de miljösmarta kostråden i en formgiven broschyr - Sveriges ...

Frihandelfår inte gå föremiljömålÄr det rimligt att en tomat producerad i ett uppvärmt växthus iHolland i december är billigare än en svensk tomat som mognati ett soluppvärmt växthus i augusti? Kostnaden för miljön ärbetydligt högre för den holländska tomaten, men på grund avtillgång till billig energi genom olja och som konsekvens av hurEUs jordbruksstöd fungerar blir den ändå billigare när du köperden i butik. Är det rimligt att mat som belastar miljön merkostar mindre?Sommaren 2008 lanserade landsbygdsminister EskilErlandsson (c) sin vision om Sverige – Det nya matlandet.I visionen är Sverige berömt i Europa för högkvalitativ matproducerad i en levande landsbygd, där maten odlas på ettsätt som inte tär på jordens resurser och djuren föds uppmed hög välfärd.Men hur genuin är egentligen ministerns vision? Att stoppaLivsmedelsverkets arbete med att ta fram miljösmarta kostrådvisar snarast att frihandel går miljöhänsyn i Matlandet Sverige.Vi behöver politiker som adresserar de miljöproblem somvi står inför och på allvar och låter den visionen gå förefrihandelns dogmatik.Om ministern menar allvar med sin vision måste hanvåga gå före och slåss för den svenska maten, även blandsina europeiska kollegor. Vi tror att Sverige kan och börvisa vägen och publicerar därför Livsmedelsverketsmiljösmarta kostråd.Linus KällanderTalesperson Dyrare mat, nu!www.dyraremat.nu3#

Förslagen somregeringenstoppadeI propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik 1 som regeringenpresenterade 2008 konstateras att matproduktion står för uppskattningsvis20 till 25 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och 20 procent av all energiförbrukning.Som en åtgärd gavs Livsmedelsverket tre miljoner kronor för atttafram och informera konsumenter och storhushåll hur de kan göra miljösmartalivsmedelsval. Kostråden skulle bidra till flera av regeringens miljömål 2 , blandannat målen om en giftfri miljö och att motverka övergödning.Med hjälp av bland annat forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk vidSveriges Lantbruksuniversitet tog Livsmedelsverket fram faktaunderlag 3 för attkartlägga våra vanligaste livsmedels miljöpåverkan. Innan kostråden antogsskulle de anmälas till EU-kommissionen för att kontrollera att de inte stred motEU-lagstiftning.Här blev det stopp. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagenuppmuntrade till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder,vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden.Problemet var begreppet »närproducerat«.För att gå EU-lagstiftningen till mötes omarbetade Livsmedelsverket formuleringarnai förslaget i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket.Bland annat togs uttrycket »närproducerat« bort och underliggande miljöfaktorerlyftes fram istället. Exempel tydliggjordes effekterna av användningen avväxtskyddsmedel, negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden ochtransporternas betydelse.Men inte heller dessa kostråd kunde godkännas. I november 2010 mottogLivsmedelsverket ett besked från Kommerskollegium, som ansvarar förnotifieringsprocessen i EU att »I [en] skrivelse från Jordbruksdepartementet […]uppmanades kollegiet att meddela kommissionen att Sverige inte kommer attanta det anmälda förslaget och därför återkallar anmälan. 4Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson kommenterade beslutet iett pressmeddelande 5 :–Miljöhänsyn får stå tillbaka för frihandeln. […] I EU:s lagstiftning finns utrymmeför att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljönyttan står i proportion tilleffekterna på handeln. Det är synd att vi inte får någon prövning av om nyttanav råden överväger de eventuellt handelshindrande effekterna. Det finns storefterfrågan på information som kan hjälpa konsumenterna att välja mat som ärbra både för hälsan och miljön.Här publicerar vi den version av kostråden som omarbetades av Livsmedelsverketefter kommentarer från Kommissionen och Rumänien.#4

1Regeringens proposition 2008/09:1622Miljömålen finns på www.regeringen.se/sb/d/2055/a/125373På väg mot miljöanpassade kostråd, Rapport 9, Livsmedelsverket, 20084Kommerskollegium, Dnr 324-0433-20095Sverige drar tillbaka förslag om miljösmarta matval, Pressmeddelande 2010-11-12, Livsmedelsverket

Livsmedelsverketsmiljösmarta matvalReviderad version efter kommentarer från EU-Kommisionen och Rumänien.Färdigställda 15 mars 2010.Dina matval och miljönVi svenskar äter runt 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av denklimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från det vi äter – det vill säga frånde utsläpp av växthusgaser som dessa livsmedel orsakar – från jord till bord. Enligt det målriksdagen satt upp ska vi fram till 2020 ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 40 procentjämfört med 1990.Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användningen av kemiskamedel. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Därför spelar de val vi göri butiken roll. Livsmedelsverkets miljösmarta matval utgår från de näringsmässiga kostrådenoch visar hur man inom sex olika livsmedelsgrupper kan göra val som är bra för både miljönoch hälsan. Livsmedelsproduktionens effekter på miljön beskrivs utifrån ett antal miljömål somriksdagen har satt upp. Av sexton miljömål har sex stycken bedömts ha särskild betydelse förlivsmedelsområdet. De är Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap,Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning och Hav i balans samt Levande kust och skärgård.Komplex verklighetDet är många olika faktorer som avgör hur mycket ett livsmedel påverkar klimatet och miljön.Miljösmarta matval försöker att utifrån denna komplexa verklighet ge konkreta och användbararåd, vilket kräver förenklingar. Råden håller sig på en generell nivå när det beskrivs hur livsmedelpåverkar miljön. Det är viktigt att komma ihåg att det finns skillnader i hur produktionen bedrivsmellan länder, inom ett land och även mellan enskilda producenter när det gäller miljöpåverkan.Att mäta och jämföra exakt hur stor effekten på miljön blir av olika val är ofta svårt elleromöjligt att göra. Ibland är det tydligt att produktionen ändras i en mer miljövänlig riktning.Ibland är effekten av en ändrad konsumtion mer osäker.Ett livsmedel kan vara bra för miljön på ett sätt men sämre på ett annat. Ett livsmedel kanpåverka flera miljömål i olika grad, ibland finns konflikter mellan negativa och positiva miljöeffekter.Det gäller till exempel nötkött, som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och därförär negativt för klimatet. Samtidigt är betande djur i många länder en förutsättning för att bevaradet rika växt- och djurliv som finns i betesmarkerna.Ett annat exempel är att det kan vara positivt att använda växtskyddsmedel och gödsel för attpå så sätt öka skördarna och minska markbehovet. Men samtidigt kan det vara bra att användamycket mark ibland, när det bidrar till biologisk mångfald, bevarande av öppet landskap ellerkulturella värden.#6

Några av de matval somkan få stor effekt är:Det finns inget produktval som löser alla problem, menmiljösmarta matval ger dig möjlighet att påverka de miljöaspekterdu tycker är viktigast.I de vetenskapliga underlagen, På väg mot miljöanpassadekostråd (Livsmedelsverkets rapportserie, rapporterna 9 och 10– 2008), som ligger till grund för miljösmarta matval finns fördjupadinformation om matens miljöpåverkan. Mer informationom olika klimat- och miljöeffekter av ändrade konsumtionsmönsterfinns i Jordbruksverkets rapport Hållbar konsumtionav jordbruksvaror.AvgränsningarSex miljömål har legat till grund för de vetenskapliga underlagsom Miljösmarta matval baseras på. I Miljösmarta matvalfinns specifika råd kopplade till miljömålen. Miljömålet Ingenövergödning tas endast upp i avsnittet om kött, vilket beror påavgränsningar i underlaget.Råden omfattar i dag sex livsmedelsgrupper. I takt med attnytt vetenskapligt underlag tas fram kommer vi att kompletteramed information om andra miljömål och livsmedelsgrupper. Inästa steg planeras information om mjölk och mejeriproduktersamt om godis / snacks / bakverk / glass.Det är också viktigt atttänka på följande:-7#

Kött – nöt, lamm,gris och kycklingKött – nöt, lamm, gris och kyckling – är detlivsmedel som påverkar miljön mest. I Sverigeäter vi i snitt cirka 65 kilo kött 6 per personoch år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio årsedan. Att äta mindre kött, och att välja detdu äter med omsorg, är därför det smartastemiljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finnsdet heller inga skäl att äta så mycket köttsom vi gör i dag.Hälsa och köttKött – nöt, lamm, gris och kyckling - är vår viktigaste järnkällaoch en bra källa till protein. Barn, ungdomar och kvinnor ibarnafödande ålder behöver mest järn. I dag äter vi i snitt 180gram kött och charkprodukter per dag, men för att täcka järnbehoveträcker det med 140 gram per dag. För män och äldrekvinnor räcker det med ännu mindre. Vi behöver inte heller såmycket protein som vi äter i dag. Ur hälsosynpunkt är det braatt dra ner på kött och charkprodukter. Det minskar risken förtjock- och ändtarmscancer.Miljö och köttKött - nöt, lamm, gris och kyckling - påverkar miljön mer ände flesta andra livsmedel. De miljömål som påverkas är främstBegränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap,Ett rikt växt- och djurliv och Ingen övergödning.Begränsad klimatpåverkanDjurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totalautsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer främst från djurensfodersmältning, från gödseln, från förändrad markanvändningoch transporter.Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sinfodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15–25kilo växthusgaser/kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligtlägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött).Ekologisk kyckling kan dock orsaka större utsläpp av växthusgaserän konventionell eftersom kycklingarna föds upp underlängre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt ochgris är det däremot inte någon större skillnad.Vill du välja smart förmiljön och hälsan?--Miljömål:Miljömål: -Miljömål:Råden har tagits fram av Livsmedelsverketi samarbete med Naturvårdsverket ochbygger på ett vetenskapligt underlag frånSveriges Lantbruksuniversitet.Visste du … 7 -#8

Var djuren betar påverkar utsläppen av växthusgaser.Betesmarker och andra välskötta gräsmarker somsällan plöjs binder kol under lång tid och kan därförutgöra så kallade kolsänkor. De kan därmed minskautsläppen av växthusgaser. Vid förändrad markanvändning,till exempel när savanner omvandlas tillbetesmark eller regnskog huggs ner för att beredaplats för djurproduktion, kan däremot stora mängderväxthusgaser frigöras.Den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingenoch energin som krävs för odling av foderbidrar också till utsläpp av växthusgaser.Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser.Eftersom själva djurhållningen orsakar så storautsläpp blir den andel som kommer från transporterjämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymerfoder och kött som fraktas, och kött måste dessutomfraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för detotala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppenblir beror på hur transportsnålt kött och foderhar fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt ochmed vilket transportmedel. Tåg- och båttransporterleder till mindre utsläpp än flyg och långa transportermed lastbil.Giftfri miljöMiljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningenav växtskyddsmedel i odlingen. Gris och kycklingföds upp på en högre andel spannmål än nötkreaturoch får. I spannmålsodlingen används betydligt merväxtskydd än i odling av grovfoder, som kor och fårhuvudsakligen äter. Gris och kyckling men även nötkreaturfår ofta sojafoder, vilket kräver stora mängderväxtskyddsmedel vid odlingen.I ekologisk produktion används inte kemiska växtskyddsmedel.Hur stor skillnaden är mellan ekologiskoch konventionell produktion kan dock variera. I ländermed kallare klimat är problemen med skadedjuroch sjukdomar ofta mindre och det används därförgenerellt mindre mängd växtskyddsmedel äni varmare länder.Ett rikt odlingslandskap,Ett rikt växt- och djurlivI en del länder behöver betesmarkerna hållas öppnaför att bevara variationen i landskapet och denbiologiska mångfalden. Kött från nötkreatur och fårsom betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap– öppna landskap – vilket är en förutsättning för ettrikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betarpå naturbetesmarker. I Sverige kräver lagen att allanötkreatur, med några undantag, betar utomhus enviss tid av året.I vissa länder kan köttproduktion vara negativt förväxt- och djurlivet, till exempel om stora områdenregnskog huggs ner för att bereda plats för djur ochfoderodling.Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett riktodlingslandskap eller ett rikt växt- och djurliv.Ingen övergödningMiljömålet Ingen övergödning påverkas av bland annatläckage av kväve och fosfor från jordbruksmarken.Utsläppen av gödande ämnen från uppfödningav djur beror på vilket foder och hur mycket djurenäter, det vill säga hur stor markåtgången är förfoderproduktion och bete. Markåtgången och produktionenav stallgödsel är större vid nötköttsproduktionän vid produktion av gris- och fågelkött ochkan därför orsaka större övergödande utsläpp perkilo kött. Hur stor den övergödande effekten blir avutsläppen beror även på vilken typ av jord odlingensker på, om odlingsmarken ligger nära ett vattendragoch hur känsligt detta vattendrag är.Utsläppen av gödande ämnen påverkas av antaletdjur som föds upp. Att minska sin köttkonsumtionkan därför bidra till miljömålet Ingen övergödning.6Jordbruksverkets statistik från 2005 över direktkonsumtionav kött och charkprodukter, exklusive färdigrätter.7Koldioxidekvivalenter.9#

Fisk och skaldjurFisk och skaldjur är till stora delar en vildresurs som vi måste hushålla med. För attkunna äta fisk även i framtiden måste vivara rädda om den fisk vi har. Därför är detviktigt att välja »rätt« fisk – fisk som är fångadeller odlad på ett hållbart sätt. För hälsan ärdet bra att äta fisk och skaldjur 2–3 gångeri veckan.Hälsa och fiskFisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen.Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också omega-3-fettsom skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det bra attäta 2–3 portioner fisk eller skaldjur i veckan och att välja olikasorter, både magra och feta. En portion motsvarar 100–150gram fisk. En del fisk kan innehålla miljögifter och är därförinte bra att äta för ofta ur hälsosynpunkt, se fisklistan. 8Miljö och fiskLivsmedelsverkets rekommendation att äta cirka 300 gram fiskoch skaldjur i veckan innebär en ökning jämfört med dagenskonsumtion. Ur miljösynpunkt måste vi redan i dag ändra vårtsätt att konsumera fisk. Det blir ännu viktigare om konsumtionenska kunna öka. De miljömål som främst berörs av fisket ärHav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsadklimatpåverkan.Vill du välja smart förmiljön och hälsan?-Miljömål: Miljömål: Miljömål: Råden har tagits fram av Livsmedelsverketi samarbete med Naturvårdsverket ochbygger på ett vetenskapligt underlag frånSveriges Lantbruksuniversitet.Hav i balans samt levande kust och skärgårdBESTÅNDEn del arter hotas av utfiskning och det är därför viktigt att väljafisk som kommer från stabila bestånd, se fisklistan. Ibland ärbeståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat.Det gäller till exempel torsk, där vissa bestånd är hotade. Numerastår det ofta på förpackningen från vilket område torskenkommer och det går därmed att välja torsk från stabila bestånd.FISKEMETODERVissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina artermer än andra, exempelvis bottentrålning och skrapning. Selektivaredskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är bättre änredskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrevoch burar är exempel på selektiva redskap som inte heller8Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket.#10

Visste du …-skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad med metoder somtar hänsyn till havsmiljön. En del producenter informerar ocksåom fiskemetoder, läs på förpackningen. Fråga gärna i affärenom du är osäker.ODLAD FISK OCH SKALDJURFisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning ochskada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingensker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/tropiska räkor.Odling av rovfisk, som lax och torsk, kräver dessutom att det fiskasstora mängder fisk till foder. Musslor däremot tar sin näringdirekt från havet. Det gör att musselodlingar faktiskt kan minskaövergödningen av haven.MILJÖMÄRKTA FISKAR OCH SKALDJURI dag finns det två miljömärkningar i Sverige – MSC (MarineStewardship Council) och Krav. Läs mer om dem i faktarutannedan. Miljömärkningen garanterar att fisken kommer frånbestånd som fiskas hållbart och att den är fångad eller odlad påett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. I dag finns detinte så stort utbud av miljömärkt fisk, men utbudet ökar. Detfinns också sorter som är bra även om de inte är miljömärkta,se fisklistan.Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna,energin som används i produktionen och från transporter.Generellt är utsläppen från fiskebåtarna störst medantransporterna från hamn till förädling och vidare till butik står fören mindre del.Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaserper kilo fisk än fisk från starka bestånd, eftersom det tar längretid att fånga samma mängd fisk. Bränsleåtgången blir därmedstörre.Fiskemetoder där man aktivt drar redskapet, som bottentrålar,kräver mer bränsle och ger därför generellt större utsläpp avväxthusgaser än redskap som långrev och nät.Fakta om miljömärkningMSC (Marine Stewardship Council): internationellmärkning som tar hänsyn till bestånd,bifångst och påverkan på havsmiljön.Krav: svensk märkning som tar hänsyn tillbestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön ochfiskebåtarnas miljöpåverkan.11#

Frukt och bär,grönsaker ochbaljväxterFrukt, bär, grönsaker och baljväxter harmycket olika miljöpåverkan beroende påhur och var de är odlade och hur ömtåligade är. Därför spelar det stor roll vad du väljer.En bra grundregel är att välja efter säsong,att tänka på transporterna och att gärnavälja obesprutat. För hälsan är det bra att ätaungefär 500 gram frukt och grönt om dagen,gärna grova grönsaker och baljväxter eftersomde är extra rika på näring.Hälsa och frukt, bär, grönsakeroch baljväxterFrukt och bär, grönsaker och baljväxter innehåller fibrer, vitaminer,mineraler och antioxidanter och kan skydda mot vissacancerformer och hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter är ocksåen bra proteinkälla. En bra mängd är 500 gram frukt, bär, grön-saker och baljväxter per dag. Det är också bra att variera sorterna.Miljö och frukt, bär, grönsakeroch baljväxterBland frukt, bär, grönsaker och baljväxter finns en mycket storvariation mellan de bättre miljöalternativen och de sämre.Främst är det miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfrimiljö som påverkas.Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av klimatpåverkande växthusgaser kommer främstfrån transporter, odlingen och användningen av gödsel.Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaserför frukt och grönt. Hur stora de blir beror på hur transportsnåltvaran har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt ochmed vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder tillmindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsligafrukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligareökar utsläppen av växthusgaser.Vill du välja smart förmiljön och hälsan?-Miljömål: Miljömål: --Miljömål:-Miljömål:Miljömål: Råden har tagits fram av Livsmedelsverketi samarbete med Naturvårdsverket ochbygger på ett vetenskapligt underlag frånSveriges Lantbruksuniversitet.

Visste du …---Grova, tåliga grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkåloch lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker, somtomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland,vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kanockså lagras under lång tid vilket gör att svinnet minskar, både ibutiken och hemma.I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker, som gurka,tomater och sallad, ofta i växthus, vilket kräver mer energi änodling på friland. Hur mycket växthusodling påverkar klimatetberor dock på hur växthusen värms upp. De flesta växthusvärms upp med fossilt bränsle, vilket ger betydligt större klimatpåverkanän växthus uppvärmda fossilfritt med till exempelspillvärme eller biogas. Cirka 80 procent av de svenska tomaternaodlas numera i växthus som värms upp fossilfritt, men förandra salladsgrönsaker är detta ännu inte så vanligt.Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt lågklimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxterkan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. Baljväxterär rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen,som orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser.Frukt och bär odlas främst på friland och utsläppen av växthusgaserkommer till största delen från transporter, kylförvaringoch gödselanvändning.Giftfri miljöMiljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel.Vid frukt-, bär- och grönsaksodling användsrelativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med exempelvisspannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker.De frukter som ofta besprutas mest är bananer, citrusfrukt ochvindruvor.Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd,typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annatodlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används intekemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till attavkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemenmed skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det användsdärför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder.Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindremängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktighetoch insekter kan kontrolleras på ett annat sätt.13#

Potatis, spannmålsprodukteroch risPotatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd ochgryn – har låg miljöpåverkan jämfört med köttoch fisk. För miljön, och även för hälsan, är detdärför bra att fylla en stor del av tallriken medpotatis, pasta, matvete eller liknande.Hälsa och potatis,spannmål och risPotatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - och risinnehåller viktiga vitaminer och mineraler. Fullkornsvarianternahar också lågt glykemiskt index (GI), är rika på fibrer, järn och folat(folsyra) och kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom och vissacancerformer.Miljö och potatis,spannmål och risPotatis och spannmålsprodukter – pasta, bröd och gryn – har lågpåverkan på miljön jämfört med flera andra livsmedelsgrupper.Främst är det miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfrimiljö som påverkas. Ur miljösynpunkt är det därför bra att fortsättaatt fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete etcetera.Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av växthusgaser kommer främst från odling ochtransporter. Vid odlingen är det användandet av gödsel, framförallt mineralgödsel, och plöjningen av marken som orsakar utsläppav växthusgaser. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt störreutsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av attmetangas frigörs från marken.Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellanris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrarvikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnadenmellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om manräknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous,bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan påklimatet än en portion potatis eller pasta.Eftersom odlingen av spannmål och potatis orsakar jämförelsevissmå utsläpp av växthusgaser får utsläppen från transporterrelativt stor effekt. Hur stora de blir beror på hur transportsnåltvaran har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och medvilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindreutsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.Vill du välja smart förmiljön och hälsan?Miljömål:-Miljömål: Miljömål:Råden har tagits fram av Livsmedelsverketi samarbete med Naturvårdsverket ochbygger på ett vetenskapligt underlag frånSveriges Lantbruksuniversitet.#14

Giftfri miljöMiljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel.Generellt används det mer växtskyddsmedelvid odling av ris än vid potatis odling. Minst växtskyddsmedelanvänds i spannmålsodling.Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd,typ och hantering av medel, vilket i sin tur bland annat berorpå odlingsteknik och klimatfaktorer. I länder med kallare klimatär problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre ochdet används därför generellt mindre växtskyddsmedel än ivarmare länder. När det gäller potatis är det i använder man iSverige inte kemiska medel för att förhindra groning vid lagringav potatis.I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel,vilket är positivt för miljömålet Giftfri miljö. Det kan dock varaett problem framför allt vid potatisodling eftersom en del avskörden riskerar att bli förstörd på grund av angrepp. Detgör att svinnet vissa år kan bli betydligt större än vidkonventionell potatisodling.

MatfettDe fetter som ingår i oljor, margariner,matfettsblandningar och smör påverkarmiljön olika mycket. Rapsolja och olivoljaär fetter som är bra ur både miljö- ochhälsosynpunkt.Hälsa och matfettMatfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, tillexempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytandemargariner och lättmargariner gjorda på rapsolja innehållermycket omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra urhälsosynpunkt. Även olivolja innehåller mycket omättat fett.Margariner är också några av våra viktigaste D- vitaminkällor.Smör och palmolja innehåller mycket mättat fett och liteomättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.Visste du …-Miljö och matfettMatfetter påverkar främst miljömålen Begränsad klimat-påverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till vissdel Ett rikt odlingslandskap.Begränsad klimatpåverkanUtsläppen av växthusgaser kommer främst från förändradmarkanvändning, användningen av gödsel i odlingen, energinsom används i produktionen och transporter.Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit regnskog.När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs storamängder växthusgaser. När så sker har palmolja betydligt störrepåverkan på klimatet än raps- och olivolja. Det finns nu en delcertifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett merhållbart sätt, men de är fortfarande få.Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- ocholivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från korsom släpper ut stora mängder metangas.Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur storade blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det villsäga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel.Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg ochlånga transporter med lastbil.#16

Vill du välja smart förmiljön och hälsan?Miljömål:--Miljömål:Råden har tagits fram av Livsmedelsverketi samarbete med Naturvårdsverket ochbygger på ett vetenskapligt underlag frånSveriges Lantbruksuniversitet.Giftfri miljöMiljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel.Hur miljön påverkas beror på mängd, typ ochhantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annatodlingsteknik och klimatfaktorer. I rapsodling används generelltmindre mängd växtskyddsmedel än i oliv- och oljepalmsodling,och de medel som används är också ofta mindre giftiga.I länder med kallare klimat är problemen med skadedjuroch sjukdomar ofta mindre och det används därför generelltmindre växtskyddsmedel än i varmare länder. I ekologisk odlinganvänds inte kemiska växtskyddsmedel. Det kan dock leda tillatt avkastningen blir lägre.Ett rikt växt- och djurliv och ett riktodlingslandskapRapsodling är en bra så kallad omväxlingsgröda till spannmål,vilket ger variation i odlingen och på så sätt kan bidra till ettrikt odlingslandskap. Genom att växla mellan olika grödorminskar också sjukdoms- och skadeangreppen, vilket gör attanvändningen av växtskyddsmedel kan begränsas. Pollinerandeinsekter som bin och humlor kan också gynnas av rapsodling,förutsatt att den inte besprutas med insektsmedel under blomningstiden,vilket är förbjudet i Sverige. Rapsodling kan därförbidra till ett rikt växt- och djurliv.Olivträd och oljepalmer odlas ofta i stora ensidiga intensivodlingar.Odlingssättet och användningen av växtskyddsmedelgör att jorderosionen blir stor, vilket är negativt för växt- ochdjurlivet.I en del länder, där betesmarkerna behöver hållas öppna föratt bevara variationen i landskapet och därmed den biologiskamångfalden, bidrar nötkreatur som betar ute till miljömålen Ettrikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Indirekt kandärför smör bidra till båda dessa miljömål.17#

VattenTill skillnad från i många andra länder har vii Sverige tillgång till hälsosamt vatten direktur kranen. Att välja förpackat vatten innebärdärför ofta en onödig miljöbelastning, ävenom belastningen är relativt liten.Hälsa och vattenVatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka minst 1,5liter per dag, utöver den vätska vi får i oss via maten. Om kranvattnethåller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt, ingenroll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten.Miljö och förpackat vattenFörpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört medmånga andra livsmedel. Främst är det miljömålet Begränsadklimatpåverkan som påverkas. Samtidigt har vi utmärkt kranvattenoch valet av förpackat vatten innebär därför ofta enonödig miljöbelastning.Begränsad klimatpåverkanProduktion och transporter står för de största utsläppen avväxthusgaser när det gäller förpackat vatten.En stor del av utsläppen av växthusgaser kommer fråntransporter. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varanhar fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilkettransportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläppän flyg och långa transporter med lastbil.Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer frånsjälva produktionen. Utsläppen kommer från tillverkningen avförpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering.Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskorsom återfylls ger lägre utsläpp än PET-flaskor och aluminiumburkarsom återvinns. Även förpackningens storlek påverkarutsläppen. Därför ger en 1,5 liters PET-flaska som återvinns lägreutsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersomdet går åt mindre material per liter dryck. Det förutsätter dockatt man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte störreflaskstorlek leder till ökad konsumtion.Visste du …Vill du välja smart förmiljön och hälsan?Miljömål-Miljömål:Råden har tagits fram av Livsmedelsverketi samarbete med Naturvårdsverket ochbygger på ett vetenskapligt underlag frånSveriges Lantbruksuniversitet.#18

Miljösmartakostråd i korthetKött – nöt, lamm, grisoch kycklingatt byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm,gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rättereller minska på köttportionerna.bete håller marker öppna som annars skulle växaigen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskiltbra är djur som har betat naturbetesmarker.som inte har besprutats så mycket eller inte alls,till exempel ekologiska alternativ.Fisk och skaldjurbestånd, se Livsmedelsverkets fisklista 9 .sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSCeller Krav.vid så minskar trycket på några få arter.Frukt och bär, grönsakeroch baljväxtertåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkåloch lök. De kan bland annat lagras längre änömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.besprutats så mycket eller inte alls, till exempelekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter ochvindruvor är de frukter som ofta besprutas mest–därför är det särskilt viktigt att välja obesprutatav just dessa frukter.Några av de matval somkan få stor effekt är:Det är också viktigt atttänka på följande:9Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket. #19

gaserän korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatetär det därför bra att välja frukter, bär och grönsaker som har fraktats»transportsnålt«.är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del avköttkonsumtionen.Potatis, spannmålsprodukter och risterorsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men äventransportsätt har betydelse.tatsså mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ.riset med pasta, matvete, mathavre eller liknande.MatfettRapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan.eftersom det är sämre för hälsan och även för miljön. Läs påinnehållsförteckningen och välj hellre sorter med rapsolja.Vattendessutom billigt.orsaka större utsläpp av växthusgaser än korta. Även transportsätthar betydelse. För klimatet är det därför bra att välja vatten somhar fraktats »transportsnålt«.20#