350 anställda och omsatte år 2008 en dryg miljard.Produktionen av de varor som levereras till landstingen sker i fyra länder; USA, Kanada,Tyskland och Polen. De produkter som levereras inom området förbandsartiklar, är olikaformer av tejper, kompressionsbindor (bandage) och förband.ProduktionsprocessEftersom varugruppen förbandsartiklar totalt omfattar hundratals produkter, skiljer siggivetvis produktionsprocessen väsentligt mellan de olika produkterna. Här beskrivsproduktionsprocessen för förband mer ingående.Ett förband består huvudsakligen av en plastfilm, ett absorberande material och ettyttermaterial som är närmast huden. Detta limmas ihop, steriliseras och förpackas. Det första22

steget är att köpa in plastgranulat. Detta kan göras direkt av någon av de stora tillverkarnasom Exxon Mobile och BASF, eller på en spotmarknad. 74Plastgranulat produceras framför allt i Europa, USA, eller Kina. Av detta tillverkas enplastfilm. Produktionen av plastfilm till de förbandsprodukter som levereras tilllandstingen/regionerna görs till övervägande del i egna fabriker i Europa och USA. Denabsorberande delen tillverkas av träfiber som köps från externa leverantörer. Tillverkningenav absorptionsmaterialet och sammansättningen av slutprodukten görs i samma fabrik.Slutproduktionen sker i egna fabriker. Det lim som används är olika för olika produkter, menär alltid allergitestat.Slutligen steriliseras produkten och läggs i lufttäta förpackningar. Dessa packas sedan i tresteg, produktförpackning, låda med flera förpackningar och kartong som ställs på pall ochkörs ut till slutkunden. För sterilisering används till största delen gammastrålning.RiskanalysFöretagen skiljer sig åt när det gäller hur de idag arbetar med att hantera risker ileverantörskedjan. Mediplast ser inga direkta risker alls med produktionen av de produkter delevererar till landstingen. De ställer inga etiska krav på sina leverantörer. Inte heller Hartmannställer några etiska krav. Representanten från Hartmanns indiska fabrik ser vare sig någrasociala eller miljömässiga risker i produktionen. 3M använder sig av en uppförandekod,”Standards for Suppliers”, som ställer krav på områden som rätten till organisering,arbetsmiljö och diskriminering. Dokumentet hänvisar inte till specifika ILO-konventioner,men kräver explicit efterlevnad av nationell lagstiftning.En stor del av produktionen av förband verkar vara lokaliserad till högkostnadsländer, varförrisken för kränkningar av landstingens etiska krav främst bedöms ligga i inköp av insatsoch/ellerråvarorna. Här måste till exempel Hartmanns tillverkning i Indien undantas.Att två av tre företag inom varugruppen brister i att överhuvudtaget ställa etiska krav är i sigen risk.InsatsvarorVad gäller sårvårdsprodukter är bomull den viktigaste råvaran i de produkter som levererastill landstingen.BomullsodlingBomullsplantan är en av världens mest besprutade plantor. För att få bort insekter, småkrypoch svampar kan en mängd olika bekämpningsmedel användas. 25 procent av världensinsektsmedel används till bomullsindustrin, trots att odlingen bara upptar 2,5 procent avvärldens totala åkerareal. Man använder dessutom 11 procent av jordens jordbrukskemikalier.De som arbetar med konventionellt odlad bomull utsätts för dessa ämnen och studier haruppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar 22 000 och förgiftar tremiljoner människor varje år. Kemikalierna dödar också en rad olika insekter, fåglar ochdäggdjur omkring fälten. Även vatten och luft runtomkring förorenas. 7574 Spotmarknad är en marknadsplats där produkter inom en marknad säljs och köps för omedelbar leverans, ochutan bindning i långa kontrakt.75 Bomull – en ren naturprodukt? WWF, 2005http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdfhttp://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf23

Odling av bomull kräver mycket vatten. För att producera ett kilo bomull går det åt 7000 –29 000 liter vatten. Brist på dricksvatten är en allvarlig konsekvens. En riklig konstbevattningkan också leda till att marken ”försaltas” och blir obrukbar. Generellt används vattnet inte såeffektivt. Bara omkring 40 procent av vattnet som används kommer plantorna till del. Ävenövergödning är ett problem då bomullsplantan kräver mycket näring och åkrarna oftakonstgödslas. Näringen som läcker ut i vattendrag förändrar sötvattensekosystemet. 76Det finns även sociala risker inblandade i bomullsodling. Då odlingarna finns i många avvärldens fattiga länder är det för många den enda inkomstkällan. ”På vissa ställen lånarbönderna pengar för att köpa bomullsfrön och säljer sin skörd innan den är sådd. De blir på såvis extra beroende av en god skörd för att betala tillbaka sina lån. Men det kan hända attskörden blir dålig och de blir skuldsatta. 77 Arbete med råvaror, som bomullsplockning, är oftasvårare att kontrollera och risken är därför större att barnarbete förekommer. 78Ett alternativ till konventionell odling är ekologisk odling, men för mer storskaligaförändringar krävs även att man förändrar den konventionella odlingen. Världsnaturfondenförespråkar ”Best Management Practices” (BMP) där målet är minsta möjliga påverkan pånaturen men med fortsatt hög avkastning. 79Ett initiativ värt att nämna i detta sammanhang är The Better Cotton Initiative (BCI) somsyftar till att förbättra de miljömässiga och sociala konsekvenserna inom bomullsodling. 80 BCIhar som mål att mätbart minska de negativa sociala och miljömässiga effekterna av bomullsodlingvärlden över. Medlemmar är både internationella företag och ideella organisationer.76 Ibid.77 Ibid, s.19.78 Rena Kläder, om barnarbete, http://www.renaklader.org/industrin/barnarbete, 2010-01-0579 Bomull – en ren naturprodukt? WWF, 2005http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdfhttp://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf80 http://www.bettercotton.org/index/7/about_bci.html24

EngångsoperationsartiklarFlödesschema engångsoperationsartiklar, operationslakan.TillverkningavplastgranulatTillverkningav plastfilmTillverkningav limTillverkningavpappersmassTillverkningavyttermaterialSammansättning ochförpackningSteriliseringoch ytterligareförpackningTransportAvfallshanteringAnvändningSlutkund25

Gruppen engångsoperationsartiklar är en diversifierad grupp produkter förinfektionsminimering och utrustning i operationssalen. Till landstingen/regionen levererasbland annat operationsrockar, patientdrapering, personalklädsel, medicintekniskaengångsprodukter och tillbehör för teknisk apparatur. De företag som intervjuats och somtjänar som exempel är Mölnlycke, Covidien och Astratech.Covidien är ett amerikanskt multinationellt bolag med rötter i det tidiga 1900-talet. Företagettillverkar ett brett spektrum av enklare sjukvårdsutrustning och avancerad apparatur. Covidienhar 41 000 egna anställda i 59 länder och säljer sina produkter i 140 länder.Till landstingen/regionerna levereras 16 artiklar, som alla är tillbehör till elektrokirurgiskainstrument, för operation. Det är större eller mindre skärverktyg och komplement till dessa, deflesta engångsinstrument. Materialen som ingår är huvudsakligen plast, titan och stål.Alla artiklar utom en tillverkas i USA, i av Covidien ägda fabriker. En elektrokirurgiskengångsskärpenna tillverkas i Taiwan. Mycket av arbetet är automatiserat men en delmanuellt arbete krävs. Covidien använder vissa underleverantörer i Kina, dock inte förprodukter som levereras till landstingen. 81Mölnlycke är ett Göteborgsbaserat företag som utvecklar och tillverkar sjukvårds- ochhygienartiklar för den globala marknaden. Företaget omsätter 800 miljoner euro per år och ärmarknadsledande på området engångsoperationsartiklar. Mölnlycke har 5500 anställda runtom i världen och egna fabriker huvudsakligen i Belgien, Thailand och Tjeckien. Vissaprodukter köps externt av producenter i Kina och Japan. Mölnlycke uppger att de har cirka 15leverantörer för de artiklar som levereras till regionerna/landstingen.Till landstingen levereras inom varugruppen engångsoperationsartiklar operationskompresser,operationslakan, mössor, munskydd, operationsrockar och operationskläder. Upp till 90procent av produkterna tillverkas i egna fabriker i Belgien, Thailand och Tjeckien.Operationskompresser, mössor och operationskläder köps från underleverantörer i Kina. ÄvenFrankrike, USA och Polen har viss produktion. 82Astratech är en del av den internationella AstraZeneka Gruppen, med huvudkontor i London.Astratech utvecklar, tillverkar och säljer sjukvårdprodukter inom tandvård och kirurgi.Företaget är baserat i Mölndal utanför Göteborg, har 2000 anställda, dotterbolag i 16 länderoch omsätter 360 miljoner euro.Till skillnad från andra undersökta företag har Astratech huvuddelen av sin tillverkning iSverige. Runt 65 procent av det som levereras till landstingen inom avtalet förengångsoperationsartiklar tillverkas i Sverige. I övrigt har Astratech inte redovisat någoninformation om vare sig produkter, produktionsländer eller underleverantörer. 83ProduktionsprocessDe material som används är plast, eller en kombination av plast och papper. I flera avprodukterna finns också absorptionsmaterial som är tillverkat av pappersmassa. Klisteranvänds för att sammanfoga olika material. En viktig del är förpackningen, som oftast bestårav kartong i flera lager. Allt steriliseras. Producenten uppges ofta vara med i hela processen,även hos underleverantörer.81 Covidien, Geir Hugo Hansen, Nordic Product Manager, Energy Based Devices, 2009-12-16.82 Mölnlycke, Anders Klinton, ansvarig för försörjnings/distributions-process, 2009-12-10.83 Astratech, Peter Wennerström, kort samtal 2009-12-17 och 2010-01-07.26

Den volymmässigt största gruppen är operationslakan, eller patientdrapering som det ocksåkallas. Den tillverkas av så kallad ”non woven”, som är ett syntetmaterial. Materialet köpsfrån Europa. Det är ett pappersmaterial överst, som kombineras med en plastfilm, som ävenden köps från Europa. Det klistras ihop till ett laminat som sedan klipps och klistras.Produktionen är fullautomatiserad. Sedan förpackas det, försluts, läggs i en transportlåda ochgår till sterilisering.Sterilisering kan göras på flera olika sätt, de vanligaste är gas (etenoxid), gammastrålning(radioaktiv källa) och elektronstrålning.RiskanalysMiljöriskerEnligt företagen finns antagligen de största miljöriskerna i utvinning, tillverkning ochprocessande av de plaster som används. Plast är den viktigaste råvaran för de produkter somlevereras. En mindre del av plasten är återvunnen. När det gäller arbetsrättsliga villkor anserföretagens representanter att de följs, åtminstone i de egna fabrikerna. De har fåmigrantarbetare i de egna fabrikerna. Oftast känner företagen dock inte till eventuellaunderleverantörer och arbetsvillkoren hos dessa.Sociala riskerFöretagen känner i viss mån till villkoren i den egna tillverkningen, men kan inte redogöra förhur arbetsvillkoren ser ut i Kina, där den enklare produktionen lagts ut. Det finns även en delrisker i framtagningen av råvarorna som presenteras nedan.Fallstudie: Mölnlyckes tillverkning i ThailandMölnlycke Health Care (Thailand) Co. Ltd. Etablerades 1990 som ett joint venture mellanMölnlycke och det thailändska företaget Berli Jucker Public Co. Ltd. Bolaget har två fabriker.Den största är lokaliserad i Bangplee Industrial Estate Samutprakarn, har drygt 1000 anställdaoch tillverkar bland annat patientdrapering och operationsrockar. Den mindre fabrikentillverkar huvudsakligen operationsrockar, finns i Amatanakorn Industrial Estate Chonburioch har 600 anställda.En researcher på den svenska organisationen Fair Trade Center, Henrik Lindholm, besöktebåda dessa fabriker under 2007, bland annat på grund av anklagelser om diskriminering ochmotarbetande av fackliga rättigheter. 84På den ena fabriken använde sig företaget av en agent för arbetskraftsuthyrning för omkringhälften av de anställda, vilket innebär allvarligt försvårade möjligheter till fackligorganisering. På denna fabrik fanns varken fack eller kollektivavtal. Personer som är anställdavia en agent kan inte gå med i något fack på arbetsplatsen, oavsett hur länge de jobbat. Det ärviktigt att poängtera att användande av arbetskraftsagenter är ett vanligt sätt att medvetetbegränsa facklig organisering i Asien, inte minst i Thailand. Det pågår stora kampanjer mot84 Henrik Lindholm har i december 2009 lämnat muntlig och skriftlig information till Swedwatch ochGenombrott om besöken.27

detta och inom den asiatiska fackföreningsrörelsen ses arbetskraftsuthyrning som ett av destörsta hoten mot bättre arbetsvillkor i tillverkningsindustrin. 85På den andra fabriken fanns både fack och kollektivavtal. Tyvärr beskrev ordföranden för denfackliga organisationen allvarligt försämrade relationer med arbetsgivaren efter en process omett påstått illegalt avskedande. Företaget hade då bland annat skrivit två brev till facket därarbetsgivaren försökte stoppa dem från att prata om situationen på fabriken.När Henrik Lindholm träffade flera av medlemmarna på facket under hösten 2007 pratade defrämst om det nya produktionssystemet på fabriken, ”lean cell production”. Det innebär att deanställda jobbar i grupper där allas ackord är beroende av att hela gruppen jobbar snabbt. Omnågon i gruppen är långsammare blir allas lön lidande av detta. Detta hade enligt vissaanställda skapat en mycket dålig stämning mellan arbetarna på fabriken och gjort att mångainte känner att de orkar med tempot.Detta ska i det här sammanhanget inte ses som en kritik specifikt mot Mölnlycke, som harvarit ett av de mer öppna och välinformerade företag Swedwatch har pratat med. De problemsom synliggjordes i de thailändska fabrikerna år 2007, reflekterar de problem som finns i denregionen, och i flera andra delar av världen. Swedwatch bedömning är att samma typ avproblematik finns hos samtliga leverantörer med tillverkning utanför Västeuropa. (Välmedvetna om att motarbetande av fackliga rättigheter även finns i Sverige, och andra länder iEU).De intervjuade företagens arbete med CSR och miljöAlla företag inom området engångsoperationsartiklar är stora, internationella företag.Förvånande nog är det bara ett, Mölnlycke, som använder sig av en uppförandekod. De görockså egna uppföljningar hos leverantörerna. Förbättringsplaner tas fram när det hittasproblem. Det finns också en initial tröskel för att bli leverantör till Mölnlycke. Företaget harsagt nej till leverantörer på grund av att de inte klarar den tröskeln. Mycket avutvecklingsarbetet sker tillsammans med leverantörerna. 86Covidien säger sig ställa både miljökrav och etiska krav på sina leverantörer, dock ärkvalifikationskraven inte offentliga. Däremot har de ett utvecklat system för att kontrollerasina leverantörer. Kraven kontrolleras genom egna team, ”Vendor Assurance Departments”.Stora underleverantörer kontrolleras årligen, mindre leverantörer vartannat år. 87Astratech har nyligen påbörjat ett större projekt för att analysera sin produktionskedja urbland annat ett etiskt perspektiv, men har ännu ingen antagen uppförandekod. 88InsatsvarorPlastSe sid 10 under Insatsvaror/Handskar.85 Se http://cal.icem.org/ - ICEM (International Federation of Chemical, Energy, Mine and General workers’Union, Global Unions http://www.global-unions.org/spip.php?rubrique69 och IMF (International MetalWorkers Federation), http://www.imfmetal.org/index.cfm?c=20690&mwId=20674&l=286 Mölnlycke, Anders Klinton, ansvarig för försörjnings/distributions-process, 2009-12-10.87 Covidien, Geir Hugo Hansen, Nordic Product Manager, Energy Based Devices, 2009-12-16.88 Astratech, Peter Wennerström, kort samtal 2009-12-17 och 2010-01-07.28

PappersmassaSkogs- och massaindustrin påverkar klimat, vattenförsörjning och tillgång till ren luft.Avverkning av skog och anläggning av trädplantage inverkar på både människor och miljö.Rätt gjort kan skogsbruket genomföras på ett hållbart sätt, men i annat fall kan skogsbruk ledatill urholkning av den biologiska mångfalden, avverkning av skyddsvärda naturskogar,förstörelse av lokalbefolkningars försörjningsmöjligheter med mera. 89 Illegal avverkning avtimmer är ett omfattande och globalt problem. 90 I vissa länder avverkas uppemot 80 procentav timret illegalt. 91MiljöriskerEn övergripande miljörisk är att skogsbruket inte utförs på ett hållbart vis, utan bidrar tillutarmning av biologisk mångfald, erosion, avverkning av tropiskt trä för anläggande avplantager, illegalt avverkad träråvara med mera. I den mån de företag som intervjuats kunnatange var träråvaran kommer ifrån till landstingens produkter (t ex förbandsartiklar), har deuppgivit Europa. Detta innebär med stor sannolikhet även träråvara från Östeuropa.Världsnaturfonden har visat att det är stor sannolikhet att träråvaran är illegalt avverkad närman köper timmer eller massa från Ryssland eller Baltikum. 92 I dessa länder hotas storanaturvärden av bristande naturhänsyn, överavverkningar och illegal avverkning. Ävensvenska massaanläggningar importerar en relativt stor del träråvara från Ryssland ochBaltikum.En annan miljöpåverkan av massaindustrin är användningen av kemikalier. De svenskamassafabrikerna använder årligen cirka 220 000 ton kemikalier. 93 Den övervägande delen avdessa är enkla baskemikalier som natriumhydroxid, syrgas, svavelsyra, väteperoxid,natriumkarbonat och kalksten. Oljor och drivmedel står också för en betydande del avkemikalieanvändningen.Avverkning av skog har även en direkt klimatpåverkan. Skogen tar upp kol när den växer,men skogsekosystemets förmåga att binda och lagra koldioxid varierar över tiden, ochberoende på skogstyp och markslag. Vid avverkning av en gammal skog kommer kalhyggetatt avge koldioxid och bidra till att öka växthuseffekten. 94Sociala riskerI många länder lever människor av det som skogen kan ge. När skogen avverkas för att geplats för trädplantager (akacia, eukalyptus, oljepalmer med mera) förlorar människor sinmöjlighet till försörjning. De arbetstillfällen som eventuellt skapas är färre och kräver ofta enutbildningsnivå som inte innehas av lokalbefolkningen.ÅgärderFöretag kan kräva att få veta att alla deras leverantörer lämnar fullständig information omträråvarans ursprung samt information om miljö och social hänsyn. Men tyvärr görs inte det inågon högre grad. De kan även kräva märkning av träråvaran. En annan åtgärd skulle kunnavara att kräva en större del återvunnet papper i massan.89 FSC, http://www.fsc-sverige.org/om-fsc/daerfoer-behoevs-fsc90 Swedwatch, Oädel handel – en rapport om import av tropiskt trä,http://www.swedwatch.org/swedwatch/arkiv/arkiv_2009/fortsatt_f_rs_ljning_av_tropiskt_tr91 Ibid och FSC, http://www.fsc-sverige.org/om-fsc/daerfoer-behoevs-fsc92 WWF, rapporten Ett skepp kommer lastat - ekologiska fotavtryck av Sveriges virkesimport från Öst,http://www.wwf.se/press/1126527-stor-risk-for-svart-virke-i-svenska-skogsprodukter93 Södra http://www.sodra.com/SV/Miljo/De-nationella-miljomalen/Giftfri-miljo/94 Naturskyddsföreningen, http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/skogen-och-klimatet/29

FSC-märkningForest Stewardship Council (FSC) är en oberoende, internationell medlemsorganisation somverkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk avvärldens skogar. 95 FSC:s utvecklar regler och rekommendationer för ett hållbart bruk avskogen. Den som vill följa reglerna kan certifiera sitt skogsbruk och FSC:s märke visar vilkaprodukter som gjorts av virke från FSC certifierad skog. FSC:s regler slår bland annat vaktom hotade djur och växter, markens framtida förmåga att bära skog, säkra och sundaarbetsvillkor för dem som arbetar i skogen och urbefolkningars rättigheter. FSC arbetar ävenför att handeln med illegalt avverkad skog ska begränsas. Illegalt avverkad skogsråvarafår inte förekomma i FSC-märkta produkter. Detta kan dock vara mycketsvårkontrollerat. 9695 FSC, http://www.fsc-sverige.org/96 Swedwatch, Oädel handel – en rapport om import av tropiskt trä,http://www.swedwatch.org/swedwatch/arkiv/arkiv_2009/fortsatt_f_rs_ljning_av_tropiskt_tr30

SlutsatserSlutsatsen är att de största riskerna för att landstingens och regionernas uppförandekod inteföljs, finns i tillverkningen av undersökningshandskar och enkla rostfria instrument. Risken äräven relativt stor i tillverkningen av engångsoperationsartiklar, i den mån dessa tillverkas ilåglöneländer.Generellt kan konstateras att kunskapen om produktionsprocessen är svagast blandgrossisterna (det vill säga företag utan egen produktion). Dessa företag uppger ofta att det ärsvårt att få reda på var produktionen sker, och ännu svårare att få information om vilkakemikalier och arbetsvillkor som gäller i produktionen. Om grossister har så svårt att få redapå förhållandena i produktionen, blir det svårt för landstingen/regionerna att köpa från dessamed bibehållna krav på uppfyllande av uppförandekoden. Skälet till att grossisterna anser attdet är så svårt kan dock delvis bero på att branschen är ovan vid dylika frågeställningar. Omkraven väl börjar ställas och grossisterna känner sig tvingade att få mer information, ökarchansen att producenterna blir mer transparenta.Landstingen/regionerna bör undersöka ytterligare hur man kommer åt kunskapsluckor hos deföretag som till stor del är beroende av inköp från leverantörer i låglöneländer. Hur kanlandstingen/regionerna genom sina krav ytterligare uppmuntra dessa företag att förbättra sinasystem, och på så vis få mer kontroll på förhållandena i produktionen?Det finns också en sämre kunskap bland företagen om de produkter som är sammansatta avflera komponenter. Ofta köper företagen in komponenter från flera olika leverantörer ilåglöneländer, och har egentligen ingen kontroll på förhållandena i denna produktion. Härbehöver landstingen/regionerna tydligare definiera var gränsen för kraven i dess kod går. Förnärvarande är formuleringen i uppförandekoden öppen för tolkning; ”Produkter som levererastill landstinget/regionen skall vara framställda under förhållanden…”.Även företag med egen produktion visar ofta en bristande medvetenhet om de bristergentemot landstingens/regionernas sociala krav som finns i produktionen i låglöneländer.Företagen tenderar att argumentera att problemen visserligen finns på en generell nivå, menatt dessa problem inte berör deras egen produktion.Erfarenhetsmässigt kan detta vara ett tecken på att företagen i fråga inte påbörjat processenmed uppföljning av sociala och miljömässiga krav. Det kan dock även finnas en risk att depersoner som har den detaljerade kunskapen om företagens produktionsprocess inte kunnatnås.En möjlig slutsats är att produkter med högre kvalitetskrav medför mindre risker. Detta är ettvanligt förekommande argument från företagens sida. Det gäller dock mestadels för densynliga arbetsmiljön. Det är viktigt att förstå att även ytligt sett moderna och rena fabrikermed hög kvalitetskontroll, kan brista i uppfyllelse av krav gällande fackliga rättigheter,övertidsregler, diskriminering med mera. Här bör mer fokus ligga i en del två av dennariskanalys.31

Ett viktigt steg för att minska sociala och miljömässiga risker är givetvis att ställa sociala ochmiljömässiga krav på tillverkningen. Detta sker i ganska stor utsträckning bland de undersöktaföretagen, dock var det anmärkningsvärt att endast ett av tre företag inom bådeengångsoperations- och förbandsartiklar har offentliggjort sina sociala krav.MiljöriskerFler potentiella miljöfarliga processer i produktionskedjorna har identifierats som bör utredasytterligare. Inom handsktillverkning behöver kunskapen ökas om kemikalieanvändningen(både i tillverkningen av plasten och latex och i tillverkningen av handskarna).Landstingen/regionerna bör undersöka användningen av klorifiering och utreda alternativ.Inom området instrument bör landstingen/regionerna undersöka hur beställningar av olikainstrument kan leda till krav på extra miljöbelastande ytbehandlingar (till exempel användningav sexvärdigt krom). Landstingen/regionerna bör även undersöka om det är stor risk att ävenoperationskvalitets instrument delvis tillverkas i låglöneländer.I tillverkningen av engångsoperationsartiklar och förbandsartiklar används plaster, somdärmed innefattar risker med kemikalier och utsläpp till mark och vatten, både i produktionoch efter användning. Då engångsartiklar ofta är förpackade styckevis, har förpackningarna enstor del av miljöpåverkan. I flera fall finns samma produkt både i en- och flergångsutförandeoch det vore intressant att göra en analys av den sammantagna miljöpåverkan i ettlivscykelperspektiv, och se hur det skiljer sig.Inga några närmare undersökningar av varifrån pappersmassa till absorptionsmaterial kommerifrån har gjorts och hur riskerna ser ut där. Landstingen/regionerna bör försäkra sig om attleverantörerna verkligen ställer och följer upp miljökraven, samt att detta görs i helaleverantörskedjan.Landstingen/regionerna bör vidare utreda möjligheten att styra inköpen mot inköp av mermiljövänliga råvaror, till exempel en viss del ekologisk bomull i förbandsartiklar, och en vissdel återvunnet material i plaster och pappersmassa.ArbetsvillkorDet faktum att flera av de undersökta företagen inom engångsoperations- och förbandsartiklarinte ställer några etiska krav på sina leverantörer och därmed inte heller har någon utveckladkunskap om situationen, är en risk i sig.En allmän viktig slutsats är att det spelar stor roll hur de sociala kraven ställs i framtidaupphandlingar så att seriöst arbete med uppfyllandet av kodens krav i högre grad påverkarvilket företag som vinner upphandlingen. Med nuvarande system är det stor risk att detutslagsgivande kravet på lägsta pris leder till att de företag som pressat priserna mestgentemot sina leverantörer vinner anbud och de företag som vidtagit mer åtgärder för att följalandstingens/regionernas uppförandekod och därmed eventuellt justerat priset till sinaleverantörer förlorar anbud. Detta ger naturligtvis helt motsatta signalen mot vad som ärönskvärt.32

Swedwatch rekommenderarLandstingen/regionerna bör utreda vidare:Hur de sociala kraven kan ställas så att uppfyllandet av kodens krav premieras i framtidaupphandlingar.Hur man kan styra framtida beställningar så att riskerna för negativ miljömässig och socialpåverkan minimeras i produktionen samt öka andelen miljövänliga råvaror.Risken för mer ”osynliga” brister mot de etiska kraven, som kränkningar av fackligarättigheter, orimlig övertid, diskriminering med mera.Hur man kommer åt kunskapsluckor hos de företag som idag köper från låglöneländer utan attha information om hur produktionen går till.Miljö- och sociala risker inom avtalsområdet sprutor och kanyler.Miljöeffekten av samma produkt både i en- och flergångsutförande för att se vilken sominnebär minst miljöpåverkan genom hela livscykeln för produkten.Hur man tydligare kan definiera var gränsen för kraven i landstingens/regionernas kod går.Hur långt ner i leverantörskedjan finns det intresse av att kontrollera och följa upp?Landstingen/regionerna bör styra företagen inom de aktuella varugrupperna till att:• Presentera tydligare varifrån pappersmassa till absorptionsmaterial kommer ochhur riskerna ser ut där (förbands- och operationsengångs).• beskriva risken att även metallinstrument av operationskvalitet delvis tillverkas ilåglöneländer (instrument).• Presentera vilka kemikalier inom handsktillverkningen som innebär störst risker(handskar).• Beskriva användningen av klor (sk ”klorifiering”) och tänkbara alternativ(handskar).• Ta fram mer information om arbetsmiljöriskerna, inklusive möjligaförbättringsåtgärder, inom enkla instrumenttillverkningen i Sialkot, Pakistan(instrumentbranschen i samarbete med landstingen och arbetsmiljöexperter).Landstingen/regionerna bör i samarbete med leverantörerna:• Inom området instrument bör landstingen/regionerna i ett samarbetsprojekt medbranschorganisationen Swedish Medtech, de specifika företagen med produktion iSialkot och Föreningen för U‐landsföreningen för Arbetarskydd genomföraförbättringsåtgärder i Sialkot, Pakistan.Behov av fördjupade undersökningar (del två av riskanalysen)Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalandsregionen bör i en del två avdenna riskanalys ta reda på mer om förhållandena i produktionen generellt och ävengenomföra motsvarande undersökning av avtalsområdet sprutor och kanyler.Landstingen/regionerna bör även dra lärdomar av denna riskanalys och undersöka hur de kanstyra framtida beställningar för att minska risken för negativ miljömässig och social påverkani produktionen (till exempel typ av handskar, krav på ytan på enkla metallinstrument medmera). Detta skulle med fördel kunna analyseras ytterligare inom del två.33

ReferenserHenry Eriksson, www.henryeriksson.seMölnlycke, www.molnlycke.com/seOnemed, www.onemed.comVingmed, http://www.vingmed.se/foretaget.aspxElgstrand, Kaj & Petersson, Nils F (Ed), 2009, OSH for development, Royal Institute ofTechnology, StockholmForest Stewardship Counsil, FSC, http://www.fsc-sverige.org/http://www.fsc-sverige.org/om-fsc/daerfoer-behoevs-fscHonsun Group, http://www.asian-medical.com/, 2009-12-22Human rights watch, Not yet a workers’ paradise, Vietnam’s suppression of the independentworkers’ movement, http://www.hrw.org/sites/default/files/reports/vietnam0509web.pdfILO Safework bookshelf,http://www.ilo.org/safework_bookshelf/english?d&nd=170000102&nh=0International counsil on human rights, Human smuggling, migration and human rights: aMalaysian perspective. (2005), http://www.ichrp.org/files/papers/140/122_Santhiago.pdfKemikalieinspektionens priolista:CAS-nr 231-901-9 7778-39-4, http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx,2009-12-22CAS-nr 79-01-6, http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx, 2009-12-22Klorföreningar, http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspxKimberly Clarks Sustainability report 2008, e-postad till Swedwatch 2009-12-14LO-TCO Biståndsnämnd, Kränkningar av fackliga rättigheter 2009,http://www.lotcobistand.org/krankningar/countries 2010-01-05.Miljöstyrningsrådet: Miljömässiga förutsättningar för upphandling avundersökningshandskar inom vården. 2006-05-22 ,http://www.msr.se/Documents/Kriterier/sjukvard/handskar/msr_handskar_bg_060522.pdfNaturskyddsföreningen, http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-ochmiljo/miljogifter/vart-arbete/miljogifter-i-plastskor/Naturskyddsföreningen, http://www.naturskyddsforeningen.se/natur‐och‐miljo/skog/skogen‐ochklimatet/,2010-01-05.REACH, http://www.kemi.se/templates/Page____4676.aspx, 2010-01-05.34

Rena Kläder, Barnarbete, http://www.renaklader.org/industrin/barnarbete, 2010-01-05Svensk författningssamling, Riksdagen, Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i sambandmed hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (SFS 1998:944),http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:944, 2010-01-21.Swedwatch, Rapporten ”En exkluderande resa - en granskning av turismens effekter iThailand och Brasilien http://www.swedwatch.org/swedwatch/rapporter/turismrapporten, 2010-01-11.Swedwatch, Oädel handel – en rapport om import av tropiskt trä,http://www.swedwatch.org/swedwatch/arkiv/arkiv_2009/fortsatt_f_rs_ljning_av_tropiskt_tr, 2010-01-05.Södra, http://www.sodra.com/SV/Miljo/De‐nationella‐miljomalen/Giftfri‐miljo/, 2010-01-04.Världsnaturfonden, WWF, Bomull – en ren naturprodukt? 2005http://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdfhttp://www.wwf.se/source.php/1120565/Bomullsrapport.pdf, 2010-01-04.Världsnaturfonden, WWF, rapporten Ett skepp kommer lastat - ekologiska fotavtryck avSveriges virkesimport från Öst, http://www.wwf.se/press/1126527‐stor‐risk‐for‐svart‐virke‐isvenska‐skogsprodukter,2010-01-04.Woolpower, http://www.woolpower.se/se/asp/material_3.asp , 2010-01-08.IntervjuerFöretagen:Astratech, Peter Wennerström, kort samtal 2009-12-17 och 2010-01-07. (Har lovat inkommamed mer information, men så har ej skett).Bosch + Sohn GMBH, Oliver Wolf, e-post, 2010-01-12Bröste, Danmark, Hans Henrik Wengel, Business manager, December 2009Covidien, Geir Hugo Hansen, Nordic Product Manager, Energy Based Devices, 2009-12-16.Instrumenta AB, e-postsvar från Lars Juhlin, Försäljningschef och styrelseledamot, 2009-12-17 samt 2009-12-18Kimberly-Clark, Tom Schauman, Försäljningschef Nordic & Baltics, 2009-12-14Mölnlycke, Anders Klinton, ansvarig för försörjnings/distributions-process, två intervjuer2009-12-10 samt e-post, 2009-12-14.Onemed Sverige, Hans Ahlström, affärsområdeschef, produktförsäljning, 2009-12-0935

Onemed Group, Juhani Kivijarvi, Quality director, Finland & Andreas Lindqvist, ProductArea director, Gloves & Sten Olsson, Product Area director Disposable and Protection &Hans Ahlström, affärsområdeschef, produktförsäljning OneMed Sverige AB, telefonintervju igrupp, 2009-12-16Sunnex Tillquist, Mats Weibull, VD, 2009-12-16Wingplast, Jens Wilhelmsson, 2009-12- 073M , Lars Näslund, Affärsområdeschef - Health Care, 2009-12-22Oberoende:Andersson, Erik, internationell sekreterare och Asien-ansvarig på IF Metall, 2009-12-17.Andersson, Rosalie, If Metall, 2009-12-21.Engvall, Maria, researcher och miljöexpert på Swedwatch, 2010-01-11.Håkansson, Johanna, högskoleingenjör i kemiteknik, Ejendals, samt medlem i den svenskastandardiseringsgruppen för skyddshandskar, 2009‐12‐18.Lindholm, Henrik, fd anställd på Fair Trade Center, december 2009.Lindqvist, Inger, Kemikalieinspektionen, e-post, 2009-12-22.Rosén, Gunnar, professor Akademin Industri och Samhälle, Tema Arbetsliv, HögskolanDalarna, 2009-12-10.36

Fördjupad riskanalysWingborg, Mats, frilansande arbetsrättsfrågekonsult, 2009-12-14.Informationsinsamling inför social revision, korrespondens med Papyrus, december 2009.37